Säkerhet i Örebro län

Säkerhet i Örebro län

Första upplagan Omslagsfoto: Roger Lundberg Foto innehållsförteckning: Sara Norin Foto inlaga: Sid 4: Tiina Johansson, sid 7: Sara Norin, sid 9: Emma Svedberg, sid 10: Peter Karlsson, sid 12: Roger Lundberg, sid 13: Kartogis, sid 14: Emma Svedberg, Claes Wahlberg, sid 15: Peter Karlsson Text: Claes Wahlberg Layout: Peter Karlsson Utgivningsår: 2010

Innehållsförteckning Vad är en risk och sårbarhetsrapport? s. 5 Länsstyrelsens uppgifter s. 6 Länsstyrelsen jobbar med länet s. 6 Örebro län - Mitt i Sverige s. 8 Allt händer i en kommun s. 8 Resurshantering s. 8 Tendenser s. 11 www.kriswebben.se s. 11 Risker i länet s. 12 Karta över Örebro län s. 13 Samhällsviktiga verksamheter s. 14 Viktigt just nu s. 15

4

Vad är en Risk- och sårbarhetsanalys? Med risk- och sårbarhet menas händelser och tillstånd som på ett omfattande sätt påverkar liv, miljö och egendom. Länsstyrelsen arbetar med risker och sårbarheter för hela Örebro län. Länsstyrelsen ska lämna en risk- och sårbarhetsrapport, grundad på analysen, till regeringen varje år. Analysen ska omfatta länsstyrelsen (som myndighet) och länet. Länsstyrelsen är områdesansvarig för länet och kommunerna för respektive kommunområde. Risk kan beskrivas som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de negativa konsekvenser händelsen kan leda till. Risk kan definieras som svar på tre frågor: Vad kan hända? Hur troligt är det att det händer? Vilka blir konsekvenserna av händelsen? Sårbarhet innebär hur mycket och hur allvarligt ett system påverkas av en händelse. Graden av sårbarhet bestäms av förmågan att förutse, hantera, motstå och återhämta sig efter händelsen. Motsatsen till sårbarhet är robusthet. Genom att bygga ett robust samhälle minskar vi sårbarheten. På central nivå har flera myndigheter ett sektoransvar. Svenska Kraftnät har till exempel ansvar för att göra en risk- och sårbarhetsanalys inom elsektorn. Länsstyrelsen måste samverka med och samordna sin risk- och sårbarhetsanalys dels med sektoransvariga myndigheter, dels med kommunerna. En risk- och sårbarhetsanalys ligger till grund för planering, förstärkningar av samhället (riskreduktion), utbildning, övning och beredskap. Rapporten som lämnas in till regeringen finns på länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/orebro. Kris, Resurser och Risk Kris Situation som uppfattas innebära att grundläggande värden är hotade, tidsbrist råder och betydande osäkerhet råder. Krisberedskap Förmågan att genom utbildning, övning, organisation och andra åtgärder förebygga, motstå och hantera krissituationer och säkra kryptografiska funktioner Krishantering Alla de organiserade samhällsinsatser som vidtas under och efter en kris för att motverka de oönskade konsekvenser som en kris åstadkommer. Resurshantering Förmågan att samla och maximera nödvändiga resurser till en olycksplats eller till ett område som utsatts för en allvarlig händelse samt att även kunna sända drabbade människor från olycksplatsen eller området till plats eller institution som kan ge lämplig vård och omsorg Risk- och sårbarhetsanalys samlad analys av ett systems risker och sårbarheter. Risk den sammanvägda bedömningen av sannolikhet för att en oönskad händelse ska bli verklighet och de konsekvenser händelsen kan få. Risk = sannolikhet x konsekvens. Riskkälla innebär ett hot om en möjlig händelse med oönskade konsekvenser och är i en egenskap som är inbyggd i ett objekt eller ett system, t ex förekomsten av ett giftigt ämne eller en ansamling av energi i någon form. Riskkälla är ett villkor eller en föreutsättning för en risk Ansvarsförhållanden Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar under krissituationer. Likhetsprincipen Organisation och lokalisering av en verksamhet ska under en kris så långt det är möjligt överensstämma med normala förhållanden. Närhetsprincipen Kriser ska hanteras där de inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Geografiskt områdesansvar att det inom ett geografiskt område finns ett organ som ansvarar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder före, under och efter en kris. Detta ansvar finns på tre nivåer: lokal nivå (kommun), regional nivå (länsstyrelse) och nationell nivå (regeringen). Verksamhetsansvar innebär för aktörerna i krishanteringssystemet att de vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att krishanteringen inom olika sektorer är så god att samhällsviktig verksamhet kan genomföras oavsett krisens karaktör eller omfattning. Sektoransvar myndighetsansvar för en särskild del av samhället eller särskild fråga. Sektoransvaret upphör aldrig att gälla, varför det geografiska områdesansvaret ska ses som ett stöd till sektoransvaret när påfrestningarna berör flera sektorer eller stora geografiska områden.

