Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola

Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola 2014-05-23

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN 978-91-7555-187-6 Artikelnummer 2014-6-7 Publicerad www.socialstyrelsen.se, maj 2014

Förord Socialstyrelsen har tagit fram denna rekommendation med anledning av utbrottet av ebola i västra Afrika. Utbrottet startade i februari 2014 och utmärks av en större geografisk spridning än tidigare utbrott av denna virala blödarfeber. Sedan början av maj har dock utbrottet avtagit betydligt. Rekommendationen riktar sig i första hand till hälso-och sjukvårdspersonal samt till smittskyddsläkare och är tänkt att fungera som ett stöd vid initial handläggning av misstänkta fall av ebola. Innehållet är i huvudsak hämtat från dokumentet Vägledning för vård av patienter med högsmittsamma allvarliga infektioner, som utarbetats av högisoleringsgruppen vid infektionskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping samt information från Folkhälsomyndigheten. Agneta Holmström Enhetschef Enheten för smittskydd

Innehåll Förord... 3 Bakgrund... 7 Klinisk bild... 7 Smittvägar preventiva åtgärder... 8 Ebolautbrottet i västra Afrika... 9 Endemiskt område för ebola... 9 Vägledning för vård av patienter med högsmittsamma allvarliga infektioner...10 Riskbedömning och handläggning av patienter... 11 Viss risk för ebola...11 Hög risk för ebola...12 Verifierat ebola-fall...13 Förflyttning av patient...13 Intensivvård...14 Diagnostik, provtagning och analys... 15 Skyddsåtgärder vid omhändertagande och analyser av prover...15 Hantering och transport av prov...16 Vårdhygien, rengöring, och avfall... 17 Punktdesinfektion...17 Slutdesinfektion av vårdrum och inventarier...17 Handläggning av kontakter... 18 Kontaktspårning...18 Rapportering till smittskyddsläkare... 19 Informations - och expertinstanser vid misstanke om ebola... 20 Samordnad kommunikation... 21 Länksamling... 22 Sjukdomsinformation...22 Epidemiologiska uppdateringar...22 Riskvärderingar...22 Vårdhygien...23 Remiss samt transport av prov för ebola-diagnostik...23

Bakgrund Ebola är ett filovirus som ger upphov till viral hemorragisk feber, liksom marburg-, lassa-, och krim-kongovirus. Det finns fem olika typer av ebolavirus. Fyra är humanpatogena och den femte, ebola reston, förekommer hos primater i Asien, men förorsakar inte sjukdom hos människa. Det första sjukdomsutbrottet av ebola inträffade 1976 i Demokratiska republiken Kongo (dåvarande Zaire). Sedan dess har det förekommit ett flertal utbrott i centrala Afrika med en dödlighet som varierat mellan 25 och 88 procent. Dessa utbrott har vanligtvis rapporterats från perifera landsbygdsområden. Det nu aktuella utbrottet har en större geografisk spridning och innebär bl.a. en mer omfattande smittspårning. Utbrottet är det första som inträffat i västra Afrika och startade i början av februari 2014 i den sydöstra delen av Guinea. Sjukdomen har spridit sig till angränsande områden i grannlandet Liberia, samt till Guineas huvudstad, Conakry, men sedan början av maj har utbrottet avtagit betydligt. Överföring av virus från värd eller vektor till människa sker förmodligen via flyghund (en typ av fladdermus, eng. fruit bat) och genom hantering av andra smittade djur, t.ex. apor (som också insjuknar i blödarfeber). Fortsatt smittspridning sker människor emellan genom infekterade kroppsvätskor. Det finns inget tillgängligt vaccin för ebola. Klinisk bild Inkubationstid Inkubationstiden för ebola varierar mellan 2 och 21 dagar, men är vanligtvis 4 10 dagar. Symtom Sjukdomen debuterar hastigt med feber, muskelvärk, svaghet, huvudvärk, kräkningar, diarré och faryngit med herpetiforma lesioner. Ebola liknar i sitt inledningsskede många andra betydligt mindre allvarliga virusjukdomar. Omkring den femte sjukdomsdagen ses ofta ett makulopapulöst utslag. Blödningar från gastrointestinaltrakten, huden och slemhinnorna förekommer, liksom konjunktivala blödningar. Spontana blödningar efter blodprovstagning kan uppträda. Dödsfall vid sjukdomen inträffar vanligtvis dag 7 16 och är associerad med svåra blödningar och hypovolem chock, varvid hjärtcirkulationssvikt utgör dödsorsaken. Vid graviditet är utgången nästan alltid dödlig. REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA 7

