Plan för näringslivsutvecklingen i Jönköpings kommun Ks 2007:391 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Plan för näringslivsutvecklingen i Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2007-10-25 296
Näringslivsstrategi 2007 2013 Bakgrund Jönköpings kommun har ett av kommunfullmäktige i maj 2003 fastställt näringslivsprogram för 2003 2007. Programmet har framtagits med hjälp av Jego-Konsult AB. Programtiden löper nu mot sitt slut och ett nytt program som löper under samma period som EUs ramprogram bör därför fastställas. Ett näringslivsprogram fyller en viktig funktion genom att det pekar ut vad som den politiska ledningen finner viktigt när det gäller kommunens framtida näringsliv. Vilka är de externa förutsättningarna? Vilka sektorer skall särskilt uppmärksammas? Vilken typ av industri skall eftersträvas? Vilka åtgärder skall näringslivsavdelningen inrikta sin verksamhet mot? Vilken näringslivsstruktur skall eftersträvas? Vilka mätbara mål skall verksamheten ha? Vilka externa respektive kommuninterna insatser krävs för att uppnå uppsatta mål? Etc. Det föregående näringslivsprogrammet pekade på fyra uppgifter som var särskilt viktiga att arbeta med för näringslivsavdelningen; Ett bra företagsklimat, Näringslivsutveckling, Marknadsföring riktad mot näringslivet samt Landsbygdsutveckling. Programmet pekade också ut 7 branscher av särskilt stor betydelse för kommunen. Till underlag för denna nya näringslivsstrategi 2007-2013 har omvärldsgruppens i Jönköpings kommun arbete vägt tungt. Ett brett material om kommunens utveckling, den globala situationen och de globala trendernas inverkan på kommunens styrkor, svagheter, hot och möjligheter har inhämtats. Dessutom har genomförts ett remissförfarande med utskick till 38 olika företag, organisationer och föreningar inför fastställandet av denna näringslivsstrategi. Trender Under arbetet med omvärldsbevakningen har vissa trender uppmärksammats som mer betydelsefulla än andra. Dessa omvärldstrender samt vissa specifika näringslivsanknutna trender redovisas nedan som en bakgrund till val av strategisk inriktning. Automatisering, JIT och Lean. Under ett antal år har varuproduktion flyttats till, eller snarare expanderat i, låglöneländer och minskat eller varit i princip oförändrad i högkostnadsländer. Nackdelarna med att ha underleverantörer på långt avstånd börjar nu bli allt mer uppenbar. Vid felaktiga leveranser, produktförändringar eller händelser under transporter som kan ta upp till 5 6 veckor, blir effekterna för sluttillverkningen väldigt stora eftersom Just in Time production tillämpas av kapitalrationaliseringsskäl. Alltfler företag flyttar därför, alternativt väljer därför, underleverantörer nära sina stora slutfabriker. Ledande i denna utveckling, som är en del av konceptet LEAN production, är japanska Toyota. Västerländska fabriker ställs inför dilemmat att antingen köpa billigt och ta risker eller köpa dyrt och inte klara konkurrensen. Vad som då har hänt är en mycket långt gående automatisering bland svenska underleverantörer men även i slutfabriker, jmf Volvo Skövde-verken och Xano i Jönköping. Fabrikerna blir självgående maskiner med övervakning av ett fåtal personer med hög utbildning. Det kommer att vara ingenjörer som efterfrågas i de nya fabrikerna för övervakning och samtidig produktionsutveckling, produktutveckling, industriell design mm. Denna trend kan Sten Norinder Sidan 1 (9) 2007-11-06
