Strategi för energieffektivisering



Relevanta dokument
Strategi för energieffektivisering

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box OSKARSHAMN. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Strategi för energieffektivisering

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.

Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) Marie Rosenqvist.

Söderhamns kommun. Margareta Örn-Liljedahl SÖDERHAMN. Strategi 1(9) Åsa Söderlund. Kommun/Landsting.

Strategi fö ör energieffektivisering Uppföljning 2011

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Strategi för energieffektivisering

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö Marika Andersson COWI AB

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Trelleborg2000, v 1.0, Strategi för energieffektivisering för Trelleborgs kommun och dess bolag

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Fossilfria transporter handlingsplan Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text.

Mönsterås Kommun. Henrik Andersson Box MÖNSTERÅS. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting.

Bräcke kommun

Källa bilder: Energivärlden. Energieffektiviseringsstödet. Framgångsrik energieffektivisering

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun. Antaget av kommunfullmäktige

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Strategi för Energieffektivisering Ljusdals kommun

Öppna jämförelser energi och klimat. Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Handlingsplan för energieffektivisering

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Strategi för energieffektivisering

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Beskrivning av ärendet

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING

Åtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)

GRÖN UPPHANDLING FÖR ÖKAD ENERGIEFFEKTIVISERING. Susanne Lång Energieffektiva myndigheter 1 december Miljöanpassad upphandling

Energistrategier. Vision 2040

Energiplan för Bollebygds kommun. - med energieffektiviseringsstrategi

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Fossilbränslefri kommun 2025

Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimat och ekonomi. Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Förslag till. Strategi för energieffektivisering för Trelleborgs kommun och dess bolag (31)

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

Energi- och klimatstrategi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Energi och klimatstrategi

Statens energimyndighets författningssamling

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Uppföljning målområde transporter 2017

Energieffektivisering. Slutrapport

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

FORDONSPOLICY FÖR ÖCKERÖ KOMMUN

Energi- och klimatstrategi

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Energieffektiviserings- strategi

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Heini-Marja Suvilehto

DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer

Rutiner för möten och resor

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering lägesrapport 4

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Styrdokument för energieffektivisering

Energiplan för Vänersborg År

Resa i tjänsten. Här är snabbversionen av Eslövs kommuns riktlinjer för resor i tjänsten.

Koldioxidavgift och klimatfond

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys

Västerviks Kommun. Bruno Nilsson VÄSTERVIK. Strategi 1(10) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Västerviks Kommun

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB

Göteborgs universitets klimatstrategi

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012

Energistrategi en kortversion

Energi- & klimatplan

Bilpool för tjänstebilar

Transkript:

2014-05-30 Strategi för energieffektivisering Uppföljning 2009-2013

Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 2 av 27

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Begreppsförklaring... 4 Kommunens organisation av arbetet med strategi för energieffektivisering... 5 Uppföljning 2009-2013 byggnader... 7 Osby kommunfastigheter... 7 Osbybostäder AB... 9 Fjärrvärme... 11 Uppföljning 2009-2013 fordon och transporter... 12 Uppföljning 2009-2013 övrig energianvändning... 14 100 % Fossilbränslefri kommun 2020... 15 Status 2013... 15 Uppföljning mot angivna mål... 17 Projektmål... 17 Kommunövergripande effektmål... 17 Uppföljning av mål ur klimatstrategin... 18 Mål ur klimatstrategin... 18 Målsättningar enligt Energimyndighetens föreskrifter... 19 Åtgärdsarbetet under 2013... 20 Åtgärder enligt förordning (2009:893)... 20 Åtgärder ur klimatstrategin... 21 Handlingsplanens åtgärder... 23 Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 3 av 27

Inledning Detta dokument är en uppföljning av arbetet med energieffektivisering i Osby kommun till och med år 2013. Arbetet har sin utgångspunkt i Strategi för energieffektivisering, Osby kommun 2010 2014 och denna uppföljning är ett komplement till strategin och en redovisning av arbetet som kommer att uppdateras årligen. Denna version av uppföljningen som gäller åren 2009-2013 innehåller: En sammanställning av kommunens energianvändning 2009-2013 Uppföljning mot angivna mål Redovisning av åtgärdsarbetet 2013 Begreppsförklaring Normalårskorrigering Korrigering av byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras. Atemp Byggnadens uppvärmda area, över 10 C, exklusive garageutrymmet. Energienheter 1 Gigawattimme [GWh] = 1 000 Megawattimmar [MWh] = 1 000 000 kilowattimmar [kwh] Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 4 av 27

