prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 SYSSELSÄTTNING OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT 4 Avtagande sysselsättning 4 Kraftigt minskad efterfrågan på varor och tjänster 5 och på arbetskraft 6 Många har varslats om uppsägning 7 Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn 8 Brist på arbetskraft 8 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN 10 Privat varuproduktion 11 Bygg 11 Industri 12 Jord- och skogsbruk samt fiske 13 Privat tjänsteproduktion 13 Finansiell verksamhet och företagstjänster 13 Handel och kommunikationer 14 Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 15 Offentlig verksamhet 16 Offentlig administration 16 Utbildning och forskning 16 Vård och omsorg 17 UTBUDET AV ARBETSKRAFT 18 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER 19 Arbetslöshetens struktur 21 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR 23 FAKTA OM PROGNOSEN 25 1

Sammanfattning Den globala konjunkturen har dämpats kraftigt och en stor del av världens länder har gått in i en recession. Det globala BNP faller med cirka 1,5 procent 2009 vilket inte har hänt sedan 1930-talet. Under 2010 sker dock en återhämtning då världsekonomin åter växer. Alla indikatorer i flertalet länder visar att konjunkturnedgången bromsar in tydligt och det betyder att konjunkturraset är nära sin bottenpunkt. Detsamma gäller för Sverige vars BNP beräknas minska med 5 procent 2009 vilket kan jämföras med en försvagning på 0,2 procent 2008. Även Uppsala län har drabbats av den försvagade ekonomins effekter och sysselsättningen väntas minska inom alla branscher. Nedgången väntas främst bli tydlig under 2009, men även under 2010 bedöms antalet sysselsatta minska, även om det sker i en svagare takt. Antalet sysselsatta i Uppsala län har ökat starkt de senaste åren, men minskar nu, vilket främst drabbar branscherna industri och bygg. Industrin på grund av den globala industrinedgången inom framför allt fordonstillverkningen och byggbranschen till stor del eftersom bostadsbyggandet bromsar in. Inom handel samt inom personliga och kulturella tjänster väntas inte minskningen bli lika stark. Dock gör nedgången i hushållens disponibla inkomst att efterfrågan på dessa tjänster också minskar, men inte i samma takt som inom industri och bygg. Inom finansiell verksamhet, företagstjänster ses en viss nedgång. Detta beror delvis på närheten till Stockholm, där den finansiella arbetsmarknaden i hög grad påverkats av finanskrisen. Även inom offentlig sektor ses en minskning av antalet sysselsatta, främst inom vård och utbildning. Arbetskraften i Uppsala minskar. Visserligen ökar befolkningen och antalet sjukskrivningar fortsätter att minska, men antalet som söker sig bort från arbetsmarknaden mot studier väntas bli större än de senaste åren. Vid högkonjunkturer är det fler som söker sig till arbete, medan lågkonjunkturer får fler att välja studier. Antalet varsel om uppsägning har ökat kraftigt sedan hösten 2008. Samtidigt har antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen minskat med 32 procent under årets fyra första månader. Detta bäddar för att arbetslösheten kommer att öka under 2009 och 2010, dock från en mycket låg nivå. Uppsala län hade den lägsta arbetslösheten i landet i april 2009. Under fjärde artalet 2009 väntas den ha ökat med cirka 3 150 personer jämfört med fjärde artalet 2008. Detta innebär en ökning från 2,1 procent till 3,5 procent av befolkningen 16-64 år. Fram till fjärde artalet 2010 väntas arbetslösheten ha stigit till 4,5 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år jämfört med samma period 2009. Men även om efterfrågan på arbetskraft kommer att minska markant behöver fortfarande många arbetsgivare rekrytera. Arbetsmarknaden står aldrig still och på grund av exempelvis pensionsavgångar finns det ett ständigt behov av ersättningsrekryteringar. Detta är särskilt tydligt under denna period då vi under de närmaste åren står inför en generationsväxling som kommer att bli omfattande i många branscher. 2

Arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd och sökande som har arbete med stöd Arbetslösa Sökande i program Sökande i arbete med stöd Antal Andel Antal Andel Antal Andel 2008 4 4 450 2,1% 2 050 0,9% 2 250 1,0% 2009 4 7 600 3,5% 3 050 1,4% 2 300 1,1% 2010 4 9 700 4,5% 4 700 2,2% 2 500 1,2% Tabell 1: Antal respektive andelar av befolkningen (16-64 år) i respektive sökandegrupp, artalsgenomsnitt Källa: Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadspolitiska utmaningar I takt med att arbetsmarknaden har försvagats har ungdomarna fått det allt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket inneburit att deras arbetslöshet ökat påtagligt. Även de utrikes födda är utsatta på länets arbetsmarknad. När läget nu försämras är det i första hand de som är på väg in på arbetsmarknaden som drabbas. Insteget till arbetslivet sker ofta genom tillfälliga anställningar och det är dessa jobb som försvinner först i en lågkonjunktur. Bland de som har tillfälliga anställningar är ofta unga och utrikes födda överrepresenterade. En grupp som riskerar att få det ännu svårare att etablera sig på arbetsmarknaden är personer som saknar gymnasieutbildning. En utmaning nu och i framtiden är att förbättra de arbetsmarknadsmässiga förutsättningarna för dessa grupper. 3

Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft Den nedgång i ekonomin som blev tydlig under hösten 2008 har nu börjat sätta sina spår på arbetsmarknaden. Bland annat märks detta i ett ökat antal arbetslösa. Under 2009 och 2010 bedömer vi att arbetsmarknadsläget kommer att försämras ytterligare med fallande sysselsättningstal och ökad arbetslöshet. Avtagande sysselsättning Sysselsättningen i Uppsala län har ökat ända sedan 1997 med en avmattning 2004 för att ta fart igen under 2006. Under det senaste året har sysselsättningen fortsatt att stiga i länet, men i en betydligt svagare takt än vad som var fallet under 2006/2007. Första artalet 2009 var dock ett undantag med betydligt starkare tillväxt än de närmast föregående månaderna. Men trenden är ändå att sysselsättningsökningen har avtagit. I Uppsala län var i genomsnitt knappt 124 000 sysselsatta under det första artalet 2009 (Källa: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, SCB, KS). Det är en ökning med drygt 3000 personer, eller 2,8 procent jämfört med motsvarande artal 2008. I diagrammet nedan, som visar en säsongsrensad och trendad serie av KS, kan man se att sysselsättningsökningen dämpats de senaste artalen. Även arbetskraftsundersökningen visar på en avtagande sysselsättningsökning. Anställda enligt SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik 130000 125000 120000 115000 110000 105000 100000 95000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 Diagram 1: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, Uppsala län, säsongs- och trendrensade värden. Kvartal 1 1997 till artal 1 2009. Fr.o.m 2007 ingår Heby i Uppsala län och från artal 2 är Heby inkluderat i KS för Uppsala län, vilket inte är korrigerat i diagrammet. Det innebär att ökningen mellan artal 1 och 2 2007 är överskattad. Källa: SCB Samtidigt som antalet sysselsatta steg, ökade även arbetskraften vilket medförde att det dröjde ända till början av 2006 innan ökningen gjorde avtryck på arbetslösheten. Arbetslösheten minskade sedan fram tills november 2008 och har sedan dess fortsatt öka fram till idag. Bedömningen för prognosperioden är att arbetskraften kommer att minska till följd av en svagare arbetsmarknad. Sysselsättningen väntas minska under 2009 och 2010, med en något starkare minskning under 2009. Arbetslösheten kommer att fortsätta att öka under prognosperioden. Den starkaste ökningen väntas kommer under 2009. 4

I tabellen nedan redovisas årliga förändringar mellan fjärde artalen 2008-2010. Förändringen mellan artal fyra för åren 2008, 2009 och 2010 är Arbetsförmedlingens bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden. Förändringen av sysselsatta tillsammans med förändringen av arbetslösa summerar till förändringen av arbetskraften. Förändring av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 20084 150 50 100 20094-1 700-4 800 3 100 20104-1 400-3 500 2 100 Tabell 2: Skattad förändring sedan ett år tillbaka av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet, angivet i antal personer. Källa: Arbetsförmedlingen. Kraftigt minskad efterfrågan på varor och tjänster I Arbetsförmedlingens enkätundersökning våren 2009 fick arbetsgivarna inom privata sektorn besvara frågan om efterfrågan på deras varor och tjänster ökat, minskat eller förblivit oförändrad de senaste sex månaderna. Svaren visar att efterfrågan försvagats ytterligare jämfört med vad företagen antog i höstas. Våren 2009 blev nettotalet -15 för hur efterfrågan varit de senaste sex månaderna. Arbetsgivarnas svar i höstas, gällande efterfrågan framåt till våren 2009, gav nettotalet 0, lika många trodde då på förbättring som på försämring. Den fördjupade krisen inom ekonomin har med all säkerhet kommit att förmörka bilden. Samtidigt visar enkätsvaren att arbetsgivarna i länet generellt har en ljusare bild redan för den närmaste framtiden. När det gäller efterfrågan kommande sex månader på arbetsmarknaden blir nettotalet 4. Ett år fram i tiden tror 15 procentenheter av arbetsgivarna att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att stiga. Minskningen av efterfrågan de senaste sex månaderna var tydligast inom bygg, industri och personliga och kulturella tjänster. En bransch, finansiell verksamhet och företagstjänster, går dock emot strömmen och anger ett nettotal på 9. Inför de kommande sex månaderna stiger tillförsikten ytterligare inom finansiell verksamhet och företagstjänster med ett nettotal på 24, men även inom handeln med ett nettotal på 10. På ett års sikt är arbetsgivarna inom finans och personliga och kulturella tjänster mest positiva. Nästan alla branscher är positiva kring efterfrågan för den tidshoristonten. Bygg har dock ett nettotal på 0. Inom industrin tror man att utvecklingen har vänt, det är fler arbetsgivare som är positiva än de som är negativa på 6-12 månaders sikt. 5

Efterfrågeutveckling inom privat sektor i Uppsala län Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Byggverksamhet 47 19-36 30-22 -10 17-31 0 Industri - exklusive verkstadsindustri 28 21-28 31-12 -7 36 6 14 Verkstadsindustri 59 24-29 64-14 -14 45-10 14 Finansiell verksamhet och företagstjänster 44 38 13 44 13 24 34 30 23 Handel och kommunikationer 32 21-16 33 14 10 24 26 13 Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 53 33-33 40 0 0 40 11 19 Totalt 38 24-15 36 0 4 28 12 15 Tabell 3: Nettotal för respektive bransch och tidsperiod. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2009 Inom den offentliga sektorn talas det vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så handlar efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mer om behovet av vissa samhällsfunktioner, exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg. Totalt sett har efterfrågan inom den offentliga sektorn varit oförändrad under det senaste halvåret enligt arbetsgivarnas bedömning. Nettotalet blir noll. Det närmaste året sjunker efterfrågan, ner till ett nettotal på -24. Det är framförallt inom vård och omsorg man ser en minskning men även utbildningssektorn minskar kraftigt. Barnomsorgen är oförändrad på kort sikt, men ökar sedan igen, dock långsammare än vad som uppgivits i de senaste årens enkätresultat. Efterfrågan inom offentlig sektor Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Offentlig administration 0 0-7 5-15 -15 0-8 -15 Utbildning och forskning -8-10 0-21 15-23 -8-5 -23 Vård och omsorg 41 13-7 35 27-36 18 20-36 Totalt 8 0 0 3 7-24 2 2-24 Tabell 4: Nettotal för respektive verksamhet och tidsperiod. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2009 och på arbetskraft En annan indikator på sysselsättningsutvecklingen är antal anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen. Totalt anmäldes 16 500 platser i Uppsala län under 2008, vilket är en minskning med 21 procent jämfört med 2007. Hittills i år (jan - apr) har 4 900 platser anmälts vilket är en minskning med cirka 32 procent jämfört med samma period 2008. I den säsongs- och trendrensade tidserien i diagrammet nedan ser man att platsinflödet minskat tydligt sedan årsskiftet 2007/2008. Anmälda platser till Arbetsförmedlingen täcker inte hela arbetsmarknaden, marknadsandelen varierar men enligt den senaste uppskattningen ligger den kring 40 procent. Förändrade metoder vid registrering av platser har medfört att färre platser registreras flera gånger, vilket förr kunde vara fallet. I vilken utsträckning detta påverkat statistiken över platsinflödet är i dagsläget osäkert. Drygt 50 procent, eller 2 500 av alla platser under årets fyra första månader avser en tillsvidareanställning, vilket är en något lägre andel än under motsvarande period 2008. Det är tillsvidareanställningar samt visstidsanställningar längre än sex månader som minskar mest. Även anställningar som vara mellan tre till sex månader har minskat markant. De kortaste anställningarna, från 11 dagar till tre månader har däremot ökat jämfört med 2008. 6