Länsstyrelsens uppgifter Länsstyrelsen har geografiskt områdesansvar över Örebro län. Länsstyrelsen ska sammanställa en regional risk- och sårbarhetsanalys där följande situationer ska uppmärksammas: Situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kommer att uppstå Situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer Att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet Förmåga att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde När det gäller de fyra situationerna ovan ska länsstyrelsen vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting, näringsliv, den nationella nivån och verka för att: Regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs Nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt Under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter Ge och samordna information till allmänheten och företrädare för massmedierna under en kris Efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande När det gäller utbildning och övning ska länsstyrelsen ansvara för att personalen vid myndigheten får den utbildning och övning som behövs för att lösa sina uppgifter i samband med krissituationer. Dessa förberedelser ska ske med hjälp av en planlagd utbildnings- och övningsverksamhet i syfte att nå uppsatta mål. Länsstyrelsen är en utvald myndighet som har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris, för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker inom ansvarsområdet/länet. Länsstyrelsen har en tjänsteman i beredskap, TIB, som är ständigt nåbar och som kan starta myndighetens krisledningsarbete. Länsstyrelsen jobbar med länet Länsstyrelsen har i sin redovisning valt att ta upp risker och sårbarheter som bedöms som länsrelaterade (regionala). En stor risk i en kommun är inte alltid en stor risk för länet även om den kan vara allvarlig i sig. Men det kan vara svårt att hitta tydliga gränser i ett förberedelsearbete. Det som startar som en olycka i en kommun kan utvecklas och bli en extraordinär händelse som berör länet och länsstyrelsen samt centrala myndigheter och regeringen. Därför måste det finnas en generell krisledningsförmåga i samhället som kan växa i takt med störningen. Huvudinriktning för länsstyrelsen är att analysera de stora genomgående samhällssystemen med inriktning mot samhällets funktionalitet. Länsstyrelsen analyserar inte våld i och mot samhället. Polisen har däremot startat ett nätverk, där länsstyrelsen och länets kommuner diskuterar våld i och mot samhället. 6

