Fokusgrupper med deltagare och lärare på allmän kurs

Bilaga 4 Resultat från fokusgrupperna Fokusgrupper med deltagare och lärare på allmän kurs Vi har genomfört sex fokusgrupper med sammanlagt 44 deltagare på allmän kurs och sex fokusgrupper med sammanlagt 22 lärare. Fokusgrupperna har hållits på sex olika folkhögskolor. Vi har träffat i stort sett samtliga lärare som undervisar på allmän kurs på de folkhögskolor vi har besökt. Fokusgrupperna på folkhögskolorna bestod av två delar. I en första del ställdes allmänna frågor som inte explicit handlade om de fyra syftena. Vi ville utgå ifrån deltagarnas erfarenheter och egna tankar. Ofta handlade dock svaren redan i denna del om de fyra syftena, framför allt under lärarnas fokusgrupper. Frågor till deltagarna Del 1 av fokusgrupperna bestod av följande huvudfrågor: Vad är det bästa med att gå på folkhögskola? Vad är det sämsta med att gå på folkhögskola? Om ni inte hade gått på folkhögskola, vad tror ni att ni hade gjort i stället? Del 2 handlade om de fyra syftena. Fokusgruppsdeltagarna fick syftena presenterade på papper och följande huvudfråga ställdes: Hur tycker ni att folkhögskolan sköter sig när ni tittar på de fyra syftena? Frågor till lärarna Del 1 av fokusgrupperna bestod av följande huvudfrågor: Hur skulle ni vilja beskriva folkhögskolans roll i samhället? Vad vill ni att deltagarna på allmän kurs ska få med sig i livet när de lämnar folkhögskolan? Vilka deltagare hoppar av utbildningen och varför? Kunde folkhögskolan ha gjort något annorlunda för de deltagare som hoppat av? 1

Del 2 handlade om de fyra syftena, som redovisades på papper. Följande huvudfrågor ställdes: Är de fyra syftena realistiska att arbeta från? Hur tolkar ni dem för att kunna förverkliga dem? Allmänt om folkhögskolan deltagarnas syn Deltagarna beskriver lärarna som engagerade och flexibla Gemensamt för alla de skolor vi har besökt är deltagarna beskriver lärarna och miljön i mycket positiva ordalag. Deltagarnas positiva omdömen om lärarna kan sammanfattas på följande sätt: Lärarna är engagerade och flexibla Lärarna vägleder på olika sätt Det finns en nära kontakt med lärarna Relationerna är familjära och stöttande, både mellan deltagare och mellan lärare och deltagare Det var i allmänhet en stor övervikt för de positiva omdömena om folkhögskolan. men tempot kan vara för långsamt för vissa En del deltagare pekar också på vissa negativa aspekter av allmän kurs: Tempot kan vara för lågt för en del deltagare Det kan finnas en känsla av att man inte har samma status som deltagarna på särskild kurs Man upplever ibland att resurserna till allmän kurs är otillräckliga. Några deltagare vill ha mer utmaningar. Det låga tempot gör att de känner sig understimulerade och de menar att de inte kan nå så långt som de vill. På flera skolor lyfter deltagarna fram att det finns en hierarki bland kurserna där allmän kurs finns längst ner. Detta kan medföra att de känner att de inte har samma status som de som går särskild kurs. Det kan exempelvis handla om hur skolan fördelar resurser och lokaler till allmän respektive särskild kurs. Folkhögskolans roll i samhället lärarnas bild I lärarnas svar går det att utläsa att folkhögskolorna i allmänhet, och allmän kurs i synnerhet, har fyra huvudsakliga funktioner: Folkhögskolorna är ett alternativ för dem som inte klarat av eller passat in i grundskolan eller på gymnasiet. 2

Folkhögskolorna erbjuder en mer flexibel skolform. Folkhögskolan ska vara en demokratisk utvecklingsinstans. Folkhögskolorna är mycket mer än bara utbildning, de erbjuder bland annat en mötesplats och möjlighet till personlig utveckling. Ett alternativ för dem som inte fullföljt grundskolan eller gymnasiet Folkhögskolan är en andra chans, eller till och med en tredje eller fjärde chans. Många av deltagarna har tidigare negativa erfarenheter från den ordinarie skolan. De kan ha haft en känsla av att de inte passade in där, eller de kan ha misslyckas på grund av trassliga familjeförhållanden eller psykisk ohälsa. Folkhögskolan fungerar som en nystart där deltagarna tillåts vara sig själva, men samtidigt ingå i ett tydligt sammanhang. En av lärarna vill kalla folkhögskolan en annan chans, för att betona att det är något annat än det som deltagarna har upplevt tidigare. Lärarna ser och möter deltagarna där de är. Lärarna försöker hitta varje individs drivkraft och arbeta utifrån den. Folkhögskolans roll är att skapa en trygg plats där det är tillåtet att göra misstag. Det kan ta tid för deltagarna att anpassa sig till folkhögskolemiljön och pedagogiken, upp till ett år för vissa. Först därefter kan de påbörja studierna på allvar. Mycket handlar om också att många utav dem här har ett självförtroende som är kört i botten och att det handlar om att på något sätt så får man börja från början med att bygga upp det för att sen kunna komma med alla kunskaperna som behövs. En mer flexibel skolform Folkhögskolorna har lång erfarenhet av olika typer av deltagare med olika förutsättningar och behov. Lärarna har möjlighet att utgå från sina deltagares behov och anpassa undervisningen därefter. Jag tänker rent pedagogiskt också att vi erbjuder ett alternativ till andra skolformer med lite bredare syn på hur man kan lära in och vilka ingångar det finns till teoretisk kunskap. Folkhögskolorna kan snabbt förändra ett undervisningsupplägg. Denna flexibilitet och frihet anses vara unik för folkhögskolan. Deltagarna får mod att gå vidare I fokusgruppen får lärarna svara på frågan om vad de vill att deltagarna ska få med sig i livet när de lämnar folkhögskolan. Sammanfattningsvis kan vi från fokusgrupperna se ett mönster i lärarnas svar. De hänger nära samman med tre av fyra syften med statsbidraget till folkbildningen. Kultursyftet är inte närvarande på samma sätt. 3