visa sig vara ett lyckokast för den lönestruktur som Sverige har. Svenska civilingenjörer medför i ett internationellt perspektiv förhållandevis låga lönekostnader. Transporter Transporter i Sverige sker i mycket hög utsträckning med hjälp av lastbil (60 70 %) 1. Lastbilstransporter har en relativt hög belastning på miljön. Kostnaderna är också i stigande genom högre bränslekostnader, vägtullar, försäkringspremier, kapellskärningar och arbetstidsbestämmelser. Landsvägstransporter kan därför förväntas minska i relativ betydelse, till förmån för järnvägstransporter, även om de naturligtvis kommer att vara omfattande under denna strategiperiod och troligen inte sjunka i absoluta tal. Järnvägstransporterna är av begränsad omfattning trots att de förordas i såväl politiska kretsar som bolagsledningar och miljöorganisationer. Skälen till de begränsade transporterna på järnväg är främst tidsaspekten, tåg i Europa går med ca 18 km/tim i genomsnitt, komplikationer vid terminal/omlastning, bristande information om var godset befinner sig, större transportskadeandel 2 samt svårigheter att dirigera om gods som sålts vidare. Många av dessa problem bör kunna bli åtgärdade inom överskådlig framtid nu när godstrafiken på järnväg är utsatt för konkurrens och ett ökande intresse. Bristande spårkapacitet bidrar också i stor utsträckning till järnvägstransporternas svaga utveckling. Bedömningen är att när problemen är åtgärdade så har järnvägarna alla möjligheter att bli en betydligt mer strategisk transportfaktor. Det bör finnas möjligheter för Jönköping att ta en ledande position inom detta område utan alltför stora kommunala eller statliga investeringar. Jönköpings län lär bl a vara ett av Sveriges järnvägstätaste län. Tyvärr är stora delar av detta järnvägsnät oelektrifierat och av bristande underhåll belastat varför nyttjandegraden är låg, t ex spåret Värnamo Jönköping. Jönköping ligger inte vid någon av stambanorna varför persontransporter per järnväg inte heller är så omfattande som den skulle kunna vara. Ett arbete för att snarast kunna etablera Götalandsbanan är av stort intresse för kommunens attraktivitet. Flygtransporter är intressanta ur företagsperspektiv som ett komplement till långsammare transportslag. Vid missar i produktionen eller snabba order är kanske flyget det som räddar affären. Genom det högt uppskruvade tempot i näringslivet och de minskade säkerhetslager som företag idag har är möjligheten att snabbt kunna leverera ibland ovärderlig. Jönköping har vid årsskiftet 2006/07 just fått en flygfraktlinje som går till USA via Island. Utnyttjandegraden är hög och framtiden ser ljus ut för denna linje. Möjligen kan denna linje vara en start som kan utvecklas till andra destinationer om produktionsnivån höjs i regionen. Posten har dessutom utsett Jönköping till Hub för södra Sverige. Jönköpings möjligheter till båttransporter är ytterst begränsade varför de inte diskuteras fortsättningsvis. Globala utvecklingstrender Den internationella trenden är att det ena efter det andra landet lyfter sig ur utvecklingsstadiet och inträder i industrisamhället. Detta gäller kanske främst länderna i bortre Asien och Indien. Tiden för att utvecklas till ett industriland förefaller bli allt kortare. För Sverige tog det 100 år (1870 1970), för Japan tog det ca 50 år att gå från ett land som gjorde billiga plastkopior till att bli ledande industristat som sätter standarden för kvalitet och produktionsteknik. För 1 SIKA (Statens Institut för KommunikationsAnalys) 2006:12 Varuflödesanalys 2004/2005 2 Transport idag/itrafik 10-06 sid 4 (Marianne Ovesen) Sten Norinder Sidan 2 (9) 2007-11-06
Sydkorea har det tagit ca 25 år och för Kina kanske det bara kommer att ta 15 år. Som utvecklat industriland har företagen egenutvecklade produkter av så god kvalitet att de kan säljas på en internationell marknad. Snart uppträder då behov av lokal produktion på de exportmarknader man verkligen vill erövra. Jämför Toyotas 8 fabriker i Amerika och 5 i Europa. Sydkorea har 4 bilfabriker i Europa vid det här laget där Kia och Hyundai under 2006 startat i Ungern och Tjeckien. För Jönköping finns sannolikt möjligheter att med ett riktigt beteende få del av de kinesiska, och andra asiatiska, investeringar i fabriker som tvivels utan kommer att ske inom en inte alltför avlägsen framtid. Bedömningen är att Fanerduns etablering i Kalmar är endast en förpost som kommer att ge