Läroplan Förberedande utbildning för gymnasieexamen med yrkesinriktning Yrkesstarten 35 40 studieveckor Fastställd av Styrelsen för Ålands gymnasium xx.xx.2011
Innehåll 1. Läroplanens allmänna del... 3 1.1 Yrkesstartens mål... 3 1.2 Samverkan med övriga utbildningar och arbetslivet... 4 1.3 Samverkan mellan den studerande, utbildningsanordnaren och hemmet... 4 2. Läroplanens ämnesdel... 5 2.1 Allmänna ämnen... 5 2.1.1 Svenska, 3 studieveckor... 5 2.1.2 Engelska, 2 studieveckor... 6 2.1.3 Matematik, 3 studieveckor... 6 2.1.4 Idrott och hälsa, 2 studieveckor... 7 2.1.5 Data/IKT, 1-2 studieveckor... 7 2.1.6 Fysik 1-2 studieveckor... 8 2.1.7 Samhällskunskap 1 studievecka... 8 2.2 Studie- och livsfärdigheter... 9 2.3 Yrkesval och karriärplanering... 10 2.3. 1 Lärande i arbete, 7 studieveckor... 11 2.4 Yrkesinriktade studier... 12 2.4.1 Byggteknik, 2-3 studieveckor... 12 2.4.2 Reparation och service, 2 studieveckor... 12 2.4.3 Svetsning och verkstad, 1-2 studieveckor... 13 2.4.4 Mat- och restaurang, 2 studieveckor... 13 2.4.5 Djurskötsel och smådjur, 1 studievecka... 13 2.4.6 Bild & grafisk kommunikation, 1 studievecka... 14 2.5 Valbara studier... 14 2. 5.1 Fritt valbara studier... 14 2.6 Personlig studieplan... 14 2.7 Studiehandledning och studiernas organisering... 15 2.8 Betyg... 16 2.9 Ansökan till utbildning... 16 2
Yrkesstarten vid Ålands yrkesgymnasium Yrkesstarten är en ettårig förberedande utbildning för yrkesinriktade studier och är avsedd för ungdomar som slutat grundskolan och vill pröva på olika områden inom yrkesutbildning. Yrkesstarten ger också möjlighet att förbättra sina kunskaper och studiefärdigheter för att stå bättre rustad för att klara studier på gymnasienivå. Yrkesstarten har också som mål att ge handledning och uppmuntran för fortsatta studier och stärka studerandes självbild och motivation. Tyngdpunkten i utbildningen ligger på handledning, förebyggande av studieavbrott samt uppmuntran till fortsatt utbildning. Yrkesstarten omfattar 35 40 studieveckor. 1. Läroplanens allmänna del 1.1 Yrkesstartens mål Studiernas mål är att: - klarlägga vilka möjligheter och kanaler varje studerande har att avlägga en yrkesutbildning, - de studerande ges redskap för att tillägna sig de färdigheter som behövs för att klara av och slutföra en yrkesutbildning. Med sådana färdigheter avses bl.a. att inlärningsförmåga, problemlösning och samarbete samt interaktions- och kommunikationsfärdigheter, - möjliggöra att de studerande bekantar sig med olika utbildningsområden, olika yrken och olika delar av arbetslivet, - ge stimulans och öppna vägar så att studerande utvecklas till aktiva och ansvarstagande människor som strävar mot egna mål och tar eget ansvar för studierna. 3
1.2 Samverkan med övriga utbildningar och arbetslivet Utbildningen i skolan och den arbetspraktik/lärande i arbete (LIA) som sker ute på olika arbetsplatser ska tillsammans utgöra en helhet som motsvarar Yrkesstartens mål. Förutom LIA-perioderna på olika arbetsplatser ska de studerande ha möjlighet till kortare kontakter med arbetslivet och med andra utbildningar enligt de mål som anges i den studerandes personliga studieplan. Inom Yrkesstarten omfattar lärande i arbete, LIA, minst 6 studieveckor av utbildningen. Arbetslivserfarenheten är en viktig del av utbildningen och ska ge studerande en realistisk bild så att han/hon har bättre kan planera sin utbildningsväg för det kommande yrkeslivet. Genom erfarenheter från arbetsplatserna kan studerande få möjlighet att knyta praktik till teori och se hur skolans utbildning kan praktiseras i arbetslivet och vice versa. På arbetsplatsen ska studerande lära sig hur en arbetsmiljö kan se ut, vilka