Miljöredovisning 2013 Landstinget i Uppsala län
Innehåll Landstingets miljöarbete 2013 en sammanfattning 4 Landstingets miljöpåverkan 7 Påverkan på klimatet 9 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling 11 Ett miljöcertifierat landsting 12 Landstingets policy och vision för miljöarbetet 14 Uppföljning av miljömålen i landstingets Miljöprogram 2011 2014 15 Transporter 16 Energi 22 Kemikalier 23 Livsmedel och textilier 24 Avfall 26 Biologisk mångfald 29 Uppföljning av miljömålen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö 2013 30 Miljömål Fluorokinoler 30 Miljömål Sertralin 30 Miljömål Diklofenak 30 Landstinget är certifierat enligt ISO14001 och EMAS sedan 2005 Produktion: Byrå4, Uppsala 2014
INLEDNING Miljöredovisningen för år 2013 följer upp målen i landstingets miljöprogram för perioden 2011 2014 och målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö för 2013. Den vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare, företag som levererar varor och tjänster till landstinget. Den sig också till alla länsinvånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Miljöprogrammet har två fokusområden; minskad klimatpåverkan och en hälsosam och giftfri miljö. Det har även en övergripande vision om att landstinget ska bli fossilbränslefritt till år 2020. Sammantaget går flertalet av landstingets miljömål åt rätt håll, vilket är mycket positivt. Vägen in i landstinget för samtliga produkter är upphandlingen. Genom ett väl fungerande och systematiskt samarbete mellan landstingets upphandlingsorganisationer och miljönätverk ställs högre miljökrav i samband med upphandlingarna hela tiden. Landstinget i Uppsala län är bland de bästa organisationerna inom offentlig sektor med avseende på att upphandla ekologiska livsmedel och har de senaste åren haft bland de högsta andelarna miljöfordon inom organisationen. Genom vårt miljöledningssystem följer vi också upp att de faktiskt tankas fossilfritt i möjligaste mån inom samtliga förvaltningar. Målen om utfasning av kemikalier, användning av vissa läkemedel, materialåtervinning av avfall och fredandet av vissa naturområden uppnås redan med god marginal. År 2013 är första året som landstinget kan redovisa den klimatpåverkan som alstras från användningen av förbrukningsvaror. Därmed förbättras möjligheten att genomföra åtgärder inom de områden som ger bäst effekt för kommande generationer. Vi ser också förbättringsområden i miljöredovisningen. Landstingets utsläpp av klimatpåverkande gaser har ökat, i jämförelse med föregående år. En förklaring är att kollektivtrafikförvaltningen (UL) har fått ett utökat uppdrag samtidigt som tillgången på biogas inte mött förvaltningens behov i samma utsträckning som tidigare år. Kollektivtrafiknämnden har under året fastställt en plan för avveckling av fossila bränslen, ett viktigt steg i arbetet mot att minska landstingets klimatpåverkan. Även utsläppen från betalda patientresor och lustgas ökar, vilket bidrar till den totala ökningen. Under år 2013 har en politisk referensgrupp arbetat fram ett förslag på miljöprogram för landstinget under kommande mandatperiod (åren 2015 till och med 2018). Förslaget har skickats ut på remiss under första kvartalet 2014, innan vidare beredning. 3
LANDSTINGETS MILJÖARBETE 2013 EN SAMMANFATTNING Nedan följer en sammanfattning av resultatet för de miljömål som finns i landstingets miljöprogram 2011 2014. Dessutom redovisas målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö år 2013. = Målet kommer att uppnås = Målet kommer delvis uppnås = Målet kommer inte uppnås Transporter Miljömål Transportfordon: År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet drevs 20 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Målet går åt fel håll. Vid årsskiftet 2013 hade koldioxidutsläppen från patienters resor till och från vården ökat med 2 procent jämfört med 2010. Resenärer inom kollektivtrafik: År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokaltrafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Under år 2013 ökade antalet passagerare med 8 procent. De tidigare åren i programperioden var ökningen lägre. Busstrafiken: År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Under år 2013 genomfördes 18 procent av busstrafikens kilometerproduktion med icke-fossila bränslen. Tjänsteresor: År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent lägre per anställd jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet 2013 hade koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor per anställd minskat med 10 procent jämfört med 2010. Arbetsresor: År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent lägre per anställd jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Vid den årliga mätningen i november 2013 hade utsläppen av koldioxid per årsarbetare från resorna till och från arbetet minskat med 18 procent jämfört med 2010. Patientresor: År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år 2010. Energi Miljömål Energi: År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än 2010. Prognos 2014: Målet kommer delvis att uppnås. Minskningen av energiförbrukningen går åt rätt håll, men inte i den utveckling som planerats. Den sammanlagda energianvändningen (el, värme, ånga och kyla) har minskat med 5 procent, i jämförelse med år 2010. De energisparåtgärder som genomförts under andra halvåret 2013 beräknas medföra en ytterligare minskning av energiförbrukningen med 4 procent, totalt beräknas en besparing på årsbasis med 9 procent. Ny- och ombyggnation: År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kwh/m 2 och högst 70 kwh/m 2 vid större ombyggnationer. Prognos 2014: Under år 2013 har några större ombyggnationer genomförts. De ombyggnationer som avslutades år 2013 uppfyllde mållen. Bland planerade ombyggnationer kommer tre inte nå kravet på 70 kwh/m 2. 4
