Utredning framtida äldreboenden Bilaga 1

Dnr: KS 2010-69 Utredning framtida äldreboenden Bilaga 1

Innehållsförteckning 1. Utredningens inriktning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Mål... 4 1.3 Syfte... 4 1.4 Frågeställningar... 4 1.5 Kvalitet... 4 1.6 Förutsättningar... 5 1.7 Politiska ambitioner/avgränsningar... 5 2. Sammanfattning av Äldredelegationens utredning om bostäder för äldre... 5 2.1 Seniorboende... 6 2.2 Trygghetsboende... 6 2.3 Vård- och omsorgsboende... 6 2.4 Kommunens roll vad avser tillhandahållandet av trygghetsbostäder... 6 3. Demografiska förändringar... 7 4. Brukarnas ekonomiska förutsättningar... 8 5. Framtida boenden, behov/krav... 8 5.2 Växande behov av äldrebostäder... 8 5.3 Fler äldrebostäder genom bidrag och subventioner... 9 6. Kommunens framtida förutsättningar... 9 6.1 Ekonomiska... 9 6.2 Lokalmässiga... 9 7. Inventeringsstöd... 9 8. Nya lagkrav... 9 9. Alternativ... 9 9.1 Frigöra korttidsplatser för att kunna erbjuda permanent boende... 10 9.2 Vård- och omsorgsboende... 10 9.2.1 Allégården och Ekebacken... 10 9.2.2 Dingle... 11 9.2.3 Hedekas... 11 9.3 Trygghetsboende... 11 2

9.3.1 Bygga nytt trygghetsboende centralt i Munkedal... 11 9.3.2 Trygghetsboende i anslutning till Dinglegården (vård- och omsorgsboende)... 11 9.3.3 Hedekas... 12 10. Medborgar- och personalåsikter... 12 10.1 Enkäter... 12 10.2 Kvalitetsgruppen... 12 10.3 Tankar och idéer från bygdegrupperna om äldreomsorgen... 13 3

1. Utredningens inriktning 1.1 Bakgrund I Munkedals kommun pågår en översyn av välfärdsförvaltningens verksamheter. Denna översyn leds av en politisk styrgrupp med uppdrag att driva utredningen framåt. Styrgruppen har mandat att ge arbetsgrupp (förvaltningen) olika deluppdrag. Ett sånt uppdrag är att utreda utformningen av framtida boenden för äldre. I utredningen ska förvaltningen använda nationella utredningar, utredningar som tidigare gjorts i kommunen, äldreomsorgsplanen samt fakta som tagits fram i översynen. 1.2 Mål Målet är att presentera olika alternativ för utformning av framtida äldreboenden i Munkedals kommun. I presentationen ska anges olika boendetyper, boendeformernas dimension samt deras placering. 1.3 Syfte Syftet med genomlysningen är att på ett allsidigt sätt beskriva de äldres behov kring boenden. De alternativ som tas fram ska tillgodose en god kvalitet. Utredningen ska visa på möjligheter i såväl det lilla som det stora, centralt som lokalt. 1.4 Frågeställningar Frågeställningar som ska besvaras i utredningen är: Hur förändras demografin? Vilka behov/krav har Munkedals invånare på framtida boenden? Hur påverkar nya lagkrav etc? Hur påverkar den ökade valfriheten? Hur förändras de äldres ekonomiska förutsättningar? Hur ser kommunens ekonomiska förutsättningar ut? Vilka möjligheter finns det för kommunen att söka investeringsstöd? 1.5 Kvalitet I mål och syfte poängteras att välfärdsförvaltningens verksamheter och organisation ska präglas av god kvalitet. Välfärdsförvaltningens mål är att även själva utredningen ska genomsyras av god 4