krav som ställs på en arbetstagare och vad arbete innebär i praktiken. När en studerande kommer till sin arbetspraktikplats skall han/hon veta vad som förväntas. På motsvarande sätt måste den eller de ansvariga på arbetsplatsen vara införstådda med vilken roll LIAperioden har i utbildningen och vad den studerande ska få ut av LIA. Fungerande arbetspraktik förutsätter en dialog mellan skolan och respektive företag. Det väsentliga är att ansvariga på arbetsplatsen får tid och tillfälle att diskutera LIA-periodens mål och utformning tillsammans med lärare och studerande. Läraren måste regelbundet besöka arbetsplatsen, dels för att ge studerande stöd och feedback och dels för att ha kontinuerlig kontakt med handledaren. 1.3 Samverkan mellan den studerande, utbildningsanordnaren och hemmet För att utbildningens och den personliga studieplanens mål ska kunna förverkligas bör den studerande, representanter för utbildningsanordnaren och hemmet samverka, ha kontinuerlig kontakt och ge feedback och stöd. Detta förverkligas dels med planerade möten och informationstillfällen, t.ex. föräldramöten, men även med information om hur studierna 4
framskrider. Samarbetet mellan hemmet, den studerande och utbildningsanordnaren ska utformas så att den studerande kan växa i självständighet och ansvarstagande. Studerande ska på ett samlat sätt få stöd och hjälp för att lyckas. Det gäller att uppmuntra för att sporra studerandes motivation. Den studerandes individuella behov ska tas i beaktande och studerande har rätt att få stöd och hjälp om detta krävs för bättre hälsa, välbefinnande och säkerhet. 2. Läroplanens ämnesdel 2.1 Allmänna ämnen De allmänna ämnena utgör sammanlagt 10 studieveckor. Bedömning: Godkända prestationer. Studierna anses godkända när målen som finns i läroplanen samt de mål som skrivits ner i den personliga studieplanen uppnåtts. 2.1.1 Svenska, 3 studieveckor Undervisningen bygger på att den studerande ska få många möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, läsa, skriva och reflektera kring sin egen språkanvändning och kring sitt eget lärande. Detta förverkligas genom integrering med andra ämnen och yrkesämnesstudier samt skriftlig utvärdering av praktiska arbetsuppgifter och moment. I undervisningen ingår olika slag av läs- och skrivövningar som övar dokumentations- och formulerings- och stilistisk förmåga samt språkriktighet. Studerande får också stifta bekantskap med skönlitteratur och facklitteratur som uppmuntrar till fortsatt läsning. Undervisning omfattar också informationssökning på internet med grundläggande källkritik samt källkritisk analys av skrivna texter och muntliga källor. Undervisning omfattar 5
- Lästräning; läsförståelse och ordförståelse. - Skrivträning. - Presentation av egna arbeten. - LIA-dagbok, arbetslogg samt LIA-rapport. 2.1.2 Engelska, 2 studieveckor Undervisningen är uppbyggd så att den studerande ska ha möjlighet att vidareutveckla sin förmåga att tala, lyssna, läsa och skriva engelska. En viktig del av undervisningen i engelska är att ta del av texter i filmer, via Internet för att utveckla språkförståelsen. Texterna bör tas från olika ämnesområden och spegla olika situationer för att bygga upp förmågan att uppfatta innehåll och helheter på engelska. I undervisningen ingår skrivövningar, textläsning, översättningsövningar samt diskussioner i grupp. Allt för att öka ordförråd och utveckla språket engelska. Undervisningen omfattar bl.a. - Verbformer så att studerande kan uttrycka och förstå tidsaspekten. - Ordträning såväl muntligt som skriftligt - Skriftlig träning bl.a. fritt formulerande skrivelser/brev/inlagor - Texter och textförståelse 2.1.3 Matematik, 