forskning innovation tillväxt #3 juni 2009 nytt Ordförandeskapet lyfter svensk forskning Flaggskepp ska göra Östersjöregionen ledande Årskonferens i möjligheternas tecken Har medicin för läkemedelsindustrin
2 3 2009 ledare Göran Marklund, tf vice GD för VINNOVA. På VINNOVAs senaste Årskonferens i maj konstaterades att det hänt oerhört mycket under det år som gått sedan den förra konferensen. Temat denna gång var Hållbar tillväxt i global kris och talar om vad som hänt sedan dess, en djup finansiell och ekonomisk kris, som nu inte längre är så ny. Det framgick att i många andra länder använder man stora investeringar i FoU som verktyg för att klara sig genom krisen och för att stå starkare efter den. Vi fick höra om stora satsningar från bland annat USA, Kina, Finland, Japan och EU. Den röda tråden genom konferensen var hur andra länder hanterar krisen och vad Sverige kan göra för att dels klara krisen så bra det går, dels göra investeringar som stärker Sverige när det sedan vänder. Många undrar vilken roll myndigheter kan och bör spela i en kris som den vi befinner oss i. Hur påverkar den VINNOVA som myndighet? Vi märker bland annat en ökad ström av förfrågningar om satsningar kopplade till FoU, framför allt från företag. Vi gör vad vi kan för att möta dessa förfrågningar, dock med begränsade möjligheter till alltför stora åtaganden. Lovande är nya innovativa samverkanslösningar mellan olika aktörer, såsom industri och högskola, för att bevara hög kompetens, men med samtidig utveckling av nya innovationer. Samtidigt är det under ekonomiska kristider viktigt att verka för långsiktighet och stabilitet för att stärka hållbar tillväxt i Sverige. Vi släpper under våren ett antal utlysningar kopplade till nya och stora långsiktiga program inom bland annat områdena hälsa, miljö, transport, IKT och tillverkning. Dessutom gör vi en extra insats mot de små och medelstora företagen genom programmet Forska&Väx där vi ökat satsningen i den just avslutade utlysningsomgången med 20 miljoner för att stötta FoU- och innovationsinvesteringarna i mindre företag under krisen. En sådan insats är naturligtvis också långsiktig då den stärker företagens konkurrenskraft och gör att de står ännu starkare när krisen väl avtar och den globala tillväxten ökar igen. VINNOVA verkar genom prioriterade och relativt omfattande program, som svarar mot olika behov i samhälle och näringsliv. Därigenom söker vi kraftsamla resurser så att synergier skapas mellan olika satsningsområden. Samverkan mellan olika parter är också av avgörande betydelse för ett litet land som Sverige, både mellan utförare och mellan oss finansiärer för forskning och innovation nationellt och regionalt såväl som internationellt. Inte minst viktigt är att stärka Sveriges position ytterligare i Europasamarbetet så att vi kan verka än mer proaktivt och därmed påverka form och innehåll för kommande europasamarbete. Ett proaktivt arbete kommer också bli av stor betydelse under Sveriges EU-ordförandeskap under hösten. Stora förväntningar ställs av andra länder på att Sverige framgångsrikt ska lyfta ett antal centrala frågor för hållbar tillväxt. Vi är många som deltar i detta framåtsyftande och långsiktiga arbete, som samtidigt ska balanseras mot frågor av mer akut och kortsiktig karaktär. Det gäller dock att vända problem till möjligheter för en långsiktig och hållbar tillväxt. Avslutningsvis hälsar vi alla Charlotte Brogren varmt välkommen som VINNOVAs nya GD från den 1 september. Vi ser fram mot ett spännande samarbete! Lena Gustafsson Tf GD Lena Gustafsson, tf GD för VINNOVA. Göran Marklund Tf vice GD Vänd problemen till en möjlighet innehåll #3 2009 Sid 18 Sid 16 Sid 8 NYHETER 3 VINNOVA satsar 5 Nya prioriteringar för ny konkurrenskraft Tema 8 VINNOVA i den europeiska forskningens centrum Fokus 14 Östersjöregionen i Europas blickfång Fokus 15 Skär smala spår med vatten VINNOVAs Årskonferens 16 En dag om möjligheter Innovation 18 En mycket personlig arbetsplats Porträttet 19 Svenskan som ska ta läkemedelsindustrin ur krisen VINNOVA syns 22 REDAKTION ansvarig utgivare: Lena Gustafsson redaktör: Krystyna Nilsson skribenter: Tomas Eriksson, Krystyna Nilsson, andreas nilsson adress: www.vinnova.se telefon: 08-473 30 00 utkommer: sex nummer per år prenumeration: vinnovanytt @VINNOVA.se grafisk form: ETC layout & repro: ETC tryck: Elanders Berlings AB, 2008 issn: 1653-2759 omslag: Iréne Norstedt. Foto: Erik Luntang
nyheter Snabba beslut vardag för ny generaldirektör Charlotte Brogren blir ny generaldirektör för VINNOVA. Hon har de senaste femton åren haft ledande FoU-befattningar inom ABB, senast som global utvecklingsdirektör för ABB Robotics. Text: andreas nilsson Foto: anette andersson Även om Charlotte Brogren är ett välkänt namn inom FoU i Sverige blev många överraskade av regeringens besked om att hon ska leda VINNOVA. Hon hade inte sökt tjänsten och fanns inte med i förhandsdiskussionerna. Jag hade inte tänkt tanken själv heller förrän jag fick en förfrågan om jag skulle vara intresserad. Ganska omtumlande och inget lätt beslut, det tog en helg av funderande innan jag bestämde mig. Vad fick dig att tacka ja till tjänsten? Att byta kultur och gå från näringslivet till VINNOVA ska bli spännande. Vi talar vi ju ofta om behovet av större rörlighet mellan olika sektorer då måste jag ju själv våga ta det steget. Hon har kommit i kontakt med VINNOVA många gånger under åren, bland annat inom samarbetet Robotdalen som ingår i VINNVÄXT-programmet. Jag har gillat den pragmatiska och samlade synen på vad som behöver göras för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Du börjar som GD mitt i en global kris, vad innebär det? Det är så klart en stor utmaning att lyckas lyfta Sverige ur det tuffa läget som är just nu. Att ta över i kristider kan samtidigt vara en fördel, det gör det lättare att sätta ett avtryck och bidra med nya idéer från min erfarenhet av arbete med FoU i olika positioner inom näringslivet. Som chef är jag van att fatta snabba beslut och hitta praktiska lösningar. Att dra saker i långbänk är inget jag gillar, istället vill jag fokusera och sedan följa upp fattade beslut. Vad är du mest stolt över från tiden i ABB? Vi har organiserat produktionen av industrirobotar globalt och gjort den effektivare. Våra robotar står sig mycket väl mot