En möjlig förklaring till detta kan vara att vikariats- och ferieplatserna har ökat med nästan 44 procent under årets fyra första månader. Den största andelen av platserna finns inom finansiell verksamhet, företagstjänster, som står för en dryg fjärdedel av alla lediga platser i länet. I stort sett alla branscher har märkt av det minskade platsinflödet, men störst är minskningen inom industri och bygg. Det är enbart inom handel och offentlig förvaltning som antalet platser ökat något. Nyanmälda lediga platser 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 1996-01 1997-01 1998-01 1999-01 2000-01 2001-01 2002-01 2003-01 2004-01 2005-01 2006-01 2007-01 2008-01 2009-01 Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2009, Uppsala län. Säsongs- och trendrensade värden. Källa: Arbetsförmedlingen Många har varslats om uppsägning Antalet varsel är en viktig indikator på arbetsmarknadens utveckling. Antalet personer som varslats om uppsägning på Uppsalas arbetsmarknad började öka kraftigt hösten 2008 och totalt under året kom närmare 1 900 personer att varslas om uppsägning. Denna negativa utveckling har fortsatt under 2009 och under årets första fyra månader har närmare 1 700 personer varslats om uppsägning. Detta är en kraftig ökning och nästan fyrdubbelt så många som motsvarande period förra året, då antalet dock var mycket lågt. Varslade i Uppsala län 2 000 1 800 1 600 (t.o.m. april) 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 3: Antal personer berörda av varsel i Uppsala län från 1999 och framåt. Källa: Arbetsförmedlingen. 7

Långt ifrån alla varslade personer blir uppsagda. Verkställighetsgraden, det vill säga andelen av alla varslade som även blir uppsagda blir högre i sämre tider, vilket även leder till ökad arbetslöshet. Av de som blev varslade under perioden september till oktober 2008 i Uppsala län blev 67 procent uppsagda ett halvår senare. Uppsagda och dessutom arbetslösa inom sex månader efter varslet blev 66 procent. Motsvarande andelar för riket som helhet är lägre med 61 procent uppsagda och 57 procent uppsagda och arbetslösa. Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn Företagen får även besvara en fråga gällande hur mycket man kan öka produktionen av varor och tjänster utan att anställa mer personal, det vill säga i vilken utsträckning man utnyttjar sin produktionskapacitet. Sedan höstens undersökning har det endast skett marginella förändringar av kapacitetsutnyttjandet som ligger ar på en hög nivå. I undersökningen anger 28 procent av arbetsgivarna att man inte kan öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Det innebär att kapacitetsutnyttjandet endast har ökat marginellt, då motsvarande siffra vid höstens undersökning var 26 procent. Störst verkar kapacitetsutnyttjandet vara inom bygg, finansiell verksamhet, företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster. Inom bygg uppger 41 procent av arbetsgivarna att de inte kan öka sin produktion utan att rekrytera. Inom finans och personliga tjänster är motsvarande värde 24 procent. Personliga och kulturella tjänster ger dock en splittrad bild, 29 procent av arbetsgivarna anger samtidigt att de kan öka produktionen med mer än 30 procent utan nyanställningar. Kapacitetsutnyttjandet bland länets företag är nu helt i nivå med landet som helhet, där 21 procent av de privata arbetsgivarna anger att de inte kan öka sin produktion utan att rekrytera. Vid de senaste undersökningarna har Uppsala legat något högre än riket. Kapacitetsutnyttjande i privat sektor Näringsgren 0% 1-5 % 6-10 % 11-20 % 21-30 % Mer än 30 % Byggverksamhet 41% 20% 20% 7% 7% 5% Industri exkl verkstadsindustri 17% 10% 24% 14% 28% 7% Verkstadsindustri 18% 29% 11% 18% 11% 14% Finansiell verksamhet och företagstjänster 24% 11% 27% 16% 10% 11% Handel och kommunikationer 23% 9% 22% 22% 11% 13% Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 24% 14% 10% 19% 5% 29% Summa 28% 13% 20% 17% 11% 11% Tabell 5: Visar per bransch hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2009 Brist på arbetskraft Andelen privata arbetsgivare som anger att man har upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar de senaste sex månaderna har minskat inom alla branscher jämfört med höstens resultat. Nu uppger 16 procent av arbetsgivarna att de stött på brist, mot 30 procent i höstas, en siffra som varit närmast oförändrad under flera år. Störst brist finns inom personliga och kulturella tjänster där 27 procent av arbetsgivarna mött svårigheter vid rekrytering. Även verkstadsindustrin ligger högt, där anger 25 % av arbetsgivarna att bristsituationer finns. 8

Arbetskraftsbrist, privat sektor Näringsgren Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Byggverksamhet 51% 31% 19% Industri exkl verkstadsindustri 21% 39% 7% Verkstadsindustri 59% 48% 25% Finansiell verksamhet och företagstjänster 30% 30% 20% Handel och kommunikationer 20% 21% 10% Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 20% 39% 27% Summa 30% 30% 16% Tabell 6: Andel privata arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2009 Inom offentlig verksamhet är bristen på arbetskraft närmast oförändrad gentemot föregående enkät. Det är framförallt läkare och lärare inom grundskolan som efterfrågas. Arbetskraftsbrist, offentlig sektor Näringsgren Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Offentlig administration 39% 25% 23% Utbildning och forskning 46% 35% 36% Vård och omsorg 76% 47% 43% Summa 52% 36% 32% Tabell 7: Andel offentliga arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per verksamhet och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2009 11 procent av de privata arbetsgivarna anger i vårens undersökning att de avstått från rekrytering eftersom de inte hittat någon lämplig kandidat, så kallad dold brist. I höstas var motsvarande resultat 15 procent. Den dolda bristen arstår alltså trots att arbetsmarknaden avmattats. Inom bygg har mer än var femte rekrytering uteblivit på grund av detta, och inom finansiell verksamhet uppger 16 procent av arbetsgivarna samma problem. Den vanligaste konseensen av bristen inom privat sektor var att befintlig personal fick arbeta mer, men var tionde arbetsgivare inom både bygg och finansiell verksamhet angav att man tackat nej till order. 9