kvalitet. Ett utredningsarbete med god kvalitet kännetecknas av ett förutsättningslöst arbete där fakta inhämtas, analyseras och öppet diskuteras. Utrymme för reflektion är viktigt. Ett honnörsord för en utredning av den här komplexiteten torde vara helhetssyn med kunskap om delarna kan en helhet med god kvalitet byggas med ambitionen att ge förutsättningar att på ett rättssäkert sätt forma kommunens insatser utifrån medborgarnas behov. Delaktighet för alla som direkt eller indirekt påverkas av slutsatser och åtgärder är centralt. Hur detta ska säkerställas beskrivs nedan i kapitlet om organisation. 1.6 Förutsättningar I utredningen ska Äldreboendedelegationens begrepp om boendetyper användas, dvs seniorboende, trygghetsboende samt vård- och omsorgsboende. Vidare ska framtida behov av service och kommunikationer utredas. Boenden bör placeras så att de passar in i närmiljön och ev bostadsområden. 1.7 Politiska ambitioner/avgränsningar Den politiska styrgruppen har vid sitt sammanträde 2010-11-29* beslutat att utredningen ska göras helt förutsättningslös och utan avgränsningar och/eller politiska ambitioner. Styrgruppen önskar att utredningen visar på olika scenarier. Först när utredningsresultatet presenterats tar de politiska ställningstagandena vid. *Kristdemokraterna deltog inte vid mötet. 2. Sammanfattning av Äldredelegationens utredning om bostäder för äldre Regeringen har tillsatt en delegation för att utreda behoven och utvecklingen av boende för äldre. Utredningen grundas i ett konstaterande att andelen äldre i befolkningen kommer öka framöver och att andelen bostäder anpassade till äldres behov kommer bli mycket stort. Många kommuners bostadsbestånd tillgodoser inte det behov som kommer finnas framöver. I december 2008 lämnade äldreboendedelegationen sitt slutbetänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113). Utredningen menar att de flesta vill bo kvar hemma om det sörjer för god tillgänglighet och möjlighet till gemenskap samt att många äldre anser att det är ett alldeles för stort glapp mellan det ordinära boendet och särskilda boendet för äldre (vård- och omsorgsboende). I slutbetänkandet föreslår delegationen bland annat olika åtgärder för att utveckla en icke behovsprövad boendeform för äldre som känner sig otrygga i sitt ordinära boende, ett så kallat trygghetsboende. 5

2.1 Seniorboende Av delegationen används det som ett samlingsbegrepp för alla former av ordinärt boende som utmärks av god tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler och krav på att de boende måste ha uppnått en viss ålder för att få flytta in. Det är alltså tänkt att det skall ingå i ett breddat utbud av bostäder och tjänster inom den ordinarie bostadsmarknaden, där det offentliga åtagandet ligger i att utforma en bostadspolitik som stimulerar utvecklingen i rätt riktning. Denna typ av boendeform har utredningen placerat utanför arbetet, då det handlar om privata initiativ. Däremot har kommunen en uppgift att underlätta för dessa alternativ genom sin boendeförsörjningsplan. 2.2 Trygghetsboende Trygghetsboende är en mellanform mellan den öppna marknadens privata lösningar och de traditionella särskilda boenden som finns idag. Trygghetsboende skall kännetecknas av en hög grad av fysisk anpassning och gemensamhetslokaler. Boendet söks på vanligt sätt via kösystem, och är inte bundet till ett biståndsbeslut. Vård och omsorg, i den utsträckning det behövs, sköts av kommunens ordinarie hemtjänst. Boendeformen kommer att underlätta för boende att bo kvar längre trots ökande vårdbehov tack vare närheten till grannar, gemensamhetsytor, närhet till kommunal service genom kontakt med hemtjänst. Detta kommer förhoppningsvis att skapa en större trygghet än enskilt boende i traditionella egna bostäder. 2.3 Vård- och omsorgsboende Detta är i princip en utveckling av dagens särskilda boende, där den boende har behov av tillsyn, vård och omsorg dygnet runt. Personer med demens kommer fortsatt att kräva mycket omvårdnad och service och kommer huvudsakligen att vara hänvisade till denna typ av boende. 2.4 Kommunens roll vad avser tillhandahållandet av trygghetsbostäder Delegationen föreslår att kommuner genom en särskild lag får befogenhet att inrätta trygghetsbostäder med hyresrätt utan föregående behovsprövning, samt att någon form av förmedlingstjänst upprättas för att hantera bostadskön. Åtagandet att erbjuda trygghetsbostäder föreslås vara frivillig från kommunens sida och kommunen bestämmer själva vilka kriterier som ska uppfyllas för att få tillgång till en bostad, till exempel kan hög ålder beaktas. Ur såväl de boendes som kommunens perspektiv kan en lämplig placering av trygghetsbostäder vara i nära anslutning till service, kommunikationer och vårdpersonal. Vid planering av bostäder bör kommunens boendeplaneringsansvariga och företrädare för social- och äldrenämnder samverka. 6