nya investeringar när försäljningen, tack vare mässområdet, tagit fart. En förutsättning för en positiv utveckling inom detta område är att det i Jönköping finns stor kompetens inom produktion, logistik och entreprenörskap vilket tillförsäkras genom Högskolan i Jönköping. Energi De fossila bränslena kommer förhoppningsvis att börja fasas ut under strategidokumentets tidsrymd. Det som kommer istället förefaller vara en brokig skara av energikällor. För el- och värmeproduktion förefaller biobränsle, återvinning och vindmöllor bli det dominerande fram till dess fusionsenergin blir kommersiellt gångbar. När det gäller transporter så kommer elåtgången att öka om järnvägstransporterna ökar medan vägtransporterna fortfarande söker mellan effektivare fossilbränsleanvändning (el-hybridteknik), biobränsle (RME, etanol och biogas) och bränslecellsteknik (vätgas). Fritid och upplevelser Direkt efter andra världskriget utfördes avlönat arbete ca 20 % av den totala livstiden. Idag har den siffran gått ner mot 8 %. Denna nedgång är en följd av längre studier, kortare arbetstid (48 40 tim), lägre effektiv pensionsålder och en totalt längre levnadstid. Detta sammantaget betyder att fritid och upplevelser blir allt viktigare för val av bostadsort 3. På den diamanten, som fritid och upplevelser utgör, finns det många fasetter. Där ingår att en kommun kan erbjuda omsorg om både barn och gamla, där ingår en attraktiv stadskärna lika väl som en naturskön omgivning, där ingår möjligheter till aktiviteter och föreningsliv, kultur, tolerans mot oliktänkande och öppenhet, där ingår attraktiva boendeformer av olika slag, såväl villor som lägenheter och radhus och olika upplåtelseformer. Eftersom företagsledare för mindre tjänsteföretag relativt fritt kan välja verksamhetsort idag så betyder även sådana aspekter som ligger inom andra förvaltningar, än näringslivsavdelningen inom stadskontoret, mycket för möjligheterna till en positiv näringslivsutveckling. Företagsledare flyttar verksamheten till orter där det känns positivt och företagande välkomnas, där nya invånare möts med respekt och tolerans, där det finns ett bra kulturutbud, restauranger samt fritidsaktiviteter och föreningar 4. En form av marknadsföring är definitivt mötesindustrin och turism. Om man som turist upplever en positiv miljö och framåt trevliga invånare så är benägenheten större att flytta till orten än om man inte alls har besökt orten eller får med sig negativa upplevelser vid besöket. 3 Charlotta Mellander, IHH 2006 4 Sammanfattande tolkning av Richard Florida, The Raise of the Creative class, 2003 Sten Norinder Sidan 3 (9) 2007-11-06
Inom fritid och upplevelser har Jönköpings kommun en stor fördel av en vacker natur som kan användas som bas för utveckling av besöksprodukter. En sådan utveckling ligger också i linje med utveckling av landsbygden. Utan god service på landsbygden kan inte människor bo kvar vilket skulle minska de potentiella besöksnäringsprodukterna. Övergripande utvecklingsfrågor i näringslivet Det regionala näringslivet påverkas i allt större grad av globala omvärldsfaktorer. Hård konkurrens från lågkostnadsländer bidrar troligen under strategiperioden till en fortsatt utflyttning av produktion, samordning av inköp hos stora företag slår ut mindre underleverantörer och de snabbast växande marknaderna finns i andra regioner än norra Europa. I en marknadsorienterad värld där efterfrågan styr och där allt mer produktion är kundorderstyrd, ställs ständigt nya krav på de småländska företagen. Det är viktigt att förstå de strukturer och förhållanden mellan aktörer som råder i en bransch för att identifiera rätt utvecklingsinsatser. Dessa faktorer är viktiga även när vi betraktar skillnaderna i näringslivsstruktur inom länet. Jönköpings kommun har relativt få tillverkande underleverantörer och har framför allt sin styrka hos internationellt framgångsrika företag med kända varumärken samt