Psykologiska institutionen Stockholms universitet Psykologi II 31 augusti 2012 PERCEPTION OCH NEUROPSYKOLOGI, 7,5 hp Kursbeskrivning för höstterminen 2012
Kursbeskrivning Kursen i perception och neuropsykologi förenar två viktiga delområden inom psykologiämnet. Perceptionspsykologin är ett av psykologins äldsta och mest grundläggande områden. Den handlar om hur vi tar emot information genom våra sinnen, och därigenom upplever vår omvärld samt vår egen kropp och dess tillstånd. Vår kurslitteratur berättar historien om hur informationen kommer till oss och tolkas: Perception does not just happen!. Neuropsykologin belyser hur hjärnskador påverkar psykologiska processer och den ger en unik inblick i hur processerna beror på hjärnans neurobiologiska bas. Kursen ger grundläggande kunskaper om hur perceptionen fungerar, dess möjligheter och begränsningar. Den visar de vetenskapliga metoder genom vilka vi kan undersöka hur våra sinnesintryck skapas och tolkas. Den ger också kunskaper om perceptionens fysiska och biologiska grundvalar; hur hjärnan och sinnesorganen möjliggör vår upplevelse av världen som en sammanhängande helhet. Att studera perception och neuropsykologi tillsammans är naturligt eftersom perceptionsforskningen alltid varit förankrad i aktuell kunskap om nervsystemet. Kursen ger en problemorienterad översikt av forskning inom perceptionspsykologin och neuropsykologin. Varför är vissa personer överkänsliga för buller eller lukter? Hur reagerar hjärnan på emotionella händelser? Kan man genom mätningar av nervsystemet avslöja om någon ljuger? Kan hjärnan bearbeta synintryck som vi inte är medvetna om att vi har sett? Hur kan skador på nervsystemet leda till förändrade upplevelser av omvärlden? Att identifiera funktionella nedsättningar av hjärnfunktioner kräver förståelse för hur typisk funktionalitet varierar, och kursen kommer särskilt beakta hur ålder och kön samverkar med hjärnans perceptuella och kognitiva funktioner. Träning ges i såväl vetenskapligt skrivande som muntlig presentationsteknik. I praktiska inslag kommer kursen också att ge studenterna möjlighet att genomföra sensoriska experiment, samt mäta hur deras egna nervsystem aktiveras av sinnesupplevelser. Kursens lärandemål Efter att ha genomgått kursen förväntas du kunna: 1. Beskriva hur sinnessystemen fungerar. 2. Förklara perceptionspsykologiska fenomen i termer av bottom-up och top-down processer, samt beskriva olika perceptionsteorier. 3. Redogöra för centrala begrepp, teorier, och metoder inom neuropsykologin, samt självständigt diskutera och tillämpa denna kunskap. 4. Utföra psykofysiska och psykofysiologiska mätningar samt förstå, tolka och presentera dess resultat. 5. Diskutera och problematisera neuropsykologins definitioner av typisk kontra nedsatt funktionalitet utifrån en medvetenhet om normalvariation och variabler som samvarierar med denna. Undervisningsformer Kursen består av ett antal föreläsningar och laborationer. Föreläsningarna redovisar och diskuterar kurslitteraturen. Vid laborationerna genomförs experiment med kursdeltagarna som försöksledare och försökspersoner. Laborationerna redovisas i samband med själva laborationen, eller skriftligt i en vetenskaplig rapport och muntligt vid ett särskilt obligatoriskt seminarium.
Examination Kursen är betygsgraderad enligt den sjugradiga ECTS-skalan (A, B, C, D, E, Fx, F). Allmänt gäller att: A. Utmärkt Studenten kan självständigt koppla ihop centrala begrepp, teorier och modeller. Studenten argumenterar och diskuterar på ett självständigt sätt relevanta principer och forskningsresultat i förhållande till kurslitteraturen. Studenten integrerar relevanta principer från både perceptions- och neuropsykologi till en nyanserad bild av typiska och nedsatta hjärnfunktioner. B. Mycket bra Studenten kan självständigt redogöra för skillnader och likheter mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt resonera kring de centrala begreppens relevans, tillkortakommanden och giltighet. C. Bra Studenten visar förståelse och kan självständigt redogöra för skillnader mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt applicerar centrala begrepp på egna exempel. D. Tillfredsställande Studenten kan redogöra för givna centrala begrepp, teorier och modeller på ett självständigt sätt. E. Tillräckligt Studenten kan definiera centrala begrepp och redogöra för huvuddragen i relevanta teorier och modeller. Fx. Komplettering krävs Studenten uppvisar vissa brister i förståelsen av kursmaterialet, vilket visas i bristande förmåga att redogöra för centrala begrepp, teorier och modeller, och komplettering krävs därför för att de förväntade studieresultaten ska ha uppnåtts. F. Otillräckligt Studenten uppvisar stora brister i förståelsen av kursmaterialet, vilket visas i oförmåga att redogöra för centrala begrepp, teorier och modeller, och underlag för bedömning saknas därför. Specifikt för denna kurs: Betygsättning E-A baseras helt på resultatet på den skriftliga tentamen (lärandemål 1-3): A = 90 % rätt, B = 80 % rätt, C = 70 % rätt; D = 60 % rätt, E = 50 % rätt. För minst E krävs dessutom godkända laborationsrapporter (såväl skriftlig som muntlig presentation), och aktivt deltagande i de obligatoriska inslagen (gråmarkerade i schemat). Komplettering för frånvaro sker i form av skriftlig inlämningsuppgift som specificeras och bedöms av kursansvarig i samråd med aktuell lärare.