Näringsgrenar och yrken Arbetsförmedlingens prognos för sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar framgår av tabellen nedan. Vi bedömer att antalet sysselsatta kommer att minska inom alla branscher under perioden 2009 och 2010. Den största delen av minskningen kommer, enligt vår prognos, att ske under 2009 och att minskningstakten dämpas något under 2010. Detta märks främst bland de privata arbetsgivarna och de branscher som i första hand drabbas är industrin och byggverksamheten. I linje med tidigare undersökningar är det de små och medelstora företagen som är mest positiva. Totalt sett kommer sysselsättningen att minska starkt även bland de offentliga arbetsgivarna. Detta beror på minskade skatteintäkter då sysselsättningen minskar inom det privata näringslivet samt demografiska orsaker. Sysselsättningsutveckling per näringsgren under 2009/2010 Näringsgren Förändring 2009 Förändring 2010 Privata arbetsgivare Jordbr, skogsbr o fiske Minskande Oförändrat Finansiell verksamhet, företagstjänster Minskande Minskande Handel o kommunikationer Minskande Oförändrat Personliga och kulturella tjänster, renhållning Minskande Oförändrat Byggverksamhet Starkt minskande Minskande Tillv, utv av mineral o energiprod, exkl verkstadsindustri Starkt minskande Minskande Verkstadsindustri Starkt minskande Minskande Offentliga arbetsgivare Off förvaltning, mm Minskande Oförändrat Vård och omsorg Starkt minskande Minskande Utbildning, forskning Starkt minskande Starkt minskande Total sysselsättningsutveckling för länet Starkt minskande Minskande Tabell 8: Sysselsättningsutvecklingen för olika branscher i Uppsala län för 2009/2010. Källa: Arbetsförmedlingen. 10

Privat varuproduktion Bygg Branschen är indelad i mark- och grundarbeten, bygg- och anläggning, slutbehandling av byggnader samt uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. Under 2008 var 11 800 personer i Uppsala län sysselsatta inom byggbranschen. Det motsvarar 7,4 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. På grund av den kraftiga inbromsningen inom byggbranschen väntas antalet sysselsatta inom branschen minska starkt, främst under 2009. Byggverksamheten tillhör de branscher som drabbats hårdast av den rådande lågkonjunkturen. Det märks tydligt även i Uppsala län och marknadsutvecklingen inom sektorn har varit mycket negativ det gångna året samtidigt som inflödet av arbetslösa till Arbetsförmedlingen har ökat. Enligt vår undersökning har byggarbetsgivarna i länet låga förväntningar på efterfrågeutvecklingen det kommande året. Ett nettotal på -10 för de kommande sex månaderna och 0 för perioden 6-12 månader framåt innebär att byggbranschen är den mest negativa av alla på ett års sikt, även om man väntar sig en svag uppgång under slutet av prognosperioden. Hösten 2008 innebar en mycket kraftig inbromsning av byggverksamheten i länet, framför allt på bostadssidan. Nu har försäljningen av bostäder i viss mån kommit igång tack vare olika erbjudanden från byggföretagen. Därför pågår ett visst bostadsbyggande, dock i begränsad omfattning. Arbetet med ett nytt resecentrum i Uppsala pågår fortfarande, medan andra projekt befinner sig i avslutningsfasen. Det pågår även en del arbete med nya affärslokaler i Uppsala. Men ovissheten inför hösten är stor. Byggföretagen har kort framförhållning och är beroende av att hela tiden ta hem nya projekt. Avsaknaden av större byggprojekt gör att även de stora byggföretagen lägger bud på mindre projekt för att hålla igång sin verksamhet. Det finns planerade byggprojekt som ännu inte kunnat startas i Uppsala, exempelvis nya lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet och en ishall vid Gränby centrum. En viktig orsak till att nya projekt inte kan startas är osäkerheten inom finansvärlden, då den finansiella oron gör det svårare att få lån. ROT-avdraget som infördes i slutet av 2008 tycks ännu inte ha fått någon större effekt i länet. Regeringens beslut om att införa statliga kreditgarantier för bostäder under byggtiden kan komma att underlätta finansiering av fler bostadsbyggprojekt. Detta kan i sin tur komma att motverka sysselsättningsnedgången. Främst väntas detta gynna de större byggföretagen. Brist på arbetskraft har tidigare varit ett stort problem inom byggbranschen, så även i Uppsala län. Men nu har bristen minskat avsevärt och 19 procent av byggarbetsgivarna uppger att de upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar de senaste sex månaderna. Motsvarande siffra var 31 procent hösten 2008 och 51 procent för ett år sedan. Bristen gäller bland annat civilingenjörer inom bygg och anläggning, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, anläggningsarbetare och maskinförare samt VVS-montörer. Under det kommande året planeras trots allt en del rekryteringar och det gäller bland annat ingenjörer och tekniker, målare, murare och installationselektriker. Ett för branschen specifikt problem är att många byggföretag är små och därför inte förmår anställa lärlingar i den omfattning som skulle behövas med tanke på hur många som utbildas. Det gör att nyexaminerade ungdomar från gymnasiets byggprogramm kan få problem att hitta lärlingsplats för att bli färdigutbildade och få sitt yrkesbevis. Samtidigt är medelåldern hög inom byggbranschen, 11

