Rapport från återbesök på NTI - Umeå

2015-10-13 Rapport från återbesök på NTI - Umeå Jacobsson Lisbeth Medbedömare: Erik Hamner, Rektor Tyresö Medbedömare: Tove Bodin, Administrativ chef Botkyrka kommun

Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Med utgångspunkt i denna överenskommelse har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under en treårig avtalsperiod (2013-2015). Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. Utgångspunkt tas också i de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen (SFS 2011:1108): Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden samt Elevernas inflytande och delaktighet. Genomförande och uppföljning Utvärderingarna genomförs av en samordnare som till sin hjälp har en medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Avtalet anger att de utvecklingsområden som skrivs fram i utvärderingstrapporterna ska följas upp vid ett återbesök hos anordnarna. Anordnaren får då redogöra för vilka åtgärder som vidtagits sedan utvärderingen genomfördes. Vid återbesöket deltar den ursprungliga medbedömaren. 2 (10)

Uppföljning av vuxenutbildningen på NTI Den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen vid NTI utvärderades under perioden 9-12 september 2014. Cirka ett år därefter, 13 oktober 2015, genomfördes ett återbesök i verksamheten. Under besöket intervjuades skolledning samt en grupp om tre lärare med olika undervisningsämnen. Nedan redogörs för de huvudsakliga utvecklingsområden som identifierades under utvärderingen samt en beskrivning av hur anordnaren under året arbetat med att utveckla verksamheten. Bilden av hur situationen ser ut i dagsläget i förhållande till dessa utvecklingsområden är den som skolledning och lärare ger under intervjuerna. Utvecklingsområden Utvärderingen visade att enheten hade ett antal utvecklingsområden: Kunskaper, utveckling och lärande Andelen elever som inte når målen är hög. Från utvärderingsrapporten 2014 Matematik är det ämne som i synnerhet har liten andel elever som når kunskapskraven. Sett över året är det kurserna som ges under period 3/sommarmånaderna som har lägst måluppfyllelse. Många elever läser för många kurser parallellt och underskattar arbetsinsatsen som måste göras i distansstudier, menar lärarna. Framöver har skolan för avsikt att punktmarkera elever som riskerar att inte klara kursen genom att följa elevens studiehistorik. Skolledningen önskar en närmare dialog med kommunerna/avnämarna om elever som får betyg F vid upprepade tillfällen. Tidigare hade NTI-skolan en studie- och yrkesvägledare som hade i uppdrag att på telefon kontakta alla elever med F, men sedan vägledaren slutade sin anställning finns inga resurser för detta ändamål. Nuläge Sedan tiden för utvärderingen har NTI vidtagit fortsatta åtgärder för att förbättra resultaten och nya pedagogiska metoder har tagits fram. Tidigare avslutade 40% av eleverna med F. Efter vidtagna åtgärder är nu närmare 80% godkända. Ett stort utvecklingsarbete har vidtagits särskilt inom ämnet matematik, bland annat har lärarna genomfört matematiklyftet tillsammans med Stockholms Stad. Även andra ämnen så som naturvetenskapliga ämnen, samhällskunskap och historia har haft en positiv resultatutveckling. NTI har infört ett arbetssätt med 3 (10)

elevenkäter och avstämningssamtal under kursen för att fånga upp de elever som behöver stöd. Lärarna får betygsstatistik efter varje avslutad period som analyseras i syfte att hitta utvecklingsområden att förbättra. Elevernas förkunskaper testas inte. Från utvärderingsrapporten 2014 Om en elev hade fått göra ett initialt test hade det varit lättare att tidigt rekommendera en lämplig studietakt för eleven. Om elevens hemkommun godkänner, kan en kurs förlängas om eleven har svårt att nå målen. Nuläge Initiala tester har inte införts. Däremot skickar lärare inom vissa ämnen ut välkomstbrev med instruktioner som bland annat innehåller information om förkunskapskrav till eleverna. I de fall lärarna bedömer att eleven har svårt att hinna läsa på heltid försöker de få eleverna att byta till en långsammare studietakt. I en del ämnen har lärarna förändrat sitt kursupplägg och infört fler och mindre uppgifter istället för som tidigare få och stora prov/inlämningsuppgifter. Många elever har upplevt detta positivt. De inledande kartläggningssamtalen sker skriftligt. Eleverna berättar att de fått skriva och presentera sig själva via e-post och inte genom en dialog med läraren på telefon. När läraren inte har personlig kontakt med eleverna via telefon kan det vara svårare att identifiera de elever som är i behov av stöd. Att tidigt hitta dessa elever är en möjlighet till att reducera antalet F-betyg. Nuläge Det skiljer sig mellan ämnen huruvida lärare har telefonkontakt med eleverna inför kursstart. NTI ser som ett utvecklingsområde att utöka telefonkontakten med eleverna. Särskilt stöd ges av läraren Från september 2014 finns emellertid en specialpedagog i verksamheten, men hon har inte i uppdrag att direkt stödja enskilda elever i behov av särskilt stöd utan endast indirekt genom uppdraget att 4 (10)

