Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008



Relevanta dokument
10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Sjöfartsverkets redovisning av miljöledningsarbetet 2009

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

Redovisning samt följebrev bifogas

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Läkemedelsverkets miljöarbete 2008

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Miljöledning i staten 2016

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

INFÖR RAPPORTERINGEN AV 2017 ÅRS MILJÖLEDNINGSARBETE

Mötesdatum Rektors beslutsmöte

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

Stöd- och hjälptexter i webbformuläret för miljöledningsrapportering

KONKURRENSVERKET. Redovisning av miljöledningsarbetet år Konkurrensverket överlämnar härmed redovisning av miljöledningsarbetet för år

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

ÅRSREDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 2012 TILL REGERINGSKANSLIET OCH NATURVÅRDSVERKET

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

(~j~) SJÖFARTSVERKET 2015M243 15M018~-2

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Stockholms konstnärliga högskola

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Tillväxtverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Tillväxtverket

Läkemedelsverkets miljöarbete 2010

Del 1 Miljöledningssystemet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

Svensk författningssamling

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Verksamhetsåret 2014

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket

Sjöfartsverkets redovisning av arbetet med miljöledning 2011

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Frågor & Svar vid webbinariet 9 december om rapporteringen av 2015 års miljöledningsarbete inklusive redovisning enligt inköpsförordningen

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Mälardalens högskola

Klimatredovisning SVENSKA SPEL AB

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Förslag till uppföljning av de statliga miljöledningssystemens

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet

INFÖR RAPPORTERINGEN AV 2015 ÅRS MILJÖLEDNINGSARBETE OCH ENERGIEFFEKTIVA INKÖP

Energiöversikt Överkalix kommun

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 vid Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Försäkringskassan

Årlig redovisning av Försäkringskassans miljöledningsarbete

Miljöredovisning 2009

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Klimatredovisning FÖRETAGET AB

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Göteborgs universitet

Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.

Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) Marie Rosenqvist.

Läkemedelsverkets miljöarbete 2011

INFÖR RAPPORTERINGEN AV 2016 ÅRS MILJÖLEDNINGSARBETE

Mål och handlingsplan för miljöarbete

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Energiöversikt Kiruna kommun

A=I&RCT=J&Q= &VED=0AHU KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2016

Göteborgs universitets klimatstrategi

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Transportstyrelsens uppföljning av myndigheters inköp av bilar och upphandling av bilresor enligt SFS 2009:1

A=I&RCT=J&Q= &VED=0AHU KLIMATREDOVISNING VERKSAMHETSÅRET 2017

Transkript:

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält ska fyllas i (övriga celler är låsta). Cellen epanderar automatiskt om så behövs. Myndighetsnamnet länkas automatiskt från fliken Redovisningsblad. Markera tillämpligt alternativ med. Vid årtal, ange år med fyra siffror (åååå). Vid antal, ange antal med siffror; vid procentandel, ange bara siffror. För mer information om definitioner och metoder för uppföljning, se Naturvårdsverkets rapport 5816 Förslag till uppföljning av de statliga miljöledningssystemens effekter, (speciellt Bilaga 1). Frågorna som i Riktlinjerna 2008-06-17 anges vara frivilliga även i framtiden, är inte med i blanketten, därav luckorna i numreringen. Myndighet SMHI 1 Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning Naturvårdsverket tillhandahåller en mall för beräkning av koldioidutsläpp, se www.naturvardsverket.se/miljoledning. 1.1 Utsläpp av koldioid totalt samt från: Anges i kg 1.1a Flygresor under 50 mil 128 750 kg 239,312 kg 1.1b Bilresor som görs i tjänsten Inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, tai 67 310 kg 1.1c Tågresor 125 kg 8 kg 0,015 kg 1.1d Bussresor (längre sträckor, ej lokal kollektivtrafik) 0 kg 0,000 kg 1.1e Maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten T.e. arbetsmaskiner, båt, vägmaskiner, grävskopor, motorsågar etc. Post- och avfallstransporter räknas inte in. MLS-Miljöeffekter 1 (6)

25 900 kg 48,141 kg utsläpp av koldioid (summa av posterna ovan) 1.2 Andel bilar som köps in eller leasas av myndigheten och som följer Vägverkets definition av miljöbil 221 968 kg 412,580 kg 50 % Ange procentandel (bara siffror) 1.3 Andel drivmedel som är förnybart av den totala drivmedelsförbrukningen för de inköpta och/eller leasade miljöbilarna Ange procentandel (drivmedelsmängd beräknat i liter, m 3 /gas eller kwh/el) Se definition av förnybart drivmedel i förordning SFS 2004:1364. 100 % Detta är en del av obligatorisk uppföljning som rapporteras in till Vägverket från och med 2007. Observera att detta gäller även för miljöbilar som införskaffades innan 2007. Redovisningen av bränsleförbrukningen gäller endast de miljöbilar som kan tankas med bensin/diesel och ett förnybart bränsle. 1.4 Utsläpp av koldioid för flygresor över 50 mil Anges i kg 727 960 kg 1353,086 kg 1.9 Beskriv vad som påverkar resultatet avseende tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning i positiv eller negativ riktning samt eventuella problem med att få in uppgifter och hur detta i så fall ska åtgärdas. Ingen bil har köpts in under 2008. SMHI ägde 2008 2 bilar varav den ena är en miljöbil. 1.10 Kryssa i hur uppgifterna om tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning är framtagna Om framtagande av uppgifter skiljer sig för färdsätt, ange detta i kommentarsrutan. Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter MLS-Miljöeffekter 2 (6)