tjänsteföretag till dessa. Vi kan inte räkna med att sysselsättningen ökar genom effektivisering och automation inom tillverkningssektorn. Automation innebär som regel färre anställda även vid ökande orderingång. Det krävs nya eller vidareutvecklade produkter samt fler företag som agerar på en internationell marknad för att skapa tillväxt, ökade affärsvolymer och fler arbetstillfällen. Det finns idag flera branschorganisationer och andra aktörer som under lång tid arbetat med produktionsorienterade frågor inom tillverkande industri. Marknads- och produktutvecklingsfrågor har i inte fått samma stöd och ökat fokus inom dessa områden är nödvändigt för att bidra till ett expansivt näringsliv och en växande arbetsmarknad. Affärsstrategi Produktförnyelse Innovationer Produktutveckling Design & ny teknik Entreprenörer Nyföretagande Befintligt näringsliv Etableringar / investeringar Marknadsutveckling Internationalisering Exempel på utvecklingsprojekt Lean Production Supply chain mgm Produktionsutveckling Automatisering Sten Norinder Sidan 4 (9) 2007-11-06
Genom att samordna styrkefaktorer inom olika kompetensområden, för exempelvis skog och trädgård, har vi möjlighet att tillskapa kraftfull utveckling på flera plan, som kan attrahera såväl tjänstesektor som tillverkningsindustri. Inom just nämnda område har vi internationellt framstående företag, Elmias mässor och kongresser och Sydved t ex., men också Skogsstyrelsen och Jordbruksverket kan bidra. Här har Jönköping redan en position såväl nationellt som internationellt. Internationellt I syfte att utveckla internationella nätverk och träffa samarbetsavtal - för ökat handelsutbyte och nyinvesteringar - med kommuner/företag i andra länder, har följande marknader prioritet: - Inom EU-området: Tyskland, Österrike, Frankrike, Benelux, Italien, Storbritannien. - Utanför EU-området: Kina, Korea, Indien. Inom ovannämda marknader kan olika typer av proaktiva åtgärder övervägas, sannolikt i samverkan med en eller flera partners inom näringslivet och/eller tillsammans med ISA och andra internationella aktörer. Kontakter tack vare Fanerduns etablering i Kalmar skall nyttjas. I övrigt sker en samverkan med Elmia vid olika internationella mässor och dessutom medverkar näringslivsavdelningen vid internationella mottagningar och med information till Högskolans internationella studenter. Norden betraktar vi som en hemmamarknad för Jönköpings näringsliv. SWOT-analys Styrka Geografiskt läge i Sverige Vacker natur E4 och Rv40 Tillgänglig industrimark En väl fungerande arbetsmarknad Ett diversifierat näringsliv: Växande handel Internationellt verksamma företag med starka varumärken och hög tekniknivå Skogs- och trädgårdsprodukter (Husqvarna, Stiga, Väderstad, Elmias mässor, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Sydved) Produkter och lösningar baserade på inbyggda system och robust elektronik (symaskiner-vsm, trafikövervakning-sensys/kapsch, flyg och simulering-saabföretagen) Högskolan med dess profilområden samt Science Park Mässor och kongresser på Elmia, Jönköpings betydelse för det personliga mötet. Växande logistikverksamhet Ökande utbud av företagstjänster Bredband i hela kommunen God ekonomi (S&P AA) Kommunen är inne i en framgångsspiral Sten Norinder Sidan 5 (9) 2007-11-06
Kommunen är van att växa utan stödpengar i olika former Det är relativt tryggt i Jönköpings kommun Svenska civilingenjörer & civilekonomer har internationellt sett relativt låga löner Sveriges konsumenter är early adopters Jönköping ligger på säkert avstånd från eventuellt översvämmande hav och vattendrag Svaghet Geografiskt läge i utkanten av Europa Kapitalanskaffning för företag Bristfälligt utbyggt järnvägsnät Utbudet av flygdestinationer Infrastruktur visavi Baltikum Ingen engelskspråkig undervisning för 6 12-åringar lämplig för tillfälligt boende utländska familjer. Ryktet avseende tolerans och öppenhet är svagt Högkvalitativa internationellt gångbara restauranger saknas Möjligheter Infrastrukturutveckling, Rv 40 och järnväg, såväl gods som passagerare Logistikpark på Torsvik Nya flygdestinationer, utbyggd incharter och fraktflyg Samarbete med närliggande kommuner Bilden av Jönköping (Jönköping är större och bättre än sitt rykte) Fanerduns etablering i Kalmar Kinas & Indiens utveckling Starka varumärkesägare och branschföreträdare, exempelvis Kabe och inrednings- och belysningsföretag, som kan attrahera närbesläktade tillverkningsföretag. Etablering av fler kunskapsintensiva företag Ökat fokus på branschövergripande marknads- o produktutveckling Kompetensöverföring mellan företag, speciellt mellan stora och små företag genom bl a branschöverskridande nätverkssamarbeten (ex: intelligenta förpackningar) Nyinflyttare Generationsväxlingen i näringslivet Generationsväxlingen i kommunadministrationen Hot Fortsatt eftersatt järnvägsutveckling Eftersatt vägunderhåll/-utveckling Flygplatsen utvecklas inte Minskade transporter pga energi eller restriktioner En administrativ regionindelning som gör Jönköping till andrastad under Linköping, Göteborg eller annan ort Bilden av Jönköping förbättras inte på grund av stoppade investeringar och intolerans Arbetskraftsbrist Generationsväxlingen i näringslivet Generationsväxlingen i kommunadministrationen Sten Norinder Sidan 6 (9) 2007-11-06
Näringslivsvision Jönköping skall vara känt som en region med ett diversifierat näringsliv med både stora och små företag och entreprenörskap inom såväl tjänstenäring som produktion och logistik samt därmed sammanhängande kunskaper och forskning. Strategiska utvecklingen skall kännetecknas av kreativitet, tolerans och initiativ. Orsakssamband Jönköpings geografiska läge söder om Vättern och mitt emellan Stockholm och Örestad samt mitt emellan västkusten (Göteborg) och ostkusten har givit ett logistiskt gratisläge som utnyttjats i form av E4 och Rv 40. För att vidareutveckla fördelarna av läget måste järnvägsförbindelserna moderniseras och kompletteras, dvs såväl Götalandsbanan som godstrafikens kombiterminal och Torsvik/Tenhultssträckan, vägarna i ost-västlig riktning förbättras och en modern logistikpark utvecklas ur embryot Torsvik. En befolkning på ca 75 100 miljoner människor måste kunna nås på ett energi- och logistikförnuftigt sätt för att regionen skall behålla sin attraktivitet. Med dessa infrastrukturförbättringar kan internationella investeringar i varuproduktionsanläggningar attraheras vilket i sin tur ger en närmarknad för varuproducerande underleverantörer och professionella tjänster vilket i sin tur ger underlag för privata tjänster och handelsutveckling och Götalandsbanan ger möjligheter till en större arbetsmarknadsregion. De varuproduktionsanläggningar som är intressantast att attrahera är de som har ett eget varumärke som behöver marknadsföras i Nordeuropa. Var fabriken läggs i regionen (Jönköping, Nässjö, Vaggeryd, Mullsjö, Värnamo etc) spelar inte någon större roll då det är sekundäreffekterna som är mest intressanta. Sekundäreffekterna utgörs av den marknad som skapas för underleverantörer och konsulter, ingenjörer, designers, arkitekter, advokater, ekonomer etc av en varumärkesbaserad tillverkning. Jämför gärna med vad Husqvarna har betytt och betyder för dessa branscher i Jönköpingsregionen. Konkurrerande städer De orter som har en likartad strategi och storlek är också våra svåraste konkurrenter. Deras åtgärder måste ständigt bevakas och jämföras med våra. Om de agerar på ett sätt som ur investerarnas synvinkel förefaller mer attraktivt och näringslivsvänligt än vårt, så kommer investeringarna att hamna hos dem istället. Vi måste alltså både agera på det fysiska planet med infrastruktur och tillgänglig mark men också mjuka värden som service, tolerans och kreativitet samt agera med en väl genomtänkt PR-strategi med information som speglar och ger eko av åtminstone de ansträngningar som