Kemikalier Miljömål Avvecklingslista: Avvecklingslista: År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Antalet kemikalier har minskat med 48 % och den totala årsförbrukningen har minskat med 6 % jämfört med 2010. Ftalat- och PVC-fria golvmattor: År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2013 var 100 procent av golvmattorna fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. I början av 2013 lades dock vissa golvmattor in, som inte var ftalat- och PVC-fria, i torra utrymmen. Detta berodde på att den PVC- och ftalatfria golvmatta som användes var för hal för att kunna läggas in i vårdlokaler. Idag läggs bara PVC- och ftalatfria golvmattor in i torra utrymmen. Ftalat- och PVC-fria VA-rör: År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2013 var minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör ftalat- och PVC-fria. Ftalatfria förbrukningsartiklar: År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50 procent jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar har minskat med 8,5 procent jämfört med 2010. Livsmedel och textilier Miljömål Ekologiska livsmedel: År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska livsmedel var 39 procent vid utgången av år 2013. Etiska/sociala krav livsmedel: År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen rättvisemärkta livsmedel var 17 procent vid utgången av år 2013. Textilier: År 2014 ska andelen ekologiskt producerade textilier vara minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Cirka 6 procent av textilstocken var ekologisk under år 2013. Det nya avtalet trädde i kraft 1 april 2012. Avfall Miljömål Materialåtervinning: År 2014 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 procent av den totala avfallsmängden. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen materialåtervunnet avfall var 33,4 procent vid utgången av år 2013. 5
Avfallsminskning: År 2014 ska den totala mängden avfall vara 5 procent mindre jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet ser inte ut att uppnås. År 2013 redovisas en minskning av mängden avfall per DRGpoäng 1 med 3,8 procent. År 2012 ökade mängden avfall per DRG-poäng med 10,8 procent. År 2011 minskade mängden avfall per DRG-poäng med 0,6 procent. Biologisk mångfald Miljömål Ängs- och hagmarker: År 2014 ska ytterligare 12 procent värdefulla ängs- och hagmarker ha ställts i ordning jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Ytterligare 3,5 procent (105 hektar) värdefull ängs- och hagmark har iordningställts genom restaurering, stängsling och/eller annan förbättrande åtgärd som slåtter eller bete. Detta motsvarar tillsammans med föregående års resultat 89 % av det uppsatta målet om 360 hektar till 2014. Naturområden: År 2014 ska ytterligare fyra naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk mångfald ha fredats jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. År 2011 2013 har tre naturområden fredats, vilket motsvarar 75 % av målet. Arbete pågår med att freda ytterligare områden. Naturskoleverksamhet: År 2014 ska Upplandsstiftelsen stödja tillskapandet av naturskoleverksamhet i resterande av länets tre kommuner. Prognos 2014: Målet är redan uppnått. Naturskolor finns nu i alla kommuner i länet, under år 2013 etablerades naturskoleverksamhet även i Heby kommun, som var den sista kommunen som inte hade naturskoleverksamhet. 1 DRG = diagnosrelaterade grupper, ett mått på vårdproduktion. Smultronställen: År 2014 ska ytterligare 12 särskilda intressanta besöksmål så kallade Smultronställen ha ställts i ordning jämfört med år 2010, och ett av dem anpassats för funktionshindrade. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås, men måluppfyllelsen är starkt beroende av flera samarbetsprocesser. Under 2013 har ytterligare tre smultronställen färdigställts. Naturstigar: År 2014 ska ytterligare 15 kilometer naturstigar ha gjorts tillgängliga jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet uppnåddes redan år 2011 (17 km). Under år 2013 har det iordningställts ytterligare 6,4 kilometer naturstig/vandringsled. Totalt har 33,4 kilometer vandringsled anlagts under perioden 2011 2013. Läkemedel Miljömål Fluorokinoloner: Användningen av fluorokinoloner ska minska till 0,75 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2011 års nivå, 0,77 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 0,75). Resultat 2013: Målet är uppnått. Under 2013 minskade användningen av fluorokinoloner till 0,73 DDD per 1000 invånare och dag. Sertralin: Användningen av sertralin ska kvarstå på 2012 års nivå, 16,6 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 19,7). Resultat 2013: Målet är inte uppnått. Under 2013 ökade användningen av sertralin till 17,2 DDD per 1000 invånare och dag. Diklofenak: Användningen av diklofenak ska minska till 8,5 DDD per 1000 invånare och dag, jämfört med 2012 års nivå, 8,7 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 9,4). Resultat 2012: Målet är uppnått, användningen av diklofenak minskade till 6,4 DDD per 1000 invånare och dag. 6
LANDSTINGETS MILJÖPÅVERKAN Landstinget med cirka 11 000 anställda har huvudansvaret för hälso- och sjukvården samt tandvården för de knappt 345 000 människor som bor i länet. Inom den högspecialiserade vården har landstinget även ett region- och riksansvar. Åtta kommuner tillhör länet: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Förutom hälso- och sjukvård samt tandvård har landstinget ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Landstinget bedriver även kulturell verksamhet, folkhögskoleverksamhet och svarar för allmänna kommunikationer inom länet tillsammans med kommunerna. Från och med första januari 2012 är landstinget dessutom huvudman för kollektivtrafiken i länet. Utöver länstrafiken med buss och tåg bedriver den nytillkomna kollektivtra- fikförvaltningen stadsbusstrafik i Uppsala, Enköping och Bålsta. Landstingets ekonomiska resultat för år 2013 blev ett överskott på 202 miljoner kronor 2 och landstingets omsättning var 12,4 miljarder kronor. Landstingets omfattande verksamhet har en stor påverkan på miljön, genom användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och vatten. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. De mest betydande aktiviteterna inom landstinget som kan påverka såväl hälsa som miljö negativt, redovisas i tabell 1 nedan. I tabell 2 och 3 redovisas ett exempel av de flöden som går till och från landstingets verksamhet. I de fall vi har statistik redovisas även den. Tabell 1: Landstingets betydande miljöpåverkande aktiviteter Miljöpåverkande Aktiviteter Transporter El och värme Läkemedel Kemikalier/ ämnen i varor Livsmedel Miljöpåverkan Ökad växthuseffekt, övergödning, försurning, marknära ozon Ökad växthuseffekt, försurning Ökade halter av svårnedbrytbara läkemedel i miljön Ökad växthuseffekt (lustgas) Spridning av ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark och vatten Ökad växthuseffekt, spridning av bekämpningsmedel Hälsoeffekter Ökad risk för cancer, astma, luftvägssjukdomar, nedsatt lungfunktion Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar T.ex. antibiotika ökar risken för bildning av resistenta bakteriestammar och därav följande svårbotade infektionssjukdomar Försämrad arbetsmiljö, spridning av ämnen som är cancerogena, reproduktionsstörande och allergiframkallande Hälsorisker för bönder i de länder där maten produceras Avfall Ökad växthuseffekt Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar 2 Landstinget fick under 2012 en återbetalning avseende AFA-försäkring från 2007 2008 på 135 miljoner kronor. Detta påverkade resultatet positivt. 7
Tabell 2: Landstingets miljöpåverkan och flöden år 2013 Flöden till Landstinget (ett urval) Flöden från Landstinget Energi för uppvärmning (graddagskorrigerad): 82 943 MWh förnybar produktion sedan 1 februari 2012 Vattenförbrukning: 413 155 m 3 Förbrukningsvaror bl.a: 3 058 915 sprutor, 46 457 liter handdesinfektion 16 928 liter flytande tvål och 16 928 km toalettpapper Drivmedel (tjänsteresor): 121 076 liter bensin, 310 954 liter diesel, 86 380 liter etanol, 589 Nm 3 biogas samt 424 073 liter jetbränsle Drivmedel (Kollektivtrafik): 9 032 437 liter diesel, 1 477 091 liter biodiesel, 2 313 658 Nm 3 biogas samt 1 477 500 Nm 3 naturgas Elanvändning: 68 493 MWh 100 % förnybar produktion (Bra Miljövalel) Lustgasanvändning: 5 648 kg Markanvändning: 934 000 m 2 Klimatpåverkande gaser (i koldioxid-ekvivalenter) 62 714 ton, fördelade på: UL (Stadstrafik Uppsala): 9 134 ton, UL (Stadstrafik Enköping och Bålsta): 1 062 ton, UL (Regiontrafik): 25 496 ton, UL (Landsbygdstrafik): 4 885 ton, Värmeförbrukning: 0 ton, Arbetsresor: 4 924 ton, Tjänsteresor: 3 013 ton, Betalda patientresor: 947 ton, Varutransporter: 253 ton, Förbrukningsvaror: 10 452 ton, Lustgas: 1 030 ton, Övriga anestesigaser: 235 ton, Ånga: 620 ton, Kyla: 498 ton, El: (Bra miljöval) 165 ton SO 2 -utsläpp (luft) 11 384 kg, fördelade på: Värme: 11 293 kg, Ånga: 49 kg, Kyla: 41 kg, Ambulans bensin: 0,29 kg, Ambulans diesel: 0,69 kg, Personbil bensin: 0,14 kg, Personbil diesel: 0,15 kg, Personbil etanol: 0,08 kg, Flygresor (i tjänsten): Ingen uppgift Intensivvårdshelikopter och Jet-flygplan: ingen uppgift NOx-utsläpp (luft) 138 749 kg, fördelade på: Värme: 9 680 kg, Ånga: 656 kg, Kyla: 523 kg, Ambulans bensin: 371 kg, Ambulans diesel: 1 225 kg, Personbil bensin: 90 kg, Personbil diesel: 353 kg, Personbil etanol: 152 kg, Intensivvårdshelikopter, Jetflygplan och flygresor i tjänsten: ingen uppgift Kollektivtrafiken (totalt): 125 699 kg PM (Luft) 1 202 kg, fördelade på: Värme: 161 kg, Ånga: 1 kg, Kyla: 1 kg, Ambulans bensin: 2 kg, Ambulans diesel: 24 kg, Personbil etanol: 1 kg, Personbil bensin: 8 kg, Personbil diesel: 41 kg Kollektivtrafiken (totalt): 1 012 kg Utsläpp av läkemedel (framförallt till vatten) Utsläpp av kemikalier (framförallt till vatten) Avfall: 3 222 ton (från sjukhusen landstinget) 8
Tabell 3: Nyckeltal landstingets miljöpåverkan per årsarbetare 3 per årsarbetare 2010 2011 2012 2013 Elförbrukning (kwh) 8 744 8 730 8 426 8 477 Värmeförbrukning (graddagskorrigerad kwh) 10 717 10 804 10 241 10 265 Vattenförbrukning (m 3 ) 51 51 50 51 Sprutor (antal) 510 412 432 424 Flytande tvål (liter) 1,8 2,1 Handdesinfektion (liter) 6,0 6,1 5,7 Toapapper (km) 1,4 1,8 1,8 1,4 Bensin (liter) 18 12 6 15 Diesel (liter) 31 33 37 39 Etanol (liter) 13 12 11 11 Biogas (NM3) 0 0,6 0,1 Jetbränsle (liter) 78 90 79 73 Lustgasanvändning (kg) 0,7 0,9 0,5 0,9 Markanvändning (m 2 ) 238 119 115 116 Klimatpåverkande gaser (CO 2 -ekvivalenter i kg) 8 176 7 390 5 331 7 787 Svaveldioxidutsläpp (kg) 2,1 1,8 0,2 1,4 Käveoxidutsläpp (kg) 2,3 2,0 0,6 1,6 Partiklar (g) 3,3 1,7 6,3 23,5 Avfall (kg) 491 480 537 519 Påverkan på klimatet Landstingets omfattande verksamhet påverkar växthuseffekten. Utsläppen av de växthusgaser som landstinget kan mäta, minskade med 20 procent år 2013 jämfört med år 2010. Under år 2013 har en utredning genomförts om klimatpåverkan från landstingets användning av förbrukningsvaror. Den statistik som arbetades fram i samband med detta redovisas för åren 2010 till och med 2013, för att markera dess klimatpåverkan historiskt. Detta underlag fanns inte med, då målet om att minska koldioxidutsläppen med 33 procent i jämförelse med år 2010 räknades fram. Om förbrukningsvarorna inte räknas med i landstingets klimatpåverkan, har landstinget minskat sin klimatpåverkan med 24 procent jämfört med år 2010. Från och med år 2012 är landstinget huvudman för kollektivtrafiken i länet, inklusive stadstrafiken i Uppsala, Enköping och Bålsta. Kollektivtrafiken har därmed räknats om, så att dessa utsläpp räknas med även för tidigare år. Den största utsläppsminskningen står värmeanvändningen för. Utsläppen har minskat med över 1 000 ton i år, då det är första helåret som landstinget köper koldioxidneutral fjärrvärme. Kollektivtrafiken redovisar en ökning av totalt 6 500 ton koldioxid. Detta förklaras huvudsakligen genom att produktionen (antalet körda kilometer) ökat för regiontrafiken till följd av utökat uppdrag. Det har också varit svårt att få tag på flytande biogas. Under 2014 pågår därför arbete med att komplettera bussdepån i Fyrislund för att möjliggöra tankning med komprimerad biogas. I diagram 1 visas andelen utsläpp av växthusgaser från de största utsläppskällorna inom landstinget under 2013 och i diagram 2 jämförs utsläppen mellan åren 2010 2013 som går att mäta. I diagrammen är utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter 4. 