Kommunens organisation av arbetet med strategi för energieffektivisering I kommunen För arbetet finns följande organisation och grupper. Enligt kommunstyrelsens beslut utgörs styrgrupp för arbetet av fastighetsnämndens, miljö- och byggnämndens, utbildningsnämndens och kommunstyrelsens presidier. Beslutande organ för strategin är: Styrgrupp för projektet är: Arbetsgrupp för projektet är: Kommunstyrelsen. Osby kommuns Strategi för energieffektivisering antogs av kommunstyrelsen 2011-06-01 Kommunstyrelsens presidium Anders Pettersson, Erland Nilsson Fastighetsnämndens presidium; Torsten Johansson, Sten Andersson Miljö- och byggnämndens presidium; Mats Bentzer, Tommy Augustsson Utbildningsnämndens presidium Mats Ernstsson, Ingmar Bernthsson Ingvar Wimhed; VD Osbybostäder Annika Wijk; Miljö och bygg Charlotta Gibrand; Energi- och klimatrådgivare Susanne Rönnefeldt Berg; Ekonomiavdelningen (nytillkommen 2013) Daniel Oredsson, Upphandlingsansvarig Östra Göinge och Osby kommun (nytillkommen 2013) Björn Svensson, Fastighetsstrateg (nytillkommen 2013) Anna Evander, Anders Nylander och Magnus Strand från Energikontoret Skåne Genomförande: Respektive verksamhets- och bolagschefer är ansvariga för genomförandet av sina respektive åtgärder och ska årligen rapportera till arbetsgruppen i erforderlig omfattning Förändringar i arbetsgrupp och styrgrupp Det har skett en del förändringar i arbetsgruppen under 2013. Nytillkomna i arbetet är Susanne Rönnefeldt Berg, tjänsteman på ekonomiavdelningen, Björn Svensson, fastighetsstrateg, Daniel Oredsson upphandlingsansvarig Östra Göinge och Osby kommun samt Magnus Strand från Energikontoret Skåne. Förändringar i kommunens organisation Under 2013 har det skett stora förändringar i kommunens organisation, ett förändringsarbete som vid tiden för denna uppföljning ännu inte är helt klart. En av dessa förändringar är att fastighetsförvaltningen har upphört som myndighet och verksamheten har övergått till det kommunala bolaget Osbybostäder AB. Vilket gör att driften av kommunens fastigheter i fortsättningen kommer utgå från en och samma verksamhet, vilket kan medföra fördelar i arbetet med energieffektiviseringsåtgärder. Samverkanspartner Energikontoret Skåne Arbetet med genomförande och uppföljning av kommunens Strategi för energieffektivisering sker i nära samarbete med Energikontoret Skåne, som är en del av Kommunförbundet i Skåne, där Anna Evander, Anders Nylander och Magnus Strand främst är ansvariga och är med i arbetsgruppen. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 5 av 27

Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 6 av 27

Uppföljning 2009-2013 byggnader Den totala energianvändningen i byggnader ägda av Osby kommun och Osbybostäder var 2013 ca 26 GWh, eller 26 miljoner kwh el, olja och fjärrvärme. Under perioden 2009 2013 har energianvändningen per kvadratmeter minskat i både de kommunala lokalfastigheterna och i Osbybostäders fastigheter. Under 2013 kommer fastighetskontorets personal övergå till Osbybostäder AB. Kommunen kommer fortsättningsvis att äga sin fastigheter som förut men kommer att köpa fastighetsdrift och -skötsel av Osbybostäder AB. En tjänst med beställarkompetens kommer att finnas kvar i kommunens organisation som en gemensam resurs till förvaltningarna för att kunna beställa drift och skötselavtal samt beställa lokalförsörjningsplaner och investeringar. Investeringar i kommunens fastigheter beslutas av kommunfullmäktige efter budgetberedningens förslag. Osby kommunfastigheter De kommunalt ägda lokalfastigheterna har en total yta på ca 108 000 m 2 A temp och den totala normalårskorrigerade energianvändningen uppgick 2013 till ca 17 miljoner kwh. I tabellen nedan visas energianvändningen både som total användning och energi per kvadratmeter. Energianvändning per kvadratmeter (kwh/m 2 A temp) har minskat under perioden 2009 2013 med cirka 14,5 %. Under 2013 skedde en stor minskning av energianvändningen per yta vilket till stor del beror på att kommunen har köpt en ny fastighet kallad Brio-huset och denna fastighet ingår för första gången i uppföljningen. Fastigheten har en relativt stor yta på 13 467 m 2 jämfört med dess energianvändning vilket gör att den totala energianvändningen per yta för kommunens lokaler minskar kraftigt. Om Brio-huset inte räknas med i uppföljningen är totala energianvändningen per yta 179,9 kwh/m2 vilket är en minskning med 5,5 % jämfört med 2009. 250 Osby kommunfastigheter Energianvändning 2009-2013 200 150 100 50 El övrig [kwh/m2 Atemp] Elvärme [kwh/m2 Atemp] Fjärrvärme [kwh/m2 Atemp] Olja [kwh/m2 Atemp] 0 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 1, Energianvändning per kvadratmeter, Osby kommunfastigheter 2009-2013 Diagram 1 visar energianvändningen per kvadratmeter uppdelat i olja, fjärrvärme, elvärme och övrig el. Tabell 1, Energianvändning 2009-2013 Osby kommunfastigheter 2009 2010 2011 2012 2013 Total yta [m2 Atemp] 89 816 89 470 90 490 94 154 107 748 Olja [kwh] 2 278 084 1 791 143 1 749 257 1 699 839 1 547 748 Fjärrvärme [kwh] 8 283 886 8 467 117 8 339 834 8 342 372 8 992 279 Elvärme [kwh] 269 823 487 504 509 487 467 510 461 389 El övrig [kwh] 6 212 268 6 561 500 6 530 414 6 548 653 6 852 116 Energi totalt [kwh] 17 044 061 17 307 264 17 128 992 17 058 374 17 853 070 Energi per yta [kwh/m2] 189,8 193,4 189,3 181,2 165,7 På nästa sida visas i Diagram 2 energianvändning per yta för kommunens fastigheter under 2012 och 2013. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 7 av 27

500 Osby kommunfastigheter 2012-2013 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Olja 2012 [kwh/m2 Atemp] Olja 2013 [kwh/m2] Fjärrvärme 2012 [kwh/m2 Atemp] Fjärrvärme 2013 [kwh/m2 Atemp] Elvärme 2012 [kwh/m2 Atemp] Elvärme 2013 [kwh/m2 Atemp] El övrig 2012 [kwh/m2 Atemp] El övrig 2013 [kwh/m2 Atemp] Diagram 2, Energianvändning per kvadratmeter och fastighet 2012 och 2013

Osbybostäder AB Osbybostäders totala fastighetsbestånd uppgår till drygt 60 000 m 2 A temp med en total normalårskorrigerad energianvändning år 2013 på ca 9,2 miljoner kwh. Energianvändningen per kvadratmeter (kwh/m 2 A temp) har minskat under perioden 2009-2013, med cirka 3 %. I den totala elanvändningen ingår hushållsel för boende i två fastigheter om sammanlagt ca 8 300 m 2 A temp. Tabell 2, Energianvändning 2009-2013, Osbybostäder År 2009 2010 2011 2012 2013 Yta [m 2 Atemp] 57 898 58 823 59 467 59 467 59 185 Olja [kwh] 1 626 237 1 813 995 1 854 815 1 792 096 1 958 685 Fjärrvärme [kwh] 5 136 364 5 098 999 5 180 375 5 193 537 5 057 445 Elvärme [kwh] 685 212 601 110 505 393 481 337 462 826 El övrig [kwh] 1 841 839 1 916 740 1 765 123 1 859 477 1 730 738 Summa [kwh] 9 289 652 9 430 844 9 305 706 9 326 447 9 209 667 Energi per yta [kwh/m 2 Atemp] 160,4 160,3 156,5 156,8 155,6 Diagrammet nedan visar energianvändningen per kvadratmeter för hela beståndet under perioden 2009 2013. Energianvändningen per kvadratmeter har minskat och det är främst elanvändningen som har minskat. Oljeanvändningen har dock ökat något under perioden. 180 Osbybostäder energianvändning 2009-2013 160 140 120 100 80 60 40 El övrig [kwh/m2 Atemp] Elvärme [kwh/m2 Atemp] Fjärrvärme [kwh/m2 Atemp] Olja [kwh/m2 Atemp] 20 0 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 3, Energianvändning per kvadratmeter, Osbybostäder 2009-2013 Diagram 4 på nästa sida visar energianvändningen per kvadratmeter i Osbybostäders olika fastigheter för åren 2012 och 2013. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 9 av 27