3 studieveckor Undervisningen ska utformas så den studerande har möjlighet att öka sitt matematiska självförtroende och komma till insikt om att grunderna i matematik, logik och matematisk problemlösning är en mycket användbar kunskap. Studerande ska ha möjlighet att skaffa sig behövliga grundkunskaper för yrkesutbildningen. Undervisningen ska ge studerande möjlighet att öka sitt kunnande i att tillämpa olika matematiska resonemang och lösningar. Undervisningen omfattar - De fyra räknesätten (repetition) - Räkna med bråk; förlängning, förkortning, minsta gemensamma nämnare, addition, subtraktion, multiplikation och division med bråk - Negativa tal - Decimaltal, omvandling mellan bråkform och decimaltal. - Procenträkning 6
- Area- och volymberäkningar. - Enhetsbyten, längd-, vikt- och volymenheter - Personlig ekonomi - Ev. enkla ekvationer 2.1.4 Idrott och hälsa, 2 studieveckor Förhållandet idrott och hälsa är centralt för undervisningen. Detta sker genom att studerande får ägna sig åt olika former av fysisk aktivitet anpassad till årstiden och till den studerandes intresse. Undervisningen ska ge studerande insyn i motionens och egenvårdens betydelse för välbefinnande och hälsa. Undervisningen ska vara så mångsidig att studerande kan hitta en individuell motionsform. Målet är att studerande ska stimuleras till att ta ansvar för sig själv och komma till insikt om att kontinuerlig motion och goda hälsovanor är en förutsättning för god hälsa och aktivt liv. 2.1.5 Data/IKT, 1-2 studieveckor Studierna ska ge studerande praktiska färdigheter och kunskaper om datoranvändning. Detta för att kunna använda datorerna som användbara redskap för studier, privatliv och i sitt kommande yrkesliv. Undervisningen ska ge studerande insikter om att datorer är en integrerad del av samhället i dag och att datorerna har många användningsformer och kan brukas på många olika sätt. Undervisningen omfattar - Filhantering - Ordbehandling och dokumentation - Presentationsprogram - Olika program som kan användas praktiskt - Internet och e-post - Sociala medier - Källkritik och datasäkerhet 7
2.1.6 Fysik 1-2 studieveckor Undervisningen ska ge en grundläggande allmän kunskap i fysik, i stort sett en repetition av grundskolans fysik. Studerande ska få möjligheter att se och förstå miljöproblem som ett hot för hållbar utveckling. Den studerande skall få en bakgrund till hur fysiken påverkar frågor som berör natur, miljö och teknologi. Mål Undervisningen omfattar - Hur fysiken beskriver naturen - Enklare mätningar med tolkningar och bedömning av resultat - Fysiken i vardagslivet. 2.1.7 Samhällskunskap 1 studievecka för samhällskunskap Studerande ska genom undervisning utveckla sin kunskap om nutida lokala och europeiska samhällsförhållanden och frågor, såsom samhällsmedborgarnas rättigheter och skyldigheter, individens ställning i arbetslivet samt individuell studieteknik. Undervisningen ska ge studerande medvetenhet om vad som hållbar samhällsutveckling, demokrati, jämställdhet, kritiskt förhållningssätt innebär och även förstå vad detta innebär för en själv och i ett större perspektiv både lokalsamhället och hela världen. Undervisningen utformas så att studerande får möjlighet till personlig utveckling. Studerande ska lära sig se hur viktigt det är att kunna samarbeta och skapa en god laganda, likaväl som ta egna initiativ och eget ansvar. I undervisningen ska studerande stimuleras till att formulera frågor och argumentera för sina åsikter på ett konstruktivt sätt. Innehåll: - Personlig ekonomi och samhällets ekonomi. - Vad händer när man fyller 18 år? Rösträtt, straffbarhet och ansvar - Don t drink & drive-materialet. - Nyhetsbevakning lokalt och globalt - Ålands självstyrelse, lagtinget och tillhörande val. - Ålands kommuner 8