görs. Kommunen måste marknadsföra planer och tankar om framtiden. Kan de bli trovärdiga så kommer investerarna att vilja göra sina investeringar här så snart som möjligt eftersom de tror att de annars kommer att få sämre lägen och högre priser. De konkurrenter som främst måste bevakas är Helsingborg, Norrköping/Linköping, Borås, Örebro och Västerås. Kalmar är en dark horse som kommunen både kan ha nytta av och få som en riktigt svår konkurrent. Vi har alla möjligheter att vara mer attraktiva än våra konkurrenter, det hänger på vårt agerande. Samarbetspartners Göteborgs Hamn är en stor aktör inom logistik vilken vi bör sträva efter det allra bästa samarbetet med, för att etablera torrhamnsbegreppet för Torsviks logistikpark. Sten Norinder Sidan 7 (9) 2007-11-06
Etableringen av Fanerdun gör att Kalmar är en mycket intressant part för att locka en tillverkningsindustri med eget varumärke till Jönköping. Mål och åtgärdslista De övergripande långsiktiga målen bör vara att näringslivet utvecklas så att kommunen kan fortsätta att befolkningsmässigt utvecklas väl i takt med övriga betydande kommuner i Sverige och därmed behålla en plats bland de 8 10 största kommunerna. (10 plats 2006) volym avsänt gods ger Jönköpings län en plats bland de 5 största i Sverige räknat i ton (10 plats 2005), och 4 plats räknat i värde (4 plats 2005) genomsnittsinkomsten för förvärvsarbetande i Jönköping är högre än genomsnittet i Sverige. (3% lägre än genomsnittsinkomsten för förvärvsarbetande år 2004) Delmål Kommunens service till näringslivet skall i Svenskt Näringslivs undersökning komma bland de 20 bästa kommunerna och bäst bland våra konkurrenter (45 plats 2006/2007, Helsingborg ligger före). Såld industrimark till intressanta verksamheter skall uppgå till minst 160 000 kvm i genomsnitt per år under programperioden (ca 120 000 kvm 1997 2006). Landsbygdsutvecklingen skall ha åstadkommit att invånarna, om en enkät genomförs, till över 50 % tycker att det är mer attraktivt på landsbygden 2010 jämfört 2006. Besöksnäringen skall ha incharter från minst 2 länder utöver Tyskland 2010 (från Tyskland första gången 2007). En lågprisoperatör inom passagerarflyg skall ha etablerat sig 2010. Flygfrakt skall vara en stabil aktivitet 2010 (startade vid årsskiftet 2006/07). Samverkan över kommungränsen har etablerat Positions Scandinavia, och att kommunpolitikerna i angränsande kommuner anser att Jönköping agerar så att de har nytta av Jönköpings tillväxt om en enkät genomförs 2011. Axamo Jönköping Flygplats skall ha en flygpassagerarvolym på minst 250 000 pass/år och på den volymen vara lönsam 2012. (235 000 passagerare år 2000 men 120 000 passagerare 2005). Etablering av en stor ny tillverkningsenhet (fabrik) som har egna varumärken skall vara beslutad 2013. Genomförande av LEADER-projekt för utveckling av landbygden skall ge 100 nya arbetstillfällen t o m 2013 som effekt. Några viktiga åtgärder (varav vissa är beroende av statliga beslut) för att uppnå målen: Organisationsöversynen av mötes- och turistindustrin skall vara genomförd 2008. Företagslots skall vara ett etablerat begrepp för kommunens service till företagare 2008. En nyhetscentral skall vara etablerad på näringslivsavdelningens hemsida 2009 Torsviks kombiterminal skall vara byggd 2009. Godstrafik direkt från Göteborgs hamn till Torsvik via järnväg skall vara påbörjad 2009. Landsväg till Nässjö skall vara 1 + 2 väg senast 2009. Jönköping skall ställa sig positiv till idén, om utbyggnad av hela sträckan till ostkusten till 1 + 2 väg, när berörda kommuner i länet gör en ansökan om en sådan utbyggnad. Sten Norinder Sidan 8 (9) 2007-11-06
Regelbundna träffar mellan näringslivet och kommunen med deltagande av såväl tjänstemän som politiker skall ha etablerats 2008. Järnvägsspår mellan Torsvik och Tenhult skall vara byggt 2012. Torsviks logistikpark med en modern infrastruktur skall vara invigd 2013. Sten Norinder Sidan 9 (9) 2007-11-06