Smitt Smittskyddsenheten NR 4. AUGUSTI 2015 INNEHÅLL MENINGOKOCKER HOS SCOUTER... 1 HUDDIFTERI... 1 MERS-COV ANMÄLNINGSPLIKTIG... 2 TBE ÖKAR I LÄNET... 2 HEPATIT B OCH C I VÄRLDEN... 2 HALVÅRSSTATISTIK... 3 FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS NYA ANSVAR... 5 HIV KAMPANJ... 5 HÄR NÅR DU OSS... 6 MENINGOKOCKER HOS SCOUTER I Japan hölls 28 juli-8 augusti den 23:e Världsjamboreen, scouternas internationella möte. I Kirarahama samlades mer än 30 000 scouter från hela världen i åldern 14-17 år. Efter hemkomsten till respektive hemland insjuknade fyra av de skotska och en av de svenska deltagarna (i Stockholms län) i meningokockmeningit (epidemisk hjärnhinneinflammation). Samtliga fem fall orsakades av samma stam av meningokocker, serogrupp W. Totalt hade 1 900 svenska ungdomar deltagit i jamboreen varav ca 120 var från vårt län. Samtliga svenska deltagare erbjöds att uppsöka sjukvården för gratis provtagning och antibiotikaprofylax före den 21 augusti för att förhindra ytterligare insjuknanden. Inkubationstiden för meningokocker är kort, vanligen 3-4 dagar men kan vara upp till 10 dagar. Därför var det för sent att erbjuda vaccination till de som kunde ha exponerats för smitta. I Uppsala län tog nästan alla deltagare profylaxen varav 91 ungdomar även provtogs. Vi vill tacka alla vårdinstanser som har hjälpt till i detta arbete! HUDDIFTERI Under de senaste åren har enstaka fall av huddifteri diagnostiserats i Sverige, i år två fall. Samtliga drabbade har kommit från eller besökt länder i Asien och Afrika. Folkhälsomyndigheten vill därför uppmärksamma vården på denna diagnos. Huddifteri ska misstänkas vid svårläkta sår utan annan diagnos hos personer som varit i Afrika eller Asien. Sårodling tas enligt instruktioner på Folkhälsomyndighetens hemsida (se nedan) men skickas i första hand till Kliniskt mikrobiologiska laboratoriet i Uppsala för primärodling. Ange frågeställning huddifteri på remissen. Kontakta laboratoriet innan provet tas. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/laboratorieanalyser/toxinvirulenstest/corynebacterium-diphtheriae-/ Om man får en positiv diagnos på huddifteri hos en patient är det viktigt att den smittade och omgivningen är grundvaccinerade
mot difteri och har aktuellt skydd. Vaccinet skyddar inte mot huddifteri, som alltså även kan drabba vaccinerade, men huddifteri kan smitta och ge svalgdifteri eller annan allvarlig form av difteri om den som exponeras för smitta inte är vaccinerad. Huddifteri behandlas med antibiotika och läker då ut. MERS-COV ANMÄLNINGSPLIKTIG Från och med 1 augusti 2015 är MERS-CoV en anmälningspliktig sjukdom enligt Smittskyddslagen. Den är också smittspårningspliktig. Misstänkt fall av MERS-CoV har man när patient har allvarliga luftvägssymptom med feber eller konstaterad nedre luftvägsinfektion OCH besök på arabiska halvön eller i annat land med konstaterade fall av MERS-CoV (i nuläget Sydkorea) de senaste 14 dagarna före insjuknandet. Bekräftat fall: Provtagning: sputum eller BAL (eller nasopharynxsekret) + EDTA rör. Skickas till Folkhälsomyndighetens säkerhetslab. Kontakta laboratoriet innan prov skickas. Där analyseras det med realtids-pcr och isolering samt serologi. Bekräftat fall om någon av dessa analyser är positiv. Se: Anmälan enligt smittskyddslagen bör göras även vid misstänkt fall. Smittspårning påbörjas