vilket innebär att antalet ersättningsrekryteringar troligen kommer att öka. Om inte fler elever får lärlingsplats och yrkesbevis kan det innebära problem med arbetskraftsförsörjningen i framtiden. I nuläget är situationen extra besvärlig då många byggföretag har sagt upp anställda, vilket gör det ännu svårare för nyexaminerade att få en lärlingsplats. Industri I branschen ingår bland annat verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning, pappers- samt livsmedelsindustri. Industrin sysselsatte 16 500 personer i Uppsala län under 2008. Det motsvarar 10,3 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Detta är en betydligt mindre andel än riket. Sysselsättningen inom industrin väntas minska starkt under prognosperioden. Främst kommer sysselsättningsminskningen att märkas av under 2009. Även under 2010 väntas antalet sysselsatta minska, men i en svagare takt. Industrin är en betydelsefull del av näringslivet. Signalerna om utvecklingen inom industri är dystra. Sedan hösten 2008 har ett stort antal varsel inom industrin rapporterats runt om i landet. Uppsala är inget undantag, även om länet inte drabbats lika hårt som andra län. Under perioden oktober 2008 till april 2009 har 1 123 personer varslats om uppsägning inom branschen. Motsvarande period 2007/2008 drabbades 73 personer. Det stora flertalet av de varslade återfinns inom verkstadsindustrin och det är framförallt anställda inom metallvaru- och maskintillverkning som drabbats. När det gäller efterfrågeutvecklingen det kommande halvåret är verkstadsindustrin den mest negativa av länets branscher, med ett nettotal på - 14. Även för ett halvår sedan var nettotalet -14 inom verkstadsindustrin, den negativa synen på framtidsutvecklingen håller alltså i sig. Även inom tillverkningsindustrin är det en klar majoritet av företagen som tror på en minskande efterfrågan. Nettotalet är här -7. Här har framtidstron förbättrats en aning eftersom motsvarande nettotal i höstas var -12. Men en majoritet av företagen är alltså fortsatt pessimistiska om framtidsutvecklingen. Det är främst i Heby och Tierp verkstadsindustrin har en framträdande roll, och där är framtidstron inom industrin ännu svagare än på andra orter i länet. Det är tydligt att det kommer att ske en nedgång i antalet sysselsatta under 2009. För 2010 gör dock företagen en mer positiv bedömning om marknadsläget. Även om antalet sysselsatta fortsätter att sjunka även 2010, så väntas minskningstakten avta. Inom träindustrin kommer man under året att märka av den vikande byggkonjunkturen. Träindustrin är beroende av utvecklingen inom byggsektorn, och behovet av byggmaterial, som väntas minska under det kommande året. Även pappersindustrin märker av den vikande konjunkturen. Energisektorn i länet går bra jämfört med andra delar av industrin. Bioteknik är en betydelsefull bransch för Uppsalaregionen. Tyngdpunkten för bioteknikbranschen i Sverige ligger i regionen Uppsala-Stockholm (Källa: Vinnova). Branschen har ett nära samarbete med Uppsala universitet och en del av rekryteringen sker den vägen. Men rekryteringsunderlaget finns både nationellt och internationellt. Branschen har varit relativt stabil under det senaste halvåret. I finanskrisens spår kan man anta att denna sektor kan komma att påverkas. Bland annat kan det ske genom att företag anpassar sin verksamhet för att fokusera på de delar som ligger närmast markanden. Detta kan i sin tur påverka de mer forskningsintensiva delarna av verksamheten. För att klara av ersättningsrekryteringar finns ändå behov av bland annat kemister, biologer, 12

civilingenjörer och processoperatörer. Tjänster som är svårare att tillsätta är chefstjänster där det ofta krävs forskarkompetens. I takt med att orderingången och sysselsättningen minskat har även bristtalen inom industrin avtagit. Inom verkstadsindustrin uppger 25 procent av företagen att de upplevt arbetskraftsbrist under det senaste halvåret. Motsvarande siffra i höstas var 50 procent. Den brist man upplevt gällde bland annat svetsare. Även maskiningenjörer och maskinmekaniker, -montörer och -reparatörer har det varit svårt att rekrytera. Under det kommande året kommer troligtvis bristen att minska i takt med att arbetsmarknaden försvagas. Trots det dystra läget inom industrin sker det fortfarande rekryteringar och under det kommande året väntas det bland annat finnas behov av verktygsmaskinoperatörer samt maskiningenjörer. Jord- och skogsbruk samt fiske I branschen ingår bland annat växtodling, skogsvård, djurskötsel och djurvård. I Uppsala län arbetade under 2008 cirka 3 400 personer i denna bransch. Sysselsättningsutvecklingen inom branschen har enligt prognosundersökningen varit god det senaste året, men under prognosperioden bedöms sysselsättningen minska svagt. Lönsamheten inom jord- och skogsbruk var lägre i Uppsala län under 2009 efter att ha ökat betydligt under 2008 (Källa: LRF, Lantbruksbarometern). Under prognosperioden väntas dessa arbetsgivare fortsätta att känna av konjunkturavmattningen. Bland de tillfrågade företagen i undersökningen tror en majoritet på en minskad efterfrågan under prognosperioden. Enligt företagen i enkäten har bristen på arbetskraft inte förändrats nämnvärt sedan höstens undersökning. I den nu aktuella undersökningen uppger 14 procent av arbetsgivarna att de upplevt arbetskraftsbrist, vilket är något lägre än i de övriga branscherna. Ett yrke som det varit brist på under året har varit förare av jordbruks- och skogsmaskiner. Endast ett fåtal arbetsgivare inom denna sektor har deltagit i undersökningen vilket gör det svårt att dra några slutsatser då små skillnader kan ge stora statistiska effekter. Privat tjänsteproduktion Finansiell verksamhet och företagstjänster Inom denna bransch finns bank-, finans- och försäkringsbolag, fastighets- och uthyrningsverksamhet samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Under 2008 arbetade cirka 22 600 personer i branschen i Uppsala län. Branschen har haft en positiv utveckling i länet det senaste året, men under prognosperioden väntas antalet sysselsatta minska. Det är en bred bransch som rymmer många yrkesgrupper. Bemanningsföretagen som ingår i branschen har expanderat kraftigt de senaste åren. De blir verksamma inom allt fler yrkesområden men har fortfarande en klar tyngdpunkt inom lager och industri, det är där samt inom teknik som tillväxten skett (Källa: Almega). Det innebär att yrken som efterfrågas inom denna bransch till stor del är industriyrken. Totalt sett gör vi därför bedömningen att bemanningsföretagen kan komma att drabbas av den kraftiga nedgången inom industrin. Bank- och försäkringsbolagen har ett oförändrat läge. Det finns en klar risk att finanskrisen kommer att leda till att bankerna kommer att behöva effektivisera och minska personalstyrkan. IT-sektorn har haft en kraftig tillväxt och arbetskraftsbrist har på flera håll varit ett stort problem. Spelutveckling är exempel på ett expansivt område i länet med höga krav på specialistkompetens 13