Antal 3. Demografiska förändringar I Äldreomsorgsplanen (dnr. ON 2009-68) kan vi se att i Sverige ökar både antalet och andelen äldre i befolkningen. Vid förra sekelskiftet var mindre än tio procent äldre än 65 år. Om 30 år kommer närmare en fjärdedel av Sveriges befolkning att vara över 65 år. De som är 80 år och äldre och som har störst behov av vård och omsorg, väntas öka från 460 000 till 750 000 personer under samma period. På ytterligare ett par decenniers sikt blir ökningen av andelen och antalet äldre ännu större. Statistiska centralbyråns befolkningsprognos för grupperna 65 år och äldre respektive 80 år och äldre i Munkedals kommun ser ut enligt diagram 1 och 2. I prognosen har SCB bl.a. baserat utflyttningsrisker och inflyttningsfördelning på de senaste sex åren. Antal personer 65 år och äldre, 2007-2037 3 000 2 900 2 800 2 700 2 600 2 500 2 400 2 300 2 200 2 100 2 000 År Under de kommande åren är prognosen för Munkedals kommun att andelen invånare över 65 år kommer att öka i stort sett varje år ända fram till år 2037, dvs. så långt prognosen sträcker sig. 7

Antal Antal personer år och äldre, 2007-2037 1 000 900 800 700 600 500 400 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2037 År För andelen personer 80 år och äldre visar prognosen också en ökad andel äldre i Munkedals kommun, med en tydlig ökning efter 2023. 4. Brukarnas ekonomiska förutsättningar 5. Framtida boenden, behov/krav För att följa den terminologi som kommer att gälla nationellt ska vi i Munkedal definiera om våra nuvarande boende. Enligt Äldreboendedelegationens terminologi har vi idag Vård- och omsorgsboenden. Vi planerar ett eller flera Trygghetsboenden, och behöver underlätta för etableringen av privata initiativ på Seniorboenden. Det finns en nytta med att täcka upp de första årens relativt låga ökning av äldre, med att bygga till ett antal platser på redan befintliga boenden. Ett större Trygghetsboende tar längre tid att projektera och är heller inte lika akut, då ökningen av äldre kommer igång först kring 2018-2020. Att placera ett kommande Trygghetsboende i centrala Munkedal innebär att när ökningen av äldre avtar, och till slut också minskar, någon gång efter 2035 har vi ett antal lägenheter som snabbt kan användas som vanliga bostäder. Ett viktigt argument när vi vill locka människor i alla åldrar till att flytta till kommunen. 5.2 Växande behov av äldrebostäder Rapporten framhåller att den demografiska utvecklingen talar för att behovet av bostäder och boendeformer för äldre kommer öka. Bostäder som byggs och planeras idag täcker inte det behov 8