3 Om inget annat anges redovisas miljöpåverkan per årsarbetare fördelat på hela landstingets personal. Undantag finns dock då grundstatistiken enbart berör några förvaltningar, såsom sprutor (fördelat på Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Lasarettet i Enköping och Primärvården), jetbränsle (Akademiska sjukhuset), Lustgasanvändning (Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Lasarettet i Enköping) och Avfall (Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping) 4 Mått på mängd klimatpåverkande gaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet. 9
Diagram 1: Utsläpp av klimatpåverkande gaser 2010 2013. Koldioxidekvivalenter (ton) 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Övriga anestesigaser Lustgas Förbrukningsvaror Kollektivtrafik (Tåg) Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik) Kollektivtrafik (Regiontrafik) Kollektivtrafik (Stadstrafik Enköping och Bålsta) Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala) Fjärrkyla Ånga Värme El (Bra Miljöval-el) Tjänsteresor Resor till och från arbetet 0 2010 2011 2012 2013 Varutransporter Betalda patientresor I diagrammen används följande antaganden: Landstinget använder endast Bra Miljöval-el. Utan Bra Miljöval-el skulle koldioxidutsläppen från el motsvara ca 18 000 ton. Sedan februari år 2012 köper landstingets koldioxidneutral fjärrvärme 5. Om landstinget skulle fortsatt att köpa den normala mixen av fjärrvärme skulle koldioxidutsläppen från landstingets fjärrvärmeanvändning vara 16 600 ton. 1 kg lustgas motsvarar 310 kg koldioxid. 1 kg av övriga anestesigaser (Isofluran, Sevofluran och Desfluran) motsvarar mellan 350 och 1 526 kg koldioxid. Följande förklaringar finns till posterna: Den värmestatistik som används i diagrammet är inte graddagskorrigerad. I diagrammet redovisas endast patientresor betalda av landstinget. Enligt landstingets transportutredning står dessa resor för ca 11 procent av patientresorna. De varutransporter som redovisas är de fyra största direkttransporterna till landstinget transporter av tvätt, mat från storköket i Västerås och post. De tre största utsläppskällorna av koldioxidutsläpp från tjänsteresor är följande: ambulans ca 30 %, Intensivvårdshelikoptern ca 25 % och flygresor ca 17 %. År 2012 var första året som hela kollektivtrafiken redovisats och första gången data fanns. De data som redovisas för år 2012 redovisas även i staplarna för år 2010 och 2011. Klimatpåverkan från förbrukningsvaror har utretts under år 2013. Denna klimatpåverkan inkluderar framställning av material (plast, cellulosa etc) i varor och förpackningar samt transporter av materialet. De data som redovisas för år 2010 2012 är samma som år 2013. 5 FSC (Forest Stewardship Council) är en oberoende internationell medlemsorganisation. FSCs kriterier innebär ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt bruk av världens skogar. Produktionen av träråvaror och träprodukter granskas av en oberoende tredje part. 10
Diagram 2: Totala utsläpp av klimatpåverkande gaser (Ton koldkoxidekvivalenter). Kollektivtrafik (Tåg), 0 ton, 0% Övriga anestesigaser, 215 ton, 0% Lustgas, 768 ton, 2% Betalda patientresor, 892 ton, 2% Varutransporter, 457 ton, 1% Resor till och från arbetet, 4 876 ton, 11% Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik), 3 035 ton, 6% Tjänsteresor, 3 138 ton, 7% El (Bra Miljöval-el), 165 ton, 0% Kollektivtrafik (Regiontrafik), 20 173 ton, 46% Värme, 1 216 ton, 3% Ånga, 547 ton, 1% Fjärrkyla, 242 ton, 1% Kollektivtrafik (Stadstrafik Enköping och Bålsta), 525 ton, 1% Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala), 7 893 ton, 19% Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling Vid många upphandlingar ställs allmänna miljökrav, exempelvis på producentansvar samt förbud och begränsningar av miljö- och hälsofarliga ämnen. I så kallade miljöprioriterade upphandlingar ställs utöver detta fördjupade miljökrav. Under 2013 har fördjupade miljökrav ställts och utvärderats ibland andra upphandlingar av kaffe, fordon, städ och vaktmästeritjänster, kemisktekniska produkter och rullande material. Socialt ansvar När det gäller socialt ansvar i offentlig upphandling sker detta arbete för Landstinget i Uppsala län genom ett nationellt samarbete 6. Genom en expertgrupp och styrgrupp beslutar alla landsting och regioner år från år vilka avtal/ avtalsområden som ska följas upp och vilken organisation som ska ansvara för dessa. Under 2013 har två fabriksrevisioner genomförts av Region Skåne samt Stockholms Läns landsting. Revisionerna genomfördes på avtalsområdena IT och operationstextilier. 6 Samarbetet leds av en nationell samordnare som har landstinget i Stockholm som sin arbetsgivare. Tjänsten finansieras med den avgift som alla landsting och regioner betalar för att delta i samarbetet. Utgångspunkten för arbetet är den uppförandekod som landstingen kommit överens om och fastställt i respektive fullmäktigeförsamling. Mer information om arbetet med Uppförandekoden finns på www.hållbarupphandling.se. 11