Deltagarna ska ha fått nya kunskaper samt möjlighet att gå vidare med sina studier Deltagarna ska ha vuxit som människor Deltagarna ska våga delta i en diskussion Deltagarna ska våga ha mål och drömmar Deltagarna ska känna att de kan vara aktiva i samhället Demokratisyftet Öppenhet mot alla Flera deltagare beskriver hur de tränas i att bli mer toleranta mot andra. På en skola berättar deltagarna om att lärarna, när en deltagare hade blivit dåligt behandlad, ordnade en temadag om diskriminering och vilka regler som gäller om det. Deltagarna hade workshops där de ingående gick igenom diskrimineringsgrunderna. En av deltagarna beskriver studierna på folkhögskolan som att det är öppet för alla, alla är välkomna. Det spelar inte så stor roll vem du var innan du kom hit. (Deltagare) Deltagardemokrati På ett par av skolorna berättar lärarna om att det finns samverkansråd eller deltagarråd (elevråd). Det är en viktig del av arbetet med demokratisyftet. På flera av skolorna beskriver deltagarna hur hela miljön på skolan präglas av en demokratisk kultur och att deltagarna har ett reellt inflytande. Intrycket är dock att skolorna skiljer sig åt i det avseendet och att man har gått olika långt vad gäller deltagardemokrati. Spannet kan beskrivas som att det sträcker sig från att deltagarna har inflytande på i det närmaste varje detalj, till att de känner att de sällan får gehör för sina synpunkter om det på något sätt handlar om resurser. Lärarna beskriver hur deltagarna även har inflytande över lektionernas innehåll. En lärare menar att deltagarna själva har så många egna erfarenheter att lektionerna ofta kan byggas utifrån deras kunskaper och erfarenheter. En annan lärare berättar att de använder sig av klassråd för att utvärdera veckans arbete och lägga upp hur de ska jobba framöver. Våga göra sin röst hörd Lärarna menar att det är viktigt att deltagarna lämnar skolan med vetskapen om att de kan och får göra sin röst hörd. Diskussionerna i klassrummet blir ett forum där deltagarna kan testa sina åsikter och undersöka var gränserna går. Överlag är det ett mycket tillåtande diskussionsklimat. 4

Där har vi en viktig uppgift också som lärare att våga ta de debatterna och inte skygga för det och kunna stå stadigt i det och på något sätt visa att det är inte farligt att tycka olika och inga åsikter är heller farliga så länge man inte gör något olagligt eller så. Diskussionerna är ett effektivt sätt att slå hål på och undvika fördomar. Samtidigt är det viktigt för lärarna att göra skillnad på person och åsikt. Deltagarna bekräftar den bild som lärarna ger. Det är i diskussionerna man hör andra åsikter, man tänker på dem och man reflekterar och diskussionerna är oändliga. (Deltagare) Lära sig hur samhället fungerar Folkhögskolan beskrivs av lärarna som en skola i demokrati. En del deltagare med utländsk bakgrund nämner vikten av att få de svenska lagarna och reglerna förklarade. En deltagare berättar att han hade bott i Sverige i tolv år innan han började på folkhögskola, och att han nu har gått på skolan i fyra år för att skaffa sig utbildning från grundskolenivå och uppåt. Jag fick lära mig hur samhället fungerar på den här skolan. Det bästa med folkhögskolan är att vi har lärare som förklarar det. (Deltagare) Flera folkhögskolor tycks ha uppmärksammat att vissa deltagare kommer från familjer där det inte finns en vana vid att rösta i allmänna val. I samhällskunskapen ska vi bland annat besöka riksdagen nästa vecka och de är väldigt angelägna att lära oss att delta i samhället genom att rösta. Och innan jag kom hit så röstade jag inte, för jag tycker inte om politik. Men de har fått mig att ändra synen på hur politiken kan vara och hur lätt det kan vara egentligen, för jag tyckte att det var jättesvårt. (Deltagare) Oväntade möten På folkhögskolan sammanstrålar personer som antagligen inte skulle träffas annars. Det handlar om möten mellan generationer och kulturer, men också mellan personer som på andra sätt har olika förutsättningar i livet. En lärare berättar att de aktivt försöker mixa olika grupper på skolan för att nya konstellationer ska bildas. Deltagarna bekräftar bilden av folkhögskolan som en mötesplats. Att möta så många olika människor på en och samma plats. Jag menar, jag kommer från en liten småstad, liksom där alla känner alla och det var ganska strängt och hierarkiskt och gruppindelat. Och helt plötsligt så kommer så många människor samman [på folkhögskolan] helt utan barriärer inför varandra och liksom bara slänger sig samman. (Deltagare) Några deltagare vittnar om att det var positivt att själv bli bemött med tolerans. De hade upplevt motsatsen på gymnasiet och att deras åsikter inte hade respekterats där. De tankar man har diskuteras på ett respektfullt sätt på 5