Föreläsare JO: Jonas Olofsson, docent, kursansvarig SW: Stefan Wiens, professor TP: Tonya Pixton, Fil. Dr. LF: Laura Ferrer-Wreder, docent MN: Mats Nilsson, professor EB: Elisabet Borg, Fil. Dr. ML: Maria Larsson, professor HF: Håkan Fischer, professor Kurslitteratur Kursböcker: G: Goldstein, E. B. (2010). Sensation and Perception (8th ed. International Student Edition). New York: Wadsworth. [ISBN: 978-0495601494] S: Stirling, J. (2004) Neuropsykologi en introduktion. Lund: Studentlitteratur. [ISBN: 978-9144027753] Momentkompendium (med reservation för ändringar). BB: Borg, G., & Borg, E. The Borg CR scales folder. B: Borg, G. Borg s perceived exertion and pain scales, kapitel 4 (Psychophysical scaling) och 6 (The Borg CR 10 scale) BH: Borg, G., & Hellström, Å. Perception och psykofysik med ergonomiska tillämpningar. R: Rock, I. Perception. LB:
Schema Perception och Neuropsykologi (med reservation för ändringar): Datum Dag Sal Tid Tema Lärare Litteratur Föreläsningstyp 23-jan Ons Hus 9, 12-15 Momentintroduktion/vad JO G: kap1; Föreläsning är perceptions- och neuropsykologi? (obl) BH; R; S: kap1-2, 4 24-jan Tor Hus 9, 12-15 Psykofysiska metoder TP G: kap1; BH Föreläsning 28-jan Mån Hus 9, 12-15 Hur mäter vi upplevelseintensitet? EB B; BB Föreläsning 31-jan Tor Hus 9, 12-15 Sensorik laboration: TP G: kap 1; Föreläsning 04-feb Mån Hus 9, 06-feb Ons Hus 9, 11-feb Mån Hus 9, 14-feb Tor Hus 9, 18-feb Mån Hus 9, 21-feb Tor Hus 9, 25-feb Mån Hus 9, 28-feb Tor Hus 9, 04-mar Mån Hus 9, 07-mar Tor Hus 9, 11-mar Mån Hus 9, 14-mar Tor Hus 9, 18-mar Mån Hus 9, Introduktion (obl) 12-15 Event-related potentials: Hjärnan upptäcker förändringar (obl) 12-15 Sensorik laboration: Lägesrapport (obl) 12-15 Hudkonduktans: Fungerar den som "lögndetektor"? (obl) 12-16 Signaldetektion: Introduktion samt laboration (obl) 12-15 Pulsmätning: Interoception och emotionell erfarenhet (obl) 12-15 Hur utvecklas sinnessystemen genom livet? 12-15 Uppmärksamhet och exekutiva funktioner: Neuropsykologiska studier 12-15 Hur går det till när vi ser? 12-15 Sensorik laboration: Presentation av rapporter (obl) 12-15 Hur upplever vi musik, buller, och tal? 12-15 Hur upplever vi beröring och smärta? 12-15 Hur upplever vi lukter och smaker? Inkl. laborativt moment SW TP BH kompendium Föreläsning (1h) och seminarium Handledningsmöte SW kompendium Föreläsning (1h) och seminarium TP G: s 373-378 Föreläsning och gruppövning SW LB Föreläsning (1h) och seminarium LF G: kap 16 Föreläsning SW G: kap 6; S: kap 9, 10 JO TP MN Föreläsning Föreläsning Seminarium G: kap 11-13 Föreläsning JO G: kap 5-7 Föreläsning (14) ML G: kap 15 Föreläsning 12-15 Affektiv neuropsykologi HF kompendium Föreläsning
21-mar Tor Hus 9, 25-mar Mån Hus 9, 26-mar Tis Hus 9, 12-15 Biologilaborationer: Presentation labbrapporter (obl) 12-15 Semantiskt och episodiskt minne: Neuropsykologiska studier 12-15 Lateralisering och språk: Neuropsykologiska studier 12-15 Repetition och 27-mar Ons Hus 9, 02-apr Tis U15 9-13 Tentamen 9-13 Omtenta frågestund inför tentan SW JO G: kap 5; S: kap 7, 8 Seminarium Föreläsning JO S: kap 3, 6 Föreläsning JO Handledningsmöte