Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet om åtgärder för ett längre arbetsliv och har följande synpunkter. (Numreringen nedan följer av direktivets kapitel.) Sammanfattning Svensk Försäkring är enig med utredningen om vikten av ett längre arbetsliv för att pensionsnivåerna inte ska bli för låga eller försörjningsbördan orimlig och för att mildra hoten mot finansieringen av den framtida välfärden. Svensk Försäkring välkomnar därför en diskussion kring åtgärder för ett längre arbetsliv. Det är samtidigt av yttersta vikt att det finns en enighet om orsakerna till förtida utträde från arbetsmarknaden så att de åtgärder som vidtas ger den önskade effekten på arbetsutbudet. I annat fall riskerar den kommande diskussionen och inriktningen på åtgärderna att föras i fel riktning. 9. Tjänstepensioner som bidrar till ett längre arbetsliv 9.1 Tjänstepensioner och utträdet från arbetslivet Svensk Försäkring instämmer i utredningens bedömning att det är viktigt att det förs en diskussion kring hur de avtalade tjänstepensionerna och lagstiftningen avseende tjänstepensioner kan utvecklas för att bidra till ett längre arbetsliv. Svensk Försäkring anser dock att utredningen brister i analysen vad gäller orsak och verkan. För att uppnå målsättningen om en höjd faktisk pensionsålder måste det finnas en enighet om orsakerna till varför den faktiska pensionsåldern ligger på dagens nivå. Utredningen menar att tjänstepensionerna bidrar till att äldre tidigt lämnar arbetslivet (s. 241). För att visa på tjänstepensionernas roll för förtida pensionering har utredningen använt inkomststatistiken. Den visar att omkring 60 procent av privattjänstemännen lämnar arbetsmarknaden permanent före 65 års ålder (Källa: SOU 2012:28, Längre liv, längre arbetsliv s. 464). Samtidigt pekar utredningen på att det saknas forskning kring hur tjänstepensionernas utformning faktiskt påverkar de äldres utträde från arbetslivet (s. 243). Det bör även noteras att dessa Box 24043, 104 50 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 785 00 www.svenskforsakring.se En del av Svensk Försäkring i samverkan
beräkningar utgör uppskattningar. Enligt statistik över faktiska pensioneringar för privattjänstemän som omfattas av ITP2 (den förmånsbaserade tjänstepensionen) är det drygt 10 procent som går i pension före 65 års ålder och majoriteten av dem går efter 62 år (Källa: statistik från Alecta, PRI Pensionsgaranti och AMF avseende deras försäkringstagare). Vad gäller förekomsten av avgångspension och generositeten i erbjudandena har de minskat under senare år. Svensk Försäkring konstaterar även att kunskapen i den allmänna diskussionen vad gäller tjänstepensioner och deras effekter på arbetsmarknaden har brister. En person som har en inkomst understigande 7,5 inkomstbasbelopp (35 375 kronor/månad) kan aldrig bli dyr att anställa inom ITP2 (förmånsbaserad ålderspension inom tjänstepensionssystemet) oavsett hur stor löneökningen blir. Detta då det finns en premiemaximeringsregel som begränsar hur hög arbetsgivarens premie till den förmånsbestämda ålderspensionen kan bli. För 2013 innebär premiemaximeringsregeln att premien för den förmånsbestämda ålderspensionen kan bli högst 5,8 procent av lönen upp till 35 375 kronor per månad. Vidare, i de fall där det är mindre än fem år kvar till pensionsåldern finns det inom ITP2 villkor som reglerar hur stor lönehöjning som kan vara pensionsgrundande. Slutligen, för arbetsgivare som anställer personer med en årslön över 10 inkomstbasbelopp finns det en möjlighet att, som villkor för anställningen, erbjuda ITP1 (premiebaserad ålderspension inom tjänstepensionssystemet) istället för ITP2. Sammanfattningsvis anser Svensk Försäkring att det inte är väl underbyggt att peka ut tjänstepensionssystemen som ett av de främsta skälen till tidiga utträden från arbetslivet. Som vi har pekat på ovan är det ytterst tveksamt om de kan tillskrivas den betydelse för 65-årsnormen som utredningen hävdar. Svensk Försäkring vill istället lyfta fram behovet av att ge ökade möjligheter till kompetensutveckling, något som diskuteras i kapitel 8, ökad arbetsmiljöforskning kring förebyggande åtgärder samt att återgång i arbetslivet underlättas för dem som exempelvis utförsäkras från sjukförsäkringen. 