folkhögskolan, vilket kan leda till att man börjar reflektera över sina egna idéer och kanske ifrågasätta dem. Våga vara aktiva i samhället Lärarna menar att folkhögskolan ger verktyg som ska hjälpa deltagarna att bli aktiva samhällsmedborgare. Att våga ta plats och uttrycka sin åsikt är delar av detta och har ett samband med att man växer som människa. Det handlar också om att ge deltagarna bättre förståelse för svensk politik och därigenom få dem att rösta vid val. Men det handlar även om att uppmuntra dem att delta aktivt i samhällsaktiviteter samt förenings- och kulturliv. Ett exempel är att det kan handla om att våga skriva en debattartikel. Vissa deltagare beskriver att de har fått verktyg och lust att engagera sig i politiskt arbete. De flesta som Statskontoret har träffat har dock menat att om man inte ville engagera sig förut så gör man det inte nu heller, och var man intresserad tidigare så fortsätter man att vara det. De flesta deltagare beskriver att man pratar mycket om politik och om vad man kan göra för att arbeta för någon slags förändring i samhället. Skolan kan även bjuda in olika föreläsare som kan inspirera. Lärarna beskriver hur de på olika sätt arbetar för att intressera deltagare för att engagera sig. Påverkanssyftet Individuell anpassning och fritt kunskapssökande Ett av de starkaste budskapen från deltagarna är att den individuella anpassningen av studierna är mycket långtgående och den har stor betydelse för studieresultaten. Deltagarna beskriver att de har stort inflytande över sina egna studier, vad de ska studera särskilt och hur de ska arbeta på samtliga skolor. Allting är skräddarsytt för den egna personen. (Deltagare) man utgår inte ifrån en mall eller att man ska passa in i en. (Deltagare) Deltagarna ger också en samstämmig bild att det inte sätts lika stor press på dem som på gymnasiet. Man studerar i sin egen takt på folkhögskolan och det får ta tid att lära sig saker. Fokus ligger på lärandet och inte på att en redovisning ska lämnas in i rätt tid. Växa som människa Flera av lärarna berättar att de sett deltagare förändras och utvecklas under sin tid på folkhögskolan. Den personliga utvecklingen är antagligen av större betydelse för deltagarna när de lämnar folkhögskolan än vad ämneskunskaperna kommer att vara. Som ett exempel på hur man konkret får en person att växa som människa berättar en lärare att de på deras skola finns till hands för sina deltagare även utanför lektionstid. Lärarna hjälper till, stöttar och ger deltagarna feedback löpande under i stort sett hela dagen. 6

Lärarna ser den lilla gruppen i folkhögskolan som en språngbräda för att deltagarna senare ska våga ta plats i samhället. De små grupperna sätter också fokus på relationer och det gynnar självförtroendet. Men det handlar också om internatupplevelsen. Den ger deltagarna möjlighet att mötas och lära känna varandra på olika sätt, dels i klassrummet, dels på internatet. Personlig utveckling Då lärarna beskriver vad de vill att deltagarna ska ta med sig ut i livet, talar de mycket om vikten av personlig utveckling. Flera av lärarna berättar att de sett deltagare förändras och utvecklas under sin tid på folkhögskolan. Genomgående för lärarnas förhållningssätt är att visa tilltro till deltagarna och möta dem med en positiv inställning. Det är viktigt att deltagarna vågar uttrycka sin åsikt eller svara på frågor även om det inte alltid blir rätt. Vi är experter på att få saker de säger att bli ganska rätt. (Lärare) Så man byggs upp lite som människa också, på samma gång, när man är här. (Deltagare) Flera deltagare beskriver hur de har utvecklats, från att till exempel ha varit väldigt tillbakadragen till att klara av att diskutera med andra och säga sin mening. jag har utvecklat mitt självförtroende ganska enormt den här tiden. (Deltagare) Flera deltagare beskriver hur deras ambitioner har höjts eller förändrats av att gå på folkhögskola. Ofta är det samtal med lärarna som har fått deltagarna att se nya möjligheter i sina liv. Sätta mål och våga ha drömmar Under folkhögskoltiden får deltagarna tid att tänka på sina mål och drömmar i livet. Förhoppningsvis lämnar deltagarna skolan med en idé om vad de vill göra därefter, och med en känsla av att de kan nå sina mål. För mig blir det viktigt att de känner att de är en huvudperson i sitt liv, att inte saker och ting händer bara runtomkring, utan att man kan växa i sitt ansvar och att man faktiskt kan ta befäl och bestämma vart man ska. (Lärare) Gruppen viktig för lärprocessen Lärarna ser den lilla gruppen i folkhögskolan som en språngbräda för deltagarna att senare våga ta plats i samhället. Genom att deltagarna lär sig ta plats i den lilla gruppen och känna att de är accepterade för den de är där, får de självförtroende att möta världen utanför. 7