genast. Hittills har vi inte haft några bekräftade fall i Sverige. TBE ÖKAR I LÄNET Efter flera år med ett lågt antal TBE-smittade i Uppsala län verkar vi nu få ett ökat antal fall under 2015. Toppåret 2012 anmäldes närmare 50 fall i länet, men antalet sjönk dock drastiskt under 2013 och 2014 då endast 14 respektive 19 fall anmäldes. Under 2015 ser vi nu åter ett ökat antal fall och fram till sista augusti har 29 fall anmälts varav 19 bara i augusti. En mild vinter följt av varmt men inte torrt väder har gjort att fästingarna trivs. De är också aktiva ned till 5 grader, varför vi kan komma att se fler smittade under hösten. HEPATIT B OCH C I VÄRLDEN Infektion med hepatit B och hepatit C virus kan leda till kronisk infektion. Ungefär var 12e person i världen, cirka 8 % av världens befolkning, har kronisk hepatit B och/eller kronisk hepatit C. Varje år dör cirka 1,2 miljoner människor i världen i någon av de två sjukdomarna. De kan båda leda till levercirrhos (skrumplever) och/eller levercancer, de två vanligaste dödsorsakerna. Både hepatit B och C smittar via blod, slemhinnor (sexuell smitta) och från mor till barn. Hepatit B är mer smittsamt via blod än hepatit C och framför allt betydligt vanligare som sexuellt överförd smitta. I Sverige rapporteras varje år ca 1000 fall av hepatit B och ca 2000 fall av hepatit C. Av de rapporterade fallen är 1-2 % av hepatit B fallen akuta medan resten är nyupptäckt kronisk infektion. Majoriteten av hepatit C fallen som rapporteras har en nyupptäckt kronisk infektion. Risken att utveckla en kronisk infektion när man smittats med hepatit B är ungefär 5 % om man smittas som vuxen, men närmare 90 % hos barn som smittas under graviditet/förlossning av hepatit B positiv mamma. Risken för att utveckla kronisk infektion hos de som smittas med hepatit C ligger mellan 30-80% beroende på vilken riskgrupp man tillhör. Det finns idag ett bra vaccin mot hepatit B. Vaccinet (Engerix eller Twinrix ) ger efter 3 doser skydd mot sjukdomen hos ca 98 % av de som vaccineras. Skyddet finns kvar i åtminstone 30 år. Behandling av kronisk hepatit B är däremot ganska dålig, endast 30-40% läker ut på behandling. Det finns inget vaccin mot hepatit C. Däremot finns idag en mycket verksam, men mycket dyr, behandling mot kronisk hepatit C som läker ut sjukdomen helt hos över 90 % av patienterna. Hepatit B vaccination ingår idag i barnvaccinationsprogrammet i de flesta av världens länder. Sverige är ett av de få länder som ännu inte har allmän vaccination av barn mot hepatit B. I dagsläget vaccineras alla barn vars föräldrar kommer från länder med hög förekomst av hepatit B. Dessutom har flera landsting infört hepatit B vaccination i barnvaccinationsprogrammet på eget initiativ. I Sverige idag är 42 % av alla barn födda 2011 vaccinerade mot hepatit B. I Uppsala län pågår ett arbete av Barnhälsovården och Smittskyddsenheten för att införa hepatit B i länets barnvaccinationsprogram i väntan på att Socialstyrelsen ska införa allmän hepatit B vaccination för alla svenska barn. 2
