INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1101 Svenska språket, grundkurs, 30 högskolepoäng Swedish Language, Introductory Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2011-06-01 och senast reviderad 2015-06-16 av Institutionen för svenska språket. Den reviderade kursplanen gäller från och med 2015-09-01, höstterminen 2015. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för svenska språket Inplacering Kursen ges som fristående kurs. I kombination med fortsättningskurs i svenska språket samt kurser i litteraturvetenskap ger kursen ämneskompetens i svenska för grundskolans årskurser 7-9 och gymnasieskolan. Kursen kan ingå i en filosofie kandidatexamen i nordiska språk eller svenska språket, dock inte tillsammans med annan grundkurs i svenska språket. Huvudområde Svenska språket Fördjupning G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav Förkunskapskrav Grundläggande behörighet Mål Efter genomförd kurs ska studenten kunna: I. Kunskap och förståelse visa grundläggande kunskap om svenska språkets struktur, variation och användning
visa grundläggande kännedom om språksituationen i Sverige, inklusive mångkulturella aspekter, samt om svenskans roll i ett nordiskt och ett internationellt perspektiv II. Färdighet och förmåga: visa förtrogenhet med grundläggande textteori samt analysera text utifrån olika perspektiv producera funktionella texter på idiomatisk svenska i tal och skrift anpassade efter situation, typ av text och målgrupp producera texter på en grundläggande akademisk nivå III. Värderingsförmåga och förhållningssätt: reflektera över sin egen och andras språkliga förmåga och utveckling visa medvetenhet om och förståelse för den språkliga variationen i samhället visa medvetenhet om hantering av referenser och hur plagiering kan undvikas. Mer specifika mål anges under respektive kursmoment: Variation, 9 hp 1. förklara skillnaden mellan språkbruk och språksystem, mellan språk och dialekt och mellan tal och skrift 2. lägga både ett individperspektiv och ett samhällsperspektiv på språkbruk, betrakta språkliga fenomen både ur mikro- och makroperspektiv 3. redogöra för språksituationen i Sverige, i Norden och i världen 4. förklara språkets grundläggande betydelse för social identitet 5. redogöra för språkvariation utifrån sociala faktorer som ålder, kön, region, socioekonomisk status, etnicitet och flerspråkighet 6. redogöra för språkvariation i relation till språkförändringar och språkkontakt. Språksystemet, 9 hp 7. redogöra för språksystemets olika delar och deras funktion 8. redogöra för relationen mellan individens språksystem och kollektivets 9. förklara och exemplifiera grundläggande fonologiska, morfologiska, lexikala och syntaktiska begrepp 10. urskilja språkliga kategorier i text och tal 11. analysera språkliga uttryck och mönster med språkvetenskapliga metoder 12. relatera svenskans struktur till andra språk i ett språktypologiskt perspektiv 13. göra och beskriva relevanta språkliga iakttagelser. Textproduktion i tal och skrift, 6 hp 2/ 5
14. skriva funktionella texter på god svenska med hjälp av textplanering, skrivstrategier och retoriska grundprinciper 15. förbättra texter genom att omsätta konstruktiv kritik och i arbetet använda språkliga hjälpmedel, såsom ordböcker och skrivregelsamlingar 16. anpassa sitt skrivande efter situation, typ av text och målgrupp 17. visa förmåga att på god svenska hålla muntliga anföranden anpassade till situation, genre och mottagare utifrån retoriska grundprinciper. Textanalys, 6 hp 18. förklara och exemplifiera grundläggande begrepp inom textforskning 19. karakterisera texter med hjälp av givna språkvetenskapliga analysredskap 20. utifrån en systematisk analys bedöma texters funktionalitet i relation till deras sammanhang. 3/ 5 Innehåll Kursen består av fyra delkurser: Variation, 9 hp (Language variation, 9 credits) Delkursen syftar till att ge grundläggande förståelse av hur språket fungerar i ett socialt sammanhang och berör bl.a. språkförändring, språkinlärning, språkvariation (dialekter, sociolekter, språk och kön, ungdomsspråk, multietnolekter m.m.), språkliga attityder och skillnaden mellan språkbruk och språksystem. Härvid behandlas såväl språksituationen i Sverige, inklusive mångkulturella aspekter, som svenskans roll ur ett nordiskt och internationellt perspektiv. Språksystemet, 9 hp (Language as a system, 9 credits) Delkursen syftar till att ge en bild av hur svenska språket är uppbyggt. Genom praktisk analys och metodiska och teoretiska diskussioner utvecklar studenterna sina insikter om svenska språkets struktur samt sina färdigheter i språkvetenskaplig analys. Textproduktion i tal och skrift, 6 hp (Oral and written proficiency, 6 credits) Med utgångspunkt i retorik, skrivstrategier och textplanering utvecklar studenterna sin språkförmåga i tal och skrift genom att producera muntliga och skriftliga texter.