konkurrenternas. Samtidigt har krisen slagit hårt mot vår huvudkund fordonsindustrin. Men vi har lyckats ställa om till nya kunder inom förnybar energi när det gäller storskalig tillverkning av solceller, liksom till kunder inom livsmedelsindustrin. Robotar släpps ut Extra stolt är hon över den nya tekniken SafeMove, som utvecklats i Västerås och gör att robotar kan dela arbetsyta med människor och inte längre behöver vara instängda i stora burar. Vad händer nu fram till att du börjar på VINNOVA i september? Jag ska träffa nyckelpersoner på myndigheten och sätta mig in arbetet så mycket jag kan. Och i sommar blir det nog att läsa många av VINNOVAs rapporter. Fakta Charlotte Brogren Charlotte Brogren lämnar ABB där hon varit sedan 1995. Hon har tidigare arbetat vid ÅF-IPK och AGA Innovation och är teknisk doktor i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola, även om kemikunskaperna, som hon själv utrycker, nästan är preskriberade. Hon börjar som generaldirektör för VINNOVA 1 september 2009 och förordnandet sträcker sig till 31 augusti 2015. Ett steg närmare MAX IV En gemensam avsiktsförklaring från Vetenskapsrådet, Lunds universitet, VINNOVA och Region Skåne har gjort att etableringsarbetet med synkrotronljusanläggningen MAX IV gått in i en ny fas. Syftet med avsiktsförklaringen är att bilda ett konsortium för att inleda etableringsprocessen för att lösa praktiska frågor angående finansiering, organisationsform och byggnationsfrågor inför beslut om konstruktion av MAX IV. Ett lyft för hälsoforskningen Nya metoder för behandling av hjärnsjukdomar, cancer, fetma och hjärtkärlsjukdomar. Ny modersmjölksersättning, implanterbar hör apparat och rening av luft från virus. Det är några av forskningssatsningarna inom VINNOVA-programmet Innovationer för framtidens hälsa som nu finansieras av VINNOVA med sammanlagt drygt 208 miljoner kr. 3 3 2009
nyheter 80 miljoner för att forska och växa Synhjälpmedel i mobiltelefoner, en automatiserad planteringsmaskin, alkoholmätare för akutvården och motorer för solenergiproduktion. Det är några av projekten som finansieras i senaste omgången av VINNOVA-programmet Forska&Väx. Sammanlagt får nu 69 småföretag 80 miljoner kr i finansiering till sina FoU-satsningar. Genom Forska&Väx finansieras forsknings- och utvecklingsprojekt i små och medelstora företag. Satsningen är på sammanlagt 120 miljoner kronor per år. Företagen ska själva medfinansiera FoU-projekten med minst lika mycket. Följande 25 företag får finansiering av FoU-projekt: BCC, Landskrona, 1 608 000 kr. Automatisk planteringsmaskin. Comfort Audio, Halmstad, 2 000 000 kr. Flerfunktionsheadset för normalhörande och personer med mild hörselnedsättning. Enmesh, Göteborg, 1 800 000 kr. Lättanvänt mjukvaruverktyg för simulering, design och optimering av produkter. HEAD Engineering, Stockholm, 2 900 000 kr. Separering av såpa från svartlut före spjälkningsprocessen av såpan till tallolja. Hök Instrument, Västerås, 2 610 000 kr. Alkoholmätare för akutvård. Impact Coatings, Linköping, 3 000 000 kr. Nya superhårda dekorativa beläggningar för mobiltelefoner. Intersol, Halmstad, 2 500 000 kr. Stirlingmotorer för solenergiproduktion. I-Tech, Göteborg, 4 450 000 kr. Miljöanpassade båtbottenfärger. LVI Low Vision international, Växjö, 1 467 000 kr. Synhjälpmedel i mobiltelefon. Mantex, Kista, 3 000 000 kr. Scanning av biomassa för optimerad energiproduktion. Metsol, Stockholm, 1 320 000. Termografiskt processtöd i metallurgisk industri. Olink Genomics, Uppsala, 3 000 000 kr. Reagensprodukter för storskalig DNA-analys. Publit Sweden, Stockholm, 3 000 000 kr. Automatiserad digitalisering och tillgängliggörande av böcker. Qlucore, Lund, 803 000 kr. Integrerad analys av biologiska mätdata och biologisk systeminformation. Rototest, Rönninge, 3 000 000 kr. Hybriddynamometer. Sciss, Stockholm, 2 107 000 kr. Intersol i Halmstad har fått 2,5 miljoner kronor för arbetet med en sterlingmotor för solenergiproduktion Användargränssnitt för visualiseringssystem som minskar risktagande samt inlärningsoch ägandekostnad. SentoClone, Sundbyberg, 4 000 000 kr. Immunterapi hos cancerpatienter med malignt melanom. Serstech, Malmö, 2 400 000 kr. Snabbtest för pulver, piller och vätskor. SETEK Elektronik, Mölndal, 3 545 000 kr. Diagnosinstrument för elsystem i bilar. STT Emtec, Sundsvall 1 250 000. Anpassa SCR-system från fordonsindustrin för marin tillämpning. Svanova Biotech, Uppsala, 1 695 000 kr. Test för diagnos av tuberkulos hos nötkreatur. Syntronic, Gävle, 3 760 000 kr. Framtagning av syntetisk testplattform för LTE och framtida telekommunikationssystem. Wipab: Wermlands Industriplåt, Grums, 3 600 000 kr. Återvinning av energi från pappersindustrin. Visual Act Scandinavia, Saltsjö- Boo, 3 500 000 kr. Integrerade styrsystem för motorstyrda objekt inom underhållningsindustrin. Xelerated, Stockolm, 4 000 000 kr. Universell accessplattform för framtidens kommunikationsnät. Dessutom får 30 företag finansiering av förstudier inför FoUprojekt, verifiering eller mindre FoU-projekt och 14 företag får upp till 100 000 kr vardera för att genomföra behovsanalys eller mindre förstudie. 4 3 2009 Satsning på smarta och snabba IKT-lösningar VINNOVA satsar 75 miljoner kronor på forskning inom smartare, snabbare och konvergerande lösningar baserade på informations- och kommunikationsteknik, IKT. Finansiering kan sökas av universitet, högskolor och industriforskningsinstitut. Fokus ligger på framtida, långsiktiga kommunikationslösningar inom IT- och telekomområdet. Enligt ITU s (International Telecommunication Union) senaste IKT-utvecklingsindex ligger Sverige på första plats av 154 länder, före Sydkorea, Danmark och Holland när det gäller tillgång till och användande av IT- och telekomlösningar. Sverige har en unik position i världen inom detta område och det är viktigt att vi fortsätter satsa på innovativa framtidslösningar, säger Jonas Wallberg, enhetschef på VINNOVA. Satsningen ska finansiera forskningsprojekt med 1-2 miljoner kronor offentliga medel per år under 2-3 år. I nuvarande ekonomiska läge har vi valt att satsa på lite kortare och mindre projekt för att dels främja små och medelstora företag och dels stödja nyttiggörande av forskning framtaget i andra forskningsprojekt, till exempel inom EU:s ramprogram, säger Jonas Wallberg.
