HT13 Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap A. Språk i teori och praktik Introduktion: Som vi har brukat säga vid introduktionen till första terminens franskstudier: universitetsstudier i språk vilar på tre stadiga grundpelare, alla viktiga: - Språkfärdighetsmålet: uppnå god eller mycket god praktisk språkfärdighet, talad och skriven, dvs bli goda språkbrukare; - Teorimålet: skaffa sig teoretisk insikt i språkstruktur och förmåga att tala om och beskriva språklig praktik; via läsning av grammatik och lexika, genom att delta i föreläsningar, övningar och seminarier, d.v.s. bli goda språkbetraktare; - Bildningsmålet: förvärva goda kunskaper i målspråksområdets samhällsinstitutioner, liv och kultur (litteratur, media, historia, mentalitet och attityder, mm), dvs bli goda kulturkommunikatörer. Både i arbetet med att stärka den talade och skriftliga språkfärdigheten och i arbetet med teorimålet behöver vi en terminologi för att tala om, för att beskriva och även förklara hur franskan fungerar och på vilka sätt den skiljer sig från svenskan. Med utgångspunkt i uppfattningen om en kommunikativ kompetens tar den moderna språkvetenskapen sikte på att fånga, beskriva och förklara alla de olika, medvetna eller omedvetna system av regler som i praktiken styr hur vi kommunicerar med språket. Det handlar då inte bara om den klassiska grammatiken, som i termer av ordklasser och satsdelar beskriver hur ord böjs och satser och meningar bildas, utan också om diskursiva och pragmatiska system som styr hur vi applicerar och anpassar grammatik och ordförråd efter olika typer av situation och kommunikation, talad eller skriven. Hur skapar vi sammanhang i olika typer av diskurs? Hur anpassar vi språket beroende på genre, syfte, situation och dem vi kommunicerar med? Hur använder vi oss av olika typer av underförstådd betydelse i kommunikationen? mm. Föreläsningsserien Språk i teori och praktik utgör, vad gäller del A.1, ett oumbärligt stöd för de båda delkurserna Talad franska resp. Skriven franska (med sina båda moment Uppsats resp. Textgenrer och översättning). Under de 2 x 2 timmar som del A.1 omfattar ger vi med utgångspunkt från ett antal konkreta språkfärdighetsproblem exempel på hur modern språkvetenskap hanterar dessa med hjälp av relevant terminologi och teori från olika delområden (syntax, morfologi, fonetik, semantik och pragmatik); Till detta kommer i följande två delar, A2-3, diskursanalys och språkhistoria. Till föreläsningsserien hör ett kompendium som innehåller utdrag av olika typer av autentisk skriven eller talad diskurs, och som finns att hämta på Mondo. Serien examineras inte, men utgör ett viktigt stöd för uppsatsskrivningen i språkvetenskap. 1 (5)
A.1 Allmän och fransk lingvistik : Från olika språkfärdighetsproblem till relevanta beskrivningar och förklaringar Undervisande lärare: Mats Forsgren Att ge grundläggande kunskaper om den allmänna och franska lingvistikens olika problemställningar och beskrivningsnivåer, gällande såväl talat som skrivet språk. Vid den första föreläsningen går vi först kort in på vad vetenskap och språkvetenskap är för något, och formulerar några forskningsfrågor för språkvetenskapen. Vi tar också upp några grundläggande drag hos språkvetenskapen/lingvistiken. Därefter ser vi på ett antal konkreta och autentiska tolknings- och beskrivningsproblem, för att fråga oss vilka grenar inom lingvistiken som är bäst lämpade att ge en adekvat beskrivning och kanske förklaring. Vid den andra föreläsningen fortsätter vi att utgå från konkreta språkliga problem och knyter dem till den allmänna lingvistikens olika grenar semantik och pragmatik, syntax, morfologi, fonetik/fonologi. Vi diskuterar vilka teoretiska begrepp som blir nödvändiga för att beskriva och förklara. A.2 Diskursanalys Undervisande lärare: Françoise Sullet-Nylander Att ge grundläggande kunskaper om diskursanalysens begrepp och dess användbarhet inom textanalys av olika textgenrer, framför allt textes de communication. Med utgångspunkt i diverse textes de communication, särskilt tidningstexter och reklamtexter behandlar vi några av diskursanalysens grundläggande begrepp bl.a.: kontext, kompetens, implicit innehåll/underliggande betydelse, genrebegreppet, deixis (tidsdeixis, rumsdeixis och pronomen), polyfoni och återgivet tal. Under båda föreläsningarna arbetar vi med autentiska texter som vi analyserar i ett diskursanalytiskt perspektiv. Så t.ex. undersöker vi hur en och samma nyhet framställs i olika fransktalande tidningar, hur olika anföringsformer används och med vilka semantiska effekter, eller hur journalister vädjar till olika kompetenser hos sina läsare för att rubriksätta sina artiklar. 2 (5)