Uppskattning Förklaring av uppskattning och eventuell annan kommentar 1.11 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna nr 1.1, 1.3 och 1.4 är baserade på: Naturvårdsverket beräkningsmall för CO 2 -utsläpp 2 Energiförbrukning Annat sätt Ange hur 2.1 Årlig energiförbrukning i kwh totalt, och per m 2 uppdelat på nedanstående kategorier Underlag för tågresor har inte inkommit ännu så därför använder vi 2007 års siffror ovan. Beräknat med emissionsfaktorer för flyg från Energimyndigheten För definition av verksamhetselektricitet, se Naturvårdsverkets förtydliganden av energiförbrukning, www.naturvardsverket.se/miljoledning. I de fall där all energiförbrukning ingår i hyran, och är absolut omöjlig att i nuläget separera på olika områden, kan totalredovisning göras. Verksamhetselektricitet totalt 2 385 000 kwh Verksamhetselektricitet 4433 kwh Verksamhetselektricitet per m 2 126 kwh Övrig energiförbrukning totalt 2 197 000 kwh Övrig energiförbrukning 4084 kwh Övrig energiförbrukning per m 2 116 kwh Energiförbrukning, 4 582 000 kwh Summa Verksamhetselektricitet och Övrig energiförbrukning Energiförbrukning, 8517 kwh Summa Verksamhetselektricitet och Övrig energiförbrukning Energiförbrukning, per m 2 241 kwh Summa Verksamhetselektricitet och Övrig energiförbrukning 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? Ja Nej MLS-Miljöeffekter 3 (6)

2.3 Andel förnybar energi av den totala energiförbrukningen Ange procentandel ca 50% % 2.4 Beskriv vad som påverkar resultatet avseende energiförbrukning i positiv eller negativ riktning samt eventuella problem med att få in uppgifter och hur detta i så fall ska åtgärdas. För total elförbrukning kan ingen uppdelning på verksamhetsel och övrig el görs. Däremot kan noteras att enbart datorhallarna har en elförbrukning på ca 1500 MWh (inkluderat i siffran). För regionerna har siffran beräknats fram ur en schablon baserad på mätningar gjorda på Göteborgskontoret. SMHII har också en elförbrukning i observationsnät på ca 1GWh som inte ingår i siffrorna ovan. 2.5 Kryssa i hur uppgifterna om energiförbrukning är framtagna Om framtagande av uppgifter skiljer sig för olika energiförbrukning, ange detta i kommentarsrutan. Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning Förklaring av uppskattning och eventuell annan kommentar Underlag från fastighetsägaren Under övrig energiförbrukning inkluderas fjärrvärme för kontoret i Norrköping (uppmätt) och för regionkontoren (beräknad). Till huvudkonotert i Norrköping köps Grön El.Siffran 50% för förnybar energi är alltså preliminär och grundar sig på att vi har Grön El vid Norrköpings-kontoret 3 Miljökrav i upphandling MLS-Miljöeffekter 4 (6)

3.1 Andel registrerade anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år. 60 % Ange procentandel 3.2 ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år. Ange procentandel 60 % 3.8 Beskriv vad som påverkar resultatet avseende Miljökrav i upphandling i positiv eller negativ riktning samt eventuella problem med att få in uppgifter och hur detta i så fall ska åtgärdas. Vad som betecknas som anskaffning måste definieras. Med anskaffning menas normalt allt som köps in till myndigheten. Det innebär att en stor mängd småinköp kommer med i statistiken. För att komma undan detta bör en beloppsgräns införas för vilka anskaffningar som mätningen ska grunda sig på. En annan svårighet är vad som avses med anskaffning när myndigheten upphandlar ett ramavtal. Är ramavtalet en anskaffning eller är avropet en anskaffning. Om det är avropen som definieras som anskaffning och det i ramavtalet finns miljökrav ställda som skall-krav så ställer man ju inte samma krav igen vid avropet. 3.9 Kryssa i hur uppgifterna miljökrav i upphandling är framtagna Om framtagande av uppgifter skiljer sig för olika anskaffningar, ange detta i kommentarsrutan. Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter MLS-Miljöeffekter 5 (6)

Uppskattning Förklaring av uppskattning och eventuell annan kommentar Övriga kommentarer 5 Eventuella övriga kommentarer om miljöledningssystemets miljöeffekter SMHIs procentsiffror grundar sig på upphandlingar och på gjorda avrop från ramavtal Vi ville prova att redan i år rapportera dessa siffror. Det är nyttigt att se vilket underlag som eventuellt behöver förbättras eller tas fram på annat sätt. Därför råder viss osäkerhet i en del av de angivna siffrorna ovan. Se även kommentarer vid respetkive siffra. MLS-Miljöeffekter 6 (6)