Behandling Det finns ingen specifik läkemedelsterapi mot ebolavirus. Behandlingen inriktas istället mot att stödja sviktande organfunktioner och ersätta blodförluster till följd av profusa blödningar från slemhinnor och i inre organ. Vätska, blod- och trombocyttransfusioner ges och andningen kan understödjas med respiratorbehandling. Smittvägar preventiva åtgärder Hög risk för smitta föreligger vid kontakt med infekterade kroppsvätskor såsom blod, kräkning, avföring, urin och sädesvätska, från levande eller död människa. Sjukvårdspersonal, liksom anställda på laboratorier, som exponeras för infekterade kroppsvätskor eller kontaminerade instrument eller föremål, löper stor risk att smittas. Ebolavirus överlever flera dagar i intorkat tillstånd och i vätska. Nosokomial spridning av ebola har varit en grundläggande orsak till att utbrott av ebola fortgått. Att delta i begravningsceremonier för personer som avlidit i ebola utgör risk för smitta om man på något sätt har närkontakt med den döde eller med kroppsvätskor från den döde personen. Överföring av smitta kan ske genom oskyddade sexuella kontakter med infekterade människor ända upp till sju veckor efter att en infekterad person återhämtat sig från ebola. Hög risk för smitta föreligger även vid kontakt med infekterade kroppsvätskor såsom blod, kräkning, avföring, urin samt kött från vissa levande eller döda djur; såsom apor, olika typer av skogsantiloper, piggsvin och flyghund (en typ av fladdermus). I övrigt bedöms risken för att smittas av ebola vara mycket låg. WHO anser därför inte att restriktioner avseende resor till de drabbade länderna är nödvändiga med anledning av ebolautbrottet i västra Afrika. Den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, uppmanar dock personer som befinner sig i de drabbade områdena att iaktta följande försiktighetsåtgärder för att minimera smittrisken för att bli smittade med ebola: Upprätthåll god handhygien. Tvätta och skala frukt och grönsaker. Undvik kontakt med blod och kroppsvätskor från en person eller kropp som är infekterad med ebolavirus. Undvik nära kontakt eller handhavande av alla vilda djur, levande såväl som döda, särskilt apor, olika arter av skogsantiloper, gnagare, piggsvin samt flyghund, liksom alla former av kött från vilda djur. Undvik alltid oskyddat sex och i synnerhet med en person som är eller har varit ebolainfekterad. Undvik kontakt med alla typer av instrument, t.ex. nålar och föremål som varit i kontakt med blod eller kroppsvätskor Undvik att vistas i miljöer där det bor flyghundar och andra typer av fladdermöss, t.ex. grottor och gruvor. 8 REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA

Ebolautbrottet i västra Afrika Den 15 maj 2014 rapporterade WHO följande rörande ebolautbrottet i västra Afrika: Guinea: 248 kliniska fall, varav 138 är laboratorieverifierade, inkluderande fall i huvudstaden Conakry. Liberia: 13 kliniska fall, varav 6 är laboratorieverifierade. I slutet av denna rekommendation finns en länk till WHO där kontinuerliga uppdateringar avseende utbredning och antal fall av ebola i västra Afrika finns publicerade. Figur 1. Karta över västra Afrika Mali Källa: Google maps Endemiskt område för ebola Alltsedan 1976, då det första utbrottet av ebola skedde i Kongo, har sjukdomen brutit ut i följande länder i Afrika vid ett eller flera tillfällen: Elfenbenskusten Gabon Kongo (båda republikerna) Sydsudan Uganda REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA 9