intervju VINNOVAs tf generaldirektör Lena Gustafsson berättar att VINNOVA nu fokuserar på ett antal riktigt stora program. Prioriteringar för ny konkurrenskraft VINNOVAs uppgift är att långsiktigt verka för hållbar svensk tillväxt genom att stödja forskning och innovation. Med VINNOVAs uppdrag som innovationsmyndighet följer också ett ansvar att arbeta snabbfotat i samarbete med näringsliv och samhälle. Sverige och världen befinner sig i djup ekonomisk kris. Då ändras förutsättningarna för forskning och innovation. Därför ändrar vi delvis våra prioriteringar för att göra det mesta möjliga med våra resurser för att stärka svensk konkurrenskraft. Men det är fortfarande viktigt att vi också står för en långsiktighet i våra satsningar, säger Lena Gustafsson, tf generaldirektör vid VINNOVA. Text: Tomas Eriksson Foto: anette andersson För att Sverige i den allt hårdare internationella konkurrensen ska fortsätta att vara stark som forsknings- och innovationsnation fokuserar VINNOVA sina resurser på ett antal stora program med utgångspunkt i prioriterade fokusområden. En prioriterad grupp fokusområden som utgår från viktiga samhällsbehov är hälsa, miljö, transport och säkerhet. Två andra prioriterade fokusområden som är viktiga för tillväxten är tillverkning och tjänster. Samspelet mellan dessa områden kommer att vara av avgörande betydelse för framtidens värdeskapande och konkurrenskraft, inte minst för att utveckla lösningar på ovan nämnda samhällsbehov, säger Lena Gustafsson. Banbrytande teknik Ett annat fokusområde är banbrytande teknik och innovation. Det ska främja nya vetenskapliga och tekniska språng inom områden som IKT, nanoteknik, material och bioteknik. Banbrytande tekniska innovationer har fortsatt stor betydelse för förnyelse, konkurrenskraft och hållbar tillväxt för näringslivet och för att möta olika samhällsbehov, säger Lena Gustafsson. VINNOVA satsar också på att utveckla vad man kallar arbetsplatsens innovationssystem. Arbetsplatsers organisation är av avgörande betydelse för konkurrenskraft och lönsamhet för alla företag, liksom för värdeskapande utveckling i offentliga verksamheter, säger Lena Gustafsson. Innovationssystemutveckling i ett globalt perspektiv Att arbeta med utveckling av innovationssystem är centralt för VINNOVAs hela verksamhet, för att forskning ska resultera i nya produkter, processer och tjänster i företag och offentlig verksamhet. 5 3 2009
intervju Världen står inför ett paradigmskifte inom transportområdet, både när det gäller teknik- och beteendefrågor. Framtida transportsystem är ett viktigt område när VINNOVA satsar 500 miljoner kronor i ett program som ska verka för en hållbar samhällsutveckling. Miljö Innovationer för en hållbar framtid Transport 6 3 2009 Nyttiggörande av forskning är ingen given linjär process från forskningsresultat till kommersialisering. För nyttiggörande och kommersialisering av ny kunskap och teknik fokuserar vi på samverkan mellan universitet och högskola, forskningsinstitut, näringsliv och offentlig verksamhet för utveckling av starka forsknings- och innovationsmiljöer runt om i landet, men också på direkt stöd för att stärka i synnerhet små och medelstora företags FoUverksamhet, säger Lena Gustafsson. Och hela vårt arbete utgår från ett globalt perspektiv, baserat på VINNOVAs internationella strategi. Dels fokuserar denna på Europasamarbetet, dels på prioriterade bilaterala samarbeten i övriga världen. Marknaden är i huvudsak inte svensk utan internationell. Med dessa fokusområden som bas utvecklar VINNOVA nu program som ska lanseras under året. Det handlar om riktigt stora satsningar, vilket innebär att merparten av VINNOVAs resurser kommer att gå till ett begränsat antal stora program, säger Lena Gustafsson. Program som redan ligger till grund för utlysningar under våren är: Innovationer för framtidens hälsa Programmets utgångspunkt är de behov som kan tänkas finnas inom hälsoområdet, från prevention till vård, med sikte på 2015-2025. Hur ser den globala marknaden ut för hälsoområdets produkter och tjänster? Programmet som är på 600 miljoner kronor sträcker sig från livsmedel till medicinsk teknik, säger Lena Gustafsson. Innovationer för en hållbar tillväxt en satsning inom området miljö Programmet ska skapa ny kunskap och nya tekniker, som bidrar till hållbar och värdeskapande produktion och konsumtion. Inte minst viktigt är att så sker inom transportområdet, som står inför ett paradigmskifte både avseende teknik och beteendemönster. Nya drivlinor, hybridfordon, ökad effektivitet och nya tranportsystem står högt på agendan i den internationella konkurrensen, liksom en hållbar samhällsutveckling. VINNOVA gör en satsning på 500 miljoner under de kommande fem åren på programmet. Framtidens kommunikation och Möjliggörande IKT Sverige har en unik position i världen inom IKT-området och är beroende av fortsatta satsningar på förnyande och innovativa framtidslösningar. Den första utlysningen på 75 miljoner kronor riktas mot smartare, snabbare och konvergerande IKT-lösningar. Kommande satsningar ska skapa möjligheter för nya lösningar med IKT som verktyg för att öka innovation och förädlingsvärde inom användningsområden såsom hälsa, miljöteknik, transporter och tillverkningsindustri. Dynamiska innovationssystem Programmet ska utveckla företags och organisationers förmåga att hantera strukturella förändringar och den första utlysningen, Omställningsförmåga och kompetensförsörjning, har just öppnats. Denna utgör en begränsad start av ett växande område inom VINNOVAs satsningar, säger Lena Gustafsson. Ett intensivt programarbete pågår på VIN- NOVA. På tur står satsningar inom tjänsteoch säkerhetsområdena. Vi kommer också att göra stora satsningar inom produktionsteknik riktade Foto: Public image mot behov inom svensk tillverkningsindustri, säger hon. VINNOVA gör en del omprioriteringar på grund av krisen, bland annat en utökad satsning inom programmet Forska&Väx, som riktas mot små och medelstora företag. De planerade 60 miljoner kronorna för vårens utlysning har vi ökat till 80 miljoner för att till någon del verka för att fler småföretag, som nu riskerar att drabbas särskilt hårt av den ekonomiska krisen, istället genom ökad FoU ska kunna stärka sin position och förhoppningsvis gå stärkta ur krisen, berättar Lena Gustafsson. VINNOVA kommer också att göra ett arbete för att bidra till regional kraftsamling. Vi ser hur regioner under krisen har gått från nästan ingen arbetslöshet till mycket höga varseltal. Genom våra erfarenheter från bland annat VINNVÄXTprogrammet är målet att kunna bidra till regionernas kraftsamling genom att kombinera kvalificerad kompetens med identifiering av regionala styrke- och tillväxtområden. Vi har startat lovande diskussioner med några av landets regioner. Förhoppningsvis kan sådan kraftsamling stärkas ytterligare i samspel med EU:s strukturfondsmedel. Olika insatser under krisen måste stärka Sveriges internationella positio- Tillver Innovations utvecklin
Internationalisering Hälsa Miljö Transport Säkerhet kning Banbrytande teknik och innovation IKT-Nano Material Bio Tjänster systemg Arbetsplatsens innovationssystem Informations- och kommunikationsteknik (IKT) möjliggörare och slutprodukt Framtidens kommunikation (IKT som slutprodukt) nering, både inom och utanför Europasamarbetet. VINNOVA fokuserar både på stödjande internationell verksamhet och på direkta samarbetsprojekt inom programmet Globala länkar som ett led att utveckla förutsättningarna för AB Sverige på den globala arenan. VINNOVAs arbete, ska enligt Lena Gustafsson, ses i ljuset av att forskningsoch innovationsfinansiärer också utsätts för internationell konkurrens och därmed ständigt måste förbättra sig. Vi måste kunna bidra till mycket goda förutsättningar för konkurrenskraftig forskning och innovation i Sverige, som annars hamnar någon annanstans i världen, säger Lena Gustafsson. n Process- och tillverkning Miljö- och energiteknik Hälsa och sjukvård Elektroniska tjänster Transport- och logostik Möjliggörande IKT (möjliggör nya lösningar men är ej slutprodukt)