som kommer finnas framöver. Andelen äldre kommer öka kraftigt från år 2020. År 2040 beräknas andelen personer över 65 år ha ökat till 2,5 miljoner, nästan en miljon fler än idag. Ökningen blir särskilt stark bland dem över 85 år. Förändringen i åldersstruktur förväntas leda till att behovet av vård- och omsorgsboende år 2040 kommer vara 50-70 procent högre än 2005. 5.3 Fler äldrebostäder genom bidrag och subventioner För att stimulera inrättandet av äldrebostäder har regeringen avsatt pengar till investeringsstöd om sammanlagt 2,5 miljarder kronor till äldrebostäder och andra särskilda boendeformer för äldre och som nu även gäller införandet av trygghetsbostäder. Ett boende dit äldre har sökt sig av fri vilja anses ha en positiv effekt på människors välmående. Den tillgänglighet och trygghet som bostäderna erbjuder kan få till följd att äldre kan fördröja en eventuell flytt till ett mer resurskrävande vårdboende. Äldredelegationen hänvisar till en så kallad SNAC-studie (The Swedish National study on Aging and Care) som gjorts i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm. Studiens syfte var att kartlägga och utvärdera äldrevården i Sverige. Resultatet av denna studie visar att antalet äldre som flyttar från ett serviceboende till ett vård och omsorgsboende är betydligt lägre än bland de som bor i ordinärt boende. 6. Kommunens framtida förutsättningar Här kan vi bl.a. ha resonemang kring trångboddheten i kommunhuset. 6.1 Ekonomiska 6.2 Lokalmässiga 7. Inventeringsstöd 8. Nya lagkrav 9. Alternativ De olika alternativen kan delas in efter behov på kort och lång sikt. På kort sikt behöver vi utöka antalet vård- och omsorgsplatser. Det kan ske på olika sätt och på olika platser i kommunen. 9

På lång sikt behöver vi också skapa möjligheter för att äldre ska kunna bo i någon form av anpassat boende för att på så sätt minska behovet av vård- och omsorgsplatser. Det kan ske genom att kommunen underlättar för privata initiativ till olika typer av Seniorboende via bl.a. bostadsförsörjningsplanen. Men framför allt behöver vi planera för ett Trygghetsboende i kommunen. Det bör placeras centralt för att ge goda kommunikationer, närhet till service etc. Det är också en fördel om lägenheterna någon gång behöver användas till vanligt boende. Då bör ett centralt läge öka attraktiviteten för inflyttande. 9.1 Frigöra korttidsplatser för att kunna erbjuda permanent boende Planering 2011, klart 2012 Genom att minska antalet korttidsplatser i kommunen och istället arbeta tydligare med rehabilitering och utökat stöd i hemmet är det möjligt att utöka antalet permanenta boendeplatser. Flertalet av de som idag vistas på korttidsplats har beslut om särskilt boende och väntar på ledig plats. Den genomsnittliga vistelsetiden på en korttidsplats är 39 dagar/vistelse. Detta visar att det egentliga behovet inte är korttidsplatser utan permanenta boenden. Med en del mindre ombyggnader är det möjligt att utöka boendeplatser med ca 10 särskilda boendeplatser. 9.2 Vård- och omsorgsboende 9.2.1 Allégården och Ekebacken Det finns möjligheter att bygga ut Allégården i markplan och på så sätt skapa fler boendeplatser i anslutning till innegårdar och en behaglig boendemiljö. Allégårdens boende riktar sig idag till personer med demenssjukdom. Möjligheten att utveckla ett demenscenter med samlad kompetens bör vägas in i vidare utredning. Ett demenscenter på Allégården innebär en samlad kompetens där olika former av stöd till demenssjuka och dess närstående. Det kan vara växelvård/avlastning, dagverksamhet, boende och anhörigstöd. Även demensteamet inom hemvården kan utgå från Allégården för att stärka kontinuitet i stödet. Man kan också bygga ihop Allégården med gula huset (familjecentralen). Det gula huset kan inrymmas med dagverksamhet, anhörigstöd mm. Ekebacken har en något annorlunda situation utifrån dagens standard. Byggnaderna kräver större investeringar, men det finns möjligheten att bygga om och skapa bättre och flera vård- och 10