Även deltagarna tar upp gruppens betydelse. Flera deltagare menar att det är viktigt att alla är vuxna på folkhögskolan och har hunnit mogna. Det påverkar mycket hur gruppen fungerar. Arbetet bedrivs till stor del som grupparbeten och att lära sig hur man arbetar tillsammans är viktigt. En del deltagare nämner att de tycker att det är en fördel att det finns olika åldrar representerade. det handlar mycket om att man ska lära sig att använda sig av varandras kunskaper, att diskutera och samarbeta med varandra, liksom. (Deltagare) Utbildningssyftet Folkbildningen som alternativ till det ordinarie utbildningsväsend Deltagarna beskriver folkhögskolans allmänna kurs som ett bra alternativ till gymnasiet. Många av dem som Statskontoret har pratat med har tidigare erfarenheter av gymnasiet, men där har det inte fungerat för dem. Det kan handla om att stressen upplevdes som alltför stark eller att betygshetsen var negativ för studierna. En del har haft koncentrationssvårigheter och inte orkat med den vanliga skolan. På folkhögskolan blir det något annat. Flera deltagare uttrycker också att lärarna på folkhögskolan är bra på att göra lektionerna roliga och intressanta på ett sätt som de inte alltid har upplevt tidigare. Lärarna beskriver hur flera av deras deltagare inte har passat in i det ordinarie skolväsendet. En del deltagare vittnar själva om att de kände ett utanförskap där, men att de inte känner det på folkhögskolan. Anledningen till att man valde folkhögskolan i stället för Komvux var att man bedömde att det var för svårt på Komvux, eller att studierna där har för lite struktur. En del deltagare berättar att de behöver ett sammanhang av den typen som finns på folkhögskolan för att klara studierna. Samtidigt är folkhögskolestudierna inte kravlösa, utan man måste ta ansvar själv för att få ihop de kurser man behöver. Lärarna är lyhörda för om någon uttrycker en önskan om att gå vidare till högskolestudier. En lärare berättar att de ser till att den deltagaren förbereds lite extra inför de arbetssätt och förväntningar som finns inom den akademiska världen. Kunskaper och möjlighet att gå vidare med sina studier Att kunskaper är något deltagarna får med sig när de lämnar allmän kurs framstår som mer eller mindre underförstått i de olika fokusgrupperna. Det är något man nämner kort men det är inte kring detta diskussionerna kretsar. Diskussionerna handlar snarare om mervärdena av studierna, såsom självinsikt, livsmål och att våga göra sin röst hörd. När kunskap nämns är det ofta som ett verktyg för att nå just högre självkänsla. En lärare berättar om en deltagare som för första gången i sitt liv klarade ett matteprov, och vilken stor betydelse detta hade för deltagaren. 8

För man växer också genom kunskap, att man känner att man kan, så ibland kanske det låter som att det bara handlar om att jobba med individen. (Lärare) Bildning mer attityd än kunskapsmängd Lärarna anser genomgående att begreppet bildning är bredare än begreppet utbildning. Utbildning har ett tydligt mål och är behörighetsgivande medan bildning snarare handlar om att växa som människa. En lärare förtydligar det senare genom att det handlar om att våga ta del av det som finns utanför ens egen lilla begränsade värld att vidga vyerna. En lärare förklarar skillnaden mellan utbildning och bildning så här: Utbildning då tänker jag mer att det är själva kunskapen, kunskapsinhämtandet och att kunna, alltså de specifika som vi söker, de gymnasiegemensamma ämnena och allt det här medan bildning är hela människan, om jag kan uttrycka det så. Där kommer även kulturen in, där kommer allting runtomkring, det här med min självkänsla. (Lärare) Flera av lärarna är inne på att allmänbildning ingår i bildningsbegreppet men att det innefattar mer än så. Bildning handlar om att lära sig om samhället, se helheter mellan olika ämnen och att lära sig även om man inte ser syftet med kunskapen precis här och nu. Men det handlar också om att lära sig hur man som individ lär sig saker och fungerar. En av deltagarna menar att bildning är något annat än papegojkunskap. (Deltagare) I bildningsbegreppet innefattar en av deltagarna förmågan att analysera och fokusera på det som är relevant.(deltagare) Bildning beskrivs av deltagarna också som det som stannar kvar i hjärnan (Deltagare) när det andra har försvunnit. Kultursyftet Möjlighet till kulturellt skapande Det finns olika exempel på hur skolorna uppmuntrar deltagarna att uttrycka sig på konstnärliga sätt, genom dikter, bildkonst eller musik. På en av skolorna finns något som kallas öppen scen ett antal gånger per termin. Då får vem som vill utöva musik inför deltagarna på skolan. På en annan skola känner deltagarna på allmän kurs att de är inbjudna att pröva på att delta i undervisningen på de särskilda kurserna, som har kulturinriktning. Det finns dock exempel på motsatsen. En deltagare berättar att han skulle vilja pröva på att spela ett visst instrument som finns på skolan men blivit nekad. På flera ställen har den allmänna kursen en inriktning mot musik, konst eller liknande. I ett fall beskriver deltagarna negativa känslor inför att behöva jämföras med deltagare från särskild kurs som är specialiserade inom ett kulturområde. Att 9