TEMA: eu Ordförandeskapet kan lyfta svensk forskning 8 3 2009 Den 1 juli inleds de sex månader när Sverige står i det europeiska blickfånget som EU:s ordförandeland. Det sätter också fokus på svensk forskning som får chansen att arrangera och delta i ett stort antal politiska och vetenskapliga konferenser kring framtidens forskning. Det här ger oss en oerhörd möjlighet att vara med och påverka den europeiska forskningens inriktning, säger Eva Lindencrona, andra vice GD vid VINNOVA och ansvarig för att hålla samman VINNOVAs engagemang under ordförandeskapet. Text: Tomas Eriksson Foto: melker dahlstrand och göran segeholm Eva Lindencrona är övertygad om att ordförandeskapet i EU kommer att gynna svensk forskning och innovation. Eva Lindencrona är övertygad om att ordförandeskapet kommer att pigga upp hela den svenska forskningsvärlden. Inte minst genom alla forskningspolitiska diskussioner som vi får möjlighet att initiera och delta i. Hela det svenska forskningssystemet kommer att aktiveras genom att en så stor uppmärksamhet riktas mot oss. Det är en uppmärksamhet vi tål, vi är ju en etablerad forskarnation, säger hon. För svenska forskare är det också lättare att kunna delta i konferenser när de hålls på nära håll. Det deltagandet borde i sin tur skapa inspiration för att söka medel från EU:s ramprogram. Att svensk forskning nu delvis får sitta vid ratten vid ett stort antal viktiga konferenser ger stora möjligheter att påverka den framtida inriktningen inom de områden som avhandlas, enligt Eva Lindencrona. Vi kan exempelvis påverka genom hur vi utformar konferenserna, bland annat genom att välja teman, talare och innehåll. Efter konferenserna ska ibland deklarationer skrivas, och där får ordförandelandet ett starkt inflytande, säger hon. Bra samarbete Eva Lindencrona är mycket nöjd med samarbetet mellan de svenska parterna. Hittills har det fungerat mycket bra när vi arbetat fram programmen för konferenserna. Efter att ha besökt några konferenser med alldeles för många talare på rad är vi också överens om att vi måste hitta nya former för interaktivitet och diskussion. En komplikation i arbetet med de konferenser som hålls redan i sommar är att ett nytt EU-parlament just blivit valt, men att ledamöterna inte fått sina nya roller och att inga nya EU-kommissionärer har blivit utsedda. Det innebär att vi får bjuda in de gamla kommissionärerna, men vi vet inte om de är intresserade av att komma, säger Eva Lindencrona. För VINNOVAs del är det förstås viktigt att sätta fokus på den behovsmotiverade forskningen och dess roll. Och framförallt att lyfta fram VINNOVAs arbetssätt, att vi har ett innovationssystemsperspektiv som ska ta en forskningsupptäckt hela vägen från forskningsstadiet till nya tjänster eller affärer. Det är ett arbetssätt vi anses driva framgångsrikt, liksom att många är imponerade av att vi arbetar så systematiskt med effektutvärderingar av våra projekt och program, säger Eva Lindencrona. Puffa för ERA För VINNOVAs del handlar det också om att se och lära av sina systerorganisationer. Inom vissa områden är det intressant att jämföra hur andra arbetar och att se nya idéer. Inte minst är det spännande att se hur andra arbetar med ramprogrammen och hur man ger stöd till forskning och innovation på nationell nivå. Eva Lindencrona vill gärna ge arbetet med ERA (European Research Area) en puff under ordförandeskapet. Vi vill verka för en öppen europeisk forskningsmarknad. Konkurrens skulle leda fram till mer och bättre, excellent forskning i Europa och dessutom skulle vi inte behöva jobba dubbelt. Men hittills har det inte fungerat som det ska. De flesta länder har inte öppnat sig för andra länders forskning, utan istället visat på stor nationell stolthet och genom att enbart finansiera det egna landets forskare.
VINNOVA vill lyfta fram sitt arbetssätt att ta forskning hela vägen till tjänster eller affärer. 9 3 2009
TEMA: eu Konferenser för europeisk forskning och utveckling Under Sveriges ordförandeskap i EU kommer ett stort antal konferenser, både politiska konferenser kring forskning och utveckling och rena forskningskonferenser, att arrangeras i Sverige. VINNOVA är inblandade i de flesta, som arrangörer, samarbetspartner eller som ansvarig för delar av konferensernas arbete. 10 3 2009 Politiska konferenser New world new solutions Hålls i: Lund 6 8 juli. Arrangör: Utbildningsdepartementet i samarbete med Vetenskapsrådet. Konferensen tar sikte på vad som ska hända efter Sjunde ramprogrammet och det europeiska forskningsarbetets framtid. Europa har Göran Marklund hittills misslyckats med att uppfylla löftet i Lissabonfördraget om att bli världens mest konkurrenskraftiga region. Därför måste vi kraftsamla kring de stora utmaningar vi står inför inom klimatfrågan, sociala frågor och tillväxtfrågor, säger Göran Marklund. Det är brist på tydliga visioner och kraftsamlingar som är problemet, enligt Marklund. Vi ser hur forskning och europeiskt forsknings- och innovationssamarbete kan göra skillnad. De enskilda delarna finns där i form av bra forskning, bra initiativ och bra universitet. Men vi behöver samordna insatserna bättre och förändra strukturerna för detta så att Kommissionen och de enskilda länderna fokuserar insatserna mot samma mål, säger han. VINNOVA ansvarar för en session kallad Business chocks as opportunity. Den handlar om att försöka se framtidens utmaningar kopplade till miljö och sociala frågor som möjligheter till hållbar tillväxt, berättar Göran Marklund. The knowledge triangle Hålls i: Göteborg 31 aug 2 sep. Arrangör: Utbildningsdepartementet i samarbete med Högskoleverket. The knowledge triangle handlar om samarbete mellan utbildning, forskning och innovation (ska inte förväxlas med triple helix). Konferensen ska handla om hur Europas universitet kan mötas och samverka med samhället. VINNOVA är ansvarigt för tre sessioner: 1. IT-säkerhet hur universiteten ska kunna leva upp till samhällets krav på säkerhetskompetens En session som ska handla om hur utbildningssystemet i framtiden ska kunna försörja näringslivet med människor utbildade inom IT-säkerhet. Peter Nõu Allt fler branscher måste börja tänka på IT-säkerhet så det kommer att behövas fler som arbetar med det, säger Peter Nõu vid VINNOVA Han tar fordons- och transportindustrin som exempel. Biltillverkarna jobbar med traditionell säkerhet, men i framtiden kan det finnas folk som hackar sig in i bilarnas IT-system med förödande konsekvenser. Och de transportföretag som jobbar med IT-styrd logistik kan drabbas av att någon tar sig in i systemen och dirigerar om alla lastbilar, säger han. Chalmers rektor blir ordförande i en panel med internationella representanter för utbildning, forskning och näringsliv. Målgruppen för sessionen är utbildningsplanerare och rektorer, målet är att hjälpa dem i deras planeringsarbete på tio års sikt, säger Peter Nõu. 2. Universitetens roll i ett regionalt perspektiv Målet är att få en bild av vilken roll universiteten har för tillväxten i den region de befinner sig och hur de samarbetar med näringsliv och politiker. Cecilia Johansson Vi vill också se hur universiteten arbetar för att kunna få ta del av EU:s strukturfonder. För att få en samlad bild har vi bjudit in talare från tre länder; Polen, Tyskland och Italien, berättar Cecilia Johansson vid VINNOVA som ansvarar för denna session. VINNOVAs program för tillväxt i regioner, VINNVÄXT, kommer att presenteras för deltagarna. VINNVÄXT är känt i Europa för att forskning och förnyelse fått en så viktig roll i programmet, vilket också ligger i linje med ny europeisk trend. För man kan se att de regioner som har ett universitet har lättare att kraftsamla, säger Cecilia Johansson.
