Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2015
1. Inledning Av regeringens skrivelse 2007/08:39 framgår att våld i nära relationer ska vara ett högt prioriterat område. Alla människor har rätt att leva i trygghet och säkerhet. Den som utsätts för hot och våld ska ha rätt till skydd och stöd. Det skydd och stöd som erbjuds ska vara av god kvalitet, individuellt anpassat och tillgängligt för den som är i behov av det. Våldsutsatta människor ska få samhällets stöd att leva ett normalt liv i frihet. Samhällets insatser ska syfta till att hindra våldsutövare från att begå brott och därmed också hota andra människors trygghet. Målen i handlingsplanen är följande; Våld i nära relationer inom kommunen ska minska Den som utsätts för våld eller hot ska snabbt få stöd och hjälp i sin situation. Barn som har blivit utsatta för våld eller bevittnat våld inom familjen ska få stöd och hjälp att bearbeta sina upplevelser. Våldsutövare ska också erbjudas hjälp, stöd och information. All personal som arbetar inom socialtjänsten ska ha grundläggande kunskaper om våld i nära relationer. 2 Måluppfyllelse och analys av resultat Underrubrikerna nedan är de delmål som tagits fram ur den övergripande handlingsplanen våld i nära relationer för att kunna uppfylla de övergripande målen i handlingsplanen. För att kunna arbeta med dessa delmål beslutade social- och äldrenämnden att inrätta tjänsten familjefridssamordnare i kommunen. 2.1 Information Social- och äldrenämnden ansvarar för att det skall finnas lättillgänglig information gällande kommunens arbete med våld i nära relationer samt det stöd och den hjälp som finns att få. Informationen ska rikta sig till personer som är eller har varit våldsutsatta, personer som utövar eller utövat våld eller är oroliga för att så ska komma att ske, samt till barn och unga som lever med våld i nära relationer. Familjefridssamordnaren och familjefridsutredaren har under 2015 informerat om kommunens familjefridsarbete internt hos olika enheter inom socialtjänsten samt hos Barnavårdscentralen, Mödravårdscentralen och Vårdcentralen. Under året har broschyren Våld i nära relation- information om stöd, hjälp och skydd för dig som blivit utsatt för våld eller på annat sätt upplevt våld i nära relation delats ut internt inom socialtjänsten och externt i kommunen. Familjefridsteamet har startat ett journummer (7774) som alltid är öppen under kontorstid, dit våldsutsatta eller yrkesverksamma kan vända sig för att få stöd och hjälp när det gäller våld i nära relationer. Både interna och externa samverkansaktörer är positiva till jourtelefonen då det alltid gått att få tag på någon under kontorstid. Utanför kontorstid nås Socialjouren.
2.2 Kartläggning Kartläggningen ska utgöra en grund för verksamhetsutveckling och tydliggöra de resurser som kommunen samt övriga aktörer i kommunen kan erbjuda den målgrupp som omfattasvåldsutsatta, barn som lever med våld samt våldsutövare. För att kunna fullgöra skyldigheten att beakta att våldsutsatta och barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de är i behov av och om stödet är tillräckligt har vi tagit reda på hur många våldsutsatta som har tagit kontakt med kommunen under 2015. Familjefridsutredaren har fört statistik på antal våldsutsatta i kommunen. Under 2015 har 117 våldsutsatta tagit kontakt med kommunen och av dem var 6 stycken män. De 117 våldsutsatta hade tillsammans ca 150 barn som kan ha bevittnat våld. Enligt forskning är det sex gånger ökad risk att ett barn utsätts för fysiskt våld i hemmet i de hushåll där det förekommer våld mellan de vuxna. (Brott i nära relationer, en nationell kartläggning, Brå, 2014) Kvinnojouren Klara har under 2015 träffat ca 150 200 stycken våldsutsatta. Det