7

Örebro län - Mitt i Sverige Örebro län ligger centralt i Sverige och den demografiska mittpunkten finns i länet. Genom Örebro län löper transportflöden på väg och järnväg som är viktiga för landet. Det gäller för både gods- och persontrafik. E18 och E20 löper gemensamt genom delar av länet. Sveriges viktigaste vägskäl är förmodligen korsningen E18/E20 söder om Örebro tätort. I anslutning till vägskälet har många företag byggt stora lager för att täcka behov för Mellansverige ibland hela Norden. Genom länet löper också Bergslagsdiagonalen, riksväg 50, från Ödeshög via Askersund, Örebro, Lindesberg, Ljusnarsberg mot Dalarna och Norrlandskusten. Tågtrafiken i Mellansverige kanaliseras i regionen Örebro Hallsberg. I Hallsberg finns även norra Europas största rangerbangård. Genom länet löper också viktiga förbindelser för landets elförsörjning och för elektronisk kommunikation (fast och mobil telefoni samt IT och Bredband). Mycket av den el som produceras i Norrlandsälvarna tas ner till Mellanoch Sydsverige genom Örebro län. Rent geografiskt ligger länet relativt skyddat från kraftiga väderstörningar. Västliga och sydvästliga vindar med stormstyrka, som orsakade stormarna Gudrun och Per, dämpas av Skandinaviska bergskedjan. Snöoväder, som kommer in från Östersjön, lämnar sin snö i östra Mellansverige. Allt händer i en kommun Länsstyrelsen i Örebro län har i flera år arbetat med en samlad inriktning av säkerhetsarbetet i länet där kommunernas risk- och sårbarhetsarbete har prioriterats. Länets 12 kommuner har nu väl genomarbetade risk- och sårbarhetsanalyser, krisledningsplaner, pandemiplaner och IT-säkerhetsplaner. Men det är inte planerna i sig som varit det viktigaste utan processen bakom varje plan. Att göra en risk- och sårbarhetsanalys i en kommun har tagit mellan sex och nio månader. Vid två tillfällen, startmötet och redovisningsmötet, har majoriteten av ledande politiker och tjänstemän deltagit i processen. För en liten kommun som till exempel Laxå (ca 5 000 invånare) har det rört sig om drygt 30 personer. Det samlade resultatet har sedan sammanställts i en skrift som presenterats för kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Underifrånperspektivet har varit styrande. Resurshantering När olyckor eller störningar drabbar en eller flera kommuner kan det uppstå brist på resurser. Då kan resurser från områden som inte har drabbats föras över till det område som är drabbat. Lagen om extraordinära händelser (LXO) har kommit till för att ge kommuner möjligheten att få resurser över kommungränserna på ett lagligt sätt. Kommunerna och länsstyrelsen ska också samordna insatserna när många aktörer blir inblandade. Samverkan och samordning är viktiga delar när resurser ska samlas till ett drabbat område. För kommunerna kan denna resurssamling betyda stora logistiska problem. Alla inblandade aktörer diskuterar och bedömer förmågan att samverka och samordna resursinsatser i länet vid stora olyckor eller störningar i samhället. Denna diskussion leds av länsstyrelsen. 8

Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser Samhällets krisberedskap ska ses i ett underifrånperspektiv - och byggas underifrån och uppåt. Det är en ny inriktning jämfört med tidigare. Lagen om extraordinära händelser kom till med erfarenheter från diskoteksbranden i Göteborg. Med en extraordinär händelse, menas i lagen, en händelse: som avviker från det normala som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting Lagen ger kommunerna: Rätt att aktivera en krisledningsnämnd (ofta kommunstyrelsen) som leder kommunen vid en extraordinär händelse. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att ta över andra nämnders ansvar med syftet att få en snabbare och mer lätthanterlig krisledning. Möjligheter att, vid en extraordinär händelse, begära stöd av grannkommuner (mot rimlig ersättning) eller att lämna stöd till grannkommuner som hamnat i samma situation. Möjligheter att lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskild som drabbats av händelse. Samverkansområden - Forum där myndigheter samarbetar, planerar och fördelar resurser för att minska sårbarhet och förbättra krishanteringsförmågan vid allvarliga kriser. Myndigheterna (på central nivå) är indelade i olika grupper och varje grupp är ansvarig för krisberedskapen i ett särskilt område, ett så kallat samverkansområde. Myndigheterna inom varje samverkansområde ska se till att såväl näringsliv som kommuner och länsstyrelsen kommer med i arbetet för ett säkrare samhälle. Det finns sex samverkansområden: Transporter Teknisk infrastruktur Farliga ämnen Ekonomisk säkerhet Geografiskt områdesansvar Skydd, undsättning och vård Samhällsviktig verksamhet Verksamhet som är nödvändig för att samhället ska fungera och för medborgarnas liv och hälsa. Samhällsviktig verksamhet uppfyller ett eller båda av följande kriterier: Ett bortfall eller en störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt 9