omsorgsplatser. Eventuellt skulle man kunna bygga ihop Ekebacken med gula huset från andra hållet. Genom en utbyggnad av Allégården och Ekebacken kan möjlighet finnas att skapa lokaler för hemvård, hemsjukvård och även ge möjlighet till gemensam administration där enhetschefer, bemanningsenhet kan ha sin placering. 9.2.2 Dingle På kort sikt är det möjligt att skapa ett antal nya vård- och omsorgsplatser på nuvarande Dinglegården. Det går att installera hiss och bygga om personalutrymme och kontor till boende, vilket gör att man även kan hyra ut de tomma lägenheterna. Ytterligare en möjlighet är att bygga om de tre korttidsrummen till två lägenheter som kan vara lämpliga till parboende om behov finns. Det finns också möjlighet att bygga ut gemensamhetslokal/matsal mot gården för att skapa ytterliga lägenheter i huset. Gemensamhetsdelen kommer då närmare de lägenheter som ligger i anslutning till Dinglegården. Detta skulle kunna ge en utökning med ca 6-8 lägenheter 9.2.3 Hedekas En utökning av 2-3 boendeplatser på Sörbygården är möjlig genom att erbjuda hemvården och hemsjukvården annan lokal, till exempel i samma hus som läkar- och distriktssköterskemottagningen. För övrigt bedöms behovet av vård och omsorgsboende vara tillgodosett i Hedekas. 9.3 Trygghetsboende 9.3.1 Bygga nytt trygghetsboende centralt i Munkedal Det finns ett flertal tomter som skulle kunna vara aktuella för byggnation. Alternativt skulle Ekebacken kunna byggas om till ett Trygghetsboende. I anslutning till torget finns möjlighet att bygga ytterligare en våning på Centrumhuset för att på så sätt skapa ett antal nya lägenheter som Trygghetsboende. Även på bankhuset är det möjligt att bygga på en våning. 9.3.2 Trygghetsboende i anslutning till Dinglegården (vård- och omsorgsboende) Genom samlokalisering av de befintliga lägenheter som ligger utanför Dinglegården är det möjligt att benämna dessa som trygghetsbostäder. Trygghetsboenden i nära anslutning till vård- och omsorgsboende är ett bra och kostnadseffektivt alternativ. 11

Bygga om förskolan Dingle till seniorlägenheter Förskolan kan byggas om till ett antal lägenheter i markplan som skulle lämpa sig till seniorlägenheter. Det är nära till Dinglegården om man vill äta i gemenskap och det är gångavstånd till affär och allmänna kommunikationer. Detta blir inget Trygghetsboende enligt den gällande definitionen, så det ligger för långt från övriga boendena, men det kan ändå framhållas som ett anpassat boende för äldre. Övriga möjligheter i Dingle På både östra och västra sidan om det nuvarande LSS-boendet finns tomtyta som tillhör kommunen. Denna skulle kunna användas till nybyggnation för att utöka Trygghetsboendeplatser i önskat antal. Närmaste grannfastighet i nordost till Dinglegården är ett privat hur med flera tillgänglighetsanpassade lägenheter i. Om det finns möjlighet för kommunen att överta dessa, skulle det ge ett ökat antal lägenheter att erbjuda äldre och funktionshindrade. Sydväst om Dinglegården finns ytterligare ett privat hyreshus med tillgänglighetsanpassade lägenheter med samma möjligheter som ovan. 9.3.3 Hedekas De tio lägenheter som ingår i den kooperativa föreningen Riksbyggen kan definieras som seniorlägenheter eller möjligtvis trygghetslägenheter genom samlokalisering med Sörbygården (alternativ liknande det i Dingle). 10. Medborgar- och personalåsikter 10.1 Enkäter En enkät har skickats ut till ca. 500 personer i ålder 65-84 år. Ett slumpvist gjort urval med en spridning av ålder och var personerna bor i kommunen. Knappt 350 har svarat vilket ger en svarsfrekvens på drygt 65%. Enkäten håller nu på att sammanställas och analys av resultatet kommer att redovisas på kommunstyrelsens sammanträde 14 september. 10.2 Kvalitetsgruppen En kvalitetsgrupp har bildats inom vård och omsorg dels som en referens- och arbetsgrupp under boendeutredningen men även för att arbeta med andra kvalitetsutvecklingsfrågor inom vård och 12