ETT MILJÖCERTIFIERAT LANDSTING Hela landstinget är certifierat enligt ISO 14001:2004 7 och EMAS-registrerat 8 sedan år 2005. Ett miljöledningssystem ställer krav på hur man ska lägga upp miljöarbetet för att det ska bli så effektivt som möjligt. Miljöledningssystemet innebär att alla verksamheter kontrollerar efterlevnad av miljölagar och att miljöarbetet hela tiden förbättras, genom den policy, vision och de miljömål som landstingsfullmäktige antagit. Miljöledningssystemet ger stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, uppföljning, redovisning av miljöresultat och sökande efter förbättringsmöjligheter. Att landstinget är miljöcertifierat innebär dessutom att utomstående revisorer granskar miljöarbetet och systemet en gång i halvåret för att säkra att miljöarbetet ständigt blir bättre och sker på ett systematiskt sätt. Landstingets miljöledningssystem gäller hela landstingets tjänstemannaorganisation. Kollektiv trafik förvalt ningen (UL) tillkom 1 januari år 2012 och har införlivats i landstingets miljöledningssystem. Certifieringsrevision genomfördes i april 2013 i sam- band med en av årets externa revisioner med gott resultat. Bland annat skrev revisorerna att Miljöledningssystemet hos Landstinget i Uppsala län är väl anpassat för organisationen och nyckelpersoner på miljöområdet är både kunniga och engagerade. En tydlig koppling mellan policy, mål och handlingsplaner finns. Ledningssystemet är väl implementerat trots organisationens storlek, vilket också ger bra resultat, miljöprestandan utvecklas positivt inom de flesta områdena. Under året har också interna miljörevisioner genomförts enligt planering, med ett generellt gott resultat. Totalt uppmärksammades 79 mindre avvikelser i samband med revisionerna, samtliga är åtgärdade. Systemet täcker inte in stiftelser och bolag där landstinget fungerar som delägare. Entreprenörers, leverantörers och hyresgästers miljöarbete styrs till viss del via avtal. Nedan visas en bild av hur miljöarbetet inom landstinget var organiserat under 2013. Ansvaret följer linjeorganisationen och ett miljönätverk finns för att hjälpa linjen att se till att miljöarbetet fungerar.. 7 ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem. 8 Europeiska Unionens frivilliga förordning för miljöledningssystem. EMAS är en förkortning för Eco-management and audit scheme. Förordningen har nummer 761/2001 12
Figur: Landstingets organisation av miljöarbetet 2013 Landstingsfullmäktige Revisorer Revision Landstingsstyrelse Miljö och - kemienheten Ledningskontor Landstingsdirektör Hälso och - sjukvårdsstyrelse Kollektivtrafik -nämnd Patientnämnd Kulturnämnd Varuförsörjningsnämnd Produktionsstyrelse Kostnämnd Miljösamordnare (förvaltning/ division) Miljöombud (kliniker/avdelningar/ enheter) Akademiska Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuest Folktandvården Habilitering och hjälpmedel Lasarettet i Enköping Landstingsservice Landstingets Resurscentrum Primärvården Kollektivtrafikförvaltningen (UL) Patientnämndens kansli Kultur i Länet Varuförsörjningen Teckenförklaring: Politisk organisation Tjänstemannaorganisation Miljönätverk 13
LANDSTINGETS POLICY OCH VISION FÖR MILJÖARBETET Landstinget i Uppsala län med drygt 11 000 anställda bedriver högspecialiserad hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att: förebygga föroreningar och hushålla med resurser upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet följa miljölagstiftning ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål Och vår vision, dit vi strävar är: Att landstingets verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att utsläppen inte påverkar miljö eller folkhälsa negativt och att vi därigenom bidrar till att lämna över ett ekologiskt hållbart samhälle till kommande generationer. Användningen av fossila bränslen ska upphöra till år 2020. När vi reser eller fraktar varor sker det med cykel, tåg eller med fordon som drivs med förnyelsebara drivmedel. Vi hushåller med energi och ändliga resurser. Vi sprider inte läkemedel som är skadliga för miljö och hälsa till luft, mark och vatten. Vi använder kemikalier på ett sådant sätt att inte människa och miljö skadas. Maten vi serverar och textilier vi använder är ekologiskt producerad och transporterad med hänsyn till miljön. Vi källsorterar allt vårt avfall. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas i Uppsala län. Policyn och visionen för landstingets miljöarbete antogs av landstingsfullmäktige den 14 juni 2006. Visionen reviderades av landstingsfullmäktige den 6 december 2010. 14
Uppföljning av miljömålen i landstingets miljöprogram 2011 2014 De övergripande målen i miljöprogrammet gäller för hela programperioden och ska uppnås till sista december år 2014. Miljömålen bryts årligen ner på förvaltnings- och divisionsnivå och följs upp minst två gånger per år i samband med förvaltningarnas- och divisionsledningarnas genomgångar av miljöarbetet och övrig verksamhetsuppföljning. I samband med att resultaten för miljömålen presenteras redovisas även övrig miljöprestanda inom målområdena i vissa fall. Målen för läkemedel uppdateras årligen och finns beskrivna i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö som fastställs av landstingsstyrelsen. I tabeller hänvisas ibland till förkortningar för landstingets förvaltningar, enligt följande: AS = Akademiska sjukhuset, FTV = Folktandvården, Hoh = Habilitering och hjälpmedel, KiL = Kultur i Länet, LE = Lasarettet i Enköping, LLK = Landstingets ledningskontor, LRC = Landstingets Resurscentrum, LSU = Landstingsservice, PV = Primärvården, UL = Kollektivtrafikförvaltningen UL, VF = Varuförsörjningen, LUL = Landstinget i Uppsala län 15