har inte endast varit personer ifrån Väsby men mestadels. Enligt statistik från Familjevåldsteamet är det 6 stycken våldsutövare från Upplands Väsby som har gått i behandling hos Familjevåldsteamet under år 2015. Socialnämnden har ansvar för att personer som utövar våld erbjuds det stöd och den hjälp som de kan behöva. Insatser till våldsutövaren är av avgörande betydelse för att förebygga att våldet upprepas. Det finns därmed ett stort behov av att arbeta med att motivera våldsutövare till behandling och detta är något vi kommer utveckla metoder för under år 2016. Under 2014 var det 14 stycken som gick i behandling hos Familjevåldsteamet. Vad minskningen beror på är svårt att säga men en bidragande orsak kan vara att handläggare på utredningsenheten barn och ungdom som hade stor kännedom om Familjevåldsteamet har slutat. Brottsoffersamordningen på Polisen har tyvärr ingen statistik specifikt för Upplands Väsby för år 2015. 2.3 Analys av insatser- nationella strategin mäns våld mot kvinnor Social- och äldrenämnden bör analysera hur de tjänster som erbjuds målgrupperna svarar mot gruppens och enskildas behov. En viktig uppgift är att undersöka vad brukarna själva anser om det stöd och den hjälp de erhållit. Ann- Charlotte Münger, forskare vid Linköpings Universitet har på uppdrag av FOU Nordväst genomfört en brukarundersökning i sex norrortskommuner där Upplands Väsby ingår. I undersökningen har Ann- Charlotte intervjuat våldsutsatta och hur de har uppfattat stödet och hjälpen de erhållit. Rapporten färdigställdes under våren 2015. Enligt rapporten är de tre största behoven hos våldsutsatta: 1. Behov av kunskap om våld hos de våldsutsatta själva och professionella. 2. Behov av emotionellt stöd
3. Behov av praktisk hjälp (att våga lämna och att få tillbaka sin vardag) Något som också framkommer i brukarundersökningen är byte av handläggare inom framför allt barn och ungdom under utredningstiden. Konsulterna får stark kritik då de ofta saknar fördjupade kunskaper om våld i nära relationer och ofta försvinner innan utredningen är klar. Alla de punkter som framkommit i brukarundersökningen arbetar vi med för att våra tjänster ska svara mot gruppens och de enskildas behov. I början av år 2015 fanns en familjefridsrådgivare på ekonomiskt bistånd som både utredde våldsutsatta och hade insatsen stödjande samtal. Då det var svårt att kombinera dessa två uppdrag ändrades tjänsten 2015 till att bara bli familjefridsutredare som utreder våldsutsatta på 100 %. En deltidstjänst för stödjande samtal för våldsutsatta inrättades med finansiering med utvecklingsmedel från Socialstyrelsen. Vi erhöll även utvecklingsmedel från Socialstyrelsen till en tjänst som skulle motivera våldsutövare till Familjevåldsteamet men på grund av brist på personal så kunde tyvärr den tjänsten inte tillsättas men vi kommer under år 2016 arbeta vidare med att motivera våldsutövare till behandling och se till att även de får hjälp på samma sätt som en våldsutsatt då vi kommer se mer till hela familjen i familjefridsärenden. 2.4 Samverkan internt och externt Socialnämnden ska identifiera med vilka aktörer behov av samverkan finns för att ge våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat våld samt våldsutövare, det stöd och den hjälp de behöver. Internt finns det en referensgrupp med representanter från alla enheter inom Individ- och familjeomsorgen, utredningsenheten för funktionsnedsättning samt Familjerätten. Gruppen har under året arbetat med att sammanställa checklistor och rutiner för handläggning av familjefridsärenden i kommunen. Dessa kommer att implementeras under våren 2016. Gruppen träffades 7 gånger under år 2015. Nästan hela referensgruppen åkte tillsammans till ATV (Alternativ till