2.2 Studie- och livsfärdigheter Studiehelheten Studie- och livsfärdigheter omfattar sammanlagt 5 studieveckor. Bedömning: Godkända prestationer. Mål Den studerande ska Bedömning - komma till insikt om hur hennes/hans inlärning sker och hur studerande på bästa sätt tillägnar sig kunskaper och färdigheter i allmänna ämnen och yrkesorientering. - kunna använda olika inlärningsstrategier, - förstå sitt eget ansvar för eget lärande, - ha möjlighet att öka självkännedom och stärka sin självkänsla, - bli medveten om sina styrkor och utveckla dem, - kunna söka information i olika källor och behärska medieläsning och mediesökning samt kunna tillämpa källkritik och tillhörande datateknik, - ha beredskap att genomföra yrkesstudier på gymnasialstadiet, - lära sig nyckelkompetenser för livslångt lärande, - skaffa sig vardagskompetens i anslutning till hemmet, samhället och arbetslivet och kunna fungera som samhällsmedlem, - kunna fungera i grupp och i olika interaktionssituationer, - beakta principerna för hållbar utveckling i sin verksamhet. Studierna anses vara godkända när den studerande: - tar ansvar för sina studier, sina val och för gemensamt överenskomna frågor, - förstår hur en utbildning påverkar livet, deltar aktivt i uppgörandet av fortsatta planer och verkställer dem. - har färdigheter att studera inom grundläggande yrkesutbildning, - har sådana samarbets- och interaktionsfärdigheter att hon/han kan fungera som medlem i olika grupper. Innehåll: - Studieteknik; hur man lär sig, olika inlärningsstrategier, hur man bygger motivation, - Studiehandledning - Självkänsla, självkännedom, hur man använder sina styrkor och hanterar sina svagheter - Informationssökning, medieläsning och datateknik 9
- Källkritik - Grupparbeten - Baskunskaper för yrkesstudier - Egenvärdering och utvärdering av egna arbetsinsatser - Hållbar utveckling och hur man som individ handlar för att befrämja en hållbar utveckling - Nyckelkompetenser för livslångt lärande a) Lärande och problemlösning. (planera sin egen verksamhet, utveckla sig själv, gör val och fatta beslut, arbeta kreativt och flexibelt, tillämpa information). b) Interaktion och samarbete. (uttrycka synpunkter klart och konstruktivt, träna samarbete med olika människor, behandla olika personer jämlikt). c) Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga. (handla ansvarsfullt i studierna, på fritiden och i trafiken. Hälsosamma levnadsvanor, undvika risker i arbetsmiljön). d) Hållbar utveckling. (handla i inlärnings- och arbetsmiljöer enl. ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella principer för en hållbar utveckling). e) Aktivt medborgarskap och olika kulturer. (delta i den samhälleliga verksamheten och i beslutsfattande. Känna till rättigheter och skyldigheter, iaktta lagarna om jämställdhet och likabehandling, arbeta sakligt tillsammans med personer som har en annan kulturbakgrund än de själva). 2.3 Yrkesval och karriärplanering Studiehelheten Yrkesval och karriärplanering omfattar sammanlagt 10 studieveckor Bedömning: Godkända prestationer. Mål Den studerande ska - bli medveten om sina intressen, styrkor, färdigheter och eventuella hinder, detta för att göra henne/honom kapabel att göra val och beslut som gäller yrke, utbildning och livskarriär, - kunna söka kunskap om arbetslivet och om olika yrken samt om de färdigheter som behövs i arbetslivet samt för inlärning i arbete, - få stifta bekantskap med olika yrken, utbildningsalternativ och med arbetslivet, - kunna känna igen och utveckla sådana sociala färdigheter som behövs både i utbildning och i arbetslivet, 10