och kreativitet. Än så länge märker inte företagen av någon kraftig minskning, men troligtvis kommer den nuvarande konjunkturnedgången innebära att branschens starka expansion under de senaste åren kommer att avstanna. I Stockholm väntas även branschen stå inför en nedgång, vilket på sikt även kan ge ringar på vattnet för IT-branschen i Uppsala. Konsultbranschen är generellt en konjunkturkänslig bransch som har expanderat kraftigt de senaste åren. Många av de boende i Uppsala län som arbetar inom konsultbranschen pendlar till sin arbetsplats i Stockholms län. I takt med att företagen går sämre minskar även behovet för konsultverksamheten, vilket leder till att vi troligtvis kommer att märka av en nedgång i sektorn under det kommande året. Arbetskraftsbristen har minskat i branschen jämfört med den undersökning som gjordes i höstas. Då svarade 30 procent av arbetsgivarna att de upplevt arbetskraftsbrist, mot 20 procent i den nu aktuella undersökningen. Jämfört med andra branscher ligger bristen inom finansiell verksamhet och företagstjänster kring medelvärdet. Bristen finns bland annat bland IT-tjänster, exempelvis systemerare och programmerare. Men det har även funnits brister på redovisningsekonomer. Efterfrågan det kommande året väntas bland annat finnas bland systemerare, programmerare och försäkringstjänstemän. Finansiell verksamhet och företagstjänster är den mest positiva branschen i undersökningen. Det är den enda branschen som uppger en positiv utveckling av efterfrågan på deras varor och tjänster under det senaste halvåret. Även för det kommande halvåret är det en klar majoritet som tror på en ökande efterfrågan på deras varor och tjänster. Trots detta kommer det troligtvis att bli en svag minskning av antalet sysselsatta. Till stor del beror detta på att många företag inom branschen är beroende av utvecklingen inom exempelvis industri, där vi ser en tydlig nedgång. Nedgången inom finansiell verksamhet, företagstjänster beräknas dock bli i en mindre omfattning än i övriga branscher i länet. En oroväckande signal är även att arbetsgivarna i Stockholm ger en pessimistisk bild av utvecklingen. Då arbetsmarknaderna är nära sammankopplade är risken stor att det även påverkar arbetsmarknaden i Uppsala län under det kommande året. Handel och kommunikationer I denna bransch ingår detaljhandel, partihandel, handel med motorfordon, transport samt tele- och postkommunikation. Cirka 29 100 personer är sysselsatta inom branschen. Sysselsättningen väntas vara svagt minskande under prognosperioden. Både handel och transport har haft en god utveckling de senaste åren som en följd av det goda konjunkturläget och hushållens förstärkta köpkraft. I takt med att konjunkturen nu försvagar hushållens köpkraft minskar även handeln. Främst märks detta i sällanköpshandeln, exempelvis fordons- och elektronikhandeln. Även inom dagligvaruhandeln kan vi se ett ändrat beteende där dyrare varor byts mot billigare och lågpriskedjorna får en större marknadsandel. Det sker fortfarande nyetableringar i länet och en del butiker bygger ut. Under prognoshorisonten är detta dock inget som väntas leda till ett ökat behov av personal. Framför allt inom handel men även inom transport är deltidsarbete vanligt. Det gör att man har en flexibel personalstyrka som kan arbeta fler timmar om behovet finns. Transportbranschen har hög beläggning när andra branscher har mycket att göra. Bygg, handel och industri sysselsätter transportbranschen i stor utsträckning. Följaktligen har transportbranschen ett par relativt goda år bakom sig. 14

En dämpning väntar eftersom transportbehovet minskar i konjunkturavmattningen. Dock väntas det finnas ett visst ökat behov inom taxi- och bussnäringarna. Arbetskraftsbristen inom branschen är i normalfallet låg jämfört med andra branscher och den har även sjunkit under det senaste året. I höstas angav 21 procent av företagen att de upplevt arbetskraftsbrist, motsvarande värde i nuvarande undersökning är 10 procent. Bristen är något högre inom transportnäringen, och bussförare är ett yrke som har varit svårt att rekrytera till. Personalomsättningen är hög och även om branschen som helhet minskar är behovet av ersättningsrekryteringar stort av bland annat försäljare inom daglivaru- och fackhandeln. Inför det kommande året väntas det också finnas ett behov av att rekrytera bussförare. Inom transportbranschen har det även införts en typ av yrkeskompetensbevis 1 för såväl redan anställda som nya inom branschen. Det höjer kraven på de arbetssökande, och kan i viss mån bidra till att öka rekryteringsproblemen inom branschen. Personliga och kulturella tjänster samt renhållning Till personliga tjänster hör förutom hotell- och restaurang också bland annat frisård, frisörer och städföretag i privat regi. Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning sysselsatte branschen cirka 12 200 personer i Uppsala län under 2008. En del av dessa finns inom den offentliga sektorn. Under 2009 väntas sysselsättningen minska och under 2010 väntas läget vara oförändrat. Besöksnäringen som består av hotell och restauranger har precis som handeln tagit del av konsumenternas förstärkta ekonomi under senare år. Resandet har ökat och restaurangbesöken har blivit fler. Det är framförallt affärsresenärer och utländska besökare som ökat (Källa: NUTEK). Både universiteten och näringslivet lockar besökare till kommunen, närhet till Stockholm och Arlanda gör länet attraktivt för konferensgäster. Östhammars kommun med kustläge ser varje sommar ett kraftigt uppsving i befolkning och i efterfrågan på arbetskraft. Precis som inom handeln väntas nu en avmattning inom hotell- och restaurangnäringen i konjunkturnedgångens spår. Detta är ofta bland det första som hushållen drar in på när köpkraften minskar. Hotellen och konferensanläggningarna märker även av en minskad besökfreens i spåren av att många företag försöker spara in på sina utgifter. Under det senaste halvåret var nettotalet för utvecklingen gällande efterfrågan inom branschen -33, alltså en ordentlig nedgång. Inför det kommande halvåret tror arbetsgivarna att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att vara oförändrad. Arbetskraftsbristen är enligt undersökningen fortfarande relativt hög i branschen. Jämfört med den undersökning som gjordes i höstas har bristen minskat markant, men den är fortfarande på en högre nivå än övriga branscher i länet. Bland de yrken som är arbetsgivare har svårt att rekrytera till märks bland annat kockar och serveringspersonal. 1 För nya chaufförer innebär det krav på grundutbildning, för befintliga chaufförer innebär det krav på fortbildning (Källa: TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd). 15