3. Universitetens roll i ett nationellt perspektiv Denna session ska speciellt belysa två frågor, berättar Susanne Andersson som från VINNO- VAs sida ansvar för sessionen. Vi vill titta på hur universitet Susanne Andersson kan verka för att få en nyckelroll i en region genom att arbeta strategiskt och därmed också bli viktigt i ett nationellt perspektiv. Sedan vill vi belysa frågan om hur forskningsfinansiärer och myndigheter kan styra denna utveckling, genom att finansiera olika typer av insatser. Bland annat kommer en representant för brittiska HEIF (Higher Education Innovation Found) att visa på ett lyckat arbetssätt i England, ett arbete som stått som förebild för VINNOVAs Nyckelaktörsprogram. Eco efficient economy - towards innovative and sustainable competitiveness Hålls i: Linköping 2 3 november. Arrangör: Näringsdepartementet. Konferensen handlar om ett hållbart och konkurrenskraftigt europeiskt näringsliv och är ännu på planeringsstadiet. E-Government Hålls i: Malmö 18 20 november. Arrangör: Finansdepartementet och EUkommissionen. Läs mera: www.egov2009.se, www.vinnova.se/preconference. En ministerkonferens kring arbetet med att skapa en effektivare förvaltning med stöd av elektroniska verktyg. Målet är att stärka kunskapsöverföring mellan offentlig Madeleine Siösteen- Thiel sektor och universitet, forskningsinstitut, företag, andra medlemsstater och EU-kommissionen. VINNOVA ansvarar för tre av mötets 20 sessioner, bland annat det prestigefyllda visionsseminariet Vision 2020. VINNOVA ansvarar också för en förkonferens den 18 november. Till den ska en europeisk styrgrupp under ledning av Trond Knutsen från Norges Forskningsråd ta fram ett programförslag. E-förvaltning är en svensk paradgren enligt Madeleine Siösteen-Thiel, projektledare för VINNOVAs arbete under konferensen. Jag tror att vi kan mest i världen. Viktigt för oss är att se till att utvecklingsfrågorna inte blir för teknikorienterade utan att man tittar på medborgarens behov. Viktigt är också att lyfta fram betydelsen av forskning och innovation inom e-förvaltningsområdet, säger hon. 11 3 2009
TEMA: eu Forskningskonferenser Living Labs och FIRE Week Hålls i: Luleå 1 2 juli. Arrangör: Luleå tekniska universitet i samarbete med VINNOVA. Läs mera på: www.fireandlivinglabs09.eu 12 3 2009 En kongress som ska föra samman det teknikdrivna initiativet FIRE (Future Internet Research and Experimentation), som ingår i en portfölj av projekt med Ulf Blomqvist EU:s uppdrag att skapa framtidens internet, med Living Labs-initiativet som är ett nätverk för användardrivna ITinnovationer. Ska man skapa ett internet för framtiden så är det bättre att möta användarna tidigt istället för att låta dem ta ställning till färdigt arbete. Ett viktigt mål är att Europa ska kunna göra bra affärer av och med framtidens internet, i dag är det amerikanska företag som Google som dominerar, säger Michael Nilsson vid Luleå tekniska universitet. Konferensen kommer att föregås av två dagars projektredovisning där FIRE ska visa projektresultatet för EU-kommissionens representanter. Ett lyckat avslut på hela konferensen skulle vara att vi fick den svenska regeringen att ställa sig bakom en Luleå declaration för en användarcentrerad innovationskraft, säger Ulf Blomqvist vid VINNOVA. ITS World congress Hålls i: Stockholm 21-25 september. Arrangörer: VINNOVA och Vägverket. Läs mera: www.itsworldcongress.com En global konferens kring intelligenta transportsystem och -tjänster med mål att göra transportsystemet mer tillgängligt samtidigt som negativa effekter som olyckor och miljöpåverkan minskas. Årets tema är Intelligent Transport Systems In Daily Life. Tidigare ITS-kongresser har mest handlat om vägtrafik och ofta om ganska futuristiska lösningar. Vi vill visa hur intelligenta transportsystem kan förbättra människors vardag. Nytt är också att alla trafikslag finns med på kongressen, säger Ove Pettersson Ove Pettersson vid VINNOVA. Miljöfrågan kommer att få ett stort utrymme. Vi vill visa upp ett hållbart transportsystem, och visa hur ett effektivare transportsystem ger färre transporter och en bättre kollektivtrafik, säger Ove Pettersson. Samarbetet mellan industri, akademi och myndigheter inom transportområdet har varit intensivt inför kongressen. - Så ett viktigt resultat av kongressen hoppas jag blir att det goda samarbetet lever vidare, säger Ove Pettersson. SRC 09 (Security Research Conference) Hålls i: Stockholm 29-30 september. Arrangör: VINNOVA i samverkan med EU-kommissionen. Läs mera: www.src09.se En årligen återkommande konferens om EU:s säkerhetsforskning inriktad på samhällets säkerhet, som krishantering, säker infrastruktur och övervakning. Säkerhetsforskning får en allt större uppmärksamhet, både från ett medborgarperspektiv och från ett industrioch konkurrenskraftperspektiv, där företag kan skapa tillväxt och arbetstillfällen genom att skapa en säkrare värld, säger Johan Lindberg Johan Lindberg vid VINNOVA, som är ordförande i organisationskommittén för SRC 09. En viktig punkt under konferensen är när ESRIF, Europas strategigrupp inom säkerhet, presenterar sitt förslag för framtida EU-satsningar inom området. Dessa kommer att få stor betydelse för Sverige som har flera stora framgångsrika företag i säkerhetssektorn, som SAAB och Securitas, men även en stark småföretagssektor Några av VINNOVAs mål är att lyfta fram svensk industri och säkerhetsforskning och att arbeta för att det i framtiden ska komma utlysningar från EU-kommissionen som har hög relevans för svenska aktörer, säger Johan Lindberg. Innovativ upphandling inom hälsosektorn Hålls i: Stockholm 13 oktober. Arrangör: VINNOVA. En konferens som ska arbeta för att skapa större kunskap kring innovationsupphandlingar inom vård och omsorg, där vårdgivare handlar upp lösningar av hela
problem. Genom att upphandla hela lösningar som också kräver forskningsinsatser kan man dels skapa en säkrare vård, dels skapa framtida jobb och affärer, både inom Mats Jarekrans medicinteknik- och läkemedelsindustri, säger Mats Jarekrans som är projektledare för konferensen. Intresset för innovationsupphandlingar har, enligt Mats Jarekrans, ökat inom hela EU, inte minst efter att en ny lag stiftats för att harmoniera lagstiftningen för upphandlingarna i EU-länderna. Målgruppen för konferensen är i första hand sjukvården men även policy-makers och representanter från läkemedelsindustrin bjuds in. Det är sjukvården som handlar upp och som ser behoven. För VINNOVAs del är intresset stort eftersom det rör sig om en behovsdriven forskning, säger Mats Jarekrans. Manufuture Hålls i: Göteborg 30 nov - 1 dec. Arrangör: VINNOVA. Läs mera: www.manufuture.se En årlig konferens för att vidareutveckla den forsknings- och innovationsstrategi vars målsättning är att snabba upp omvandlingen till en hållbar europeisk industri som Ulf Holmgren utvecklar kunskapsbaserade produkter, processer och tjänster. Konferensens 350_450 personer får personliga inbjudningar till konferensen där bland annat workshops och industribesök ingår. Genom riktad inbjudan säkerställs att deltagarna har förutsättningar att bidra till utvecklingen av strategin, säger Ulf Holmgren vid VINNOVA. Var inte blyga Ordförandeskapet är ett utmärkt tillfälle att utveckla ett samarbete mellan intressenterna inom ett lands forsknings- och utvecklingssystem. Belöningen kan bli en del fördelar när nya forskningsprojekt sjösätts. Ordförandeskapet