9.2 Skattegynnat sparande i tjänstepensioner Svensk Försäkring instämmer med utredningen i att det är fullt rimligt att skattereglerna för tjänstepensioner och den allmänna pensionen är symmetriska. Den allmänna pensionen uppskattas i dag, enligt Pensionsmyndigheten, ge knappt 50 procent av slutlönen. För de flesta är det inte en tillräckligt hög nivå, vilket innebär att tjänstepensionen för många utgör ett mycket viktigt komplement till den allmänna pensionen. Avsättningar till tjänstepension och individuellt pensionssparande handlar om uppskjuten lön respektive konsumtion, vilket i sig motiverar att skatten tas ut när pensionsutbetalningarna påbörjas. Det innebär vidare en omfördelning av skatteinkomster till en senare tidpunkt då belastningen på de offentligt finansierade systemen för bl.a. hälso- och sjukvård är högre. 9.5 Trepartssamtal om längre arbetsliv I avsnitt 9.5.1 s. 250 i betänkandet anges följande I några avtal finns en högsta ålder för första uttag av tjänstepension vilket skapar ekonomiska incitament att 2 (5)
minska arbetets omfattning alternativt sluta arbeta vid den åldern. Svensk Försäkring ställer sig frågande till detta. Någon högsta ålder för första uttag förekommer inte inom ITP och inte heller inom Avtalspension SAF-LO, PA-03 eller KAP-KL, åtminstone inte vad gäller den förmånsbestämda delen. Vidare, på s. 251 anges att Reglerna för premieberäkning i de förmånsbestämda systemen skapar även svårigheter för bl.a. dem som skulle behöva byta till ett mindre krävande jobb, eftersom en ny arbetsgivare ofta tvingas ta över höga premieinbetalningar. Detta är inte korrekt. En äldre person, som byter till ett arbete med lägre lön hos annan arbetsgivare, genererar tvärtom en låg kostnad då premien för tjänstepensionen följer av lönenivån. Den anställde har givetvis alltid rätt till de tidigare tjänstepensionsförmåner som tjänats och betalats in under tidigare anställningar. 10 Ökade informationsinsatser Det är utredningens bedömning att ökade resurser bör användas för att långsiktigt utveckla och förstärka informationen i olika delar. Svensk Försäkring instämmer till fullo i denna bedömning. Det är av yttersta vikt att såväl unga, som ännu inte har trätt in på arbetsmarknaden, som de i arbetskraften som arbetar, inklusive dem som närmar sig pensioneringen och står i begrepp att gå i pension, har så bra information som möjligt kring vilka ekonomiska konsekvenser som deras beslut kring arbete och sparande har för deras framtida försörjning. En hög grad av förutsebarhet och transparens är en förutsättning för att kunna nå acceptans för en högre pensionsålder och för att stimulera arbetstagare att arbeta längre. Det är utredningens bedömning att en ny internetportal bör byggas upp. Denna ska utgöra den centrala punkten för information om längre arbetsliv och pensionering. Mot bakgrund av att det i flera utredningar konstaterats att nuvarande informationsflöde är splittrat och oenhetligt har Svensk Försäkring svårt att se behovet av ytterligare en portal för information om pensioner och vad den skulle kunna tillföra utöver exempelvis Min Pension.se, som lämnar information och prognoser om pensioner och dessutom är välkänd hos