Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Relevanta dokument
Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Krashens monitormodell

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun

Augusti Tyresö kommun

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Verksamhetsbeskrivning

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Kommunala anvisningar för mottagande och undervisning av nyanlända elever i Sigtuna kommuns grundskolor

Riktlinjer för mottagande av och undervisning för nyanländ elev i Strängnäs kommuns utbildningsväsende

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Gruppinsamling elever i

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

Nationella minoriteter i förskola och skola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Revidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk i kommunala grundskolor och grundsärskolan

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Karlsborgs kommun Storgatan 16, Karlsborg ,

Svar på Skolinspektionens föreläggande efter granskning av förskoleklass och grundskola

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

2018/2019. Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun

Uppföljningsrapport nyanländas lärande

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Sammanfattning I ärendet presenteras grundskoleförvaltningens förslag kring språkval utifrån ett uppdrag från kommunstyrelsen.

Flerspråkiga barn i förskolan

Mariaskolan hela skola föräldrar 2016

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012

Rutgerskolan föräldrar 2016

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

Skolenkät vårdnadshavare grundskola, 2018

Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer

Nationella minoriteter i skolan

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2018/19

Utbildning för nyanlända elever

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Beslut för förskoleklass och grundskola

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Beslut för förskoleklass och grundskola

Utredning mångfaldsenheten

Skolenkäten hösten 2018

Lindesbergs kommuns Språkplan. från förskolan till skolår 3

Beslut för förskoleklass och grundskola

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan

Ansökan om modersmålsundervisning

RUTINER AKTIVITETER ANSVARIG Information

Från vision till verklighet

Beslut för förskoleklass och grundskola

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Kunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial

Transkript:

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23

Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund. Flerspråkiga och nyanlända barn och ungdomar har samma rättigheter till förskola, förskoleklass, fritidshem samt utbildning i grundskola/ gymnasieskola som barn bosatta i Sverige. (Skolförordningen 4 kap. 1 ) I förskolan och förskoleklass ska barn med annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla sitt modersmål och det svenska språket. (Skollagen 8 kap. 10 ) I grundskolan har barn och unga rätt till modersmålsundervisning. (Skollagen 10 kap. 7 och Skolförordningen 5 kap. 10 ) Utöver modersmålsundervisning har eleven rätt att få studiehandledning i olika ämnen på sitt modersmål. (Skolförordningen 5 kap. 4 ) Elever har rätt till svenska som andraspråk som ämne. (Skolförordningen 5 kap. 14 )

Modersmål i förskolan och förskoleklass Skollagen 8 kap. 10 I förskolan/förskoleklass ska barn/elev med annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla sitt modersmål och det svenska språket

Förskola/förskoleklass - modersmålsstöd Modersmålsstödet i förskola/förskoleklass ska vara en integrerad del av verksamheten. Förskolans pedagoger ska ge barnen modersmålsstöd i verksamheten genom att till exempel ge barnen möjligheter att: Räkna på sitt språk Berätta vad saker heter på sitt språk Skriva sitt namn på sitt språk Erbjuda musik och sång från olika länder Bygga upp en språkhörna där man erbjuder böcker och material på olika språk Om modersmålspedagoger finns ska de vara delaktiga i ordinarie verksamhet.

Modersmålsundervisning i skolan årskurs 1 9 Skollagen kapitel 10 7 En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om - språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och - eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Skollagsändringarna innebär att det inte längre ställs krav på att en vårdnadshavare ska ha språket som modersmål. Elever som läser enligt kursplanen modersmål som nationellt minoritetsspråk kan läsa ämnet som första eller andraspråk. De nationella minoritetsspråken är: Finska, Jiddisch, Meänkieli, och Samiska.

Modersmålsundervisning i skolan åk 1 9 Läroplan Formulera sig och kommunicera i tal och skrift, Använda sitt modersmål som medel för språkutveckling och lärande, Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och Reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.

Modersmålsundervisning i skolan Organisation och upplägg 29 modersmålspedagoger i Skellefteå kommun Åker till aktuell skola med minst 3 elever

Svenska som andraspråk gäller åk 1-9 Skolförordningen, kapitel 5 14 Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. 15 Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska.

Elever i årskurs 1-5 Eleverna integreras direkt i ordinarie klass. En del skolor organiserar även en förberedelsegrupp. Hemskolan kartlägger eleven enligt kartläggningsmaterialet.

Studiehandledning på Modersmålet årskurs 3-9 Skolförordningen 5 kapitlet 4 En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Studiehandledning erbjuds från årskurs 3 9 Eleven har rätt till studiehandledning i fyra år. Omfattningen är 60 minuter/vecka

Ny lag från den 1 januari 2016 En definition av nyanlända infördes Med nyanländ ska avses den som varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då han/hon fyller 7 år. En elev ska inte anses vara nyanländ efter 4 års skolgång här i landet En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas Resultatet av bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för hur undervisningen ska planeras och hur tiden ska fördelas mellan ämnena. Titta på styrkor och förmågor, inte brister! Kartläggningen ska vara framåtsyftande. En nyanländ elev ska inom 2 månader från det att han/hon för första gången tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs på skolan.

Elever i årskurs 6-9 Ankomsten Kartlägger steg ett och två. * Skapar ett underlag för klassplacering. Samhällsutbildning av elev och vårdnadshavare. Nykomsten Tar emot elev upp till ett år. Elever med särskilda behov går Nykomsten upp till två år. Planerar elevens deltagande och övergång till ordinarie undervisning tillsammans med hemskola. Undervisar eleven i svenska som andra språk Definition av kartläggningens tre steg. Kartläggningen i Steg 1 ger skolan en bild av elevens språk, tidigare skolgång, intressen och förväntningar utifrån elevens och vårdnadshavarens egna uppfattningar och beskrivningar I Steg 2 kartläggs elevens kunskaper inom områdena litteracitet och numeracitet. Det tredje steget i kartläggningen är ett stöd för ämneslärare i att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne