E6.20 Hisingsleden, södra delen E6.20 Hisingsleden, södra delen Halvors länk

PM Risk E6.20 Hisingsleden, södra delen E6.20 Hisingsleden, södra delen Halvors länk Göteborgs stad, Västra Götalands län Vägplan Samrådshandling, 2016-02-01 Projektnummer: 108036

Dokumenttitel: PM Risk Skapat av: Herman Heijmans, Norconsult AB Dokumentdatum: 2016-02-01 Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2016/1467, TRV 2016/1468 Projektnummer: 108036 Publiceringsdatum: 2016-02-02 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Johanna Arvidsson, Projektledare Uppdragsansvarig: Elisabeth Setterstig, Norconsult AB

Innehåll Sammanfattning... 4 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Farligt gods... 6 1.3. Riskbedömning... 7 2. Transporter av farligt gods på Hisingsleden... 12 2.1. Transporterade mängder och klasser... 12 2.2. Sannolikhet för olyckor med farligt gods... 15 3. Skyddsobjekt... 16 3.1. Lexby odlarförening... 16 3.2. Motionsspåret... 17 3.3. Nuvarande och framtida verksamhetsområden... 17 3.4. Yt- och grundvatten, vattendrag... 17 4. Risknivåer och skyddsåtgärder... 18 4.1. Lexby odlarförening... 18 4.2. Motionsspåret... 19 4.3. Nuvarande och framtida verksamhetsområden... 19 4.4. Yt- och grundvatten, vattendrag... 20 5. Referenser... 22

Sammanfattning Inom projekt E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl. Halvors länk avser Trafikverket att bygga ut Hisingsleden till en fyrfältig väg med tre planskilda trafikplatser. Samtidigt ska en koppling byggas mellan Hisingsleden och väg 155 kallad Halvors länk. Syftet med åtgärderna är dels att förbättra tillgängligheten till de stora målpunkterna i dess närhet såsom Göteborgs Hamn och Volvo, och dels att avlasta Lundbyleden och E6 genom att trafik flyttas över till Hisingsleden. Hisingsleden är rekommenderad transportled för farligt gods och utbyggnaden förväntas leda till att den tunga trafiken och därmed även transporter av farligt gods kommer att öka. En riskanalys avseende transporter av farligt gods har genomförts och redovisas i denna rapport. Risksituationen för människor har bedömts utifrån kriterier för individrisk. Miljörisken har bedömts utifrån kriterier som baseras på Miljöbalkens formuleringar avseende påverkan på områden med betydande naturvärden. Följande skyddsobjekt har identifierats längs Hisingsleden: Lexby odlarförening, ett motionsspår nära leden, Volvos verksamhetsområde, de planerade verksamhetsområdena vid Halvorsäng och Logistikcentrum vid Hisingsleden samt passager över Osbäcken och Kålseredsbäcken. Ett antal skyddsåtgärder föreslås: Lexby odlarförening - åtgärder som hindrar fordon med farligt gods från att lämna vägområdet (högkapacitetsräcke eller vall) och som ser till att inga farliga vätskor rinner ner mot odlingslotterna vid en farligt godsolycka. Motionsspåret inga åtgärder. Volvos verksamhetsområde högkapacitetsräcke samt åtgärd som hindrar. farliga vätskor att rinna ner från vägen mot området Logistikcentrum vid Hisingsleden åtgärder enligt tidigare riskutredning för detaljplanen. Verksamheter vid Halvorsäng åtgärder enligt tidigare riskutredning för detaljplanen Passage över Osbäcken och Kålseredsbäcken åtgärder som hindrar utsläpp från bränsletankar i transportfordon från att nå vattendragen. 4

1. Inledning 1.1. Bakgrund Inom projekt E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl. Halvors länk avser Trafikverket att bygga ut Hisingsleden till en fyrfältig väg med tre planskilda trafikplatser. Samtidigt ska en ny koppling byggas mellan Hisingsleden och väg 155 kallad Halvors länk. Syftet med åtgärderna är dels att förbättra tillgängligheten till de stora målpunkterna i dess närhet såsom Göteborgs Hamn och Volvo, och dels att avlasta Lundbyleden och E6 genom att trafik flyttas över till Hisingsleden. Hisingsleden är primär transportled för farligt gods vilket innebär att leden är rekommenderad transportväg för farligt gods, även för genomfartstrafik. På vägen förekommer transporter till Göteborgs hamn, industrin och transporter förbi Göteborg som inte tillåts ta vägen genom centrala delar av staden. Utbyggnaden av Hisingsleden förväntas leda till att den tunga trafiken och därmed även transporter av farligt gods kommer att öka på hela Hisingsleden. Aktuell del av Hisingsleden passerar inte förbi några bostadsområden där olyckor med farligt gods skulle kunna leda till omfattande konsekvenser för människors liv och hälsa. Däremot har ett antal platser identifierats där det finns människor, byggnader eller vattendrag nära vägen som föranleder närmare studie. Projekt E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl. Halvors länk har delats upp i två olika vägplaner kallad E6.20 Hisingsleden, södra delen samt E6.20 Hisingsleden, södra delen Halvors länk. I föreliggande PM studeras riskfrågorna för hela projektet. PM:et fungerar därmed som underlag för båda vägplanerna. 5

1.2. Farligt gods Enligt internationella bestämmelser (ADR) delas farligt gods in i nio klasser, se tabell 1.2:1. Tabell 1.2:1 Indelning av farligt gods. Klass Innehåll Exempel 1 Explosiva ämnen Massexplosiva varor (dvs. sprängämnen), fyrverkerier 2 Komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser Brandfarliga gaser (gasol), giftiga gaser (ammoniak, svaveldioxid) och andra trycksatta gaser (kvävgas, syrgas) 3 Brandfarliga vätskor Bensin, eldningsolja 4 Brandfarliga fasta ämnen Kalciumkarbid 5 Oxiderande ämnen Väteperoxid, ammoniumnitrat 6 Giftiga ämnen och smittfarliga ämnen Kvicksilverföreningar och cyanider, bakterier, levande virus och laboratorieprover 7 Radioaktiva ämnen Radioaktiva preparat för sjukhus 8 Frätande ämnen Olika syror, lut 9 Övriga farliga ämnen och föremål Asbest Nedan följer en allmän beskrivning av de olika sorters farligt gods som transporteras och potentiella följder av olyckor där farligt gods är inblandat. De förväntade följderna i form av dödsfall avser, om inget annat sägs, personer som vistas utomhus utan skydd. Klass 1: Explosiva ämnen En explosion av s.k. massexplosiva ämnen kan ge omkomna upp till ca 100 meter från explosionen och byggnader kan raseras på flera hundra meters avstånd. Övriga explosiva ämnen kan, i huvudsak genom raserade byggnader, ge effekter på några tiotal meters avstånd. Klass 2: Brännbara eller giftiga gaser Utsläpp av brännbar gas i luft kan antändas direkt och orsaka en s.k. jetflamma. Om gasen inte antänds direkt bildas först ett brännbart gasmoln som sedan kan antändas relativt omgående eller driva iväg och antändas över bebyggelsen. Detta resulterar då i en flash brand (Flash Fire) eller gasmolnsexplosion (Vapor Cloud Explosion). I ytterst 6

sällsynta komplicerade olyckor kan gastanken explodera och bilda ett eldklot, s.k. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). Risken att omkomma av en jetflamma är vanligtvis liten på avstånd som överstiger 90 meter. Ett gasmoln som driver iväg med vinden kan hamna nära bebyggelsen och orsaka betydande skador vid antändning. En BLEVE kan ge upphov till omkomna på ett avstånd av 150 meter. Klass 3: Brandfarliga vätskor Om en tank med mycket brandfarlig vätska (exempelvis bensin) skadas rinner bensinen ut och en så kallad pölbrand kan uppstå. Eldningsolja är så svårantändlig att brandrisken är försumbar. Risken att omkomma är som regel liten på avstånd som överstiger några 10-tals meter. Om ett utsläpp av brandfarliga vätskor kan rinna ner mot bebyggelsen finns risk för att en brand uppstår i det bebyggda området. Risken är svårberäknad eftersom den är beroende på områdets topografi och bedöms därför separat i kapitel 5, Resultat. Klass 4: Brandfarliga ämnen såsom svavel, fosfor, karbid. Dessa ämnen är fasta och skadar endast i olycksplatsens direkta omgivning. Klass 5: Oxiderande ämnen Olycka med endast dessa ämnen leder normalt ej till personskador, men om ämnena blandas med olja eller bensin kan det uppstå explosionsrisk och explosionerna kan var lika kraftiga som för ämnen i klass 1. Klass 6: Giftiga ämnen. Giftiga ämnen ger mestadels enbart effekter vid direktkontakt. Klass 7: Radioaktiva ämnen Dessa ämnen transporteras normalt endast i små mängder på väg och järnväg. Risken att omkomma är därför försumbar. Klass 8: Frätande ämnen såsom saltsyra, svavelsyra. Risk för skador är normalt störst inom ca 20 meter eftersom skada uppkommer vid direkt exponering på personen. Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål Denna klass omfattar bl.a. miljöfarligt avfall dock inga ämnen som är brandfarliga eller explosiva. 1.3. Riskbedömning 1.3.1. Göteborgs stads kriterier Göteborgs stad har antagit kriterier för markanvändningen i närheten av transportleder för farligt gods i Översiktsplanen för Göteborg, fördjupad för sektorn transporter av farligt gods som antogs av kommunfullmäktige 1999. 7

Här anges hur markanvändningen i närheten av en väg med transporter av farligt gods skall utformas, se figur 1.3:1. Figur 1.3:1 Markanvändning längs väg där farligt gods transporteras. Enligt riktlinjerna kan det mellan 30 och 50 meter från vägen medges verksamheter som inte innebär att många människor vistas där någon längre tid. Närmare än 30 meter från vägen skall få människor normalt vistas och marken skall vara utformad för att förhindra att bensin eller liknande sprider sig ut från en eventuell olycksplats. Vid avvikelser från den föreslagna indelningen krävs att en särskild riskanalys tas fram som visar vad som krävs för att uppnå en säkerhetsmässigt tillfredställande lösning. 1.3.2. Länsstyrelsernas riskpolicy Länsstyrelserna i storstadslänen har sedan 2006 en gemensam riskpolicy. I policyn ges anvisningar för markanvändning kring transportleder av farligt gods, men utan att exakta avstånd nämns, se figur 1.3:2. 8

Figur 1.3:2 Länsstyrelsernas anvisningar för markanvändning längs transportled för farligt gods. En indelning av området längs vägen i 3 zoner görs där den närmast zonen (A) skall användas så att endast få människor vistas där. På längre avstånd (B) tillåts verksamheter där det kan finnas en viss men ändå begränsa mängd personer, som inte övernattar i zonen. I zonen längst bort tillåts även bostäder, hotell och verksamheter som innebär att många människor samlas. Riskpolicyn hindrar inte att Göteborgs stads kriterier används, den skall snarare ses som ett komplement. 1.3.3. Kriterier för risknivån När det gäller risker från olyckor används två riskmått. Individrisken används för att bedöma hur farligt det är att vistas på en plats. Risken beräknas som sannolikheten att någon som befinner sig på platsen under ett helt år omkommer i en olycka. Riskmåttet används när det gäller att bedöma risker på platser nära riskkällor och på platser där det inte vistas alltför många människor samtidigt. Samhällsrisken är ett mått för hur många människor som kan omkomma vid olyckor. Samhällsrisken används ofta vid bedömning av risker som kan beröra många personer inom stora områden samtidigt som exempelvis i bostadsområden, större affärscentra eller kontorshus. I det här fallet då inga områden finns längs vägen där det vistas många människor samtidigt är individrisk det mest rättvisande måttet för att bedöma risksituationen. Kriterier för vad som kan bedömas vara en acceptabel risknivå hämtas från rapporten Värdering av risk som tagits fram på uppdrag av dåvarande Räddningsverket 9

(Räddningsverket ingår numera i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) (SRV 1997). I rapporten används en övre och en undre gräns, se figur 1.3:3. Om den övre gränsen överskrids bedöms risknivån vara så hög att den inte kan tolereras. Övre gräns ALARP- område Undre gräns Figur 1.3:3 Risknivåer och gränserna mellan dem (Rtj Storgöteborg 2004). För individrisken ligger den övre gränsen på 1x10-5 per år och den undre på 1x10-7 per år. Den undre gränsen ligger under risken att omkomma till följd av naturolyckor, vilket innebär att en sådan risknivå inte ger en betydande påverkan på individens totala risknivå. Om risknivån ligger under denna gräns så anses den vara acceptabel och inga ytterligare åtgärder krävs. Den övre gränsen motsvarar högst en tiondel av den totala dödsfallsrisken för olika grupper i samhället. Om risknivån ligger över denna gräns så skall åtgärder vidtas och effekten av dessa åtgärder skall verifieras (Lst 2006). Om risknivån ligger mellan den undre och den övre gränsen, det s.k. ALARP-området så skall alla rimliga åtgärder vidtas för att minska risknivån. Efter detta betraktas risknivån som tolerabel. Beräkningar av effekten av riskreducerande åtgärder krävs normalt inte. Kriterierna gäller oavsett användning av området. Vid användningsområden där många människor kan komma att påverkas används även samhällsrisk som måttstock. 10

1.3.4. Kriterier för andra risker När det gäller risker för skador på egendom och miljö och natur finns inga fastslagna kvantitativa riskkriterier som omfattar såväl sannolikhet som konsekvens. Nedan förs ett resonemang för att kunna omsätta allmänna formuleringar i Miljöbalken till kvantitativa kriterier för frekvensen av utsläpp av farligt gods på vägområden som kan nå naturområden. En allmän formulering avseende skyddsnivån för naturområden kan hittas i 3 kap. 6 av Miljöbalken: Mark och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- och kulturmiljö. -- Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Med påtaglig skada menas enligt Naturvårdsverket en negativ inverkan som är irreversibel med avseende på något värde som utgör grunden för riksintresset. (NFS 2005:17). Områden med naturvärden I MSB:s handbok för riskanalys betecknas sannolikheter på mindre än en gång per 1000 år som mycket liten. En tolkning av skall skyddas så långt som möjligt kan då vara påtaglig skada på skyddsvärda naturområden inte skall få förekomma oftare än en gång per 1000 år. Områden av riksintressen för naturvård När det gäller riksintressen som skall skyddas kan risknivån jämföras med de kriterier som används för att skydda människoliv i samband med risker från en olycka med farligt gods. Här sätts en gång per 100 000 år som gräns för oacceptabla risker, se avsnitt 1.3.3. Detta värde kan betraktas som ett mått för vilket som är högsta acceptabla sannolikheten för skador när något skall skyddas. 11

2. Transporter av farligt gods på Hisingsleden 2.1. Transporterade mängder och klasser Transporterade mängder farligt gods på Hisingsleden har beräknats utifrån uppgifter från olika källor. Enligt uppgifterna från TRAFA/SCB utgör transportarbetet med farligt gods ca 4,6 % av det totala transportarbetet med godsfordon på det svenska vägnätet. Andelen har minskat under de senaste åren då fler transporter av farligt gods sker på järnväg som är ett säkrare alternativ, se figur 2.1:1. Figur 2.1:1 Andel farligt gods av det totala transportarbetet med gods på det svenska vägnätet 2000-2013. Medelvärdet för perioden 2000 till 2013 ligger på 4,6 %. 12

Norconsults trafikutredning för skissfasen (Norconsult 2015) anger följande prognosticerade årsdygnstrafik för tunga transportfordon på olika delar av södra Hisingsleden, se tabell 2.1:2. Tabell 2.1:2 Årsdygnstrafik (ÅDT) på Hisingsleden år 2040. Delsträcka Uppskattad ÅDT 2040 Uppskattat andel tung trafik Uppskattat ÅDT tung trafik 2040 Halvors länk Ytterhamnsmotet ny trafikplats Halvorsäng 6 500 42 % 2730 Ny trafikplats Halvorsäng - Hisingsleden 5 500 43 % 2365 Hisingsleden Vädermotet Halvors länk 25 000 15 % 3750 Halvors länk Assar Gabrielssons väg 27 000 15 % 4050 Assar Gabrielssons väg Logistikcentrum 16 500 15 % 2475 Logistikcentrum - Björlandavägen 17 500 15 % 2625 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har genomfört en undersökning av transporterade mängder och klasser under september 2006 på transportleder för farligt gods i Sverige (SRV 2007). Resultaten är uppdelade på de olika ADR-klasser. Med antagandet att fördelningen mellan de olika klasserna inte kommer att variera nämnvärt över åren kan antalet transporter med farligt gods i de olika klasserna på Hisingsleden beräknas. Resultaten redovisas i tabell 2.1:3. 13

Tabell 2.1:3 Uppskattat antal transporter av farligt gods på Hisingsleden 2040. Klass Andel Antal transporter 2040 1 Explosiva ämnen 0,1 % 48 2.1 Brandfarliga kondenserade gaser 14 % 6 100 2.2 Övrig kondenserade gaser 4,7 % 2 100 2.3 Giftiga kondenserade gaser 0,03 % 12 3 Brandfarliga vätskor 53 % 23 400 4 Brandfarliga fasta ämnen 2,7 % 1 200 5 Oxiderande ämnen 0,55 % 240 6 Giftiga ämnen mm 0,28 % 123 8 Frätande ämnen 12 % 5 500 9 Övriga farliga ämnen 12 % 5 400 Totalt 100 % 44 000 Klasserna i tabell 2.1:3 ovan innehåller ämnen med varierande farlighetsgrad och för att kunna genomföra en riskberäkning måste ämnen delas upp på ett annat sätt. Ämnena i klass 1, 2 och 5 har därför delats upp ytterligare enligt nedan. I klass 1 är det de s.k. massexplosiva ämnen som vid en olycka kan leda till en explosion som kan påverka planområdet. Andelen massexplosiva ämnen är ca 10 % av den totala mängden i klass 1 (ÖSA 2004). För klass 5 antas konservativt att en tredjedel av ämnena i klassen kan leda till explosion. Detta ger följande antal transporter i de kategorier som främst bedöms innebära risker för angränsande områden, se tabell 2.1:4. 14

Tabell 2.1:4 Farligt gods som medför betydande risker för planområdet. Ämnesgrupp Antal transporter per år Massexplosiva sprängämnen (TNT m.m.) 5 Brandfarliga gaser (gasol m.m.) 6 100 Giftiga gaser (ammoniak m.m.) 12 Brandfarliga vätskor (bensin, flygbränsle m.m.) 860 Oxiderande ämnen med explosionsrisk (ammoniumnitrat m.m.) 80 2.2. Sannolikhet för olyckor med farligt gods Sannolikheten för olyckor på Hisingsleden fås från Trafikverkets handbok Effektsamband för transportsystemet Kapitel 6 Trafiksäkerhet (Trafikverket 2015). Risken för olyckor på en statlig fyrfältsväg med hastighetsgräns på 80 km/h anges till 0,105 olyckor per miljon fordonskilometer eller 1,05x10-7 per fordonskilometer. Andelen singelolyckor på den här typen av väg är ca 50 % (SRV 1996) vilket innebär att det vid 50 % av olyckorna är minst två fordon inblandade. Om vi bortser från olyckor med fler än 2 fordon inblandade, vilket inte påverkar resultatet nämnvärt, så är risken för att ett fordon blir inblandat i en olycka på en 1 km lång sträcka av vägen lika med 1,05x10-7 x (1+0,5) = 1,6x10-7 (SRV 1996). 15

3. Skyddsobjekt I figur 3:1 anges vilka skyddsobjekt som identifierats längs södra Hisingsleden. Figur 3:1 Identifierade skyddsobjekt längs studerad vägsträcka. 3.1. Lexby odlarförening Lexby Odlarförening ligger på kort avstånd från den befintliga vägen. Inom området finns odlingslotter med så kallad dagbod. Detta innebär att det finns ett antal enklare mindre byggnader inom området utan möjlighet till övernattning. Följaktligen kan det 16

antas att det nattetid i princip inte finns människor inom området. Antal personer dagtid varierar mycket med årstiden. Under vinterhalvåret (oktober-mars) bedöms det finnas mycket få personer inom området medan det under sommarhalvåret kan vara fler personer, särskilt på helgerna. På en del av sträckan mellan området och nuvarande väg finns det en jordvall med höjd på uppemot 2 meter som ger skydd för avåkande fordon och nedrinning av utspillt bränsle till området. 3.2. Motionsspåret På en sträcka på ca 240 meter går ett motionsspår relativt nära Hisingsleden, avståndet mellan motionsspåret och leden varierar från 10 till 40 meter. 3.3. Nuvarande och framtida verksamhetsområden 3.3.1. Verksamheter vid Halvorsäng En detaljplan har tagits fram för området Halvorsäng där det planeras främst för hamnrelaterad/logistisk verksamhet (verksamheter med låg personintensitet). I samband med framtagande av detaljplanen har en riskanalys upprättats avseende farligt gods transporter på Torslandavägen (väg 155), Hisingsleden (E6.20) samt transporter som kommer att gå på framtida väg, Halvors länk. (COWI 2011). 3.3.2. Logistikcentrum vid Hisingsleden Detaljplanen för logistikcentrum vid Hisingsleden syftar till att möjliggöra en utveckling av verksamheter i området och skapa ett effektivt logistikcentrum. Det kommer att omfatta lagring, omlastning och distribution av olika slags gods. Tre stora kvarter kommer att skapas där stora tomter och byggnader kan anläggas. Trafikmatning sker genom att en ny väg anlägg mellan Hisingsleden och Sörredsvägen. Ett risk PM har upprättats (FB Engineering 2008). 3.3.3. Volvos anläggning Volvos anläggning vid korsningen med Assar Gabrielssons väg ligger som närmast på ett avstånd om ca 30 meter från vägen. Området ligger lägre än vägen och kan bli påverkat vid olyckor med farligt gods. Anläggningen närmast vägen används för logistik och lagerändamål och har därför låg persontäthet. Området mellan bebyggelsen och vägen används för transporter inom området och lastning av godsfordon. Persontätheten utomhus bedöms vara låg. 3.4. Yt- och grundvatten, vattendrag Passager över Kålseredsbäcken och Osbäcken sker i höjd med Björlandavägen. Området kring Kålseredsbäcken som passeras bedöms ha naturvärdesklass 2 (påtagligt naturvärde) i delarna närmast Hisingsleden (Norconsult 2014). Utsläpp av farligt gods, framförallt dieselolja kan leda till skador på naturvärden. 17

4. Risknivåer och skyddsåtgärder Individrisknivån längs Hisingsleden har beräknats för sträckan norr om Assar Gabrielssons väg, se figur 4.1:1. ALARP- område Figur 4.1:1 Individrisk längs Hisingsleden är tolerabel längs vägen. Området längs Hisingsleden har en individrisknivå som ligger över det kvantitativa kriteriet för acceptabla risker som tagits fram för dåvarande Räddningsverkets räkning. Utifrån länsstyrelsens riskpolicy kan området närmast vägen (upp till ca 75 meter) klassas som A-område. Detta område bör då kunna användas för odling, parkering, trafik eller friluftsområden av typen motionsspår, se figur 1.3:2. Verksamheter inom detta område bör endast medföra att få personer vistas inom området. Om så inte är fallet bör rimliga skyddsåtgärder övervägas. 4.1. Lexby odlarförening Ett odlingslottsområde bedöms inte helt falla inom varken användningsområdet odling eller friluftsområde (motionsspår) samtidigt som det är mindre personintensivt än friluftsområde (camping). Det hamnar alltså på gränsen mellan A- och B-område. Detta innebär att det bör undersökas om det finns vissa rimliga åtgärder som kan vidtas för att minska risknivån längs vägen. Åtgärd som hindrar fordon med farligt gods från att lämna vägområdet vid en olycka rekommenderas, kombinerat med åtgärd som ser till att inga farliga vätskor kan rinna ner mot odlingslotterna vid en farligt gods olycka. Detta kan ske på olika sätt, t.ex. genom att ett högkapacitetsräcke eller en vall etableras längs området. Vägräcket bör kombineras med åtgärd som hindrar farliga vätskor från att rinna ner mot området medan en eventuell vall bör få en höjd på minst 2 meter över vägytan. 18

4.2. Motionsspåret Friluftsområde (t.ex. motionsspår) nämns i länsstyrelsens policy som en användning som kan tillåtas inom området närmast vägen. Därför görs bedömningen att inga skyddsåtgärder krävs för motionsspåret. 4.3. Nuvarande och framtida verksamhetsområden 4.3.1. Verksamheter vid Halvorsäng I utförd riskanalys (COWI 2011) föreslås ett antal åtgärder som kan delas upp på åtgärder inom detaljplaneområdet (indelning av området och utformning av byggnader) och åtgärder inom vägområdet. Nedan listas åtgärdsförslagen som berör Hisingsleden. Vid branta slänter krävs åtgärd (så som vägräcken) för att behålla fordonet på vägbanan. Dessa vägräcken skall dimensioneras för tunga fordon. Alternativt skall den bebyggelsefria zonen utökas. Bebyggelsefri zon räknas från släntfot. Då de mest frekvent förekommande transporterna är av klass 3 (brandfarlig vätska) skall området längs med vägen, i så stor utsträckning som möjligt, utformas på ett sätt som motverkar spridning av vätska. Detta kan göras med hjälp av diken. Vägkanten bör utformas på ett sätt som begränsar konsekvensen av ett avåkande fordon. Sidoområdet skall vara fritt från oeftergivliga och spetsiga föremål, detta för att minska sannolikheten att en tank skadas och utsläpp sker. 4.3.2. Logistikcentrum vid Hisingsleden I framtaget risk PM (FB Engineering 2008) fastslås att Göteborgs stads riktlinjer för avstånd från farligt godsled följs och att inga övriga skyddsåtgärder krävs. Vid utformning av området finns det dock ett antal saker som bör has i åtanke. Det som rör Hisingsledens utformning redovisas nedan. Området närmast Hisingsleden (ca 15 meter) bör utformas så att ett fordon lastat med farligt gods inte skadas i händelse av att ett fordon kör av vägen. Det skall även utformas så att det förhindrar spridning av eventuellt utläckt farligt gods. 4.3.3. Volvos anläggning Volvos anläggning har funnits i det befintliga läget under många år och inga aktuella riskanalyser finns avseende risker från transporter på Hisingsleden. Närmaste byggnad finns ca 30 meter från vägen. Enligt Göteborgs stads riktlinjer, se avsnitt 1.3:1, kan det mellan 30 och 50 meter från vägen medges verksamheter som inte innebär att många människor vistas där någon längre tid. Närmare än 30 meter från vägen skall få människor normalt vistas och marken skall vara utformad för att förhindra att bensin eller liknande sprider sig ut från en eventuell olycksplats. Detta förutsätter dock att marken är någorlunda plan i området mellan vägen och bebyggelsen. 19

Eftersom anläggningen ligger klart lägre än vägen finns risk att avåkande fordon krockar med byggnaderna. Om detta händer med transportfordon för farligt gods kan detta få mycket stora konsekvenser. Även om fordonet inte lämnar vägen kan farliga vätskor sprida sig snabbt mot anläggningen. Skydd mot avåkning av tunga transportfordon och spridning av farliga vätskor från vägområdet måste säkerställas. Med såda åtgärder får befintlig verksamhet vid Volvo i stort sett samma skydd mot olycka med farligt gods som de nya verksamhetsområdena längs Hisingsleden. 4.4. Yt- och grundvatten, vattendrag På ett antal platser passerar vägen över Osbäcken och Kålseredsbäcken, se figur 3.1:1. Här kan en olycka med farligt gods leda till att det hamnar i vattendragen och skadar den skyddsvärda naturmiljön. Sannolikheten för utsläpp av skadliga ämnen i dessa vattendrag har uppskattats utifrån uppgifter om transporter och olycksrisken. När det gäller följderna av olyckorna så skiljs det på tre olika scenarier: Scenario 1: utsläpp av upp till 0,5 m 3 dieselolja från tanken i transportfordonet. Scenario 2: utsläpp av upp till 5 m 3 dieselolja, bensin, frätande vätskor m.m. från transporter med farligt gods. Scenario 3: utsläpp av mer än 5 m 3 dieselolja, bensin eller frätande vätskor m.m. från transporter med farligt gods. Sannolikheten för de olika scenarier på har beräknats för sträckan där ett utsläpp bedöms kunna rinna ner till vattendragen. Sannolikheten anges i tabell 4.5:1 som återkomsttid vilket betyder att ett scenario i genomsnitt inträffar en gång under den angivna tidsperioden. Återkomsttiden är lika med 1/frekvensen. Tabell 4.5:1 Storlek Bedömd återkomsttid för olika scenarier. Återkomsttid Mindre utsläpp: <0,5 m3 Stora utsläpp: 0,5-5 m3 Mycket stora utsläpp: >5 m3 86 år 2 900 år 3 800 år Merparten av utsläpp av farligt gods bedöms inte leda till påtagliga (irreversibla) skador på det som utgör grunden för skyddsvärdet. Uppskattningsvis leder mellan 1 % och 10 % av dessa utsläpp till sådana skador. För att vara på säkra sidan antas här 10 %. I avsnitt 1.3:4 föreslås en återkomsttid på 1 000 år eller lägre som kriterium för oacceptabla sannolikheter för påtaglig skada av ett område med skyddsvärds natur. 20

Med en sannolikhet på 10 % att ett utsläpp leder till påtagliga skador innebär detta att åtgärder bör vidtas för utsläpp med en återkomsttid på 100 år eller mindre, dvs. utsläpp på mindre än 0,5 m 3 kan omhändertas innan de når vattendragen. Sannolikheten för större utsläpp är så pass låg att inga åtgärder krävs för dessa. I praktiken kommer de åtgärder som genomförs för att förhindra mindre utsläpp i vattendragen även ha en gynnsam effekt när det sker större utsläpp. 21

5. Referenser COWI 2011 FB Engineering 2008 Lst 2006 Riskanalys avseende farligt gods transporter vid planområdet Halvorsäng, COWI AB2011-04-27. Riskutlåtande avseende detaljplanläggning av logistikcentrum vid Hisingsleden, FB Engineering AB, 2008-11-14. Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, september 2006. NFS 2005:17 Naturvårdsverkets allmänna råd om påtaglig skada (till 3 kap. 6 2 stycket miljöbalken), 22 december 2005. Norconsult 2014 Norconsult 2015 Rtj Storgöteborg 2004 SRV 1996 Naturvärden utmed Hisingsleden, södra delen inklusive Halvors länk. Fördjupad naturinventering av planerad vägsträckning. Norconsult 2014-12-18. PM Trafik vägplan, E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl. Halvors länk, Göteborgs Kommun, Västra Götalands län. Norconsult 2015. Riktlinjer för riskbedömningar, Räddningstjänsten Storgöteborg. 2004 Farligt gods Riskbedömning vid transport, Räddningsverket 1996. SRV 1997 Värdering av risk; FoU rapport, Räddningsverket 1997. SRV 2007 Kartläggning av farligt godstransporter September 2006, Räddningsverket 2007. Trafikverket 2015 ØSA 2004 Effektsamband för transportsystemet - Steg 3 och 4 - Bygg om eller bygg nytt - Kapitel 6 Trafiksäkerhet. Trafikverket 2015-04-01. Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen; Øresund Safety Advisers AB, 2004. 22

Trafikverket, 405 33 Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se