kwh/m2 Atemp Osbybostäder - Energianvändning 2012 och 2013 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Olja 2012 [kwh/m2] Olja 2013 [kwh/m2] Fjärrvärme 2012 [kwh/m2 Atemp] Fjärrvärme 2013 [kwh/m2] Elvärme 2012 [kwh/m2 Atemp] Elvärme 2013 [kwh/m2 Atemp] El övrig 2012 [kwh/m2 Atemp] El övrig 2013 [kwh/m2 Atemp] Diagram 4, Energianvändning per kvadratmeter och fastighet 2012-2013, Osbybostäder

Fjärrvärme Fjärrvärme i Osby produceras och distribueras av det kommunägda bolaget Fjärrvärme i Osby AB. Ca 1100 hushåll, 65 företag och 35 offentliga lokaler (skolor m.m.) får sin uppvärmning genom fjärrvärme. Under 2011 utrangerades en äldre panna från Gullarpsverket och nu har man för avsikt att installera ökad kapacitet för fjärrvärmeproduktion i form av en fliseldad fastbränslepanna i anslutning till befintliga pannor vid Gullarpsverket. Den nya pannan kommer att vara på 8 MW och beräknas vara i drift 2014 2015. Produktionen vid Gullarpsverket beräknas under de närmaste 5 6 åren öka med ca 5 000 MWh. Installationen av den nya flispannan kommer att starkt reducera användningen av olja och därigenom bidra till betydande miljöfördelar genom minskade utsläpp. I nedanstående diagram visas bränslemixen för fjärrvärmeproduktionen i Osby kommun 2009-2013. En mycket hög andel av förnybart bränsle används i produktionen. År 2013 var 96,2 % av det använda bränslet förnybart vilket var en minskning jämfört med året tidigare då 97,4% av bränslet var förnybart. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Bränslemix fjärrvärme 2009-2013 Fossilt bränsle [%] Förnybart bränsle [%] 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 5, bränslemix fjärrvärme Osby 2009-2013 Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 11 av 27

Uppföljning 2009-2013 fordon och transporter I tabellen nedan visas bränsleförbrukning och körsträckor för Osby kommuns personbilar och lätta lastbilar. Tabell 3, Fordon, bränsleförbrukning och körsträckor 2009-2012 2009 2011 2012 2013 Antal personbilar [st] 78 86 87 86 Antal lätta lastbilar [st] ej undersökt 12 9 12 Summa fordon [st] 78 98 96 98 Bensin [liter] 68 173 23 877 24 222 13 081 Diesel [liter] 22 029 74 600 76 899 105 848 Energianvändning [kwh] 824 690 942 307 967 848 1 151 079 CO 2 från drivmedel [kg] 205 797 233 272 239 584 284 395 Total körsträcka [km] 1 130 105 1 434 170 1 296 054 1 371 869 Energieffektivitet [kwh/km] - - 0,75 0,84 Utsläpp [g CO 2/km] - - 185 207 Resultaten för körsträckor och bränsleförbrukningar är inte helt jämförbara mellan år 2009 och övriga år då metodiken har varit olika mellan åren för att göra sammanställningarna. Uppgifterna för åren 2011-2013 har sammanställts genom att fråga respektive förvaltning om deras fordon, körsträckor och köpta bränslen. För 2011 saknades fullständiga uppgifter om körsträckor och bränsleförbrukningar för socialförvaltningen varför dessa uppgifter uppskattades. På grund av det bristande underlaget 2009 och 2011 visas inte parametrarna Energieffektivitet [kwh/km] och Utsläpp [g CO 2/km]. I samband med att fastighetsförvaltningen övergick till Osbybostäder AB under 2013 så föll ansvaret för uppföljningen av de fordonen som följde med i flytten mellan stolarna. Det gör att för Osbybostäders fordon under 2013 har 2012 års värden använts. Energieffektiviteten i kommunens fordon har enligt tabellen ovan blivit sämre under 2013 vilket främst beror av att socialförvaltningen har ökat sin dieselanvändning kraftigt med ca 40 % men enbart haft en motsvarande ökning på 10 % av körda km. Det indikerar att det finns felkällor i den insamlade statistiken. Andel miljöbilar enligt nationell undersökning Organisationen Miljöfordon Syd har genomfört en årlig jämförande undersökning av andel miljöbilar i de svenska kommunernas fordonsparker. Denna undersökning visar att Osby kommun har åstadkommit en avsevärd förbättring i andel miljöbilar under perioden 2009-2013. Metodiken i undersökningen ger att det totala antalet personbilar kan skilja sig något mot verkligheten. Den 1 januari 2013 trädde en ny miljöbilsdefinition ikraft vilken innebär att personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar, som tas i bruk från och med 1 januari 2013 klassas som miljöbil om inte bilens koldioxidutsläpp inte överstiger ett beräknat högsta koldioxidutsläpp i förhållande till fordonets tjänstevikt. Det innebär alltså att gränsen för miljöbil är flytande; tyngre bilar får släppa ut mer än lättare bilar. Det finns fordon som både är klassade enligt 2007 års och 2013 års miljöbilsdefinition, man ska alltså inte summera antalet miljö bilar nedan då det kan innebära att man räknas samma fordon dubbelt. Mer än hälften av kommunens fordon (57 %) är under 2013 klassade enligt en eller båda miljöbilsdefinitionerna. Tabell 4, andel miljöbilar, Osby kommun 2009-2013 Miljöbilar 2009 2010 2011 2012 2013 Antal personbilar (st.) 63 63 60 57 61 -varav miljöbilar 2007 (st.) 2 10 31 32 35 -varav miljöbilar 2013 (st.) 19 Total andel miljöbilar (2007 och 2013 års definition) [%] 3 % 15 % 51 % 56 % 57 % Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 12 av 27