Offentlig verksamhet Till offentlig verksamhet hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjuård samt sociala tjänster. Närmare 64 300 personer eller 40 procent av samtliga sysselsatta i Uppsala län fanns inom denna sektor år 2008. Inget annat län har en så hög andel inom offentlig verksamhet. Antalet sysselsatta väntas att minska under prognosperioden. Utvecklingen ser dock olika ut inom de olika verksamheterna. De kommunala budgetarna urholkas i takt med att skatteinkomsterna försvagas som en följd av att antalet arbetade timmar minskar. Vidare ökar kostnaderna påtagligt genom att den ökade arbetslösheten medför stigande kostnader för försörjningsstöd och ökade kostnader för olika kommunala aktiviteter för de arbetslösa. Denna kostnad blir de kommande åren något högre än normalt då antalet personer som har arbetslöshetsförsäkring har minskat. I sin senaste Ekonomirapport uppger Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att det ekonomiska läget för kommuner och landsting är, och förväntas fortsatt vara, bekymmersamt de närmaste åren. SKL bedömer att kommuner och landsting sammantaget kommer att gå med tre miljarder i underskott under 2009. Trots ökade statsbidrag kommer effektiviseringar, personalneddragningar och skattehöjningar att krävas för att få ekonomin i balans 2010. Totalt inom offentlig sektor uttrycker hela 33 procent av de verksamheter som intervjuats i Uppsala län att de har övertalig personal i förhållande till sin budget. En ökning från hösten då 18 procent av arbetsgivarna uppgav övertalighet. Offentlig administration I denna bransch ingår bland annat statliga myndigheter, miljö- och tekniska förvaltningar, kommunal administration och räddningstjänst. Den offentliga administrationen sysselsatte under 2008 cirka 11 000 personer i Uppsala län. Under prognosperioden bedöms sysselsättningen minska. Nettotalet för efterfrågeutvecklingen inom den offentliga administrationen är i vårens undersökning -15. I höstas var motsvarande värde -8. Ingen av arbetsgivarna uppger att det råder övertalighet, men samtidigt räknar men att personalstyrkan minskar svagt. Andelen arbetsgivare som uppger brist på arbetskraft är i stort sett oförändrat jämfört med höstens undersökning. Nu uppger 23 procent av arbetsgivarna att de upplevt arbetskraftsbrist, i höstas var motsvarande värde 25 procent. Yrken som det varit brist på är bland annat ekonomichefer, IT-chefer, lantmätare samt byggnads- och brandinspektörer. Utbildning och forskning Utbildningssektorn i Uppsala län sysselsatte under 2008 cirka 23 600 personer. I utbildningssektorn ingår förskola, grund- och gymnasieskola, högskola/ universitet samt vuxenutbildning och folkhögskola. Sysselsättningen bedöms minska starkt under prognosperioden. Specifikt för Uppsala län är de två stora universiteten, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. 2008 hade Uppsala universitet cirka 19 900 helårsstudenter vilket är oförändrat jämfört med 2007, men en minskning med 3,9 procent från 2006. SLU hade 3 500 helårsstudenter och minskade jämfört 16

med året innan (Källa: Högskoleverket). Antal ansökningar till högskola ökade till utbildningarna för höstterminen 2009, vilket delvis kan förklaras av demografi, de stora barnkullarna från 90-talets början går nu ut gymnasiet och är redo för högskolestudier. Antalet som väljer att studera påverkas också av konjunkturen. Vid hög efterfrågan på arbetskraft ökar chansen till goda villkor på arbetsmarknaden vilket lockar arbetskraft, vid en lågkonjunktur är alternativet att studera mer attraktivt i väntan på att efterfrågan på arbetskraft skall öka. Därav gör vi bedömning att antalet som väljer att börja studera nu ökar på grund av den försämrade arbetsmarknaden. Samtidigt som stora ålderklasser lämnar gymnasiet minskar elevunderlaget för grund- och gymnasieskola vilket ökar risken för övertalighet. Sysselsättningen bedöms minska under det kommande året, och främst inom grund-, gymnasieskolan samt inom vuxenutbildningen. Inom universitetet samt inom barnomsorgen väntas antalet anställda vara i stort sett oförändrat under det kommande året. Det finns en obalans mellan yrken inom utbildningssektorn. Det är framför allt förskolelärare och specialpedagoger som det är störst brist på. Obalansen är delvis en följd av ambitionen att höja kompetensen inom förskolan samtidigt som intresset att läsa till yrket på högskolan inte är tillräckligt stort. Även gymnasielärare inom yrkesämnen och praktisk- estetiska ämnen är efterfrågade på arbetsmarknaden. Vård och omsorg Vård och omsorg sysselsatte cirka 29 700 personer i länet under 2008, vilket motsvarar knappt en femtedel av arbetsmarknaden. Äldreomsorg, akutsjuård, primärvård och tandvård är exempel på verksamheter som ingår i branschen, huvudmannen kan vara antingen kommun eller landsting. Under prognosperioden beräknas sysselsättningen inom vård och omsorg minska starkt, främst under 2009. Redan i den prognos som gjordes i höstas hade andelen arbetsgivare som angav att de hade övertalighet ökat från 25 till 40 procent. Även i denna undersökning är andelen som uppger övertalighet hög, cirka 43 procent. Tandvård är det enda område som inte uppger övertalighet. Sysselsättningen bedöms minska i de flesta verksamhetsområdena, utom tandvården. Minskningen är störst inom den kommunala vården och omsorgen. Trots att sysselsättningen bedöms minska något är behovet av arbetskraft inom vården stort. Främst handlar det om ersättningsrekryteringar för att täcka behovet av naturlig omsättning och pensionsavgångar. Rekryteringsbehov finns bland annat av läkare, sjuksköterskor, distriktssjuksköterskor, undersköterskor läkar- och socialsekreterare. Bristen på arbetskraft har minskat sedan höstens undersökning då andelen som uppgav att de upplevt brist var 47 procent. Andelen är dock fortfarande hög och nu uppger 43 procent att de haft brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Jämfört med motsvarande period för ett år sedan har bristen minskat från anmärkningsvärt höga 76 procent som då angav brist. Bristen gäller i första hand läkare där det sedan lång tid råder brist. Brister fanns även inom andra yrkesgrupper som geriatriksjuksköterskor, distriktssjuksköterskor, akutsjuksköterskor samt tandläkare. Inom yrket barnskötare råder det för närvarande överskott på arbetssökande. 17