coacha lärarna. Ibland är elevernas hemkommuner behjälpliga med sådant stöd. Ett exempel är vuxenteamet i Stockholms stad. Stödpedagogen har fortfarande uppdraget att stödja och coacha lärarna. I de fall där intyg följer med eleven är det stödpedagogen som förser läraren med information och stöttar läraren i att planera stödet mot eleven. NTI har genomfört en föreläsning av SPSM. Diskussioner pågår kring hur specialpedagogrollen ska utvecklas. Diskussioner pågår också för att försöka identifiera vilka kurser där många elever med behov av särskilt stöd finns för att försöka lyfta hela kursen. Att utveckla den muntliga förmågan är svårt. Några elever säger att det är svårt att via distansstudier utveckla den muntliga förmågan i språkkurser. Här finns möjligheter att ge eleverna mer tid och fler uppgifter som utvecklar denna förmåga. Ny teknik som är en variant av Skype håller på att implementeras i syfte att utveckla möjligheten till en bättre interaktion mellan elever och lärare (Big Blue Button). E-uppgifter kan vara problematiska. Varje elev ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och stimuleras till det - inget tak ska sättas för elevernas utveckling. Vi menar att det finns en risk att E-uppgifter kan leda till att eleverna uppmuntras till att satsa på enbart E och inte högre. Verksamhetschef och lärarna menar att det inte förhåller sig så, att lärarna har höga förväntningar på eleverna och ger mer utmanande uppgifter om eleverna visar sig ha potential för det. Diskussion om prov/bedömning och betygssättning pågår ständigt och utgår ifrån hur eleverna ska stödjas i att nå sina mål. Även elever som initialt uttrycker att de enbart vill klara godkändnivån på kursen uppmuntras att nå högre betygsnivå. 5 (10)

Ibland kan lärarna vara svåra att nå. Några elever menar att lärarna ibland inte svarar i telefon om eleverna inte har en avtalad tid. Ett antal elever har önskemål om att lärarna ska vara tillgängliga också på kvällstid så att elever som arbetar dagtid ska ha möjlighet att komma i kontakt med sina lärare. Tidigare problem med telefonsystemet är åtgärdade. Man har dessutom stora förhoppningar att den nya modulen BigBlueButton i lärplattformen ska underlätta tillgängligheten. Provmiljön för slutprovet kan vara stökig. Ett par elever menar att det var många människor i rörelse vid provtillfället och att kontrollen vid detsamma var dålig, vilket gör det lätt att fuska för den som vill. Någon elev menar att provtiden var för kort. Som elev med annat modermål än svenska går mycket tid åt att avkoda texten, menar eleven. Lokalerna för prov är fortfarande inte optimala. Om läraren misstänker att det inte är eleven själv som har lämnat in uppgifter kan eleven få göra prov på lokal där den identifierar sig. Då kan läraren lägga in frågor som kontrollerar huruvida eleven själv har gjort tidigare uppgifter 6 (10)

Bedömning och betygsättning Återkopplingen kan gå snabbare. En del elever menar att de inte har fått feedback tillräckligt snabbt. I något fall har det rört sig om ett par veckors väntan. En av de pedagogiska ledarna förklarar att formativ bedömning inte alltid kan göras skyndsamt och att lärarnas arbetsbelastning varierar över tid och att arbetstoppar kan vara oförutsägbara. Hög arbetsbelastning försöker emellertid i möjligaste mån bemötas med korttidsanställd extrapersonal, men som kan vara svår att få på plats tillräckligt snabbt. Målet för NTI är att eleverna ska få svar inom 48 timmar (ej helger) på en inskickad uppgift oavsett vilken kurstid eleven har. Några elever anser inte feedbacken vara utvecklande. Eleverna menar att deras lärare endast ger korta kommentarer som inte ger eleven en bild av hur hen kan gå vidare i sitt lärande. NTI jobbar kontinuerligt med att utveckla feedbacken till eleverna, bland annat genom att lärplattformen nu bättre stödjer feedback. Skolledningen upplever att detta har blivit betydligt bättre. Sambedömningen kan formaliseras mer. Idag sker sambedömning mest spontant mellan lärare och kan styras upp bättre. Idag har lärarna inga formella krav om att sambedömning ska genomföras. Sambedömning och andra gemensamma aktiviteter med andra skolor/aktörer kan också utvecklas. Lärarlagen har nu formaliserade träffar varje vecka för sambedömning. 2014 påbörjades ett stort arbete med att utveckla sambedömningen och arbetet leds av de 3 pedagogiska ledarna. 7 (10)

