Inkludering på riktigt Rannebergsskolan Göra olika för att bemöta lika
Vem är jag? Bosniska Lärare Matematikutvecklare Rektor
Utgångsläge 2011 Resurser Pedagoger med mycket erfarenhet Stark lärargrupp Väl utvecklat språkarbete Mångkulturellt Utmaningar Ny rektor Skolinspektionen Trygghetsenkäten Stark lärargrupp Mångkulturellt Prioriterat mål från nämnden: Högre måluppfyllelse
Rektors tankar En skola för alla, god lärandemiljö Elevens färdigheter och behov i centrum Göra små människor till stora Uppdragsorienterad och hållbar organisation Styrdokumenten
Rektors uppdrag Högre måluppfyllelse Förutsättningar: Trygghet Effektiva arbetslag Inkluderande förhållningssätt: En skola för alla - skola med acceptans för alla
Inkludering En process som syftar till att möta alla elevers olika behov genom att öka tillgänglighet till lärande, kultur och samhälle. Detta innefattar förändringar av innehåll, synsätt, strukturer och strategier utifrån en gemensam vision som omfattar alla elever. Inkluderande undervisning handlar om att skapa miljöer som tar hänsyn till elevers olikheter. (Svenska Unescorådet, 2008)
In sum it is about moving from using the word inclusion without precision to a consciousness of the qualities to offer each pupil in school, bearing in mind that a school is: A place designed for learning, where all are learners. Teachers learn fromand with the pupils (to see and understand who you have in front of you), pupils learn by the adaptive teaching of the teachers and by collaboration with other diverse pupils and everything is built on the teachers genuine interest in each and every person. Skoglund, Per. (2014) Fundamental Challenges and Dimensions of Inclusion in Sweden and Europe (s.323)
Hur lyckas man med inkludering på riktigt både för elever och pedagoger?
Hur gör man för att nå dit? Mål- och arbetslagsutveckling Smarta mål Att skapa effektiva team //Susan Wheelan OBM- ledarskapets psykologi //Anderson, Klintrot
Hur går man tillväga? Gemensam definition av målet Vad behöver vi fokusera på för att uppnå målet? Vilka aktiviteter främjar måluppfyllelse? Elevens beteende i fokus Alla pedagoger samt rektor delaktiga i processen Resultat: Måldeklarationen
Rannebergsskolans måldeklaration Vi på Rannebergsskolan arbetar för att skapa en god lärandemiljö för våra elever och där med ge möjlighet för en god kunskapsutveckling hos varje elev. Vi arbetar med att ge trygghet för våra elever genom ett gott bemötande. För att uppnå detta arbetar vi mot följande mål: Vårt mål är en inkluderande skola med studiero, elevinflytande och individanpassning för alla elever. För att uppnå detta arbetar vi mot följande mål: Vi vuxna hälsar alla barn när vi möter dem. Vi ger beröm och uppmuntrar eleverna. Vi låter eleverna få veta vad som ska ske under skoldagen. Vi använder ett trevligt språk när vi talar med varandra. Vi lär eleverna att stanna/sluta när någon säger stopp. Vi arbetar i lugn och ro på skolan. Vi leker i ro på skolan. Vi hjälper varandra att lära. Vi använder elevernas idéer, tankar och förslag under hela skoldagen. Vi hjälper eleven att planera sitt arbete. Varje elev vet vad han/hon skall träna på under skoldagen
Organisation Organisationsnivå. Rektor Professionen Vad måste Struktur man på en organisation Struktur Gemensamt förhållningssätt Paralleprocesser Kollektivt lärande Stark vi-känsla Förändrad elevsyn Gemensamt språk. Pedagog Eleven Likvärdigt bemötande Goda relationer Gemenskap Eleven i centrum Träna -centralt begrepp. Gruppnivå Kollegialt lärande Kompetensutnyttjande Stöd i professionell utveckling Varierande undervisning Varierande och tillgängliga lärmiljöer Ökad kompetens Göra tillsammans-lära tillsammans Se elevens kompetens Fånga lusten hos fler Varierande undervisning Varierande och tillgängliga lärmiljöer Individnivå Medvetande om uppdraget Ökad reflekterande förhållningssätt Uppmärksamhet på det egna beteendet Acceptans för olikheter Anpassad undervisning Fokus på det goda beteendet Positiv förstärkning
Resultat Elev Pedagog/intervjuer Elevenkäter: Skolans och GR (Göteborgsregionen) Ökad måluppfyllelse Acceptansen Höjd medvetenhet Fördjupad reflektion Förändring av synsättet Kollegialt lärande Kollektivt lärande Profession med fokus på uppdraget
Läget idag Gör inkludering Inkluderingspedagog Elevhälsoteamet Kompetensutveckling Förändringsbar organisation som möter behoven Samverkande organisation Synligt lärande i fokus Anpassningar i lärmiljön
Vilka verktyg behövs? Kollektivt görande Kollegialt görande Prioriterad tid både för rektor och pedagoger Tydlig struktur, förhållningssätt och metod Realistiska tidsramar Elevhälsoarbete
Vilket stöd behövs? Stöd till rektor i den professionella utvecklingen och förankringen av metoden Teoretisk modell Förankring av proccesen linjevägen Deltagande i Ifous projekt
Vad krävs av rektorn? Själv äga förhållningssättet, se och förstå Skapa en realistiskt bild av nuläget, analysera det och se behoven Tydlighet och lyhördhet inför nuläget, syfte, process och mål Öppen och rak kommunikation mellan olika professioner Utveckla vi-känsla och gemensamt ansvar Fokusera på professionen Tänka parallellprocesser
Lärdomar Tro på det man gör Kollegialt görande leder till kollegialt lärande Förändring kräver tid och målinriktning Utgå från profession och inte person Inventera resurser hos dig själv och din organisation Komplettera resurser Förankra processen
Bibehålla strukturer Hålla processen levande Utmaning
Pedagogernas ord Förhållningssättet är grund för inkludering och därför är det viktigt att ha en gemensam syn, delaktighet och att man delar erfarenheter med varandra. Mitt rättvisetänk har förändratsdetta har gjort att jag kan behandla alla lika fast olika. Ansvaret ligger på mig och inte på eleverna, till exempel; vissa elever glömmer alltid, mitt ansvar är att ge dem verktyg för detta, skapa struktur, avgränsa så eleven klarar det.
Som pedagog tänker man mer på individen och dess behov. Man har satt ord på saker som tagits för givna men tolkats helt olika. Reflekterat över min egen roll, hur jag själv är som lärare, min roll, min organisation, mitt humör, min planering och hur allt detta påverkar eleven.
Att lägga tid på det vi redan kunde och gjorde, upplevdes nästan kränkande men under processen blev jag väckt, började tänka på annat sätt, blev själv uppmärksam på annat sätt, att skriva ner det var extra gott.
Andersson, Leif E. & Klintrot Mira,(2013) OBM-Ledarskapets psykologi, Sanoma utbildning Skoglund, Per. (2014) Fundamental Challenges and Dimensions of Inclusion in Sweden and Europe, La nouvelle revue de l adaptation et de la scolarisation - no 65 1er trimestre 2014 Svenska Unescorådet. (2008) Riktlinjer för inkludering. Specialpedagogiska myndigheten. Wheelan, Susan A. (2010) Att skapa effektiva team, Studentlitteratur Sabina Islamovic Rannebergsskolan sabina.islamovic@angered.goteborg.se
Tack! - Det här ser ut som i Somalia, fast lite högre berg!