Utbudet av arbetskraft Arbetskraftsdeltagandet har ökat de senaste åren, en av förklaringarna är att en högkonjunktur lockar fler till arbetsmarknaden. Arbetskraftsökningen är mest påtaglig i början av en högkonjunktur, när arbetskraften stabiliserar sig och sysselsättningen fortsätter att öka kommer arbetslösheten att sjunka. Detta händelseförlopp har varit tydligt under den gångna högkonjunkturen. I och med att arbetsmarknaden nu försvagas kommer det även att innebära en minskning av arbetskraften under det kommande året. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) uppgick arbetskraften i länet under 2008 till cirka 167 500 personer, en ökning med 5 300 personer jämfört med 2007. 49 100 personer är mellan 16 och 64 år men stod under 2008 av någon anledning ändå utanför arbetskraften. Nästan hälften av dem som inte ingår i arbetskraften studerar i någon form, en tredjedel är sjuka. De övriga är bland annat hemarbetande, värnpliktiga och pensionärer. Precis som för riket som helhet har denna grupp ökat i Uppsala län mellan 2007 och 2008. En förklaring till det kan vara att antalet studerande åter ökar vilket påverkar Uppsala län. Växande befolkning Befolkningen i Uppsala län har ökat med drygt en procent per år i snitt sedan 1990-talet och framåt. 327 200 personer bodde i Uppsala län 2008, det är framför allt i åldersgrupperna mellan 16 och 24 samt 61 och 70 år som ökningen skett. Invandring står för den största delen av ökningen, totalt under de senaste två åren har invandringsnettot varit 3 100 personer varav 2 400 var mellan 16 och 64 år. Under samma period var inrikes flyttnetto totalt 4 700 personer varav 3 400 mellan 16 och 64 år. Universiteten påverkar tydligt befolknings- och flyttmönstret i Uppsala. Det sker en stor inrikes inflyttning i åldern 20 till 24 år men också en stor utflyttning i åldersgruppen 25 till 34 år. Uppsala län är tillsammans med Stockholm, Skåne och Halland det län som haft den största befolkningstillväxten under de senaste fyra åren Korrigerat för att Heby kommun flyttats över från Västmanlands län till Uppsala län har befolkningen ökat med 0,9 procent under denna period. Befolkningsförändringen är ojämnt fördela över länets kommuner. Knivsta är den kommun som hade den starkaste befolkningstillväxten under 2008 medan invånarantalet i Heby och Älvkarleby minskade. Även befolkningen i yrkesaktiv ålder, mellan 16 och 64 år har ökat och väntas även fortsätta att öka. 215 700 personer hörde till denna grupp 2008. Östhammar och Älvkarleby är de enda kommunerna där också befolkningen mellan 16-64 år minskar. En stor grupp kommer att gå i pension de närmaste åren, samtidigt som är det dags för de stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet att etablera sig på arbetsmarknaden. Det innebär att demografin bidrar till en ökande arbetskraft trots stora pensionsavgångar. Även om pensionsavgångarna möts av ungdomar på väg ut i arbetslivet kan fortfarande kompetensbrister uppstå inom vissa yrkesgrupper som är svåra att ersätta. Fler söker sig åter igen till högskolan Arbetskraften har ökat under de senaste åren, vilket är en naturlig följd av en högkonjunktur. Då chanserna att få jobb ökar på arbetsmarknaden är det fler som söker sig dit. Denna trend tycks dock vända nu, efter några år av färre ansökningar till högskolan ökar söktrycket igen. Orsaker till det kan dels vara en väntad försämrad utveckling på arbetsmarknaden men kanske framför allt att de tidigare nämnda barnkullarna från 90-talet går ut gymnasiet. Samtidigt som 18

söktrycket ökar till högskolan sjunker övergångsfreensen (andel av gymnasiestudenter som läser vidare vid universitet/högskola) i hela riket, så även i Uppsala län. Länet har fortfarande den högsta övergångsfreensen då varannan gymnasiestudent väljer att studera vidare. Under den kommande perioden väntas antalet studerande fortsätta att öka på grund av det försvagade arbetsmarknadsläget. Detta leder till att arbetskraftsutbudet krymper. På grund av att arbetsmarknaden försvagas väntas även antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program, så som Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgaranti för ungdomar, att öka. Detta leder, precis som i fallet med de högskolestuderande, att arbetskraftsutbudet krymper. Stark koppling till Stockholms arbetsmarknad Pendlingen in till Stockholm är omfattande i hela Mälardalen. Varje dag eller vecka pendlar 36 700 personer från bostaden i Uppsala län till arbetet i ett annat län. Majoriteten av utpendlarna, 28 200, åker till Stockholms län. Det motsvarar ca 18 procent av nattbefolkningen. Samtidigt pendlar 15 500 personer in till Uppsala län varav de flesta, 7 200, kommer från Stockholm. Totalt är pendlingsnettot för Uppsala län 21 200 i utpendling. Pendlingen har ökat mellan år 2000 och 2007, inpendlingen har ökat med 34 procent medan utpendlingen har ökat med 26 procent. Färre sjukskrivna En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukskrivning. Personer som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning ingår inte i arbetskraften. Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning på heltid är drygt 600 färre under 2008 jämfört med 2007. Denna utveckling ligger väl i linje med utvecklingen i riket. Försäkringskassans prognos säger att antalet kommer att fortsätta minska. För att nå det målet finns bland annat ett samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att rehabilitera långtidssjukskrivna till arbete. På grund av ändrade regler för långtidssjukskrivna kommer det att bli ett markant ökat inflöde till arbetskraften från Försäkringskassan under 2010. Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten ökar Antalet arbetslösa har under de senaste åren sjunkit stadigt och var exempelvis under första artalet 2008 nere på rekordlåga nivåer. Under första artalet i år var i genomsnitt knappt 5 500 personer arbetslösa i länet. Detta är en ökning med knappt 1 200 personer jämfört med samma period föregående år. Eftersom antalet arbetslösa påverkas av tillgången till programmedel ger en sammanslagning av arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd en bättre bild av läget på arbetsmarknaden. Första artalet 2009 var knappt 7 900 eller 3,6 procent av befolkningen 16-64 år antingen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Det är en ökning med knappt 1 900 personer jämfört med samma artal 2008. Under april månad 2009 var Uppsala det län i riket som hade den lägsta arbetslösheten. 19