10

Tendenser Vädersvängningarna blir kraftigare och påverkar länet. Örebro län ligger vädermässigt inte lika utsatt som andra delar av Sverige men märker av förändringarna. Somrarna blir i regel varmare och torrare och faran för skogsbränder ökar. Nederbörden kommer på andra tider av året och blir intensivare när den kommer. Vattenvägar har svårt att svälja nederbörden och översvämningar uppstår. Höststormar kommer numera året runt och stör samhällets infrastruktur. Världen krymper. Inte bokstavligt men bildligt. Vi reser mer och längre bort. Svenska företag finns inte bara i Sverige utan över hela världen. Försvarsmaktens förband tjänstgör inte längre någonstans i Sverige utan någonstans i världen. Det svenska dygnet gäller inte längre. När störningar sker någonstans i världen - kan svenskar, och länsbor, drabbas. Sverige måste ha en krisberedskap dygnet runt, året runt. Global mediekonsumtion. Svenskar kan följa världsutvecklingen hemma i TV- soffan. Människor som har kommit till Sverige från andra länder fortsätter att följa nyhetsbevakningen i det gamla hemlandet, ofta via det gamla hemlandets medier. Information tillrättaläggs inte av myndigheter eller motsvarande utan når alla samtidigt. Myndigheter får sällan förtur när det är dags för krisledning. Det ställer stora krav på myndigheters omvärldsbevakning, larm- och rapporteringssystem. I Mellansverige kommer vi allt närmare varandra via tåg- och busstrafik. Jobbpendlingen ökar och krav ställs på trafikbolagen att hålla tider och ge bra service. Lastbilsburen godstrafik, bland annat trafik med farligt gods, på de stora vägarna är intensiv och leveranser ska komma fram i tid. Säkra vägar och god väghållning krävs för att transporterna ska fungera. När elnäten byggdes ut under 1900-talet var folk nöjda med lite el i stugan för ljus, matlagning och senare värme. Elektronisk kommunikation var spännande i början och attraherade främst ungdomar. Idag ska elen och den elektroniska kommunikationen alltid fungera. Avbrott kostar stora pengar för vår processindustri. Hela samhällets administration kräver fungerande ITförbindelser. Dessa krav, kombinerat med de väderstörningar som blir allt vanligare, skapar nästintill orimliga krav på samhällets aktörer och samhällets robusthet och krishantering. www.kriswebben.se Länsstyrelsen ska svara för information om säkerheten i länet till allmänheten och medierna under hela krishanteringsperspektivet. Länsstyrelsen har en egen krisinformationssida, www.kriswebben.se. Syftet med kriswebben är att omvärldsbevaka händelser i länet och länka till information som länets aktörer publicerar på egna hemsidor. Informationen kan handla om en större översvämning, oväder eller olyckor och vänder sig både till allmänheten och medier. Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att rapportera aktuell lägesbild till Regeringen och andra berörda aktörer. Det sker för att en situation som bedöms som liten snabbt kan växa och bli stor och beröra många aktörer och flera ledningsnivåer. 11