A.3 Talkommunikation Undervisande lärare: Fanny Forsberg Lundell Att ge en grundläggande förståelse för den talade franskans särdrag, framför allt i förhållande till skriven franska, men också ur ett svensk-franskt kontrastivt perspektiv. Med hjälp av denna teoretiska genomgång av den talade franskan medvetandegörs studenten och kan förhoppningsvis även tillämpa dessa kunskaper i den praktiska delen av talkommunikationen. Föreläsningarna kommer att behandla två huvudområden. Den första föreläsningen kommer att handla om den talade franskan utifrån ett socio-pragmatiskt perspektiv. Hur använder man olika stilnivåer i talad franska? Är fransmän artigare än svenskar? Dessa är frågor som behandlas under delkursen första halva. Den andra föreläsningen kommer att beröra den talade franskan ur ett strukturellt perspektiv, dvs hur skiljer sig den talade franskan rent syntaktiskt från den skrivna franskan? Sammanfattningsvis ger föreläsningarna en grundläggande insikt i hur talad franska struktureras, både språkligt och socialt. Vi arbetar med korpusutdrag och inspelningar av autentisk talad franska. A.4 Språkhistoria Undervisande lärare: Anders Bengtsson Att ge grundläggande kunskaper om franskans historiska utveckling och en bakgrund till vissa morfologiska och syntaktiska företeelser i modern franska. Studenten kan därmed bättre förstå hur franskan är uppbyggd. Vid den första föreläsningen ges en översikt över franskans långa historia med utgångspunkt från artikeln av Marchello-Nizia (se kompendium). Därefter ser vi på ett antal morfologiska och syntaktiska företeelser som är relevanta för modern franska. Vid den andra föreläsningen fortsätter vi att redogöra och diskutera olika språkliga företeelser. Vi kommer dock att koncentrera oss på vokabulären och i synnerhet den lärda ordbildningen. Ett par moderna texter kommer därvidlag att studeras. 3 (5)
A.5 Andraspråksinlärning Undervisande lärare: Fanny Forsberg Lundell Att ge grundläggande kunskaper om teorier och metoder inom andraspråksinlärning, särskilt med tillämpning på studentens egen språkinlärning. Vid första föreläsningen ger vi en bakgrund till frågeställningar inom Andraspråksinlärningen. Vi går också igenom några representativa exempel ur InterFra-korpusen (ett stort datoriserat material av svenskars talade franska, från nybörjare till nästan infödda) med diskussion av inlärares språkliga resurser, svårigheter och lösningar under inlärningens gång. Språkinterna och externa faktorer vid andraspråksinlärning presenteras. Därefter börjar vi genomgången av olika teorier och förklaringsmodeller av andraspråksinlärning. Vid andra föreläsningen fortsätter vi genomgången av olika hypoteser och teorier om L2-inlärning, t.ex. explicit/implicit kunskap och interaktionens betydelse. Därefter går vi igenom begreppet interlangue (inlärarspråk) med illustrationer av inlärningsgångar och utvecklingsstadier med fokus på franska. Vi diskuterar också individuella skillnader, särskilt åldersfaktorn i andraspråksinlärning. Frågeställningarna anknyter hela tiden till studenternas egen inlärning och tillägnan av områden inom t.ex. morfosyntax, diskursmarkörer och formeluttryck. B. Litterär analys Undervisande lärare: Hans Färnlöf Introduktion: Förutom att vara en bärande del av bildningsmålet, har även den litterära inriktningen ett uttalat teorimål. Det är fr.a. på högre nivåer som den teoretiska ansatsen gör sig gällande. Emellertid krävs redan på Franska 2 grundläggande kunskaper i litterär analys för att säkerställa den vetenskapliga hållningen i litteraturundervisningen. Utgångspunkten är här den berättartekniska modellen, där ett antal gängse termer ständigt återkommer för att fånga textens uppbyggnad, oavsett teoretisk inriktning. Det kan handla om textens kommunikation från berättare till läsare, handlingens uppdelning i olika faser, presentation av stoffet eller bruk av stilfigurer. Dessa aspekter inverkar samtliga på läsningen och en korrekt identifikation och beskrivning av dem lägger således en god grund för texttolkning. : : Att ge en orientering i litterära frågeställningar och angreppssätt samt kunskaper om ett urval viktiga begrepp inom berättarteknik och stilistik. Vid den första föreläsningen gås igenom bärande perspektiv inom det breda litteraturvetenskapliga området. Vi går in på ett antal 4 (5)
grundläggande relationer (mellan författare och text, text och verklighet, m.m.) och reflekterar kring de forskningsfrågor man kan formulera i respektive sammanhang. Därefter koncentrerar vi oss på den litterära texten och går igenom ett urval begrepp inom berättarteknik och stilistik. Vid den andra föreläsningen fördjupar vi diskussion genom att sätta några berättartekniska termer i fokus. Användningen av dessa diskuteras, både i ett textläsningsperspektiv (då främst med tanke på delkursen i litteratur) och som metodgrepp (främst med tanke på uppsatsskrivning). 5 (5)