är ett utmärkt tillfälle att visa upp ett lands goda sidor, säger Laure Reinhard, generaldirektör för VINNOVAs franska systermyndighet OSEO Laure Reinhard är generaldirektör för VINNOVAs franska systermyndighet OSEO. En av hennes goda erfarenheter från det franska ordförandeskapet under sista halvåret 2008 var de stora franska forskningsinstitutens goda samarbete. Ordförandeskapet var ett bra tillfälle för oss att visa hur bra vi kan arbeta med forskning och utveckling i Frankrike och att få en bättre kontakt med de europeiska nätverken, säger hon. Även om arbetet ska vara europeiskt så kan några små fördelar tillfalla ordförandelandet. Laure Reinhart tar som exempel lanseringen av initiativen inom joint programming frivilliga forskningsprogram som administreras av de länder som väljer att delta och som därmed slipper en del tungfotad EU-byråkrati, men som ändå får viss EU-finansiering. Under vårt ordförandeskap släpptes det första initiativet inom joint programming. Det blev ett Alzheimersinitiativ, ett område där fransk forskning ligger mycket långt framme, säger hon. Några saker gick dock sämre än väntat, berättar Laure Reinhart. En konferens om framtidens energi skulle få president Sarkozy och kommissionens ordförande Barroso som gäster. Men så hoppade Sarkozy av, och då ville inte heller Barroso komma och luften gick ur konferensen. Så har man stjärngäster, då måste man ha en organisation som ser till att de kommer eller har ordnat bra reserver. Vid en annan konferens sammanförde vi ekonomisk forskning med innovationsarbete. Men de ämnena stod för långt från varandra, det blev som två konferenser. Hennes råd till de svenska kollegorna är att inte vara blyga. Ta tillvara tillfället och visa vad ni kan, exempelvis borde ni visa upp de goda relationerna mellan forskning och industri ni har i Sverige. 13 3 2009
fokus: östersjöregionen Pionjärarbete ger nya dim Sverige har som ordförandeland fått uppdraget att tillsammans med länderna runt Östersjön skapa en regional strategi för tillväxt. Det ger EU-arbetet en ny dimension, eftersom det hittills bara haft två nivåer, hela EU eller nationer. VINNOVA har en viktig roll i ett Flaggskeppsprojekt för tillväxt. Det här är en unik möjlighet att i ett pionjärarbete tillvarata de kunskaper och den framåtanda som finns i Norden, säger Karin Nygård Skalman vid VINNOVA. Text: Tomas Eriksson illustration: sven malmberg 14 3 2009 I samband med regeringsskiftet 2006 fick Östersjösamarbetet hög prioritet. Sverige drev då också i EU frågan om att få bilda en makroregion runt Östersjön. Ungefär samtidigt startade VINNOVA, i samarbete med bland annat Nordiska ministerrådet, ett antal pilotprojekt för samarbete i Östersjöregionen, exempelvis ett arbete med transnationella kluster. Ett viktigt mål var att identifiera möjligheter och hinder för samarbete i regionen. EU fann idén om makroregioner tilltalande och gav DG Regional ansvaret för att förhandla fram en strategi för hur en makroregion kan fungera. Arbetet har noga följts i Europa eftersom flera makroregioner står i startgroparna om Östersjöregionen lyckas övertyga kommissionen att detta är en bra nivå för EU-samarbete. Östersjöregionen vill bli en makroregion, vilket skulle ge en ny dimension åt EU-arbetet som hittills bara arbetat med enskilda länder eller hela EU. VINNOVA har en central roll. Det här ett spännande pionjärarbete och en unik möjlighet att ta tillvara vårt kunnande i Norden, säger Karin Nygård Skalman vid VINNOVA. Fyra samarbetsområden I juni presenterar DG Regional, ett EU-direktorat som jobbar med regional utveckling, ett strategiförslag för EU-kommissionen, som tar beslut i oktober. Där har fyra områden valts ut som lämpliga för samarbete inom Östersjöregionen: att skapa en ren miljö i regionen att skapa välstånd i regionen att göra regionen lättillgänglig och attraktiv att göra regionen till en säker och trygg plats. En svensk målsättning är att få en framträdande roll i arbetet med välstånd och tillväxt. Därför har regeringen gett VINNOVA i uppdrag att ta fram förslag till vad som på EU-språk kallas ett Flaggskeppsprojekt, vilket markerar att projektet tillmäts stor betydelse. VINNOVA har, delvis baserat på erfarenheter från sina pilotprojekt, identifierat sex områden som kan leda till stark tillväxt i regionen: Ett innovationssystem i världsklass. Ett regionalt samarbete gör oss både större och bredare. Vi kan olika saker i länderna, men är ändå så lika att vi kan samarbeta, säger Karin Nygård Skalman, koordinatör i arbetet med Flaggskeppsprojektet. Transnationella kluster. Klustren ökar möjligheten för samarbeten mellan företag likväl som samarbeten mellan näringsliv, universitet och finansiärer. De ger också tillgång till flera experter och skapar möjligheter för gemensamma affärer, eftersom man kan blanda in fler parter i en offert. Nätverk för innovativa små och medelstora företag. Genom att samarbeta med företag i andra länder kan de mindre företagen få ny kunskap, nya samarbetspartners och nya marknader. Kapacitetsbyggnad. Parterna måste bygga kompetenser för att klara av att dela med sig och ta emot kunskap av varandra. På policynivå måste man hitta bra styrinstrument som fungerar i alla länderna. Varumärkesbyggande av regionen och strategier för att locka utländska direktinvesteringar. Vi måste titta på hur vi ska marknadsföra oss, exempelvis om vi ska använda
FOKUS: vattenskärning ensioner ordet Östersjöregionen eller något annat. Vi måste även titta på vad som kan få de utländska bolag vi vill ha hit att etablera sig i regionen. Arbete med kunskapsutveckling För att skapa ny kunskap är det viktigt att man på policynivå lär sig att utvärdera och utveckla programmet genom att lära av varandra och hitta former för att ta till vara ny kunskap inom regionen men också världen utanför. Karin Nygård Skalman säger att förslagen i flera avseenden ligger i linje med VIN- NOVAs arbete och att de kan stärka vissa VINNOVA-program. Vi driver en linje om att internationalisera verksamheter inom VINNVÄXT och VINN Excellence Center. Det skulle kunna ske genom fördjupade relationer i regionen. Skär fint med vatten Med en ny vattenskärningsteknik kallad Fine Abrasive Waterjet ska företaget Finecut skära snitt så smala som en tiondels millimeter. Därmed blir vattenskärning ett viktigt komplement till laserskärning inom mikrokomponenttillverkning. Snabb start Vid ett klartecken från EU-kommissionen kan ett formaliserat EU-stött Östersjösamarbete vara en realitet redan 2010. Karin Nygård Skalman är mycket optimistisk. Den riskanalys vi gjort säger att vårt förslag bör gå igenom, så vi har redan bjudit in länderna i regionen till ett strategiskt forum som bland annat ska fastställa finansiering så att vi kan starta direkt vid ett ja från kommissionen. Snabbast ut blir troligen de transnationella klustren, eftersom vi arbetat med dessa i våra pilotprojekt. Då kan svenska innovationsmiljöer och kluster leta samarbetspartners runt Östersjön för att gemensamt gå in på en marknad, säger hon. VINNOVA beräknar kostnaderna för sitt Flaggskeppsprojekt till två miljarder kronor per år, varav hälften ska komma från EU. Sverige förväntas bidra med 160 miljoner. Från VINNOVAs sida ser man en mycket stor potential i ett lyckat makroregionalt samarbete. Östersjöregionen kan bli en världsledande innovationsregion inom ett antal områden, här finns starka forskningsbaser