- bli bekant med etiska och estetiska frågor inom yrkesinriktad utbildning och i arbetslivet, - bli förtrogen med utbildningsstrukturen inom gymnasial utbildning samt med utbildningsmöjligheter inom lokala och angränsande områden, - kunna ställer upp realistiska mål för sig själv och sin utbildning samt för sin livskarriär. - lära sig hur man söker arbete på olika sätt, - känna till spelreglerna för de arbetsplatser där LIA-perioderna genomförs, - ha elementära kunskaper om arbetslagstiftning och praxis i arbetslivet, - ha kunskaper om grundläggande säkerhetsfrågor och arbetsskydd, - delta i utvärdering av sin egen roll i arbetsmiljön. Bedömning Studierna anses vara godkända när studerande - är medveten om och kan föra fram sina intressen, styrkor, färdigheter och eventuella hinder vid planering av yrkes- och livskarriär, - gör realistiska planer för och mål för sin utbildning, - utför överenskomna uppgifter i anslutning till förberedelser för LIAperioderna, - tar emot och tillgodogör sig respons på sitt arbete, - deltar i samtal med handledare och lärare inför LIA-perioder. Innehåll: - LIA-perioder á 1-2 veckor. LIA-perioderna inkluderar en kortfattad arbetslogg samt hantering av LIA-intyg, - Bekantskap med olika utbildningsområden och med olika yrken och med arbetslivet. Kortare och längre studiebesök på olika utbildningar och olika skolor, - Ansökan till vidare studier, dvs. handledning inför ansökan samt genomförande av ansökan samt uppföljning av resultatet, - Hur man söker sommarjobb, skriver CV och kortare ansökningsbrev, - Studiebesök på skolor och arbetsplatser. 2.3. 1 Lärande i arbete, 7 studieveckor LIA-perioderna planeras och genomförs i enlighet med den studerandes önskemål om kommande yrkesutbildning. LIA-periodernas syfte är att ge den studerande möjlighet till praktiskt arbete och därmed ökade insikter inom olika yrkesområden och de arbetsuppgifter som utförs på dessa arbetsplatser. Information om säkerhet på arbetsplatsen och handledning 11
ingår. LIA-perioderna planeras så att den studerande får en mångsidig bild av arbets- och yrkeslivet, vilket främjar den fortsatta utbildningen. 2.4 Yrkesinriktade studier Bedömning: Studierna bedöms enligt bestämmelserna i gällande läroplan för respektive kurs. 2.4.1 Byggteknik, 2-3 studieveckor Studerande ska lära sig hantera de vanligaste och viktigaste handredskapen som används vid byggande i liten skala på ett sådant sätt att såväl kroppsskador som materialskador kan undvikas. Undervisningen ska ge studerande elementära insikter i hur man bygger på ett hållbart och ekonomiskt sätt och ha en grundläggande kunskap om säkerhetsfrågor. Den studerande ska få lära sig hur man tyder enklare byggnadsritningar och med handledning kunna omsätta ritningens konstruktion i praktiskt arbete. Innehåll: avvägning, spik- och sågövningar, säkerhet på en arbetsplats, hur man söker bygglov, hur man bygger en friggebod, enklare byggritningar, verktygslära samt testa elverktyg. Dessutom relevanta studiebesök. 2.4.2 Reparation och service, 2 studieveckor Studerande ska lära sig att utföra mindre komplicerade reparations-, monterings- och servicearbeten på olika fordon och maskiner, röjsågar, traktorer och deras redskap. Inlärningen sker genom praktiska arbetsuppgifter och med handledning. Den studerande ska tillägna sig kunskaper på en grundläggande nivå om verktyg, metaller och plaster som används vid reparationsarbeten. Den studerande ska kunna tyda och med handledning tillämpa enklare maskinritningar. 12