Den amerikanska smittskyddsmyndigheten, CDC, har publicerat en karta över utbrotten i de afrikanska länderna, se länksamlingen på sidan 22. På denna karta anges att fall uppträtt i Johannesburg i Sydafrika 1996, men det rörde sig då om en man som smittades i Gabon och därefter reste till Sydafrika. I Sydafrika blev en sjuksköterska smittad i samband med vården av mannen. Hon avled senare. De nu drabbade länderna i västra Afrika hade ännu ej markerats på CDCkartan när denna rekommendation gavs ut. Endemiskt område för ebolavirus får för närvarande anses vara ovan angivna stater, de nu drabbade länderna i västra Afrika, samt angränsande områden i grannstater till länder med tidigare eller aktuellt utbrott av ebola. Vägledning för vård av patienter med högsmittsamma allvarliga infektioner En vägledning för vård av patienter med högsmittsamma allvarliga infektioner har utarbetats av David Ekqvist, Boo Jarhall och Jens Raffelsberger, högisoleringsgruppen, infektionskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, samt en referensgrupp. Referensgruppen har bestått av representanter för P4- laboratoriet på Folkhälsomyndigheten, Smittskyddsenheten Västra Götaland, Socialstyrelsens smittskyddsenhet, samt infektionsklinikerna i Huddinge/Stockholm, Malmö och Karlstad, där beredskap finns för ett initialt omhändertagande av högsmittsamma allvarliga infektioner. 10 REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA

Riskbedömning och handläggning av patienter De kliniska symtomen vid ebola är, speciellt i ett tidigt stadium, relativt ospecifika. Därför är reseanamnesen särskilt viktig för att väcka misstanke om ebola. Infektionsläkare samt smittskyddsläkare bör involveras tidigt i handläggningen. Först i avancerad sjukdomsfas blir de hemorragiska manifestationerna mer dominerande, ofta i kombination med multiorgansvikt. En utförlig anamnes är alltså avgörande för bedömningen, vid sidan om tolkningen av symtombilden. Denna bedömning bör ligga till grund för den fortsatta handläggningen och bör dagligen värderas utifrån det kliniska förloppet. Risken för att en patient har ebola graderas i antingen viss risk eller hög risk. I den riskklassificering som ECDC anger för bedömning av dem som varit i kontakt med ebolainfekterade patienter, finns även en risknivå som kallas moderate risk. Denna risknivå utgörs av personer som har ansikte mot ansikte-kontakt, utan adekvat personlig skyddsutrustning, med en ebolainfekterad person som hostar, kräks, har näsblod eller har diarré. Socialstyrelsen rekommenderar att dessa fall handläggs som hög risk. Viss risk för ebola Viss risk föreligger hos en patient som inom tre veckor efter hemkomst från endemiskt område (se sidan 9) utvecklar feber och där en eller flera av nedanstående faktorer föreligger: Personen har varit i kontakt med vilda djur Personen har arbetat inom sjukvården i ett endemiskt område Personen har arbetat i ett laboratorium där ebola hanteras. Om en patient bedöms ha viss risk för ebola tas skyndsam kontakt med det egna länets smittskyddsläkare för råd angående bedömning och fortsatt handläggning, inklusive snar kontakt med högisoleringsgruppen i Linköping. Isolering vid bedömningen viss risk för ebola Om en patient bedöms ha viss risk för ebola, flyttas snarast vederbörande till infektionsklinik och vårdas på enkelrum med egen toalett. Personalen bör använda basala hygienrutiner inklusive skydd mot droppsmitta. Skydd mot droppsmitta innefattar virustäta, tillpassningstestade andningsskydd med ventil (FFP3) samt visir. För mer utförlig vårdhygienisk information, se WHO:s anvisningar (sidan 23), samt den lokala klinikens hygienrutiner. Vårdpersonalen inskränkes till att vara så få till antalet som möjligt. Infektionsbakjour kontaktas snarast och bör vara ledande i beslutsfattandet. REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA 11