Kommunens resepolicy Kommunen har antagit en resepolicy för tjänsteresor från 2009 som reglerar hur medarbetarnas tjänsteresor ska ske. Målsättningen med resepolicyn är att minska resornas negativa påverkan på den yttre miljön samt att minska kostnaderna för resorna. Det kan ske genom att ersätta fysiska möten med distanskommunikation, samåka, samordna möten/ärenden samt genom att minska användandet av bil till förmån för cykel och kollektivtrafik. Kommunens medarbetare uppmanas till ett antal olika åtgärder för att följa policyn. Under 2014 kommer den nuvarande resepolicyn revideras. Körning i tjänsten med privat bil Under 2013 genomfördes en omorganisation av Osby kommuns förvaltningar vilket innebär att det inte är möjligt att fördela km-ersättning per förvaltning. Totalt gavs det ersättning för 195 199 km under 2013 varav 22 626 km av dessa avsåg förtroendevalda, vilket var en minskning med 6 % jämfört med 2012. Tabell 5, Körning med privat bil i tjänsten 2009-2013 Bilersättning per förvaltning 2009 2010 2011 2012 2013 (km/år) Kommunledningskontoret 29 069 27 754 26 769 22 708 i.u. Räddningstjänsten 9 452 1 988 3 907 6 834 i.u. Gatuförvaltningen 8 050 5 406 4 617 6 962 i.u. Fastighetsförvaltningen 21 781 22 276 14 341 10 889 i.u. Utbildningsförvaltningen 125 144 118 186 109 551 105 891 i.u. Socialförvaltningen 35 681 37 450 33 553 26 854 i.u. Miljö- och byggförvaltningen 1 053 1 780 1 038 1 050 i.u. Totalt förvaltningar 230 230 214 480 193 776 181 188 172 573 Förtroendevalda 36 897 32 643 28 863 25 840 22 626 Arbetsmarknadsåtgärder 294 0 0 0 i.u. SUMMA 267 421 247 483 222 639 207 028 195 199 Övriga resor i tjänsten När det gäller tågresor och flygresor som genomförs av kommunens personal finns ingen redovisning av antal km utan endast kostnaden. Flertalet av tågresorna sker med Skånetrafikens periodkort som ger fritt resande under en månads tid alternativt resor för en i förväg betald summa pengar (jojo-kort). Kortet gäller även för bussresor. Från och med 2013 särredovisas dessa kostnader i ekonomisystemet och stod för ca 40 % av de totala tågresorna. Tabell 6. Kostnad för övriga resor i tjänsten 2009 2010 2011 2012 2013 Tågresor (kr) 290 060 361 935 315 562 363 689 297 632 -varav resor med Skånetrafiken (kr) - - - - 123 624 Flygresor (kr) 126 376 99 473 157 025 179 790 326 001 Bussresor (kr) - - - 704 500 675 713 Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 13 av 27