vold)- konferensen i Oslo i november. Ett hedersnätverk har startats upp i kommunen där familjefridssamordnaren, familjefridsutredaren, utredningsenheten barn och ungdom, ekonomiskt bistånd, kurator från skolan samt tjejjouren i Väsby finns representerade. Vi har under året arbetat med att fördjupa våra kunskaper inom hedersrelaterat våld och förtryck och planerat för nätverkets framtid. Externt ingår familjefridssamordnaren i flera olika nätverk; Nätverket för relationsvåldssamordnarna i Stockholms län, nätverket för relationsvåldssamordnarna i nordvästkommunerna, BOSAM- nätverk med Polisens brottsoffersamordning på Polisområdet Nord. Familjefridssamordnaren är även representant i Familjevåldsteamets referensgrupp, Operation kvinnofrids operativa ledningsgrupp samt kontaktperson till Origo. Operation kvinnofrid är en samverkansplattform mellan Länsstyrelsen Stockholm,
Polismyndigheten, Stockholms läns landsting, Stockholm stad samt KSL- Kommunförbundet Stockholms län som samverkar mot våld i nära relationer. Origo är ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck där Socialtjänst, polis och landsting arbetar tillsammans för att hjälpa ungdomar mellan 13-26 år som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. De fungerar även som ett stöd för yrkesverksamma som möter ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. 2.5 Uppföljning av verksamhet och ansvar för kontroll Social- och äldrenämnden har ett uppföljningsansvar av verksamhet till vilken nämnden har överlämnat genomförande av insatser. Kommunen skrev år 2014 ett samverkansavtal med Kvinnojouren Klara i Upplands Väsby. I och med detta avtal utför verksamheten socialtjänst och Social- och äldrenämnden är därigenom ansvarig för uppföljning och kontroll av verksamheten. Familjefridssamordnaren har i samarbete med Kvinnojouren påbörjat ett IOP (idéburet offentligt partnerskap)- avtal mellan parterna. Syftet med IOP-avtalet är att det ska vara långsiktigt hållbart och stärka samarbetet mellan den offentliga och den idéburna sektorn. IOP-avtalet planeras att tas i KSAU i februari 2016. Under år 2015 genomfördes inte någon uppföljning av Kvinnojourens verksamhet. Detta kommer att ske i början av 2016. Familjefridssamordnaren har under året gjort en kvalitetskontroll på flera skyddade boenden och tagit fram en lista för handläggare med kvalitetskontrollerade skyddade boenden. En ny kvalitetskontroll på skyddade boenden kommer att genomföras under år 2016. Det kommer även ske en uppföljning av de biståndsbedömda samtalen för våldsutsatta under år 2016. 2.6 Kunskap- och kompetensutveckling All personal som arbetar med handläggning av ärenden samt utför insatser enligt socialtjänstlagen ska ha teoretiska kunskaper inom området våld i nära relationer samt förmåga att praktiskt kunna tillämpa dessa kunskaper. Familjefridssamordnaren har genomfört 7 grundutbildningar i våld i nära relationer under år 2015 för personal inom kommunen och då främst för handläggare inom socialtjänsten. Sammanlagt under de 7 utbildningstillfällena har 76 stycken medarbetare utbildats. I början av år 2015 genomfördes utbildning i MI (motiverande samtal). Enheten för ekonomiskt bistånd gick även MI- fortsättning med inriktning på våld i nära relationer. Denna utbildning finansierades av 2014 års utvecklingsmedel från Socialstyrelsen. Förutom grundutbildningen har representanter från utredningsenheten funktionsnedsättnings samt beroendeenheten deltagit i Länsstyrelsens utbildningar: att fråga personer med