Övningarna förankras teoretiskt genom kopplingar till delkursen Textanalys och genom att studenten tillämpar sina vunna insikter från delkurserna Variation och Språksystemet. 4/ 5 Textanalys, 6 hp (Text analysis, 6 credits) Studenterna analyserar texter med hjälp av en språkvetenskaplig begreppsapparat med syfte att beskriva karakteristiska drag och bedöma funktionaliteten hos av olika typer av texter. Teori och analys relateras till studenternas egen kommunikativa förmåga genom kopplingar till delkursen Textproduktion i tal och skrift. Material på såväl svenska som norska och danska kan förekomma. Former för undervisning Undervisningsspråk: svenska Även undervisning på norska eller danska kan förekomma. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentens innehåll och uppläggning. Studenten förutsätts använda ordbehandlingsprogram e.d. för skriftliga inlämningsuppgifter. Mål 1-6 examineras genom två fältstudier eller liknande som redovisas skriftligt och/eller muntligt och en skriftlig tentamen Mål 7-13 examineras genom skriftlig tentamen. Mål 14-17 examineras genom tre skriftliga inlämningsuppgifter, fortlöpande under kursen, och två muntliga redovisningar. Mål 18-20 examineras genom tre skriftliga inlämningsuppgifter. Examinationstillfällen och datum för större inlämningsuppgifter meddelas av läraren vid kursstart. Bedömning av examination ska i normalfallet meddelas student senast 15 arbetsdagar efter examinationstillfälle och betyg på kurs ska i normalfallet meddelas student senast 15 arbetsdagar efter kursslut. Undantag gäller för delkurserna Textproduktion i tal och skrift och Textanalys, där bedömning ska meddelas senast 20 arbetsdagar efter
examinationstillfälle och betyg på kurs ska meddelas student senast 20 arbetsdagar efter kursslut. 5/ 5 För studerande som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Det totala antalet prov för viss kurs eller del av kurs är begränsat till fem. Studerande som ligger nära gränsen för godkänt betyg kan av examinator under vissa förutsättningar få utföra kompletterande uppgifter istället för omtentamen. Dessa kompletteringar ska ske genom muntliga och/eller skriftliga uppgifter som examinator bestämmer och inom den tidsram som examinator anger, dock inte senare än innevarande termin. Muntliga examinationer ska alltid omexamineras muntligt. Studerande som underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg. Begäran skall vara skriftlig och ställas till studierektor vid institutionen för svenska språket. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Ett år efter nedlagd kurs kommer inga ytterligare examinationstillfallen att ges. Betyg På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Betyget väl godkänd ställer högre krav på analys, problematisering och syntes i förhållande till kursinnehållet samt på självständigt förhållningssätt och språklig förmåga. För betyget väl godkänd på hela kursens krävs betyget väl godkänd på minst 50% av kursens poängantal. Kursvärdering Undervisande lärare ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas samt redovisas i en sammanställning. Denna sammanställning och genomförda eller planerade åtgärder med anledning av kursvärderingens resultat presenteras vid nästkommande kurstillfälle. Övrigt Jämställdhets- och jämlikhetsaspekter skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering. Därutöver skall kursen, i den mån det är relevant, medvetandegöra kring och problematisera ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.