Anvisningar för kodning av infekterade sår
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Version 1.1 2012-12-20 Artikelnr 2013-8-11 Publicerad www.socialstyrelsen.se, augusti 2013 2
Innehåll Kodning av infekterade sår 5 Kodningsexempel 6 3
4
Kodning av infekterade sår Sårinfektioner är inte hanterat på ett bra sätt i ICD. Begreppet sår kan vara ett traumatiskt sår (exempel: skärsår, skavsår, sticksår) eller det kan vara en ulceration (exempel: bensår, variköst sår). Ett sår som står öppet någon tid blir snabbt förorenat av bakterier, s.k. koloniserat och om bakterieväxten sprider sig till omkringliggande vävnad, uppstår det en infektion i såret. Infektion som förekommer i ett traumatiskt sår kallas en posttraumatisk infektion och kodas enligt ICD-10-SE med T79.3. Man kan tilläggskoda med infektiös organism (exempel: Staf aureus, Grupp A streptokocker eller andra bakterier) vid behov. Som yttre orsakskod anges orsaken till att såret uppstod. Ulcerationer däremot, är oftast kroniska sår och dessa blir i princip alltid infekterade. Man kan även här ange bakteriekod för att markera infektiöst agens. Ett problem är hur man ska koda postoperativa infektioner. En postoperativ infektion kan vara en komplikation till operationen och då bör det framgå av journaldokumentationen att komplikation föreligger. Man kodar vanligtvis postoperativa infektionskomplikationer med kod från området T80-T88 och lägger till en yttre orsakskod som anger om det rör sig om ett missöde som orsakade komplikationen eller ej. Men postoperativa infektioner behöver inte vara komplikation till operationen, utan kan vara en naturlig följd av själva sjukdomen. Exempel på detta kan vara en tarmperforation med generell peritonit. Här kan patienten postoperativt utveckla bukabscesser som sedan måste dräneras. Infektionen är postoperativ, men inte en komplikation till operationen och T-kod ska därför inte användas. Man kan markera med yttre orsakskod att patienten har opererats, exempelvis med kod från Y83-Y84. Många av komplikationskoderna T80-T88 är ganska ospecificerade och vi rekommenderar därför att man använder tilläggskoder för att specificera komplikationen. Kodsekvensen blir då först T-kod och därefter en specificerande kod för komplikationen, med avslutande Y-kod för att registrera omständigheten som ledde till komplikationen (exempel: missöde, inte missöde, anestesi m.m.) 5
Kodningsexempel Exempel: Postoperativ subkutan infektion i operationssår på bålen efter tarmoperation utan missöde anslutning till ingreppet: T81.4 Postoperativ infektion L03.3 Underhudsinfektion på bålen Y83.2 Operation med anastomos utan missöde vid ingreppet Infektioner i hudsår, abscess och cellulit i hud och underhud kan kodas under L02, L03 och L08, men rubrikerna på dessa koder är inte formulerade på ett bra sätt och kan därför missförstås. Vår tolkning av dessa koder är som följer: L02 Kutan abscess, furunkel och karbunkel. Denna kategori används för infektion i ytlig hudnivå. L03 Cellulit (inflammation i underhudens bindväv). Detta är en djupare inflammation eller infektion i hudens och underhudens vävnad, inkluderande en abscess i underhuden. L08.9 Lokal infektion i hud och underhud, ospecificerad. Denna kod är mera ospecificerad och har ingen underindelning i anatomisk lokalisation, och är därför ett sämre alternativ än L02 och L03. 6