och starka innovationsmiljöer tillsammans med stora globala och små innovativa företag. Blir regionen erkänd som världsledande inom ett område så lockar den till sig internationellt kapital och ledande forskare. Jämför med Silicon Valley, alla vill vara där, säger Sven-Gunnar Edlund, avdelningschef på VINNOVAs aktörsavdelning. n Med så kallad abrasiv vattenskärning, där man tillsammans med vatten använder ett slipmedel, en metod som närmast kan liknas vid blästring, kan man med dagens teknik göra spår ner till 0,4-0,5 millimeters bredd. Men i Bollebygd är företaget Finecut nere i en spårbredd på 0,1 millimeter. Det öppnar för helt nya möjligheter till skärning. För elektronikindustrin fungerar vår teknik exempelvis vid singulering av komponenter som ligger på ett keramiskt substrat. Genom att kunna skära ett så smalt spår så blir vår teknik en attraktiv konkurrent till dagens tekniker. Till skillnad från diamantkapskivan, som bara kan skära raka spår, så kan vi följa komponenterna och därmed packa dem bättre. Och till skillnad från laserskärning så finns ingen risk att vi förstör känsligt material, säger Christian Öjmertz, vd vid Finecut. Inom medicinteknik kan vår metod skära mycket små detaljer i material som rostfritt eller titan. Guru i branschen Tekniken bygger delvis på patent skapade av engelsmannen Don Miller. Miller har mer än 40 års erfarenhet av utveckling av fluidmekanik och ses som en guru i vattenskärningsbranschen. Vi gjorde honom till delägare i företaget mot rättigheter till hans patent, berättar Christian Öjmertz. Arbetet att utveckla skärsystemet har fått stöd av VINNOVAs program Forska&Väx med 1,2 miljoner kronor. Pengarna gav oss möjlighet att angripa de problem som återstod för att ge utrustningen en tillräckligt hög tillförlitlighet för industriell användning, ett utvecklingsarbete vi gör med hjälp av industriforskningsinstitutet Swerea IVF. Det är en experthjälp vi inte skulle ha haft råd med annars, och utöver sin kompetens så har Swerea IVF goda kontakter inom EU som vi kan ha nytta av, säger Christian Öjmertz. Målet är att bygga en egendesignad komplett anläggning med alla delar skär enhet, pump och styrenhet integrerade och skärmade, till skillnad från dagen vattenskärningsmaskiner som har delarna separat. Vi räknar med att vara ute på marknaden i slutet av året. I början kommer vi att erbjuda uppdragsskärning, vilket också blir ett sätt för oss själva att utveckla processen. Men i framtiden är försäljning av kompletta maskinsystem vår huvudverksamhet, säger Christian Öjmertz. D För mer information www.finecut.se christian.ojmertz@finecut.se 15 3 2009
Årskonferens 2009 Årskonferens som pekade på möjligheter 16 1 2006 Krisen har drabbat Sverige hårt. Men samtidigt visade VINNOVAs Årskonferens att det öppnar sig nya möjligheter när det görs stora satsningar och efterfrågan ökar på lösningar för en mer hållbar tillväxt. En samlad åsikt var att stimulanspaket även måste innehålla långsiktiga investeringar som kopplar samman innovationer och olika samhällsbehov. Text: andreas nilsson foto: anette andersson Behovet av att satsa i krisen lyftes fram av Lena Gustafsson, tf generaldirektör, som inledde med att berätta om den strategi för hållbar tillväxt som VINNOVA lämnat till regeringen. Banbrytande idéer som kan förnya näringsliv och samhället kräver offentlig medfinansiering. Vi satsar nu på flera stora program som fokuserar på samhällsbehov inom bland annat hälsa samt energi- och miljöteknik. Det behövs också insatser på regional nivå. Trots alla varsel finns det en spirande entusiasm ute i landet som vi måste ta tillvara. Vad Sverige kan göra för att vända trenden diskuterades. Mindre företag är snabba på att fånga upp nya möjligheter och skapa arbeten. Samtidigt har de ofta små finansiella muskler och tvingas dra ned på FoU i kristider, något Per Olofsson, vd för Climatewell, förde fram. Vi inom energi- och miljöbranschen har aldrig upplevt större drivkrafter för att satsa på innovation. Samtidigt är det dyrare än någonsin att investera när det är ont om kapital. Forska&Väx Han hade två önskningar, dels åtgärder som ökar efterfrågan, dels program som finansierar expansion kopplad till innovationer. Att höja budgeten för Forska&Väx som VINNOVA nu gör är helt rätt, men byt kronor till euro så blir det en nivå som motsvarar behovet bättre. Charlotte Brogren, utvecklingschef på ABB Robotics som i höst tar över som generaldirektör på VINNOVA, pekade på att vi måste våga välja bort i satsningarna, annars är det ingen kraftsamling. Hon såg också behov av riktade insatser. Att utveckla teknologier är bara en del, vi behöver även bli bättre på att ta idéer till marknaden. Satsningar på att kunna demonstrera tekniker på hemmaplan är avgörande för att få kunder att våga satsa. Dagen gav också en inblick i vad som händer i omvärlden för att motverka krisen. Arthur Bienenstock, vetenskaplig rådgivare vid Stanford, berättade om det stimulanspaket som president Obama lanserat och där FoU-satsningar ingår. Forskningen har fått en starkare ställning med många nya duktiga medarbetare i Vita huset, bland annat Nobelpristagaren Steven Chu som energiminister. Omkring 15 miljarder dollar ska kraftigt öka anslagen till en rad statliga forskningsfinansiärer. Arthur Bienenstock befarade dock
att det blir svårt att spendera alla projektmedel klokt, och hade gärna sett mer riktade investeringar i forskningsinfrastruktur. För att även stimulera FoU-satsningar inom näringslivet hoppas jag att Obama i sin budget gör skatterabatten för FoU i företag permanent, vilket skulle underlätta för mer långsiktiga investeringar. Kina satsar Krisen har även drabbat Kina. Rongping Mu, chef för policyfrågor vid landets vetenskapsakademi, berättade om satsningar där motsvarande 400 miljarder kronor går till FoU. Regeringen har lanserat en ny syn på landets utveckling, med mer fokus på individer och hållbar tillväxt. Flera nya program har kopplingar till FoU och en förnyelse av industrin, men för att stärka vår innovationskraft måste vi utveckla det internationella samarbetet. Satsningar görs även inom EU. Khalil Rouhana, chef för strategier inom IKTområdet vid EU-kommissionen, berättade om det stimulanspaket som lanserades forskningen har fått en starkare ställning med många nya duktiga medarbetare i Vita huset. tillsammans med medlemsländerna i slutet av 2008. Specifika delar som rör FoU är att öka samarbetet inom områden som tillverkning, byggande och transporter. Både privata och offentliga aktörer ska få finansiering inom ramprogrammet, med en systemsyn så att utlysningar spänner över flera tematiska områden och leder till större effekt. Till exempel satsas en miljard euro på miljöbilar tillsammans med industrin, samtidigt som offentliga upphandlingar ska höja efterfrågan. Systemsyn och insatser för att öka efterfrågan är viktiga delar även i Finlands nya innovationsstrategi från förra året. Mikko Alkio, statssekreterare vid Arbets- och näringsministeriet, berättade också att finska politiker nu diskuterar skattelättnader för FoU-investeringar för att nå ännu fler företag, något alla OECD-länder redan har förutom Sverige och Finland. Göran Marklund, tf vice generaldirektör, avslutade årskonferensen med att åter lyfta möjligheterna. Även om det är ett kärvt läge måste politiker och företagsledare prioritera för att vi ska säkra vår välfärd även framöver. Det finns tillväxtpotential i alla branscher, men få som vill investera just nu. Det enda säkra är att det kommer att vända, och då måste vi stå rustade. Det mesta av konferensen finns dokumenterat, dels inspelat och dels som annan dokumentation. Se www:vinnova.se/arskonferens2009 n 17 1 2006