Risker i länet Störningar i eldistributionen. Nätägarna arbetar hårt för att säkra elleveranserna men än finns det många mil oisolerad luftkabel som löper genom skogen och som därmed är känslig för väderpåverkan. Området vid Tiveden, vid länets sydvästra gräns, blir ofta strömlöst. Under året har leverantören Fortum grävt ner många elledningar och därmed skapat större robusthet i näten. E-on har gjort detsamma, bland annat nordost om Örebro. Elektronisk kommunikation. Tele- och IT-näten i länet har blivit robustare i och med storsatsningen på bredband. Teleoperatörerna har mobil reservkraft men är beroende av el från el-distributörerna för att mobilnäten i sin helhet ska fungera. Mobiltelefonnäten är enklast att hålla igång men beroendet av el till masterna, och bristen på kontinuerlig reservkraft, är en risk. Samhällsviktiga vägtransporter på de stora genomgående vägarna i länet är av betydelse för hela landet. God väghållning av dessa vägar är viktigt. Vid väderstörningar riskeras funktionaliteten i transportflödena. Transporter genom Laxå centralort (E20) och Karlskoga centralort (E18) är riskfyllda. Olyckor kan medföra allvarliga konsekvenser för liv och miljö. I Karlskoga har cirkulationsplatser byggts för att minska farten genom tätorten. Väg E 18 mellan Örebro och Karlskoga har på sträckan närmast Örebro varit dålig. Nu är den ombyggd till motorväg. Resterande del är under ombyggnad. Passeringen av Kilsbergen med olika klimatzoner är alltid riskfylld. I Räddningsverkets senaste kartläggning av vägtransporter med farligt gods (hösten 2007) framgår att mest farligt gods, i hela landet, transporteras på E 18/E 20 genom länet. Väg 50, Bergslagsdiagonalen, från Ödeshög genom länet upp mot Dalarna har ojämn och låg standard. Det medför dels risk för olyckor, dels risk för störningar i samhällsviktig trafik vid väderstörningar. Väg 49, norr om Vättern mot Västergötland, är dålig närmast Askersund, men är nu under ombyggnad. Vättern är vattentäkt för Askersunds kommun och flera andra kommuner i andra län. God väghållning av småvägar på landsbygden är väsentlig för daglig nyttotrafik samt för reparationspatruller vid störningar. Väghållare på dessa vägar är inte kontrakterade för insats vid krishantering. Tåg med farligt gods passerar genom åtta av länets 12 centralorter (kommuner). Många transporter innehåller farligt gods och vid en olycka i en centralort är riskerna stora för skador på liv och miljö. Länet har 19 Sevesoanläggningar. Av dessa finns sex i Karlskoga. Av företagen i Karlskoga bör Eurenco Bofors AB speciellt nämnas. Företaget, som tillverkar sprängämnen, har stora mängder mycket giftiga, explosiva och mycket brandfarliga ämnen inom området. Sjöarna Tysslingen och Kvismaren är några av landets största fågellokaler för flyttfåglar. Flyttfåglar som medför virus för fågelinfluensan medför risk för fjäderfäbesättningarna i länet. Länet är som övriga län beroende av fungerande banker, bankomater och kassor i butiker. Störningar i betalningssystemen får allvarliga konsekvenser för hela samhället. Länsstyrelsen deltog år 2006 i framtagningen av underlaget till den del av den statliga klimat- och sårbarhetsutredningen som behandlade höga flöden i bland annat Hjälmaren och Mälaren. Hjälmaren har goda möjligheter att ta emot mycket vatten. Vid höga flöden finns dock en risk att länet blir beroende av Mälarens förmåga att ta emot vatten. Vid en översvämmning är det Arbogaån, med närområden, som kommer att råka mest illa ut. 12