HALVÅRSSTATISTIK ANMÄLDA FALL I UPPSALA LÄN - Första halvåret per år Rött = Veneriska sjukdomar Allmänfarliga sjukdomar ( Smittskyddslagen 2004:168 ) ( Alla allmänfarliga sjukdomar är smittspårningspliktiga ) 2011 2012 2013 2014 2015 Campylobacterinfektion 116 131 130 117 114 Difteri 0 0 0 0 0 EHEC - infektion med enterohemorragisk E.coli 1 2 4 1 4 Fågelinfluensa ( H5N1 ) 0 0 0 0 0 Giardiainfektion 22 18 25 32 37 Gonorré 10 8 8 17 19 Hepatit A 1 0 1 1 1 Hepatit B, totalt 16 16 20 28 36 Hepatit B, akut 1 7 1 1 4 Hepatit B, bärare 15 9 19 27 32 Hepatit C 26 20 27 32 17 Hepatit D 0 0 0 0 2 Hepatit E 1 0 0 1 0 Hiv-infektion 3 5 10 7 17 HTLV I eller II - infektion 2 0 0 0 1 Klamydiainfektion 698 669 622 561 597 Kolera 0 0 0 0 0 MRSA - infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker 14 41 53 41 46 Mjältbrand 0 0 0 0 0 Paratyfoidfeber 0 1 1 1 1 Pest 0 0 0 0 0 Pneumokocker - infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G 4 8 1 2 1 Polio 0 0 0 0 0 Rabies 0 0 0 0 0 SARS - svår akut respiratorisk sjukdom 0 0 0 0 0 Salmonellainfektion 57 43 48 36 38 Shigellainfektion 17 5 14 8 5 Smittkoppor 0 0 0 0 0 Syfilis 1 3 1 1 1 Tuberkulos 8 5 14 6 8 Tyfoidfeber 0 0 1 0 0 Virala hemorrhagiska febrar exkl denguefeber och sorkfeber (nefropathia epidemica) 0 0 0 0 0 3
ANMÄLDA FALL I UPPSALA LÄN - Första halvåret per år Blått = Smittspårningspliktiga sjukdomar Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar ( Smittskyddsförordningen 2004:255 ) 2011 2012 2013 2014 2015 Amöba histolytica - infektion med entamöba histolytica 12 1 3 1 2 Atypiska mykobakterier - infektion med atypiska mykobakterier 3 4 2 5 2 Betahemolyserande grupp-a-streptokocker ( GAS ) - invasiv infektion 6 20 16 10 17 Botulism 0 0 0 0 0 Brucellos 0 0 0 1 0 Cryptosporidium - infektion med cryptosporidium 4 2 12 13 31 Denguefeber 5 5 9 2 4 Den nya influensan A (H1N1) 2009 34 4 111 86 29 Echinokockinfektion 0 0 0 0 0 Enterobacteriaceae, ESBL-A / ESBL-M 89 114 138 160 170 Enterobacterinfektion som producerar ESBL av karbapenemastyp ( ESBLCARBA ) * 0 0 0 1 0 Gula febern 0 0 0 0 0 Haemophilus influenzae - invasiv infektion 3 3 2 1 5 Harpest ( Tularemi ) 6 2 0 0 1 Kikhosta ( Pertussis ) 0 1 1 3 5 Legionellainfektion 3 4 3 2 3 Leptospirainfektion 0 0 0 0 0 Listeriainfektion 0 0 0 1 1 Malaria 4 1 4 3 2 Meningokockinfektion - invasiv 4 1 3 1 1 Mässling ( Morbilli ) 0 0 12 0 0 Papegojsjuka 1 0 0 0 0 Pneumokockinfektion - invasiv 31 24 25 23 22 Påssjuka ( Parotit ) 3 0 2 0 1 Q-feber 0 0 0 1 1 Röda hund ( Rubella ) 0 0 0 0 0 Sorkfeber ( Nefropathia epidemica ) 10 0 0 1 4 Stelkramp 0 0 0 0 0 Trikinos 0 0 0 0 0 VRE - infektion med vancomycinresistenta enterokocker 0 1 1 30 0 Vibrioinfektion exkl. kolera 0 0 0 0 0 Viral meningoencefalit 18 17 9 24 10 varav TBE 3 6 0 5 3 Yersiniainfektion 3 2 0 3 4 * fr o m 2012-03-15 4
FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS NYA ANSVAR Den 1 juli 2015 tog Folkhälsomyndigheten (FoHM) över det samordnande ansvaret för smittskyddsområdet som tidigare hanterats av Socialstyrelsen. FoHMs nya ansvarsområden är: det nationella samordningsansvaret för smittskyddsfrågor de nationella vaccinationsprogrammen samordning av den nationella samverkan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner skydd mot internationella hot mot människors hälsa (IHR) att vara nationell kontaktpunkt gentemot EU och WHO med beredskap för hot mot människors hälsa samt samarbete kring smittsamma sjukdomar att vara föreskrivande myndighet avseende författningar inom smittskyddsområdet beredskapslager av smittskyddsläkemedel pandemiberedskap inklusive upphandling av garantiavtal för pandemivaccin Några områden som berör