Det är viktigt att provtagning för malaria med tjock droppe, utstryk och snabbtest sker utan fördröjning, var god se information på sidan 16 om provtagning och analys för malaria. Dessutom är det viktigt att avvakta med all övrig undersökning och provtagning vid icke-livshotande tillstånd, tills en infektionsläkare har undersökt och bedömt patientens tillstånd. Hög risk för ebola Hög risk föreligger hos en patient som inom tre veckor efter hemkomst från endemiskt område (se sidan 9) utvecklar feber och där en eller flera av nedanstående faktorer föreligger: Patienten har oförklarliga blödningsmanifestationer (inte enbart blodiga diarréer). Patienten har vistats i hushåll där det befunnit sig sjuka och febrila personer med starkt misstänkt eller konstaterad ebola. Patienten har deltagit i vård eller omhändertagande av sjuk och febril patient med starkt misstänkt eller konstaterad ebola eller har varit i kontakt med kroppsvätskor, vävnad eller avliden patient. Vårdpersonal, laboratoriepersonal eller annan personal som kommit i kontakt med kroppsvätskor, vävnad eller kropp av människa eller djur med starkt misstänkt eller konstaterad ebola. Patienten har tidigare blivit klassificerad som patient med viss risk för ebola och sedan utvecklat organsvikt och/eller tecken till blödningar utan annan förklaring. Om en patient bedöms ha hög risk för ebola tas skyndsam kontakt med det egna länets smittskyddsläkare för råd angående bedömning och fortsatt handläggning, inklusive snar kontakt med högisoleringsgruppen i Linköping. Isolering vid bedömningen hög risk för ebola Patienter som bedöms ha hög risk för ebola isoleras på infektionsklinik i rum med förrum (sluss) och kontrollerad ventilation. Kontrollerad ventilation innebär en fallande tryckgradient från korridor till sluss och vidare in till isoleringsrummet och toalettutrymmet. Utrustning för kontroll eller avläsning av tryckförhållandena måste finnas. Tryckförhållandena gäller vid stängda dörrar och fönster. Utgående luftströmmar bör gå genom HEPA-filter både när de släpps ut direkt i friska luften och om luften återcirkuleras. Slussen bör vara utrustad med tvätt- och handdesinfektionsmöjligheter samt nödvändigt engångsmaterial. Rummet bör ha ytterligare en sluss med direktpassering utomhus, vilket underlättar avklädning, avfallshantering etc. Personalen bör använda rekommenderade skyddskläder som innefattar vätsketät operationsrock av engångstyp, virustätt tillpassningstestat andningsskydd med ventil (FFP3), operationshuva, visir, sterila handskar, skyddshandskar, plastförkläde samt stövlar/skoskydd. 12 REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA

Risken för smitta kan vara förhöjd om patient med hög risk har tecken till omfattande lungengagemang av sin sjukdom eller om patienten ska genomgå behandling eller undersökning som innebär hostretning och stimulerar till bildning av aerosol, såsom inhalation med läkemedel, inducerat sputumprov, sugning av luftvägar, intubering, CPAP, BiPAP och bronkoskopi. Användning av speciell skyddsdräkt, s.k. PAPR (powered air purifying respirator), kan då erbjuda ytterligare skydd för smitta, men vana och regelbunden övning i handhavandet av denna dräkt fordras för att en högre grad av skyddsnivå ska erhållas. För utförlig vårdhygienisk information, se WHO:s anvisningar (sidan 23). Det är viktigt att provtagning för malaria med tjock droppe, utstryk och snabbtest sker utan fördröjning även för dessa fall, se information på sidan 16 om provtagning och analys för malaria. Dessutom är det viktigt att avvakta med all övrig undersökning och provtagning vid icke livshotande tillstånd, tills en infektionsläkare har undersökt och bedömt patientens tillstånd. Verifierat ebola-fall Om infektion med ebolavirus verifieras, flyttas patienten i möjligaste mån till Högisoleringsenheten i Linköping. I väntan på överflyttning tillämpas isoleringsrutiner, användandet av skyddsutrustning och övrigt omhändertagande på samma sätt som vid kategorin hög risk. Förflyttning av patient Principer för transport inom sjukhus av patient med viss risk för ebola När det på akutmottagningen eller annan avdelning uppstår misstanke om viss risk för ebola flyttas patienten snarast till ett isoleringsrum på infektionsklinik. Då en patient ska förflyttas till en infektionsklinik från en akutmottagning eller annan avdelning bör det om möjligt ske utomhus. Under transport bör patienten alltid bära andningsskydd utan ventil (FFP3). Personal som ombesörjer transporten bär andningsskydd med ventil (FFP3), skyddsförkläde, visir och handskar. På akutmottagningar bör det finnas ett isoleringsrum med förrum (sluss) och kontrollerad ventilation samt direktingång/-utgång. Undersökningar bör så långt det är möjligt ske på isoleringsrummet, vilket även inkluderar röntgen-och ultraljudsundersökningar. REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA 13