exponeras för mycket för andra deltagare som har specialutbildats inom till exempel musik kan för vissa vara hämmande och dåligt för självkänslan. Intrycket är att den effekten kan uppstå om skolan även på flera andra sätt signalerar att deltagarna inte har samma status som deltagarna på särskild kurs. Möjlighet att ta del av olika konstarter Vi har hört om många exempel på hur skolorna exponerar deltagarna för olika typer av kultur. Exempel på aktiviteter som nämns är studiebesök på en opera, på bokmässan, filmfestival och på teater. Skolan kan tipsa om teaterföreställningar. Jag har gått här i ett halvår och vi har redan varit på teater. Även fast jag är född och uppvuxen här i Sverige så är jag inte den ultimata svenska medborgaren som tar del av kulturarvet. det finns mycket att se och göra, som jag inte visste om tidigare. (Deltagare) På de skolor där det finns deltagare som specialiserar sig på musik (inom både särskild och allmän kurs) kan dessa hålla konserter för andra deltagare. Kulturinriktade särskilda kurser kan i bästa fall berika livet på skolan Den bild som lärarna ger är att på de skolor där det finns särskilda kurser med kulturinriktning är kultur en självklar del av livet på skolan. Det bidrar till att det exempelvis anordnas konserter och utställningar på skolan som alla deltagare kan ta del av. Men det kan handla om ännu enklare saker menar en lärare, som själv inte arbetar på en skola där det finns särskilda kurser med inriktning på kultur. Bara att exempelvis se personer som bär runt på ljudinspelningsutrustning på skolan kan vara en del i öka kulturintresset bland deltagarna. Jag tror att det bidrar väldigt mycket till en skola faktiskt att ha kulturkurser, vilket är intressant att konstatera i sig, liksom jag tror att det bästa, det är verkligen när det är några som går kurser på en skola och allmän kurs, för det kan berika allmän kurs väldigt mycket när det finns sådana kurser närvarande. (Lärare) Det är inte alltid positivt med kulturinriktade särskilda kurser på skolan Vi har redan beskrivit att deltagarna på två av skolorna upplever att de står i skuggan av de deltagare som studerar på särskilda kurser med kulturinriktning. Även om en blandning av allmän kurs och kulturkurs av flera lärare anses främja kultursyftet, uttrycker en lärare ett litet tvivel. Vi känner liksom ett, vad ska man säga? Ett komplex gentemot de praktiska [kulturinriktade] utbildningarna här, så därför känner vi spontant att vi inte ökar delaktigheten i kulturlivet, medan jag ändå tror att vi gör det i alla fall, men vi känner den här underlägsenheten mot de här enormt kulturella människorna på de andra utbildningarna. (Lärare) 10

Intrycket är att lärarna på alla skolor vi besökt anstränger sig för att intressera deltagarna för kultur i nya former. Det tycks dock vara svårt för dem att intressera alla deltagare för något som de inte redan är intresserade av. Många deltagare säger att de har blivit introducerade för kulturformer de inte kände till eller gått på evenemang som de inte skulle ha gjort annars. Det verkar dock vara relativt vanligt att det inte i någon större utsträckning har lett till ett breddat kulturintresse. Även om lärarna på allmän kurs arbetar aktivt med att leva upp till det fjärde syftet ger det inte ett avtryck på skolan på samma sätt som de särskilda utbildningarna gör. Fokusgrupper med studiecirkelledare Under november 2015 genomförde vi totalt tre fokusgrupper med studiecirkelledare i tre kommuner av olika karaktär. Deltagarna i fokusgrupperna var ledare för studiecirklar med syftet att direkt eller indirekt ge förutsättningar för nysvenskaratt delta i det svenska samhället. Flera cirkelledare ledde cirklar med syfte att lära deltagarna svenska. Dessa cirklar fungerade ofta även som en källa till information för deltagarna om det svenska samhället. Några cirkelledare kom från etniska eller kulturella föreningar och ledde cirklar för föreningens medlemmar. Cirkelledare från alla tio studieförbund har deltagit i fokusgrupperna. Diskussioner utifrån de fyra syftena med statsbidraget Fokusgrupper är en undersökningsmetod där en grupp personer diskuterar några frågor eller teman under ledning av en moderator. Utifrån studiecirkeldeltagarnas erfarenheter diskuterade vi följande fokusfrågor i grupperna: Vad tycker du är viktigt för att stärka demokratin? Hur kan din cirkel bidra? Vad tycker du är viktigt för att människor ska kunna påverka sin livssituation? Hur kan din cirkel bidra? Vad tycker du är viktigt för att utjämna utbildningsklyftor samt höja bildningsnivån och utbildningsnivån? Hur kan din cirkel bidra? Vad tycker du är viktigt för att människor ska bli mer delaktiga i kulturlivet? Hur kan din cirkel bidra? Skulle ni kunna genomföra era verksamheter utan studieförbunden? Vad skulle kunna fungera bättre? Finns det något som försvårar att bidra till de fyra syftena? 11

Möte med regionala företrädare för studieförbunden Statskontoret bjöd in regionala företrädare för alla studieförbund till ett möte i december 2015 för att bland annat diskutera hur förbunden arbetar för att bidra till de fyra syftena med statsbidraget till folkbildningen. Nio av tio förbund deltog i mötet. Ett särskilt fokus i diskussionen var förbundens verksamheter för nysvenskar i glesbygd. Detta då det var svårt att samla tillräckligt många cirkelledare för en fokusgrupp i en glesbygdskommun. I mötet med de regionala företrädarna var de fyra syftena också i fokus, men där lätt vi diskussionen löpa mer fritt. Demokratisyftet Det är lätt för cirkelledarna och de regionala företrädarna att ge exempel på hur deras verksamheter bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Från diskussionerna går det att urskilja fyra sätt på hur de anser att studiecirklarna bidrar till demokratisyftet: Undervisning i svenska bidrar till att deltagarna kan förstå och göra sig förstådda i samhället. Språket är en nyckel till att kunna påverka sin omgivning. Studiecirkeln fungerar som en skola i att våga göra sin röst hörd. Studiecirkeln ger faktisk kunskap och information om hur demokratin, valsystemet och samhället fungerar. Studiecirkeln har en viktig funktion i att lära ut föreningskunskap Språket, en nyckel till samhället Språkets betydelse för att förstå, göra sig förstådd och påverka sin omgivning och samhället, lyfts fram i samtliga fokusgrupper samt av de regionala representanterna. De regionala företrädarna menar att studieförbunden har en viktig uppgift att möta individen på den nivå de befinner sig och att folkbildningens olika kompetenser ger bra ingångar för att lära sig språket på olika sätt. Flera av cirkelledarna leder cirklar vars syfte är att lära nysvenskar svenska, antingen rör det sig om cirklar som har fokus på ren svenskundervisning, eller så tar det mer formen av ett språkcafé. Men även i cirkelledare som inte leder cirklar med samma språkfokus håller med om språkets funktion som nyckel till det svenska samhället. En skola i att våga göra sin röst hörd På frågan hur studiecirklarna kan bidra till att stärka och utveckla demokratin lyfter cirkelledarna i samtliga fokusgrupper fram studiecirkelns funktion som en skola i att våga göra sin röst hörd. Cirkelledarna berättar att flera av deltagarna i deras studiecirklar kommer från länder som inte har en demokratisk tradition eller ett demokratiskt styrelseskick. Detta har påverkat deras vana 12