omsorg. Deltagare i kvalitetsgruppen: Områdeschef, MAS, enhetschef, fem undersköterskor, två sjuksköterskor, en arbetsterapeut. Gruppen har haft ett antal träffar under våren och kommer fortsätta under hösten. Kvalitetsgruppens synpunkter redovisas 25 augusti till och information kan ges på kommunstyrelsens sammanträde 14 september. 10.3 Tankar och idéer från bygdegrupperna om äldreomsorgen Dialogen har utgått från frågeställningar om kvalitét på äldre dagar, dagens och framtidens boende för äldre. Bärfendal Seniorboende behövs en del vill lämna stora villan men det saknas bra alternativ Ett enkelt och bra boende när man inte orkar med sitt hus Vill bo nära naturen Gärna boende med mindre lägenheter samlade där det finns service lättillgänglig Bygga om Dinglegården till Trygghetsboende Dinglegården är för litet många vill flytta dit Äldreboenden för de mest sjuka äldre kan vara på större enheter oftast tillbringas all tid där Om det blir så att man inte kan ta vara på sig själv, om man blir så sjuk spelar det inte så stor roll vart boendet ligger. Viktigt med personal som har bra kompetens. Ett boende i kommunen centralt där det finns både vanliga lägenheter och gruppboende för de som behöver mycket hjälp. Där ska finnas restaurang om man inte vill eller orkar laga egen mat. Kan ligga centralt i Munkedal. Bättre kommunikationer skulle göra det lättare att bo kvar. Synd att kompletteringstrafiken togs bort. Det hade räckt med någon gång per vecka. Kompletteringstrafik igen vore bra, om den går på rätt tid och det var enkelt att boka! 1 gång/veckan in till Mdal räcker bra Bra, den som vill vara hemma får vara det Låg personaltäthet men nöjda brukare Hemvården upplevs fungera mycket bra, speciellt den palliativa vården Dingle Seniorboende, 2 rum och kök. Enplanshus. Det saknas bra bostäder Seniorboende vore bra. Med samlingslokal! Omsorgsboende kan vara mer centraliserat. Det blir ett ökat behov av vård- och omsorgsboende i framtiden. 13

Varför ligger hemtjänsten i en egen enhet? Kan inte personalen på Dinglegården serva dem i trygghetsboendet i lägenheterna utanför? Är utvärdering av denna organisation gjord? Kanske inte ha korttidsplatser överallt Bra personal är en nyckel Boenden anpassade för äldre önskas, gärna hyreslägenheter på bottenplan Hedekas Behövs nog ett breddat utbud, de äldre kommer i framtiden inte att nöja sig med dragspel. Låg personaltäthet fungerar kanske under en kort period, men inte på sikt Sörbygården är fint, men det borde finnas fler platser så att alla får plats som önskar det. Bra om gamla och unga har kontakt med varandra, genom att äta på samma ställe Problem att det finns så få boenden, lägenheter tex. Seniorboende, helst enplans! Synd att hyrorna blir så höga i nyproducerade lägenheter, man drar sig för att sälja villan där man bor billigare. De äldre från Hedekas vill kanske inte flytta till ett boende i Munkedal när man lika gärna kan flytta till tex Uddevalla Man kan inte spara sig ur en lågkonjunktur, det måste investeras för att locka fler människor till Munkedal. Viktigt att kommunen kan visa på och förklara för privata byggare att det finns ett behov och underlag för tex servicebostäder o trygghetsboende. För de riktigt sjuka och dementa är det viktigast att de har det tryggt och bra, inte var boendet ligger. Äldre seniorboende á la Partille Buss som hämtar upp de gamla till gemensam måltid Demensboende i varje kommundel är viktigt Ett ställa där man kan ha ett socialt umgänge och träffa folk. Boende som är anpassat efter olika nivåer av behov. Hällevadsholm Bygg ny förskola ihop med skolan i Dingle och gör om nuvarande förskola till seniorboende. Demensvården är inte bra. Farhågor om att LOV:en urholkar kommunens intäkter. Äldreboenden alla typer kan inte finnas i alla delar av kommunen. De mer vårdkrävande kan centraliseras. Däremot vill man ha seniorboenden i alla delar Många vill ha sina anhöriga nära. Att ha människor omkring sig, någon att prata med. Bävar för att man inte får bra mat Finns inget bra boende när man inte längre orkar sköta sitt hus. Det behövs bra boende nära affär och annan service. Många väljer istället att flytta till bland annat Uddevalla. Vill bo kvar hemma så länge som möjligt. Det kan funka med väl fungerande hemtjänst och färdtjänst. Man måste få fortsätta att bo tillsammans med den man är gift med även om en blir sjuk och behöver hjälp, men det går inte i Munkedal. Det finns bra äldreboende i kommunen men det saknas bra vanliga lägenheter om man inte behöver gruppboende. Munkedal 14