TRANSPORTER MILJÖMÅL Transportfordon År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet drevs 20 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen, se diagram 3 och tabell 4. De åtgärder som fastställdes i miljöprogrammet för att uppnå målet byggde på den tilltänkta utbyggnad av biogas som Upplands lokaltrafik planerade i länet. Tanken var att även ambulanser och transportfordon skulle kunna tanka biogas vid dessa anläggningar. Eftersom denna utbyggnad skjutits på framtiden så försvårar det att uppnå målet. I dags dato finns det två tankstationer för biogas i Uppsala län och de finns i Uppsala. Andelen personbilar 9 2013 är 165 fordon och 148 av dessa fordon drivs med förnyelsebara bränslen, vilket motsvarar 90 %. Diagram 3: Andelen transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen totalt för Landstinget i Uppsala län. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010 2011 2012 2012 Andel transportfordon drivna på icke-förnyelsebara bränslen Andel transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen Tabell 4: Andelen transportfordon fördelat per förvaltning. Med transportfordon menas minibussar, ambulanser och skåpbilar. Diesel/ bensin 2010 2011 2012 2013 Förnyelsebara bränslen Diesel/ bensin % Förnyelsebara Förnyelsebara bränslen Diesel/ bensin % Förnyelsebara Förnyelsebara bränslen Diesel/ bensin % Förnyelsebara Förnyelsebara bränslen % Förnyelsebara LSU 25 0 0% 22 2 8% 22 2 8% 20 10 33% KiL 2 0 0% 2 0 0% 2 0 0% 2 0% HoH 5 0 0% 6 0 0% 6 0 0% 6 0% PV 3 0 0% 1 1 50% 2 0 0% 0% DAT 2 0 0% 2 0 0% 2 0 0% 2 0% Ambulansen 23 0 0% 23 0 0% 23 0 0% 23 0% Kollektivtrafikförvaltningen UL 2 1 33% 3 100% LUL 60 0 0% 56 3 5% 59 3 5% 53 13 20% 9 Som personbilar räknas bilar med fyra passagerarplatser. 16
Tjänsteresor År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent mindre per anställd jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor per årsarbetare minskade för hela landstinget med 10 procent år 2013 jämfört med år 2010. I jämförelse med föregående år minskade utsläppen per årsarbetare med 10 procent. Flygresorna minskade 2013 jämfört med 2012 (se tabell 7). Skall målet uppnås måste flygresorna minska ytterligare under 2014. I diagram 4 visas statistiken för kg/co 2 per årsarbetare, samt i diagram 5 mil/årsarbetare per färdsätt. Diagram 4: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, totalt för Landstinget i Uppsala län. 120 113 kg CO 2 /årsarbetare 100 80 60 40 20 0 86 72 76 63 64 47 42 45 40 38 37 34 27 27 23 26 24 1 1 3 2 3 3 0,0 0,0 0 0,0 0 0 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 5: Antalet mil fördelat på olika färdsätt, totalt för Landstinget i Uppsala län. 80 73 70 60 50 59 56 51 52 47 mil/årsarbetare 40 30 20 10 28 2625 252423 2 2 2 2 2 2 18 15 1514 13 14 28 2829 30 26 27 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg 17
Tabell 5: Utsläpp koldioxid och mil per årsarbetare fördelat på landstingets förvaltningar per års arbetare Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg Totalt Tjänsteresor 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 kg CO 2 8 11 27 19 6 5 15 11 26 35 40 59 0,00 0,01 0,01 0,01 166 81 176 215 206 133 259 304 LLK kg CO mil 8 9 17 13 4 5 12 7 14 20 23 33 91 125 181 154 115 62 138 153 233 221 371 361 FTV kg CO 2 3 4 2 3 1 0 0 1 44 45 41 41 0,00 0,00 0,00 0,00 32 41 37 33 80 90 80 78 mil 2 3 2 3 1 1 0 1 24 25 23 23 16 29 37 28 21 29 28 24 63 87 90 79 PV kg CO 2 57 47 41 39 2 1 1 0 68 82 81 71 0,00 0,00 0,00 0,00 15 13 7 8 142 143 130 118 mil 38 30 28 26 1 2 1 0 37 46 46 40 15 14 12 12 10 8 4 5 102 100 90 84 AS LE kg CO 2 20 16 16 16 2 2 2 2 12 15 15 14 0,00 0,00 0,00 0,00 84 73 89 74 118 106 122 106 mil 14 11 11 10 2 2 2 1 7 8 8 8 26 20 24 23 54 61 70 60 102 102 116 103 kg CO 2 9 10 10 11 0 0 0 0 25 35 34 31 0,00 0,00 0,00 0,00 26 43 19 17 59 89 64 59 mil 7 9 9 8 0 0 0 0 14 20 19 17 17 19 22 14 17 36 16 14 54 84 67 54 Hoh kg CO 2 231 226 204 185 4 4 15 11 90 95 93 71 0,00 0,00 0,00 0,00 37 44 66 45 361 369 379 313 mil 143 148 145 139 2 5 16 8 50 53 53 41 87 49 54 63 24 31 49 33 306 287 317 284 LSU kg CO 2 570 552 575 522 21 16 23 34 57 48 42 41 0,00 0,00 0,00 0,00 31 22 30 41 680 638 669 638 mil 286 277 662 746 14 14 15 23 32 27 24 23 8 29 35 23 20 14 19 29 360 360 754 845 LRC kg CO 2 0 0 1 3 17 14 0,00 0,00 25 38 43 55 mil 0 0 0 2 9 8 12 25 22 28 44 63 UL VF kg CO 2 1 75 2 0 4 13 0,00 0,00 174 36 181 124 mil 66 55 3 0 2 7 76 88 138 30 286 180 kg CO 2 590 448 361 323 7 0 0 0 20 32 34 27 0,02 0,02 0,02 0,00 0 51 40 0 617 531 436 350 mil 597 411 311 327 5 0 0 0 11 18 19 15 326 333 370 39 0 31 25 0 940 793 724 381 KiL kg CO 2 169 153 126 164 1 13 6 0 39 51 53 75 0,01 0,01 0,01 0,01 60 63 94 134 270 281 278 372 mil 96 91 77 86 1 5 2 0 22 29 30 42 115 138 112 112 39 45 68 110 272 308 289 350 LUL kg CO 2 45 40 38 37 3 2 3 3 23 27 26 24 0,00 0,00 0,00 0,00 72 63 76 64 143 132 142 129 mil 28 25 24 36 2 2 2 2 13 15 14 14 29 26 30 27 47 51 59 52 118 120 130 130 18
Tabell 6: En jämförelse av utsläpp av koldioxid fördelat per årsarbetare och totala utsläpp koldioxid, totalt för Landstinget i Uppsala län. Utsläpp CO 2 (kg per årsarbetare) Totalt utsläpp CO 2 (kg) 2010 2013 Minskning/ ökning i procent 2010 2013 Minskning/ ökning i procent Tjänstebilar 45 37 18,4% 357 411 297 747 16,7% Hyrbilar 3 3 14,7% 21 848 25 583 17,1% Egen bil i tjänsten 23 24 11,1% 182 340 195 940 7,5% Tåg 0 0 5,2% 12 11 4,6% Flyg 72 64 6,6% 570 469 519 687 8,9% Totala utsläpp 143 129 10,1% 1 132 081 1 038 970 8,2% Tabell 7: Fördelningen mellan in- och utrikesflygresor fördelat mellan landstingets förvaltningar. kg CO 2 /årsarbetare 2010 2011 2012 2013 inrikes % inrikes av utrikes totalen inrikes % inrikes av utrikes totalen varav under 50 mil inrikes % inrikes av utrikes totalen varav under 50 mil inrikes utrikes % inrikes av totalen Landstingets ledningskontor 31,4 145,7 17,7% 35,4 45,8 43,6% 39,8 11,9 67,6 37,1% 69,5 19,9 145,6 32,3% Folktandvården 14,2 17,5 44,8% 24,4 16,4 59,8% 16,7 3,5 19,7 45,9% 16,8 3,7 16,3 50,7% Primärvården 7,4 7,5 49,5% 11,5 1,5 88,5% 6,7 0,0 0,2 97,2% 6,4 2,0 1,8 78,6% Akademiska sjukhuset 10,9 73,9 12,9% 15,3 57,9 20,9% 19,8 84,6 70,6 21,9% 13,3 5,1 60,5 18,0% Lasarettet i Enköping 7,6 17,5 30,2% 6,5 36,5 15,1% 2,6 0,2 17,7 12,7% 3,5 0,0 13,9 20,1% Habilitering och Hjälpmedel 12,4 25,8 32,5% 28,1 15,8 64,1% 35,9 11,7 31,8 53,1% 24,0 7,3 20,9 53,5% Landstingsservice 11,8 15,7 43,0% 20,1 2,3 89,9% 25,3 9,5 3,1 88,9% 16,3 3,7 25,1 39,4% Landstingets resurscentrum 0,0 0,0 25,2 0,0% 11,7 0,2 0,0 100,0% Kollektivtrafikförvaltningen UL 55,2 28,4 33,7 62,1% 6,0 3,7 29,9 16,8% Varuförsörjningen 0,0 0,0-51,1 0,0 100,0% 41,1 14,8 0,0 100,0% 0,0 0,0 0,0 Kultur i länet 8,2 59,1 12,2% 41,2 22,3 64,9% 56,2 15,9 40,1 58,3% 16,9 