befolkningen med nära 2 miljoner registrerade användare. Det kan istället finnas skäl att se över den information som redan ges. Är den rätt utformad? Ges den i rätt sammanhang? Har konsumenterna förmåga att ta till sig informationen? Svensk Försäkring konstaterar i en rapport som togs fram under våren 2013 Nöjda och trygga kunder konsumentinformation om försäkring att det inte är givet att mer information ger mer välinformerade konsumenter. Informationen måste utformas utifrån individers behov av och förmåga att ta till sig informationen. Att erhålla information om pensionssparande från en rad olika aktörer (myndigheter, försäkringsföretag, valcentraler m.fl.) med olika uppdrag upplevs vara förvirrande. Dessutom är informationen delvis överlappande genom att det exempelvis förekommer att både valcentral och försäkringsföretag lämnar information om samma försäkring. 3 (5)
17 Avdrag vid pensionsavsättningar, 55-årsgränsen m.m. 17.3 Avdrag vid pensionsavsättningar, 55-årsgränsen Utredningen föreslår att avdragsgillt sparande för pensionsförsäkring i form av kollektivavtalsbundna försäkringsavtal, privata pensionsförsäkringar och privata individuella pensionslösningar (IPS), fr.o.m. januari 2017 tidigast ska få betalas ut från 62 års ålder. Som tidigare nämnts är det i dag ett fåtal som tar ut tjänstepension från 55 års ålder. Svensk Försäkring anser därför att betydelsen av 55-årsgränsen för förtida pensionering är överdriven. Svensk Försäkring saknar även en diskussion i betänkandet kring att de grupper, som har behov av förtida pensionering, ges denna möjlighet. Det handlar om individer som många gånger, av olika skäl, inte har möjlighet att fortsätta arbeta. Svensk Försäkring anser därför att det är viktigare att föreslå förändringar som bidrar till mer flexibla lösningar än att justera åldersgränser. Olika individer har olika behov och möjligheter. Det finns de som vill, men inte kan eller förmår, arbeta längre. Det finns också de som, av olika skäl, önskar fortsätta att arbeta förutsatt att de har möjlighet att trappa ned genom att gå i delpension. Det måste respekteras. Ett mer flexibelt system, som är bättre anpassat till dagens situation, bör därför eftersträvas. I dag saknas exempelvis möjlighet att höja sitt arbetskraftsdeltagande efter ett par år i pension då 5-årsregeln i inkomstskattelagen (58 kap. 11 ) kräver att pensionen under de första fem åren betalas ut med samma belopp eller med stigande belopp vid varje utbetalningstillfälle. Det är en skillnad mot vad som gäller för den allmänna pensionen, där det är fullt möjligt att göra ett uppehåll. Det bör även klarläggas att det inte strider mot skatterätten i sig att påbörja uttag från en pensionsförsäkring endast i viss omfattning utan att hela försäkringen tas i anspråk (s.k. delaktualisering). Vidare är uttag av tjänstepension i många fall oåterkalleligt. Svensk Försäkring anser att det, ur ett arbetskraftsutbudsperspektiv, är viktigare att se över dessa regler än att justera 55-årsgränsen. Slutligen önskar Svensk Försäkring framföra vikten av att uppmuntra pensionssparande. Det är mycket viktigt att enskilda individer stimuleras till att öka sitt långsiktiga sparande för att kunna ha en tillfredsställande inkomst när de blir äldre och för att belastningen på de offentliga systemen inte ska bli alltför hög i framtiden. Det finns därför skäl att se över nuvarande avdragsrätt för pensionssparande. 20 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 20.4 Inkomstskattelagen Utredningen föreslår att lagförslagen ska tillämpas på försäkringsavtal som ingås efter den 31 december 2016. För kollektivavtalsbundna försäkringsavtal som har förnyats efter ikraftträdandet gäller de nya bestämmelserna. 4 (5)