smittskydd är fortfarande Socialstyrelsens ansvar: vårdrelaterade infektioner och vårdhygien blodsäkerhet medicinsk teknik sprutbyten antibiotikaresistens yrkesmässig hygienisk verksamhet (t.ex. piercing och tatuering) smittsamt avfall från hälso- och sjukvården HIV KAMPANJ Folkhälsomyndigheten (FoHM) genomför hösten 2015 en Hiv-kampanj. Syftet med kampanjen är att minska stigmatisering av hivpatienter inom vården och i samhället. Kampanjens huvudbudskap är: Hiv idag är inte som igår. Kampanjen har två delar: En del som startar i september och riktar sig mot vårdpersonal för att öka kunskapen inom vården om hur det är att leva med hiv idag när de flesta hivpatienter står på antiviral behandling. Den information man vill nå ut med är: I dag är hiv en kronisk infektion. Rätt antiviral behandling sänker virusnivåerna så kraftigt att de inte är mätbara. En person som bär på hiv och som är under adekvat behandling har samma förväntade livslängd som en person utan hiv. Om behandlingen är rätt och om inga andra sexuellt överförda infektioner finns är smittsamheten mycket låg vid anala och vaginala samlag. Man vill också informera om primär hivinfektion, så att vården kan identifiera de hivsmittade som söker sjukvård med symptom där man kan misstänka hivinfektion. Genom att identifiera patienterna tidigt och provta dem för hiv kan de också snabbt få behandling. Tidig diagnos är till gagn för patienterna förstås men minskar också risken för smittöverföring. Under september-oktober 2015 får bland annat vårdcentraler, tandvårdsmottagningar och ungdomsmottagningar ett särskilt utskick med information anpassad för vården. Under november månad går man också ut med en kampanj som riktar sig till allmänheten. Mer information om kampanjen kan man få via denna länk. Man på websidan också trycka ut affischer om kampanjen http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2015/september/nu-finns-mer-information-for-vardenom-hiv/. Via websidan: Hiv idag kan vårdpersonal testa sina kunskaper om hiv och få mer information om sjukdomen. http://www.folkhalsomyndigheten.se/hividag/ 5
HÄR NÅR DU OSS Postadress: Smittskyddsenheten, Landstinget i Uppsala län, 751 85 Uppsala Besöksadress: Gränby Bilgata 2 (Liljeforstorg) Faxnummer: 018-55 29 01 E-post till myndighetsbrevlådan: uppsala.smittskyddslakaren@lul.se Vid akuta ärenden dagtid på vardagar, då enheten är obemannad ring 018-611 60 62 Mats Ericsson Smittskyddsläkare mats.ericsson@lul.se Telefon: 018-6119230 Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare helena.palmgren@lul.se Telefon: 018-6119220 Bodil Ardung Smittskyddssjuksköterska bodil.ardung@lul.se Telefon: 018-6119221 Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska johan.hedlund@lul.se Telefon: 018-6119222 Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska eva.furuland@lul.se Telefon: 018-6110386 Catharina Samuelsson-Panula Smittskyddsassistent catharina.samuelsson.panula@lul.se Telefon: 018-6119224 Annie Ardung Sattari Smittskyddsassistent annie.ardung.sattari@lul.se Telefon: 018-611 92 25 Marie Björlin STI-samordnare marie.bjorlin@lul.se Telefon: 018-6110385 Mer information från Smittskyddsenheten hittar du på: http://www.smittupp.nu Ansvarig utgivare: Mats Ericsson, Redaktörer: Helena Palmgren, Bodil Ardung, Johan Hedlund, Marie Björlin Smittskyddsenheten, 751 85 Uppsala 6