funktionsnedsättning om våld i nära relationer samt att fråga personer i missbruk om våld i nära relationer. Hedersnätverket har även under året bjudit in TRIS- tjejers rätt i samhället som arbetar med ungdomar utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld med inriktning personer med funktionsnedsättning. 2.7 Uppföljning och utveckling av nämndens verksamhet Social- och äldrenämnden bör i verksamhet som rör relationsvåld redovisa hur uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet på området ska göras. Under år 2015 har familjefridsarbetet kommit att ändrats för att i större utsträckning arbeta utifrån de behov som finns. Vi erhöll utvecklingsmedel ifrån Socialstyrelsen men på grund av sjukskrivning och personalomsättning har det varit svårt att tillsätta en tjänst som skulle utföra stödjande samtal under år 2015 och vi har istället använt oss av externa resurser och köpt insatsen av Söderstöd i Sollentuna. I slutet av år 2015 kunde vi påbörja arbetet att ha stödjande samtal i egen regi. Målet är att under år 2016 kunna ta alla stödjande samtal i egen regi då detta gynnar klientens psykiska välmående. Familjebehandlaren som utför insatsen och kommunens familjefridsutredare har regelbundna samverkansmöten för att följa upp den våldsutsattas mående och säkerhetsställa att den våldsutsatta har den hjälp och det stöd som den är i behov av. På grund av säkerhetsrisken kan det även innebära fara för en våldsutsatt att åka till en annan kommun för att få samtalsstöd. 2.8 Våldspreventivt arbete Att jobba våldsförebyggande kräver samarbete och att flera olika perspektiv och kunskapstraditioner länkas samman till en helhet med en gemensam vision om att våldet ska upphöra. Social- och äldrenämnden ska arbeta våldspreventivt på olika arenor i Upplands Väsby för att få våldet att minska i kommunen. I början av år 2015 fick Upplands Väsby kommun möjlighet att ingå i projektet En kommun fri från våld. Syftet med det tre-åriga projektet är att tillsammans med pilotkommunerna Västerås och Borås (och referenskommuner Älvsjö, Gnesta, Gävle, Ronneby och Upplands Väsby ) utveckla en modell för systematiskt och samordnat våldspreventivt arbete med barn och unga i en kommunal kontext. Målet med projektet är att ha utvecklat, pilot-testat och integrerat en modell för systematisk våldsprevention med barn och unga i ett lokalsamhälle enligt den så kallade hela-kommunenansatsen. På lång sikt är målet att kommuner själva kan implementera hela-kommunenansatsen med arbetssätt och metoder som leder till allt mindre förekomst av våld bland barn och unga liksom av våld generellt. Under året har det varit svårt att få med en skola i projektet. På grund av tidsbrist och ekonomiska skäl har ingen skola gått med i projektet. Under år 2016 kommer vi att fortsätta att arbeta för att minst en skola ska gå med i projektet då vi ser att behovet av att arbeta
våldspreventivt är stort. Utsatthet för och hot om våld skapar psykisk ohälsa Att minska eller stoppa våld innebär att synliggöra kränkningar, trakasserier, nedlåtande kommentarer, mobbning, sexuella övergrepp, våldtäkt och hatbrott. Barn och unga möter våld dagligen i skolan, men mycket av våldet är så normaliserat att det inte ses som våld. Ju mer lindrigt våld som accepteras, desto mer möjliggör vi grövre former av våld. I början av år 2016 kommer vi starta nära samarbete med Män för Jämställdhet samt Unizon för att hitta alternativa lösningar till Mentors in Violence preventions- programmet så att skolorna kan starta upp det våldspreventiva arbetet i mindre skala. 