Karta över Örebro län 13

Samhällsviktiga verksamheter Stora system som är genomgående i samhället är samhällsviktiga för länet och ibland för landet i sin helhet, då störningar i systemen skapar stora negativa konsekvenser. Funktionalitet, att säkra viktiga system som till exempel transporter, är också samhällsviktigt. Aktörer som har ansvar för att tidigt möta störningar och att rädda liv, egendom och miljö samt återställa funktionaliteten är samhällsviktiga. Länsstyrelsen bedömer att följande verksamheter är samhällsviktiga: Eldistribution och elektronisk kommunikation Systemen är genomgående i samhället och de negativa konsekvenserna vid störningar blir mycket omfattande. Faller elen bort blir det vintertid mörkt och kallt. Under året i sin helhet stannar vitala funktioner i samhället som penning- och betalningssystem, vattenförsörjning och tågtrafiken. Faller den elektroniska kommunikationen bort störs samhällets administrativa system. Ledningsförmågan inom och mellan myndigheter och andra aktörer går ner till en kritisk nivå. Beroendeförhållandet mellan eldistribution och systemen för elektronisk kommunikation måste speciellt studeras och analyseras. Insatsmyndigheter Stat och kommun har insatsmyndigheterna räddningstjänst, polis och sjukvård, främst akutsjukvård. Dessa tre aktörer ska snabbt kunna hantera olyckor och extraordinära händelser i samhället. SOS Alarm har först en avgörande betydelse för larmning, resursinsatser och samordning. Länsstyrelsen tjänsteman i beredskap, TIB, är kopplad till SOS Alarm. Transporter på väg och järnväg Örebro län är med sitt geografiska läge ett transportlän. Samhällsviktiga godstransporter löper genom länet, på såväl väg som järnväg, med varor till industrier som är viktiga för Sveriges ekonomi. Örebro län knyts allt närmare Stockholmregionen. Jobbpendlingen ökar. Regional utveckling inom undervisning och sjukvård kräver också täta och säkra förbindelser. Även mindre vägar på landsbygden blir samhällsviktiga vid en krisinsats då bland annat skador i elnäten och telenätet ska åtgärdas. Sjukvården Sjukvården är ett grundfundament i samhället. Sjukvården måste kunna fungera även om länet och landet utsätts för påfrestningar. Om en olycka med stort skadeutfall sker kommer stora sjukvårdsresurser att behövas. Då måste resurser snabbt kunna tillföras länets sjukvård och skadade kunna transporteras till sjukhus utanför länet. Djursjukdomar Länet har rikskända fågellokaler som lockar stora mängder flyttfåglar vår och höst. Mest kända är svansjön Tysslingen och Kvismaren. Nära Tysslingen finns flera tamfågelbesättningar. Länet har också lantbruk med djurhållning, främst i södra och östra delarna av länet, som kan drabbas av epizootier eller zoonoser. Veterinärverksamheten i länet, samt ett väl fungerande samarbete med Jordbruksverket, är av stor betydelse. Kommunalteknisk försörjning Med kommunalteknisk försörjning menas produktion av dricksvatten, värme, avlopp och reservel till viktiga anläggningar. Denna försörjning är i grunden en kommunal angelägenhet. Beroendeförhållanden gör dock att störningar kan sträcka sig över kommungränsen. Den kommunaltekniska försörjningen är grundläggande för att samhället ska fungera. Störningar medför stora negativa konsekvenser Fungerande kriskommunikation Kriskommunikation är en viktig del vid krisledning. Människor har rätt till information som rör deras liv. Genom snabb, korrekt och tillräcklig information, oftast genom medierna, får allmänheten, och andra berörda aktörer, underlag för viktiga beslut. Dessutom skapas förtroende för samhällets krishanteringsförmåga och i förlängningen tillit till hela det demokratiska samhället. Medierna, främst Sveriges Radio, får en central roll vid krishantering. 14

Viktigt just nu De verksamhetsområden som länsstyrelsen bedömer som viktigast i det pågående säkerhetsarbetet är: Att möta den annalkande pandemin med goda förberedelser och god krisledningsförmåga. Att säkra funktionalitet i de tekniska systemen, främst elförsörjningen, den elektroniska kommunikationen samt de kommunaltekniska systemen. Att säkra god väghållning av stora och små vägar. Örebro län är ett transportlän och de stora vägarna måste hållas öppna för att säkra de samhällsviktiga transporterna. De små vägarna, ofta på landsbygden, är viktiga när elnätägare och teleoperatörer skall skicka ut reparationspatruller under eller efter en störning. Att se beroendeförhållanden i samhället. Att utveckla samarbetet med insatsmyndigheterna. Räddningstjänster, polisen och akutsjukvården får alltid ta första stöten. Fungerar dessa aktörer, tillsammans med SOS Alarm, finns en god initial beredskap i länet. Att öka förmågan att hantera epidemier bland djur (epizootier och zoonoser) i länet. Länsstyrelsen utvecklar, tillsammans med Jordbruksverket, rutiner för att möta dessa påfrestningar. Att säkra en god krisledningsförmåga på länsstyrelsen och i länet. För att ledning och samordning ska kunna ske krävs en väl utvecklad och robust teknik och god krisledningsförmåga hos berörda aktörer. Information till allmänhet och medier är en central funktion i krisledningen. Rapportering, av bland annat aktuell lägesbild, mellan berörda aktörer måste kunna ske. I ledningsförmågan ligger också möjligheterna att lämna stöd till eller ta emot stöd från andra aktörer. 15

www.lansstyrelsen.se/orebro Besöksadress: Stortorget 22 Postadress: 701 86 Örebro Telefon: 019-19 30 00 E-post: orebro@lansstyrelsen.se