Uppföljning 2009-2013 övrig energianvändning VA-verksamheten VA-verksamheten i Osby kommun består av: - Osby avloppsreningsverk, Osby vattenverk samt Osby vattenreservoar. Till dessa hör 19 stycken pumpstationer eller pumphus - Lönsboda avloppsreningsverk, Lönsboda vattenverk samt Lönsboda vattentorn. Till dessa hör 3 stycken pumpstationer eller pumphus - Killeberg vattenverk med en pumpstation - Hököns vattenverk - Vattenborra reningsverk respektive vattenverk Samt ett antal mindre vattenverk med tillhörande pumpstationer. Under 2012 gjordes en energiinventering genomförts i VA-verksamheten i syfte att utreda möjligheter till energieffektiviseringar. Vid upphandling av ny utrustning till VA-verksamheten tillämpas alltid livscykelskostnad (LCC) för att gynna energieffektiva alternativ. Uppgifter för 2013 innefattar enbart de större reningsverken, statistik saknas för de mindre vilket dock inte ska påverka totalen märkvärt. Tabell 7. Elanvändning i VA-verksamhet 2009 2010 2011 2012 2013 VA-verksamhet (kwh) 1 870 000 1 872 495 2 016 494 1 928 299 1 557 824 Gatubelysning Under 2013 minskade energianvändning för gatubelysning med 4 173 kwh men har ökat något sedan år 2009. Kommunen fick under 2011 en ny elleverantör vilket gör att statistiken för 2011 gäller för feb 2011 jan 2012. Statistik för 2010 saknas. Tabell 8. Elanvändning för gatubelysning 2009 2011 2012 2013 Gatubelysning (kwh) 1 186 490 1 197 965 1 193 379 1 189 206 Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 14 av 27

100 % Fossilbränslefri kommun 2020 Klimatsamverkan Skåne driver satsningen 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 i syfte att kommuner, organisationer, företag och privatpersoner i Skåne ska minska sin klimatpåverkan. De som ansluter sig ska aktivt arbeta för att: Ingen fossil energianvändning i byggnader Inget fossilt bränsle i transporter Ingen användning av fossil el Kommunstyrelsen i Osby kommun antog utmaningen i januari 2014 (Dnr 2013.ks 1159 225). Det finns flera beröringspunkter med mål som sedan tidigare finns uppsatta i kommunen och det arbete som utgår från energieffektiviseringsstrategin. Status 2013 Detta är inte en heltäckande bild av kommunens miljöpåverkan utan ett första steg att visa hur situationen ser ut, ambitionen är att utveckla uppföljningen och inkludera fler aspekter allt eftersom. Diagrammet nedan visar andel fossil respektive fossilfri energi använd till uppvärmning exkl. el för Osby kommunfastigheter under 2013. Uppvärmning - andel fossil energianvändning i byggnader (exklusive el) 18% 82% Fossilbränslefritt Fossilt Diagram 6, andel fossil energianvändning (exkl. el) till uppvärmning av Osby kommunfastigheters byggnader 2013. Diagrammet nedan visar andel fossil/ fossilfri el som använts av; Osby kommunfastigheter, VAverksamheten samt till gatubelysning, under 2013. Elanvändning 100% Fossilbränslefritt Fossilt Diagram 7, andel fossil/ fossilfri el som användes av Osby kommunfastigheter, VA-verksamhet och till gatubelysning 2013. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 15 av 27

Diagrammet nedan visar hur stor andel av fordonsbränslet till Osby kommuns personbilar och lätta lastbilar som 2013 var fossilt respektive fossilfritt. Det används enbart diesel och bensin i kommunens fordon. Andel fossilfritt fordonsbränsle köpta bränslen till personbilar och lätta lastbilar 5% 95% Fossilbränslefritt Fossilt Diagram 8, andel fossilt/ fossilfritt fordonsbränsle som användes till Osby kommuns personbilar och lätta lastbilar 2013. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 16 av 27