2.4.3 Svetsning och verkstad, 1-2 studieveckor Studerande ska lära sig svetsa de metaller som används vid enkla reparationsarbeten. Den studerande ska kunna planera och göra svetsfogar enligt instruktioner. Studerande ska också känna till viktiga säkerhetsfrågor och veta hur olika material reagerar vid svetsning och bearbetning. Studerande ska också ha ett sådant säkerhetskunnande att han/hon med handledning kan använda svetsmaskiner och tillhörande verktyg. 2.4.4 Mat- och restaurang, 2 studieveckor Studerande ska lära sig enklare matlagning och råvaruhantering samt dukning och servering. Studerande ska inhämta grundläggande kunskaper om de vanligaste livsmedlen, livsmedlens kvalitet samt ekonomisk och hygienisk hantering av livsmedel. Undervisningen är praktiskt upplagd och de studerande arbetar i mindre arbetslag där de tillsammans under handledning förbereder och tillreder enkla måltider. Till studiehelheten hör att lära sig grundregler för hur man lägger upp mat vid servering. Studerande ska också kunna städa och hålla ordning i kök och matsal. De studerande har möjlighet att under vårterminen avlägga prov för hygienpass. Hygienpasset är ett krav för arbete med livsmedel. 2.4.5 Djurskötsel och smådjur, 1 studievecka Undervisningen sker i samarbete med 4H-gården och Lilla Holmen samt vid behov en lantgård som bedriver djurhållning eller ett stall för skötsel av hästar. Studerande ska praktiskt, genom handledning, lära sig grunderna för djurhållning, djurskötsel, hantering av djur och utfodring. Kursen kan förlängas till att omfatta 2 studieveckor om en studerande har planer på en yrkesutbildning inom området och behöver en längre praktik och mer insyn i branschen. 13
2.4.6 Bild & grafisk kommunikation, 1 studievecka Studerande ska genom praktisk inriktad undervisning ges möjlighet att få en schematisk insikt om vad grafisk kommunikation och bildhantering är. Studerande ska lära sig hur branschen fungerar och praktiskt, med handledning, få pröva på att använda vissa program eller delar av program. 2.5 Valbara studier 2. 5.1 Fritt valbara studier De valbara studierna är sammanlagt 0 5 studieveckor. Bedömning: Bedömning sker enligt kursens läroplan eller som godkänd prestation. Ålands yrkesgymnasium erbjuder som en fritt valbar del Fritt valda studier till alla studerande. Studerande på Yrkesstarten har samma möjlighet som övriga studerande att välja någon eller några av de fritt valbara kurserna under förutsättning att detta schemamässigt kan förverkligas. De olika fritt valbara kursernas mål och innehåll finns angivna i en skild läroplan. 2.6 Personlig studieplan För varje studerande som påbörjar studierna vid Yrkesstarten upprättas en personlig studieplan som revideras kontinuerligt och vid behov. Studieplanen innehåller uppgifter om den studerandes studiegång och om val av kurser, LIA-perioder och examensdelar som studerande gjort. Den personliga studieplanen upprättas av ansvarig lärare/studiehandledare tillsammans med studerande. Studerande ska ges möjlighet att i studieplanen få utrymme för sina personliga intressen inom ramen för de övergripande målen för studierna. I planen noteras delmål och studieval. I planen noteras också undervisning som fullgjorts i utanför yrkesgymnasiet. Studerande ska också i studieplanen ange sitt tilltänkta yrkesval och tidsplan för fullgörande av utbildningen. I den personliga studieplanen bestäms de studerandes möjlighet till individuella studieval, information om studierna, studiehandledning och erkännande av kunnande. För att de 14