innovation Mikroklimat 18 3 2009 Det mycket personliga kontrollbordet Att ha en trött operatör i ett kontrollrum eller i en driftcentral kan bli dyrt och farligt. Boråsföretaget CGM ska nu i ett forskningsprojekt med finansiering från VINNOVA ta fram ett operatörsbord som bland annat ger varje operatör möjlighet att justera klimatet. Text: tomas eriksson bild: Bo reinerdahl Allt fler funktioner inom verksamheter med dygnetrunt-drift som processindustrier, tågtrafiksövervakning eller kärnkraftverk samlas i allt större driftcentraler, där allt fler människor samverkar och med kort varsel ska vara förberedda på att hantera svåra problem. I takt med att allt fler människor sätts tillsammans och ska dela på en arbetsplats krävs mer flexibla arbetsplatser för att passa alla människor, berättar Pierre Schäring, ägare till företaget CGM. Operatörerna kan ha olika önskemål om temperaturer, en del tycker att det är för varmt, en del att det är för kallt. Därför arbetar vi med att utveckla system för mikroventilation som skapar vad som kan liknas en luftbubbla runt en enskild operatör. Bra ljudabsorption och möjlighet att kunna variera sin arbetsställning är andra viktiga faktorer, säger han. I ett forskningsprojekt som CGM gör i samarbete med Chalmers, Göteborgs universitet och SP vill man gå längre än så. Exempelvis genom att förändra miljön beroende på vilken aktivitet som pågår. 95 procent av tiden är övervakning. Men om något annat allvarligt händer kan det vara bra om systemet exempelvis kan kyla luften och ändra djup och vinkling på bildskärmarna för att ge operatören optimala förutsättningar i arbetet. En operatör som undviker misstag sparar stora kostnader åt sin arbetsgivare, säger Pierre Schäring. Vi tittar också på möjligheter att syresätta luften vid kritiska situationer om det visar sig innebära att hjärnan jobbar bättre. VINNOVA har inom ramen för Forska&Väx satsat 2,5 miljoner i arbetet. CGM har elva anställda och en omsättning på runt 50 miljoner kronor. 80 procent av produktionen går på export. ABB är en viktigt samarbetspartner som leverantör av styrsystem och deltar i forskningsprojekten kring framtidens operatörsbord. n CGM forskar fram en lösning för att låta operatörerna i ett kontrollrum individuellt ställa in klimatet runt det egna arbetsbordet. 1 I golvet under varje operatörsbord sitter en liten värmeenhet. Kall luft matas fram till enheten där den delas upp i två sektioner. Luften värms upp individuellt och transporteras vidare till nedre och övre luftutsläppen. 2 Operatören kan enkelt ange olika lufttemperaturer för över- och underkropp, helt efter individuella behov och situation. 3 Operatörsbordets ventilationssystem är konstruerat så att de olika mikroklimaten inte påverkar varandra. 4 Vid en kritisk situation kan systemet gå in och sänka temperaturen någon eller några grader. Detta gör operatören mer alert och skärper dennes förmåga att fatta rätt beslut. D För mer information www.cgm.se pierre@cgm.se
porträtt Ska ta tillbaka tätplats för Europa Namn: Iréne Norstedt Position: Head of sector för implementeringen av IMI, Innovative Medicin Initiative. Familj: Katten Bettemuf. Fritidsintressen: Heminredning, trädgård, målar tavlor, segla, träna. Hon har en bakgrund som apoteksbiträde. Nu ansvarar hon för arbetet med att försöka få Europa att åter bli världsledande inom läkemedelsutveckling. Från sin Brysselhorisont berömmer hon flera svenska universitet för ett framsynt och aktivt forsknings- och innovationsarbete. Och fortfarande, efter 13 år i Belgien, längtar Iréne Norstedt till lukten av ett svenskt försommarregn. Text: Tomas Eriksson foto: Erik Luntang Låt oss börja med några enkla fakta kring forskning och innovation inom läkemedelsindustrin: Det investeras allt mer pengar i läkemedelsindustrin, men det kommer ut allt färre nya mediciner. Det tar tio år och kostar någonstans mellan 600 och 900 miljoner kronor att ta fram en ny medicin. Bara 1-2 forsknings- och utvecklingsförsök av 10 000 är framgångsrika, resten hamnar i papperskorgen. Dessa misslyckanden måste finansieras av de få lyckade försöken. Lägg dessutom till att Europa förlorat stora delar av forskningen i branschen. Forskare är som folk i allmänhet och åker dit pengarna finns. Och 2000-talets forskningspengar hittar man allt oftare i USA och Asien. Situationen är så alarmerande att många européer som gör sin post docforskning i andra delar av världen inte har några jobb att komma hem till utan tvingas stanna kvar. Väljer att låta bli Så här kan det inte fortsätta om europeiska läkemedelsindustrin som i gamla goda tider ska skapa både bättre liv för mänskligheten och ge vinst till sina ägare. Man behöver inte heller vara disputerad för att räkna ut att riskerna är enorma om ett mindre, innovativt företag vill försöka sig på att utveckla egna läkemedel. Därför väljer många att låta bli. 19 3 2009
Iréne Norstedt är en av de personer som från EU:s sida varit med i uppbyggnaden av Innovative Medicines Initiative, där EU och läkemedelsindustrin satsar två miljarder euro till forskning och utveckling inom läkemedelsindustrin. 20 3 2009 Det var inför dessa otvetydiga fakta som EU-kommissionen 2004 tog sig an den europeiska läkemedelsindustrins problem och skapade en så kallad technology platform ledd av läkemedelsindustrins europeiska branschorganisation EFPIA. I det sjunde ramprogrammet blev det till initiativet IMI Innovative Medicines Initiative och etablerat som ett Joint Technology Initiative, med målet att få mer pengar till forskning och att skapa förbättrade utvecklingsprocesser. Dit anslog EU-kommissionen en miljard euro. Läkemedelsindustrin lade in lika mycket i potten. En av de ansvariga för arbetet från EU-kommissionens sida har varit svenskan Iréne Norstedt i rollen som Head of Sector. Men under hösten kommer hennes arbete att förändras i takt med att IMI får autonomi och frikopplas från sina ägare, som nu får styra i rollen som styrelseledamöter. Då övergår vår roll till att ge stöd till Kommissionens styrelsemedlemmar, berättar Iréne Norstedt som också ingår i den grupp som nu rekryterar personal, inklusive en exekutiv direktör, till IMI. Hon har stora förhoppningar på det framtida arbetet. Framförallt eftersom industrin har visat sig så intresserade av samarbete, både med andra företag och andra organisationer, vilket inte varit vanligt. Dessutom har IMI en miljard euro från EU och en miljard från industrin till sitt förfogande för att stödja arbetet. Något liknande finns inte någonstans i världen, man kan jämföra med amerikanska The Critical Path Initiaitve som har en liknande uppgift, men som inte har några pengar till sitt förfogande. Samarbetsvillig industri Iréne Norstedt ser också en del lovande attitydförändringar hos industrin. Som att industrin har visat sig villig att samarbeta med patienter på ett annat sätt än tidigare, bland annat genom att diskutera med patientorganisationer under tidigt utvecklingsarbete. Ett viktigt problem att angripa är bristen på kunskapsöverföring mellan industri, universitet och myndigheter men också inom enskilda företag. Det handlar om att hitta sätt att sam-