Uppföljning mot angivna mål Osby kommun har ett antal målsättningar som är relevanta för arbetet med energieffektivisering. I följande avsnitt visas uppföljning av utvecklingen mot mål som satts i Strategi för energieffektivisering, Osby kommun Klimatstrategi, Osby kommun. Projektmål Osby kommuns projektmål Kommunens projektmål är att under perioden 2010-2014 åstadkomma en större förståelse för energieffektiviseringens nytta och väsen på alla nivåer inom kommunen och i dess bolag. Målet är även att en långsiktig energieffektivisering och därmed minskande kostnader åstadkoms. Målen är bland annat att: 1. Åstadkomma en bättre redovisning och uppföljning när det gäller energianvändning och effektivitet 2. Starta processen med att få alla verksamheter och bolag inom kommunen delaktiga i effektivisering, redovisning och uppföljning 3. Att delta i Energikontorets utvecklingsprojekt och länsstyrelsens nätverksträffar inom projektet 4. Att 2011 till Energimyndigheten redovisa kommunens mål i MWh och procent för år 2014 samt 2020. 5. Att årligen till Energimyndigheten redovisa kommunens totala mängd köpt energi i MWh 6. Att årligen till Energimyndigheten redovisa MWh och procentuell minskning jämfört med 2009. 7. Att arbeta för ett tankställe för biogas i kommunen 8. Info och utbildning av beslutsfattare i kommunens administration och bolag. Status för samtliga mål är god och uppföljning av samtliga projektmål görs vid projekttiden slut i mars 2015. Kommunövergripande effektmål Osby kommuns klimatstrategi Kommunens klimatstrategi antogs av kommunfullmäktige 2008-10-20. Arbetet med Klimatstrategin påbörjades hösten 2006 genom att Osby kommun ansökte om deltagande i projekt klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner. Kommunen blev antagen att delta och påbörjade arbetet med strategin. Kommunstyrelsen hade det övergripande ansvaret för projektet. Arbetsgruppen för projektet bestod av representanter från kommunledningskontoret, bygg- och miljökontoret, fastighetskontoret, Osbybostäder, Fjärrvärmebolaget, ekonomi- och inköpskontoret samt näringslivskontoret. Styrgruppen bestod av ledningsgruppen för översiktsplanearbetet med representation från kommunstyrelsen och miljö- och byggnämnden. Vision för Osby kommun Visionen är att all energitillförsel till Osby kommun i huvudsak baseras på förnybara energikällor och kännetecknas av en effektiv energianvändning i samhällets alla delar där nyttjandet av fossil energi är minimal. Strategi för Osby kommun Kommunens egen verksamhet ska vara föregångare inom energi- och klimatarbetet i det geografiska området Osby kommun. Klimatarbetet ska bedrivas på bred front i den kommunala organisationen, delaktighet ska skapas och betydelsen av alla anställdas medverkan ska tydliggöras. Ett utåtriktat arbete i form av kunskapsspridning och kampanjer ska bedrivas i förhållande till kommuninvånare och näringsliv för att öka medvetenheten om klimatpåverkan och skapa dialog om åtgärder. Möjligheter till samverkan med myndigheter, organisationer, andra kommuner och näringsliv ska prövas. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 17 av 27