3. Avvikelser och åtgärder under 2015 3.2 Utvecklingsmedel från Socialstyrelsen För år 2015 sökte vi utvecklingsmedel för b la en renodlad tjänst som skulle utföra insatsen stödjande samtal för våldsutsatta samt medel till en deltidstjänst som skulle motivera våldsutövare till behandling på Familjevåldsteamet. Slutligen sökte vi medel för en studieresa till Oslo för utredningsenheten barn och ungdom. Då vi inte erhöll hela sökta kostnaden bestämdes att utvecklingsmedlen skulle användas till en tjänst som skulle ha insatsen stödjande samtal för våldsutsatta samt en deltidstjänst som skulle motivera våldsutövare till behandling hos Familjevåldsteamet. Tjänsten som skulle utföra insatsen stödjande samtal kunde inte börja ta ärenden förrän hösten 2015 på grund av hög arbetsbelastning. Vi har dock ändå kunnat erbjuda insatsen på heltid genom att köpa insatsen på Söderstöd. Från och med årsskiftet 2015/2016 har vi kunnat erbjuda insatsen av vår interna resurs och målet är att alla våldsutsatta ska kunna få stödjande samtal av vår familjebehandlare under år 2016. Tjänsten som skulle motivera våldsutövare till behandling har inte kunnat tillsättas då den var tänkt att tillhöra enheten ekonomiskt bistånd. Då de haft svårt att rekrytera ny personal och haft sjukskrivningar har det ordinarie handläggningsarbetet prioriterats och tjänsten som skulle motivera våldsutövare till behandling har ej kunnat tillsättas. Då antal våldsutövare som har gått i behandling hos Familjevåldsteamet har minskat drastiskt under år 2015 behöver vi intensifiera vårt motivationsarbete med våldsutövare under 2016. Under år 2016 kommer en utredning skrivas där alternativ till Familjevåldsteamet ska framgå. Vi kommer att även att genomföra en workshop för berörda inom Individ- och familjeomsorgen för att ta reda på vilka insatser vi idag har för våldsutsatta, våldsutövare och barn som bevittnat våld. Vad saknas idag? Vad behöver vi? Behövs ett gemensamt Alternativ till våld (ATV)- center, där man behandlar både våldsutsatta, våldsutövare och barn som bevittnat våld? 4. Framåtblick 4.1 Planerade aktiviteter som sker under 2016 internt inom kommunen; - Rutiner och checklistor för handläggning av ärenden gällande våld i nära relationer kommer att implementeras på alla enheter inom socialtjänsten - Origo kommer att bjudas in för en större föreläsning inom ämnet hedersrelaterat våld och förtryck
- Familjefridssamordnaren kommer att genomföra flera grundutbildningar om våld i nära relationer inom hela kommunen - Utåtriktat arbete- affischkampanj för kommunens invånare - IFO-dag med temat våld i nära relationer- barn som bevittnat våld. - Arbeta med att motivera våldsutövare till behandling. Utreda möjligheten att ha behandling av våldsutövare internt i kommunen. - Samverkanskonferens tillsammans med Norrortskommunerna samt Polisen. För andra året i rad kommer vi anordna en samverkanskonferens med temat barn som bevittnat våld. 4.2 Kommande lagstiftning Den Nationella strategin för mäns våld mot kvinnor är vid årsskiftet 2015/2016 ute på remiss och förväntas bli klar i juni 2016. Troligtvis kommer då nationella riktlinjer som kommer att brytas ner till regional och lokal nivå. Vad detta innebär för Upplands Väsby är idag svårt att säga. Familjefridssamordnaren har i uppgift att se till att nya föreskrifter följs. I oktober 2014 trädde nya föreskrifter från Socialstyrelsen i kraft som b la handlade om rutiner för att säkra skolgången för barn som följer med sin förälder till skyddat boende samt rutiner för hantering av personer med skyddad identitet. Rutiner för att säkra skolgången för barn som följer med sin förälder till skyddat boende har familjefridssamordnaren upprättat och rutiner för hantering av personer med skyddad identitet är skrivna och antagna i social- och äldrenämnden år 2015. Under år 2016 kommer familjefridssamordnare fortsätta att arbeta utifrån Öppna jämförelser för brottsoffer. Nätverket för relationsvåldssamordnarna i Stockholms län där även Länsstyrelsen ingår kommer ha temat Öppna jämförelser under år 2016 och arbeta mer ingående med några utvalda indikatorer.