och förmåga att uttrycka sin egen åsikt. Cirkelledarna arbetar därför aktivt med att skapa en demokratisk miljö i gruppen, både deltagare emellan och mellan cirkelledaren och deltagarna. De ger flera exempel på hur de arbetar med att låta alla komma till tals i studiecirkeln. Det handlar dels om att fördela ordet och låta alla åsikter vara lika mycket värda, dels om att låta cirkeldeltagarna vara med om att påverka innehållet i cirkeln. En källa till information om vad demokrati är och innebär Studiecirklarna bidrar också till att stärka och utveckla demokratin genom att förse deltagarna med faktiskt kunskap och information om vad demokrati är och innebär. Flera av cirkelledarna berättar om hur de svarat på frågor om det politiska systemet alternativt diskuterat vad demokrati är. Det framkommer bland annat exempel på att cirkelledarna i ett studieförbund fått information om hur det svenska valet går till, och sedan fick tips på hur de kunde berätta om valet i sina egna cirklar. Detta medförda att de cirkelledare som var flerspråkiga även kunde berätta på cirkeldeltagarnas modersmål om den svenska valprocessen. Efterfrågan på föreningskunskap ökar I mötet med de regionala representanterna återkommer man ofta i diskussionen till att efterfrågan på cirklar i föreningskunskap och styrelseutbildning ökar. Det beror till del på en generationsväxling i föreningarna men också på att nysvenskar startar föreningar i sina kyrkor. Samtidigt pekar flera på att nästan alla föreningar i Sverige tappar medlemmar. Vissa tar sig in i föreningsstrukturen för att kunna påverka medan många väljer att engagera sig på annat sätt, ofta genom digitala nätverk. Folkbildningen behöver hitta sätt att möta det behovet menar en regional företrädare. Mångfald och påverkanssyftet Det andra syftet handlar om att folkbildningen ska bidra till att en ökad mångfald människor ska ha möjlighet att påverka sin livssituation. Cirkelledarna och de regionala representanterna menar att deras cirklar bidrar till detta. I diskussionerna kan man utläsa att studiecirklarna bidrar till detta genom att: Studiecirkeln ger möjlighet till att påverka, genom att man kan starta cirklar på eget initiativ och även vara cirkelledare Studiecirkeln blir en plats där man får förebilder och goda exempel på hur man kan förändra sitt liv till det bättre. Studiecirkeln fungerar som ett diskussionsforum, där man kan pröva sina idéer, utbyta tankar och få inspiration till förändring. Studiecirkeln kan hjälpa till att skapa rutiner och ett sammanhang att tillhöra. 13

Studiecirkeln och cirkelledarskapet är en väg till att kunna påverka I mötet med de regionala representanterna framkommer att studieförbunden kan bidra till att människor påverkar sin livssituation genom att låta dem starta cirklar på eget initiativ och även låta dem vara cirkelledare. Ett studieförbund berättar om en cirkelledarutbildning för kvinnor från arabisktalande länder: Det drömmer alla om, att få bli ledare för en mixad grupp, en svensk grupp och då upplever de här kvinnorna att jamen, nu är jag som en svensk kvinna. De gör samma saker, de har samma status, jag kan vara ledare, jag kan förmedla någonting. Studiecirkeln, en plats för förebilder Cirkelledarna ger bilden av att studiecirkeln är en plats där deltagarna möter och lär känna personer att inspireras av, med andra ord får förebilder. I mötet med andra får de exempel på hur andra personer hanterat livssituationer och fått levande exempel på att det de trodde var svårt, nästan omöjligt, faktiskt är möjligt. Nedan följer ett exempel på hur en cirkelledare uttrycker sig kring förebilder: Jag tror att genom att umgås med likasinnade, så tror jag att man blir lite inspirerad av varandra också och på så sätt kan man inspirera andra också som kommer på de här studiecirklarna. Nej, varför ska du bara nöja dig med det? Du kan prova på det här, jag kan hjälpa dig med det här. Ett diskussionsforum där man kan pröva sina idéer och få inspiration till förändring En fokusgruppdeltagare menar att det öppna diskussionsklimatet är studiecirkelns främsta styrka. Detta då det gav deltagarna kunskaper och möjligheter att ta sig vidare i sin situation. Hon menar även att kontaktnätet deltagarna får genom cirkeln också är mycket viktiga. Studiecirkeln fungerar som en fristad där man kan fråga om råd. En fokusgruppdeltagare berättar att även om cirkeln hade ett annat grundsyfte slutade de ofta med att personer stannade kvar efter cirkeln och frågade om råd i privata frågor. Rutiner och ett sammanhang att tillhöra En annan funktion är att studiecirkeln kan aktivera människor som varit underaktiverade en längre tid- Cirkeln i sig skapar en rutin en plats att gå till återkommande gånger under en viss tid. Men det följer ibland även ringar på vattnet. I cirkel får det exempelvis en läxa, som göra att de måste gå till biblioteket och söka information. Därigenom har de fått tillgång till även biblioteket. Utjämna utbildningsklyftor Det tredje syftet handlar om att folkbildningen ska bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. I 14