Uppföljning av mål ur klimatstrategin När klimatstrategin tillkom fanns personalresurser för att arbeta strategiskt och samordnat med klimatfrågor i kommunorganisationen och utåt mot kommuninvånare och näringsliv, genom en heltidstjänst uppdelad på 50 % energi- och klimatrådgivning och 50 % strategiskt energi- och klimatarbete. Denna heltidstjänst har försvunnit, men endast energi- och klimatrådgivningsfunktionen har ersatts, med en tredjedelstjänst. Det saknas alltså fortfarande personalresurser i kommunen motsvarande en halvtidstjänst för att arbeta strategiskt med energi- och klimatfrågor. Den tillfälliga lösningen på detta är att uppföljning av åtgärder och mål som antagits i klimatstrategin till viss del redovisas i detta uppföljningsdokument. Mål ur klimatstrategin Mätbara mål som syftar till att nå visionen 1. Utsläppen av växthusgaser skall vara minst 20 % lägre år 2020, jämfört med år 2004. Det innebär en minskning med 1.3 ton per invånare år 2020 i jämförelse med utsläppen per invånare år 2004. 2. År 2012 skall ingen av de kommunala fastigheterna (inklusive Osbybostäder) ha en uppvärmning (inklusive tappvatten) som baseras på fossila bränslen (exklusive eventuella behov vid effekttoppar). 3. År 2012 ska minst 50 % av det bränsle/drivmedel som används i kommunens tjänstebilar/leasingbilar (inklusive Osbybostäder) utgöras av förnybara bränslen (exempelvis etanol eller biogas) eller el (elhybrid). 4. Den totala elförbrukningen i den kommunala verksamheten (inklusive Osbybostäder) ska minska med 5 % under perioden 2006-2012. 5. Från och med 2009 och till 2012 skall Osby kommun årligen genomföra: i. En klimatrelaterad kampanj i syfte att få allmänheten att åka mer kollektivt samt välja att cykla/promenera framför bil ii. Minst en informationsaktivitet för att öka kunskapen om klimatpåverkan 6. Luften i Osby kommun ska vara av sådan kvalitet att den inte innebär någon hälsorisk för kommunens invånare. Detta innebär att halterna av SO2 och NO2 fortsättningsvis ska ligga under miljökvalitetsnormen. Förhöjda halter av sot och bensen ska motverkas och halten av partiklar PM10 ska minska. Utsläpp av skadliga ämnen till luft ska minska eller upphöra. Status mål 1: Mätning saknas Ingen uppföljning totala utsläpp av växthusgaser i kommunen har skett för år 2013 Status mål 2: Målet ej nått Fjärrvärmeproduktionen i kommunen använder enbart fossila bränslen som tillskott vid effekttoppar, se redovisning i tidigare avsnitt. Uppvärmning med el bedöms som fri från fossila bränslen då kommunen köper miljömärkt el från förnybara källor. Det finns dock ett antal oljepannor kvar i de kommunala fastigheterna (inklusive Osbybostäder). Se redovisning av åtgärd 2.1 i handlingsplanen (sid 22 i denna rapport). Status mål 3: Målet ej nått. År 2013 användes enbart bensin och diesel som bränsle i de kommunala fordonen. Status mål 4: Mätning saknas Det finns oklarheter i hur målet ska mätas och följas upp och det finns inte tillräckligt tillförlitlig sammanställning av kommunens elförbrukning under målets basår 2006. Därför kan inte målet följas upp. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 18 av 27

Status mål 5: Målet uppnått under 2012 Osby kommuns energi- och klimatrådgivare har under 2012 genomfört flera informationsinsatser om klimat och energi, bl.a. en föreläsning om klimat som lockade ca 250 besökare. Mer om detta finns att läsa i energi- och klimatrådgivningens verksamhetsberättelse. Status mål 6: Mätning saknas Ingen uppföljning av luftkvalitén i kommunen har skett för år 2013. Målsättningar enligt Energimyndighetens föreskrifter Enligt Energimyndighetens föreskrifter för det statliga stödet krävs målsättningar för kommunens verksamhet i totalt använd energi till byggnader och transporter jämfört med basåret 2009. Med hänsyn till detta sätter kommunen följande mål: Tabell 9, Målsättning för byggnader och transporter enligt Energimyndighetens föreskrifter Målsättning för total köpt energi (basår 2009) Minskning till år 2014 Byggnader 3 % 5 % Transporter 3 % 5 % Minskning till år 2020 Målen följs upp genom årlig redovisning till Energimyndigheten. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 19 av 27

Åtgärdsarbetet under 2013 Åtgärder enligt förordning (2009:893) Enligt Energimyndighetens föreskrifter för statligt stöd till energieffektivisering skall kommunen åta sig att genomföra minst två av de åtgärder som finns beskrivna i förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Osby kommun har valt att genomföra åtgärd 2 och 5 under stödperioden enligt listan nedan. Energieffektiva åtgärder för myndigheter enligt (2009:893) är: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Status åtgärd 2: pågående Under 2013 inledde Osby och Östra Göinge en samverkan genom en gemensam upphandlingsenhet. Osby kommun har under året även deltagit i olika aktiviteter inom ramen för projektet Milou2 (Miljöanpassad offentlig upphandling). Det har under året bl.a. genomförts en workshop för förvaltningschefer och chefer för de kommunala bolagen samt en workshop för kommunens upphandlingsenhet. Arbetet kommer att fortsätta med aktiviteter och workshops under 2014. Kommunen använder Miljöstyrningsrådets miljökriterier vid upphandling och det finns en strävan mot att anskaffa miljövänliga produkter. Den höga andelen miljöbilar i kommunens fordonspark och det faktum att kommunen köper miljömärkt el är ett resultat av medvetet ställda krav på miljö- och energiprestanda i samband med upphandlingar. Status åtgärd 5: pågående Med hjälp av bland annat genomförda energibesiktningar har ett antal åtgärder för energieffektivisering i byggnader genomförts under år 2013. Genomförda åtgärder presenteras i redovisningen av handlingsplanens åtgärd 2.2. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 20 av 27