studerandes individuella valfrihet ska förverkligas, uppgörs en personlig studieplan utgående från individuella utgångspunkter som kontinuerligt uppdateras under utbildningens gång. Den personliga studieplanen stöder yrkes- och karriärplaneringen och utvecklar den studerandes färdigheter i självvärdering. Planen beskriver studieplanering, individuella val, framskridande i studierna och bedömning av inlärningen. Studieplanen är en plan som den studerande förbinder sig till och motiveras av under hela utbildningen. I den personliga studieplanen ingår: - Allmänna ämnen. - Studie- och livsfärdigheter. - Yrkesval och karriärplanering. - Planerade LIA-perioder och vilket/vilka yrken eller färdigheter som eftersträvas i samband med LIA-periodens genomförande. 2.7 Studiehandledning och studiernas organisering I den förberedande utbildningen för gymnasieexamen med yrkesinriktning ska studiehandledningen hjälpa och stötta den studerande att bli delaktig i studiernas planering och genomförande samt att hitta och använda sin egen inre och sociala styrka. Målet är även att ge den studerande tillräcklig information om utbildningen innan den inleds samt även under utbildningens gång. Den studerande bör känna till utbildningens innehåll samt valmöjligheterna och även vad som krävs för att erhålla fullständigt betyg vid läsårets slut. Ytterligare mål är att den studerande kan verka och agera i sin egen läroanstaltsgemenskap, utveckla sina studie- och interaktionsfärdigheter samt sin självkännedom. Dessutom att den studerande kan utvärdera sin verksamhet och sina resultat samt följa med hur planeringar och studierna framskrider. Den studerande tar ansvar för sina studier, är delaktig i planerandet av studierna och på så sätt gör upp sin personliga studieplan tillsammans med studiehandledare och lärare. Målet med studiehandledningen är även att den studerande kan använda sig av de studerandevårdstjänster som skolan och samhället erbjuder samt andra handlednings-, rådgivnings- och informationstjänster. Studiehandledning ordnas i anslutning till studierna, individuellt och i grupp. Den studerande får studiehandledning som stöd för sina studier, för att kunna göra olika val och för att kunna planera innehållet i och uppläggningen av sina studier enligt egna förutsättningar. Dessutom främjar studiehandledningen gemenskapen mellan de studerande under hela utbildningen. 15
Studierna och den studerandes välbefinnande följs upp i samråd med hemmet under studietiden. 2.8 Betyg Studerande som slutfört 35 40 studieveckor enligt denna läroplan för den förberedande utbildningen för gymnasieexamen med yrkesinriktning tilldelas ett betyg. Betyget dokumenterar avlagda allmänna ämnen med bedömning samt slutförda studiehelheter med bedömningen Godkända prestationer. Studerande som inte har slutfört studierna i sin helhet har rätt att få ett skiljebetyg som dokumenterar avlagda genomförda studier och delar av utbildningen. Förutom vitsord ska ett skiljebetyg även innehålla ett omnämnande om att den studerande deltagit i sådana kurser som ännu inte blivit bedömda samt uppgifter om vilka prestationer som krävs för att ett betyg över slutförd utbildning ska kunna utfärdas. Ålands gymnasium utfärdar ett betyg över slutförda studier med följande uppgifter: - Den studerandes namn och personbeteckning. - Namnet på den slutförda utbildningen och dess omfattning angivet i antalet studieveckor. - Slutförda studier, deras omfattning med vitsord eller anteckning om godkända prestationer - Omfattningen av lärande i arbete. - Datum och underskrift av rektor och utbildningsledare - Åland 2.9 Ansökan till utbildning Studerande ansöker om studieplats vid det ordinarie årliga ansökningstillfället, men ansökan om studieplats sker enligt prövning. Studerande kan utöver detta ansöka om studieplats direkt till Ålands yrkesgymnasium årligen under angiven tid i augusti och/eller september. Också denna ansökan sker enligt prövning. 16
17
18