NTI har ett utbyte kring sambedömning med lärare på KUI kring vårdutbildningar. Intentionen hos NTI är att utveckla sambedömning med andra skolor även i de teoretiska kurserna, men det har varit svårt att hitta samarbetspartners som har möjlighet att prioritera detta. Slutproven/nationella prov får stor vikt. Några elever har uppfattningen att slutprovet tillsammans med betygssamtalet avgör betyget. Ett antal elever upplever också en osäkerhet kring hur betyg sätts vad som utgör bedömningsunderlag. Skolledningen känner inte igen denna kritik, men tror att det inom matematik kan upplevas så eftersom slutprovet täcker större delen av kursen, medan ex biologi har ett mer jämnt flöde av uppgifter som var för sig är lika viktiga. 8 (10)

Styrning, ledning och kvalitetsarbete Prioritering vid feedback är ibland förvirrande för lärarna. Det finns rutiner för hur lång tid som får förlöpa innan respons ska ges på insändningsuppgifter (två arbetsdagar) och e-post (24 timmar). Elever som studerar på heltid prioriteras eftersom de har kortast tid för sina studier. Därtill finns andra prioriteringar som görs, t.ex. elever i behov av särskilt stöd, elever med klagomål eller om elever behöver skyndsamma svar inför slutprov. Denna hierarki av prioriteringar kan ibland göra det svårt för lärarna att hinna med alla elever i tid och följa de utsatta tidsramarna varför elever ibland får vänta upp till ett par veckor på respons/bedömning. Prioriteringsordningen är numera borttagen och målsättningen är att alla elever ska få svar inom 48 timmar. Större tydlighet behövs vad gäller betyget F i förhållande till streck. Elever som loggat in i plattformen och öppnat en uppgift kan få såväl F eller streck i betyg (såvida inte eleven varit inaktiv i tre veckor då eleven automatiskt registreras för studieavbrott). Det behövs ytterligare diskussion inom organisationen och med avnämarna/kommunerna om vad som ska anses vara betygsgrundande underlag. NTI utgår från skolverkets direktiv. Avtalen med respektive hemkommun kan dock skilja sig åt vilket ibland kan innebära att hanteringen blir olika. Enheten kan ytterligare utveckla systematiken för effektmätning. Att mäta effekter av enskilda insatser är svårt, men viktigt. Enheten har kring en del av sina utvecklingsinsatser inte kunnt peka på vilka konsekvenser de har fått. Enheten skulle därför kunna skapa fler metoder för att se om insatta åtgärder leder till önskade resultat. Det kan man göra genom deluppföljningar under en implementeringsfas, snarare än att endast förlita sig på utfallsmått, såsom betyg. 9 (10)

NTI s elevdatabas har varit ett stort stöd i att utveckla statistikuppföljningen. Den nya versionen av databasen kan leverera mer statistik som underlättar att mäta effekter. Lärare och skolledning kan direkt vid kursslut se resultatet av exempelvis ett förändrat arbetssätt. Strukturer för uppföljning har utvecklats. Externa samarbeten och nätverk kan utvecklas. I princip all personal vi möter framhåller att samarbetet utanför den egna organisationen är haltande. Som nämnts ovan har samarbete förekommit i bedömningsfrågor och en av de pedagogiska ledarna menar att ett visst samarbete kan komma att inledas med Hermods. Studie- och yrkesvägledaren ser också stora vinster med att utöka sitt nätverk. Det inträffar, men inte ofta, att elevernas hemkommuner bjuder in till vägledarmöten. Ibland går vägledaren på vägledarföreningens möten och relevanta konferenser i Skolverkets regi. Flera lärare har, var för sig, samarbeten med lärare på andra skolor, men ett formaliserat samarbete har varit svårt att uppnå. Elevforum på lärplattformen används inte. Funktionen är avsedd för att eleverna ska kunna påverka sin utbildning och för fram sina åsikter, men kanalen används mest för eleverna till att sälja kurslitteratur. Elevforumet på lärplattformen är fortfarande ett utvecklingsområde. 10 (10)