Torreby Inte i alla kommundelar jo, i alla delar! Nackdelen om man stänger i utkanten väntar man där med att flytta från hus till boende vilket blir dyrare då man behöver mer hemvård. Delat boende i tex Dingle; hälften seniorboende, hälften vård- och omsorgsboende. De som bor nära kan få komma till äldreboendet och äta. Seniorboende och trygghetsboende i alla kommundelar. Vård- och omsorgsboende kan vara mer centraliserat. Det viktigaste är att man blir väl omhändertagen. Helst bo hemma, med hjälp av hemtjänsten och någonstans att gå på dagen för gemenskap, kanske äta tillsammans. Bra om man kan mötas över generationsgränserna, lägg gärna olika verksamheter tillsammans (tex äldreboende, vårdcentral, BVC, bibliotek). Vore fint med atriumgård där alla ges tillfälle att mötas. Kanske en restaurang också. Boendet behöver inte vara så stort, 2 rum och kök. Balkong/uteplats viktigt liksom hiss och gemensamhetsutrymme (lokal att låna för kalas och övernattningslägenhet för gäster). Parkeringsplats. Boenden för äldre ska finnas i olika steg. T ex seniorboenden som i Danmark, lägenheter i markplan med tillgång till gemenskapsutrymmen. Serviceboende spritt i kommunen, men de måste ligga nära service Kanske satsa på 50+ lägenheter med gemensamma utrymmen, gemensam trädgård etc. Om det fanns seniorboende skulle nog fler bo kvar i kommunen. Två rum och kök, nära kommunikationer, kanske en gemensam matsal och gärna affär i närheten. Valboryr Bättre att bygga ut i centrum för att inte behöva åka ut på längden. Närhet. Samarbeta över kommungränser, varför görs inte detta mer? (Synpunkt från bordet.) Om äldreboende behöver byggas ut, var skall man bygga? Viktigt med bra vård, inte splittrad verksamhet. Bättre med större enhet på ett ställe. Att det finns tydliga behovsnivåer. Munkedals centrum är ganska omysigt, det vore bra man fick ihop det mer till en enhet. Kommer man från landsbygden vill man kanske inte bo mitt i centrum med bara hus omkring sig, utan med grönområde runt knuten. Kompletteringstrafiken är bra, gör att man kan bo kvar Viktigt att kunna bo kvar i sin bygd, gärna servicelägenheter eller liknande. Än Återskapa någon form av de gamla ålderdomshemmen som man kunde flytta till innan man blev allt för gammal och sjuk. Där man kan umgås, ta en pilsner och spela. Ett boende där man får fortsätta att bo tillsammans om man vill. Hemsjukvården fungerar fantastiskt. Syn- och hörselkonsulenten har varit ovärderlig. Ta inte bort den. Kan inte tänka mig att inte få bo nära skogen men kan bli jobbigt att ta hand om huset. Ett litet seniorboende med några lägenheter i markplan. Det finns mark om bara någon vill bygga. 15

Kompletteringstrafiken är jättebra. Får den fortsätta kan jag bo kvar länge. Viktigt att man får möjlighet till träning och rehabilitering. Kanske kan man ha gymnastik här någon gång i veckan där någon kunnig håller i det. 16