6,9 116,9 12,6% Totalt, landstinget 11,2 61,1 15,5% 16,4 46,9 25,9% 19,6 5,5 56,4 25,7% 13,8 0,4 50,5 21,4% Resor till och från arbetet År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent mindre per anställd jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Vid den årliga mätningen i november 2013 hade utsläppen av koldioxid per årsarbetare från resorna till och från arbetet ökat med 1 % år 2013 jämfört med år 2012. Koldioxidutsläppen per årsarbetare har minskat med 18 % jämfört med år 2010 Målet mäts via en enkät som skickas ut årligen i månadsskiftet november/december till ett urval av de anställda inom landstinget fördelat på förvaltningarna. Urvalet är tillräckligt stort för att vara statistiskt säkerställt. Resultatet i enkäten redovisas i tabell 9 nedanför. Från Akademiska sjukhuset deltog 1 465 personer i projektet Miljö- och hälsoresan år 2012 innebärande att den arbetsplats med flest cyklade/promenerade kilometer per anställd på arbetsplatsen vann presentkort i en sportbutik. I projektet fanns också en miljöbonus för de som 19
Tabell 8: Koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet fördelat per förvaltning. kg CO 2 /årsarbetare % förändring 2010 2011 2012 2013 2010 2013 2012 2013 1. Akademiska sjukhuset 730,6 636,5 550,3 571,7 21,75 3,89 2. Folktandvården 840,5 727,5 853,9 643,5 23,43 24,64 3. Habilitering 518,1 625,7 526,0 460,0 11,21 12,55 4. Kultur i länet 1 154,6 1 648,6 1 272,6 1 349,3 16,87 6,03 5. Landstingets Ledningskontor 1 032,1 733,8 343,0 471,6 54,31 37,48 6. Resurscentrum 0,0 0,0 838,6 617,3 0,00 26,39 7. Landstingsservice 604,3 984,1 625,4 839,6 38,93 34,26 8. Lasarettet i Enköping 1 035,3 807,6 904,8 857,2 17,21 5,26 9. Primärvård 797,4 808,3 745,2 6,55 7,80 10. Varuförsörjning 463,3 587,7 662,2 890,6 92,21 34,49 11. Kollektivförvaltningen 0,0 0,0 159,6 152,4 0,00-4,50 Totalt 746,9 705,2 602,4 609,4 18,41 1,17 ställde bilen och cyklade eller åkte kollektivt till arbetet. Förhoppningsvis har dessa personer fortsatt cykla eller åka kollektivt år 2013. Projektet Miljö- och hälsoresan kommer även att genomföras under 2014 för samtliga förvaltningar, med delfinansiering från Vägverket. Tre testresenärsprojekt har genomförts innebärande att man byter bil mot kollektivtrafik minst tre dagar i veckan för sin resa till arbetet. Totalt har 290 personer deltagit i de tre projekten. Patientresor År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt fel håll. Vid årsskiftet 2013 hade koldioxidutsläppen från patienters resor till och från vården ökat med 6 procent jämfört med år 2012. Koldioxidutsläppen har ökat med 2 procent jämfört med 2010. Ökningen beror på att antalet taxi/sjukresor ökat med 27 000 mil år 2013 jämför med 2012. Jämfört med år 2010 har antalet taxi/sjukresor ökat med 63 000 mil år 2013. Antalet flygresor har minskat mellan år 2013 och 2010 och även ersättning för egen bil. Resenärer inom kollektivtrafik År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokaltrafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort, se diagram 7. Under år 2013 ökade antalet passagerare med 8 procent jämfört med 2012 10. De satsningar på tågtrafiken som gjordes i slutet av 2012 har resulterat i att tågresandet ökat kraftigt. För busstrafiken konstateras att stadsbussarna i Uppsala ökat och regionbusstrafiken minskat. Det senare beror bland annat på att bussresenärer övergått till tåg på sträckan Sala Uppsala. För de enskilda trafikslagen var förändringen år 2013 följande: Regionbuss 2 procent Stadsbuss (Uppsala) 2 procent Stadsbuss (Enköping och Bålsta) 33 procent Upptåget 17 procent Totalt 8 prodent 10 Att målet inte ser ut att uppnås tillräkligt fort beror på att tidigare års genomsnittliga åkning varit lägre än 7 procent (år 2011 var ökningen 3,5 procent och år 2012 var resultatet 3 procent). 20
Diagram 6: Fördelning koldioxidutsläpp från patientresor som betalas av landstinget. 700 600 641 594 542 558 500 400 ton koldioxid 300 200 100 99 101 94 98 270 238 195 199 2010 2011 2012 2013 0 9 8 7 5 3 5 2 2 Taxi Sjukresebuss Egen bil Kollektivtrafik Flyg Busstrafiken År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med icke-fossila bränslen Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Vid utgången av år 2013 var 18 procent av busstrafiken fossilbränslefri. Detta beror främst på att det inte har varit möjligt att få tag på flytande biogas till re gionbussarna. Under 2014 pågår arbete med att komplettera bussdepån i Fyrislund för att möjliggöra tankning av komprimerad biogas. Om tågtrafiken räknas in blir andelen icke-fossil kilometerproduktion 24 procent. Diagram 7: Antalet resenärer i kollektivtrafiken. 20 miljoner påstigande resenärer 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 17 17 17 16 14 1314 7 7 6 6 6 6 7 3 3 4 4 4 5 7 0 0 0 0 0 0 0 Stadstrafik (Uppsala) Regiontrafik Tåg Stadstrafik (Enköping och Bålsta) 2 2 2 2 2 2 Skolskjuts 2 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 21
ENERGI MILJÖMÅL Energi År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Minskningen av energiförbrukningen går åt rätt håll, men inte i den utveckling som planerats. Den sammanlagda energianvändningen (el, värme, ånga och kyla) har minskat med 5 procent, i jämförelse med år 2010. Under år 2013 har en rad olika åtgärder genomförts för att reducera energiförbrukningen. De energisparåtgärder som genomförts under andra halvåret 2013 beräknas medföra en ytterligare minskning av energiförbrukningen med 4 procent, totalt beräknas en besparing på årsbasis med 9 procent. Under året har ett antal större byggprojekt påbörjats och genom- förts. Dessa byggprojekt har medfört energiförbrukning, som påverkar att minskningen inte nått längre. Parallellt med detta håller statistiken för landstingets energiprestanda på att kvalitetssäkras. Bland de energisparåtgärder som genomförts kan nämnas byte av ventilationsaggregat, belysningsåtgärder, optimering av befintlig utrustning, installation av närvarostyrd