studiecirkelsammanhang kanske det inte direkt handlar om att utjämna utbildningsklyftorna utan snarare att höja bildningsnivån. Utifrån fokusgrupperna med cirkelledare kan vi i utläsa tre sätt på vilka studiecirklar kan bidra till att höja bildningsnivå, och på sikt även minska utbildningsklyftorna: I studiecirklarna möter deltagarna förebilder som inspirerar till att studera vidare. Studiecirkeln ger en flexibilitet i ämnesval samt studielängd och form som inte är möjlig i andra delar av utbildningsväsendet. Studiecirkeln möjliggör att få kunskaper som är svåra att få på annat sätt; inget universitet eller högskola erbjuder kurser där man kan få denna kunskap. Vikten av förebilder när det gäller utbildning Vikten av förebilder lyftes redan tidigare i detta kapitel i samband med det andra syftet om att kunna påverka sin livssituation. Där diskuterades vikten av förebilder mer generellt, men förebilder kan också spela en viktig roll när det kommer till att studera vidare. Flera cirkelledare berättar hur de sett deltagare påverkas av varandra, inte minst när det gäller utbildning. En av fokusgruppsdeltagarna berättar om någon som hoppade av gymnasiet men sedan valde att ta upp studierna igen: Han gick tillbaka och jag tror, det kan vara lite av det trycket han kanske upplevde, att okej, alla andra har gått vidare, det har inte jag. Alla andra står och pratar om helt andra grejer och jag står fortfarande och stampar på samma plats. Möjlighet att utforma cirkeln och dess innehåll En fördel som lyfts fram gällande att söka kunskap genom studiecirklar är att det inte finns något obligatoriskt ämne. Man kan påbörja en cirkel om det finns något som känns intressant och angeläget att lära sig mer om, och man kan på samma sätt avsluta en cirkel när och om det inte känns aktuellt längre. Kunskap som inte kan fås på universitetet Studiecirklar ger en möjlighet till att få kunskaper som är svåra att förvärva på annat sätt. En fokusgruppdeltagare poängterar att det är kunskaper och färdigheter man inte kan få genom att läsa på universitet eller högskola. Någon menar att studiecirklarna öppnar upp en hel värld av möjligheter och kontaktytor som ingen annan utbildning skulle kunna ge. Deltagaren utvecklar det ytterligare: [D]et här nätverkandet som man får via de här studiecirklarna och föreningslivet, det kan du inte få om du så har tusen andra saker. Om du har utbildat dig vad som helst, det finns ju inte. 15

Kultursyftet Fjärde syftet handlar om att bredda och öka intresset för kulturlivet. I fokusgrupperna med cirkelledare kom diskussionerna ofta att kretsa om kultur i en mycket bred betydelse. En deltagare väljer till och med att förklara det så här: Och jag tror att hela cirkelarbetet är knuten till kulturlivet. Alltså det är ett visst kulturliv också att man samlas och man pratar om olika ämnen Sammanfattningsvis går det att utläsa tre huvuddrag ur cirkelledarnas svar på hur deras cirklas bidrar till det fjärde syftet: Flera studiecirklar har inriktning på kultur Studiecirkeln fungerar som en källa till information om aktuella kulturarrangemang. Studiecirkeln bidrar till ökad förståelse för sin egen men också andra kulturer. Studiecirklar med inriktning på kultur Några av cirkelledarna leder studiecirklar som har primärt syfte att bredda och öka intresset för kulturlivet. Cirklarna är i ämnen som dans och musikproduktion. Att urvalet av denna typ av cirklar inte är större i vår fallstudie beror sannolikt på att ett av våra urvalskriterier var att studiecirklarna skulle ha som syfte att direkt eller indirekt ge förutsättningar för nysvenskar att delta i det svenska samhället. En cirkelledare beskriver att nysvenskar som hållit på med musik i sina hemländer eller rentav är etablerade artister där har svårt att hitta rätt bland alternativen i Sverige. De redan etablerade nätverken är ofta slutna och svåra att komma in i. Därför försöker cirkelledaren genom sina studiecirklar skapa tillfällen för dessa personer att möta andra som arbetar med musik och skapa gemensamma plattformar för att göra musik tillsammans. Källa till information om det lokala kulturlivet I de studiecirklar vars primära syfte inte är att bredda och öka intresset för kulturlivet, framkommer ändå att det finns inslag som bidrar till det fjärde syftet. En fokusgruppdeltagare berättar att de ofta pratar om olika kulturevenemang eller andra aktiviteter som anordnas i lokalsamhället. Exempelvis läser de programmet inför kulturdagarna och inspirerar varandra att gå till de olika programpunkterna. Ett annat cirkelupplägg, som en cirkelledare berättar om, är att de flyttar språkundervisningen utomhus. Tillsammans promenerar gruppen och pratar om statyer och hus de passerar. På så vis lär sig deltagarna mer om den lokala kulturen. Ökad förståelse för sin egen men också andra kultur Cirkelledarna talar mycket om hur studiecirklarna bidrar till att öka förståelsen för sin egen men också andra kulturer. En cirkelledare är tydlig med att 16

poängtera att även om det oftast är så att de lär cirkeldeltagarna om det svenska samhället så är det lika viktigt vad nysvenskarna kan lära oss. Detta perspektiv lyfts även av de regionala representanterna för studieförbunden. Flera av de regionala företrädarna pekar också på att studieförbunden har en viktig uppgift i motverka främlingsfientlighet genom att öka kunskapen hos infödda svenskar om andra kulturer. Att anlita cirkelledare med en annan bakgrund kan ge en liten ort ett bredare kulturliv. Studiecirklarna kan också ha som direkt syfte att deltagarna ska lära sig om den svenska kulturen. I en studiecirkel riktad till invandrade föräldrar, bjöd de in företrädare från kommunen och familjecentralen att berätta om det svenska samhället under olika teman, exempelvis om hur man kan prata med sina barn om svåra teman. Men det kan även handla om helt andra saker som att lära sig att baka svenska kakor till sitt barns fotbollslag eller lära sig cykla och simma, framkommer i mötet med de regionala representanterna. En mötesdeltagare uttrycker det så här: alla de här delarna är väldigt viktigt för att komma in i den svenska kulturen och få lära mig delar i den svenska kulturen för att kunna leva här och nu och då har folkbildningen ett otroligt viktigt uppdrag. Lägre tröskel att delta i kulturprogram än i en studiecirkel Tröskeln för nysvenskar att delta i kulturprogram är mycket lägre än att delta i en studiecirkel, menar ett par av de regionala representanterna. Ofta samarbetar förbunden med etniska föreningar i arrangemang av kulturprogram. De studieförbund som inte har kontakt med etniska föreningar upplever dock att det är svårare att nå nysvenskar med kulturella aktiviteter. Förbunden ser det som en utmaning att inte bara befästa etniska gruppers kultur utan bredda delaktigheten i kulturlivet i enlighet med syftena med statsbidraget. Förbunden behövs för att bedriva verksamhet i stor skala Sammanfattningsvis anser cirkelledarna att studieförbunden är mer eller mindre nödvändiga för studiecirkelverksamheten. En återkommande synpunkt är att de antagligen skulle kunnat bedriva sin verksamhet utan studieförbunden men inte i lika stor skala. Det ekonomiska bidraget verkar ha viss påverkan på möjligheten att bedriva verksamhet, i och med att en stor andel av cirkelledarna arbetar ideellt. Men det verkar inte vara den viktigaste orsaken. Att studieförbunden har möjlighet att erbjuda lokaler, samt erbjuda hjälp med material och dylikt framstår som viktigare. Studieförbunden sätter upp riktlinjer, utan att för den skull styra aktiviteterna. Det handlar exempelvis om att de är tydliga med vad som ska vara syftet med studiecirklarna, och vägleder cirkelledaren i hur de ska tänka kring de fyra syftena. En fokusgruppdeltagare beskriver det som att studieförbunden hjälper en att tänka större, mer innovativt och i andra perspektiv än de gör själva. 17

Studieförbunden fyller också en viktig roll som stöd för studiecirkelledarna. Till studieförbunden kan de exempelvis vända sig för att få hjälp och råd för hur man lägger upp sina träffar. En av fokusgruppsledarna menar att hon inte skulle varit en lika bra cirkelledare om det inte vore för sitt studieförbund. Ett annat värde med studieförbunden uppges vara att de ger studiecirklarna legitimitet. Ett par av studiecirkelledarna i fokusgrupperna är mycket unga och en av dem menar att studieförbundet indirekt ger henne en kvalitetsstämpel, vilket gör att deltagarna bortser från hennes ålder. Studieförbunden har en viktig roll i att hitta deltagare till studiecirklarna. Exempelvis beskriver en fokusgruppdeltagare att det skulle kräva mycket av henne att på egen hand starta en grupp med svenskundervisning. Det skulle vara svårt för henne att själv hitta deltagare eftersom hon inte känner så många personer som invandrat till Sverige. Studieförbunden fyller en viktig rollfunktion, då de har de rätta kontakterna och kan hjälpa till med detta. I mötet med de lokala representanterna frågar sig deltagarna vilka aktörer som skulle utföra arbete som studieförbunden gör för nysvenskar, om förbunden inte fanns. En av deltagarna uttrycker det så här: Alltså jag har svårt att se vilka aktörer som skulle ta, sköta det vi gör om vi inte gjorde det, för det är väldigt, människor är väldigt utelämnade. Just att skapa den här delaktigheten och inkludera i samhällslivet. Ja, det är lite Ja, utbildnings, SFI och andra, det är ju ett avgränsat uppdrag, det behövs ett bredare perspektiv för att kunna inkludera. Anledningen till att deras arbete med inkludering fungerar så bra uppges vara att studieförbunden finns överallt, även i glesbygd, samt att studieförbunden har ett flexibelt och snabbt arbetssätt. Snabbheten har de alla engagerade människor att tacka för, volontärer som kan ställa upp på kort varsel vid behov. Företrädarna jämför också med andra aktörer som kanske måste gå igenom långa upphandlingsförfaranden, där studieförbunden inte behöver göra det. 18