ventilation, tilläggsisolering, ny styr- och reglerutrustning, samt insättning av lågenergifönster. Kraftfulla åtgärder är i full gång att verkställas under det nästkommande året. Dessa åtgärder beräknas vara tillräckliga för att uppnå målet, men slutresultatet kommer att redovisas januari 2016 så att åtgärdernas effekt kan redovisas efter att ha verkat under ett helt år. Diagram 8: Energianvändning för landstingsägda fastigheter kwh/bra. 11 180 kwh/bra 160 140 120 100 150 154 151 144 122 123 121 118 80 60 40 20 0 14 14 13 14 11 11 9 Elanvändning Värme (graddagskorrigerad) Kyla Ånga 6 2010 2011 2012 2013 Ny- och ombyggnation År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kwh/m 2 och högst 70 kwh/m 2 vid större ombyggnationer. Prognos 2014: Under år 2013 har större ombyggnationer genomförts. Krav ställs vid ny- och större ombyggnationer att målen skall uppnås. Verifiering sker via mätning i möjligaste mån. Bland planerade ny- och ombyggnationer kommer tre av dessa inte nå kravet 70 kwh/m². Dessa undantag förklaras av att fastigheterna är i sådant skick att kostnaden för att reducera energianvändningen inte är rimlig då fastighetens kulturvärde medför undantag från målet eller där landstinget utvidgat sin verksamhet sedan målet fastställdes. Den planerade bussdepån vid Fyrislund inbegriper till exempel en verksamhet som innebär att målsättningen är svår att uppnå. Bussdepån, liksom övriga projekt som inte kommer uppnå målet kommer däremot att bli så energieffektiv som möjligt utifrån förutsättningarna. 11 Med yta avses BRA/bruksarea. All area som begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida. BRA anges i kvadratmeter. I denna redovisning är energiförbrukning från Framtidens Akademiska Sjukhus (den större ombyggnation som genomförs vid Akademiska sjukhusområdet) borträknad. 22
KEMIKALIER MILJÖMÅL Avvecklingslista År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. 12 Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås, vid utgången av år 2013 har antalet kemikalier minskat med 48 procent och årsförbrukningen med 6 procent jämfört med 2010. Målet ser ut att uppnås, vid utgången av år 2013 har antalet kemikalier minskat med 48 procent och årsförbrukningen med 6 procent jämfört med 2010. Tabell 9: Avvecklingskemikalier (antal och förbrukning) Antalet produkter på avvecklingslistan Årsförbrukning av avvecklingskemikalier (kilo alternativt liter) 2010 2012 2013 Avveckling 2010 2013 123 82 64 Minskning med 48 % 3 689 3 521 3 486 Minskning med 5,5 % Under 2013 genomfördes bland annat följande åtgärder: Kemikaliemål fastställdes på berörda förvaltningar Landstingets kemikalieriktlinjer reviderades Landstinget påbörjade utreda alternativ till så kallade CMR-kemikalier 13 Landstinget var medarrangör i en nationell biocidkonferens i Uppsala Ftalat- och PVC-fria golvmattor År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2013 var 100 procent av golvmattorna fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. I början av 2013 lades dock vissa golvmattor in, som inte var ftalat- och PVC-fria, i torra utrymmen. Detta berodde på att den PVC- och ftalatfria golvmatta som användes var för hal för att kunna läggas in i vårdlokaler. Idag finns fler PVC- och ftalatfria alternativ på marknaden att tillgå. Miljökrav ställs vid ny- och ombyggnation enligt Landstingsservice miljöprogram för byggverksamhet och fastighetsförvaltning. Ftalat- och PVC-fria VA-rör År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2013 var minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör ftalat- och PVC-fria. Miljökrav ställs vid ny- och ombyggnation enligt Landstingsservice miljöprogram för byggverksamhet och fastighetsförvaltning. Ftalatfria förbrukningsartiklar År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50 % jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar har minskat med 8,5 procent jämfört med 2010. Se tabell 10. Antalet artiklar utan uppgifter i Varuförsörjningens databaser har minskat ytterligare under 2013. I samband med att nya upphandlingar genomförs på Varuförsörjningen läggs uppgifter om PVC/ftalater in i databaserna. Under 2013 inrättades en ny tjänst som miljökemist på Varuförsörjningen. Detta innebär att arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar kan fördjupas under år 2014. Tabell 10: PVC och ftalater i förbrukningsartiklar, Landstinget i Uppsala län Statistikuppgifter förbrukning inom LUL helår 14 2010 2011 2012 2013 Förändring 2010 2013 Totalt antal förbrukade artiklar: 115 279 260 113 301 938 114 744 244 109 627 499 Antal artiklar fria från ftalater 101 505 641 103 191 321 107 334 971 106 885 278 5,3 % Ftalatinnehållande artiklar 1 026 326 967 879 945 058 939 288 8,5 % Antal artiklar utan uppgifter 12 747 293 9 142 738 6 464 215 1 802 933 85,9 % 12 Målet avser en minskning med 20 procent av mängden kemikalier och antalet hanteringsställen (platser) inom landstinget. 13 CMR-kemikalier är kemikalier som klassificeras som cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande. 14 Uppgifter från Varuförsörjningen. 23
LIVSMEDEL OCH TEXTILIER MILJÖMÅL Ekologiska livsmedel År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska livsmedel var cirka 39 procent vid utgången av år 2013. Ökningen beror på en ökad andel ekologiska livsmedel i patientmaten. Ökningen består till största delen av ekologiskt kött och mejeriprodukter. Wiks slott andel ekologiska livsmedel är 39 procent. Etiska/ sociala krav livsmedel År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska och fairtrademärkta livsmedel var 17 procent vid utgången av år 2012. Detta mål uppnås för att kaffet till största delen är fairtrademärkt, se diagram 9. Diagram 9: Andelen ekologiskt producerade och Rättvisemärkta livsmedel för Landstinget i Uppsala län. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% ekologiskt producerade ekologiskt producerade och rättvisemärkta 10% 5% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 24