Principer för transport inom sjukhus av patient med hög risk eller säkerställd ebolainfektion Ta i god tid kontakt med vårdhygienisk expertis och berörd avdelning (t.ex. röntgen). Inga andra patienter och ingen personal som inte direkt medverkar i undersökningen bör uppehålla sig vid eller kring transportvägarna eller i undersökningsrummet. Transportvägarna inom sjukhuset kan behöva säkras. Vakter kan behöva se till att hissar och korridorer hålls fria från besökare och personal när transporten sker. Patienten förs direkt till undersökningsrummet och bör inte uppehållas i väntrum eller motsvarande. Patient bör använda andningsskydd utan ventil (FFP3) under transport och undersökning. Patienter som inte tolererar andningsskydd förses med engångsnäsdukar att hålla för munnen vid hosta. De bör hosta upp direkt i engångsnäsduk som slängs i medförd avfallspåse och tas om hand enligt rutiner för avfallshantering. Personal som transporterar och deltar i undersökningen bör använda skyddsutrustning enligt samma rekommendation som givits för vård av patient med hög risk. Undersökningar bör så långt det är möjligt ske på isoleringsrummet, vilket även inkluderar röntgen- och ultraljudsundersökningar, samt olika typer av endoskopier. Transport av patient till Högisoleringsenheten i Linköping Till Högisoleringsenheten i Linköping hör en för ändamålet anpassad ambulans med säkerställt undertryck i vårdutrymmet samt HEPA-filtrerad frånluft. Vid längre transporter finns också möjlighet att lasta ambulansen i ett av flygvapnets transportflygplan även internationella transporter kan genomföras. Intensivvård Vid behov av intensivvård bör vård ske med isoleringsrutiner. Ovanstående krav på isoleringsrum rekommenderas. Saknas tillgång till särskilt isoleringsrum får bästa möjliga isoleringsgrad skapas i samråd med vårdhygienisk expertis. Vid Högisoleringsenheten i Linköping finns möjlighet till intensivvård. 14 REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA

Diagnostik, provtagning och analys Nedanstående text rörande diagnostik och provtagning för ebola gäller både vid viss risk och vid hög risk. Specifik virusdiagnostik utförs endast på P4-laboratoriet vid Folkhälsomyndigheten i Solna. Diagnostiken av ebola baseras i första hand på påvisning av smittämnet och/eller serologi. Polymerase chain reaction (PCR) används för påvisning av nukleinsyra, elektronmikroskopi (EM) för visualisering, immunofluorescensteknik (IF) för påvisning av virusspecifika antikroppar, detektion av virusantigen samt cellkultur för isolering/odling av virus. ECDC anger att risken är mycket låg för smittspridning på laboratorium genom handhavande av prover från en patient infekterad med ebolavirus som ännu inte fått sin ebolainfektion diagnosticerad, förutsatt att rekommenderade skyddsåtgärder åtföljs vid hantering av alla typer av kroppsvätskor. Blodutstryk för diagnostik av malaria är inte smittsamt efter att fixering av blodmaterialet genomförts. Skyddsåtgärder vid omhändertagande och analyser av prover Vid misstanke om ebola tas kontakt med ansvarig chef eller Tjänsteman i Beredskap (TiB) vid Folkhälsomyndigheten för avstämning kring vilken typ av provmaterial som är lämplig för laboratorieanalys. Folkhälsomyndigheten har dygnet-runt-beredskap hela året för omhändertagande av prover från patienter där misstanke om ebola föreligger. Blodprover för virusdiagnostik hanteras enligt anvisningarna nedan och skickas därefter till Folkhälsomyndigheten (P4-laboratoriet). Folkhälsomyndigheten - kontaktinformation Enheten för högpatogena virus 010-205 20 00 (kontorstid). Tjänsteman i Beredskap, TiB 010-205 24 00 (dygnet runt). Övrig provtagning (t.ex. olika plasma/serum-analyser, liksom mikrobiologiska analyser) undviks i möjligaste mån, vilket gäller både vid viss risk samt vid hög risk. Om andra prover är indicerade bör de märkas och hanteras som smittförande. Det är mycket viktigt att laboratoriet förvarnas och att dessa prover lämnas till laboratoriet personligen och att information utbytes angående misstanke om ebola. REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA 15

Vid viss risk hanteras proverna enligt gällande rutin på laboratoriet, d.v.s. heltäckande vätsketät skyddsrock, handskar och stänkskydd (visir). Dessutom rekommenderas andningsskydd (FFP3). Alla prov från viss risk - patienter analyseras om möjligt i slutna laboratorieanalyssystem, t.ex mikrobiologisk säkerhetsbänk klass 3 eller i handskbox. Prov från patienter med hög risk bör om möjligt inaktiveras/analyseras på Folkhälsomyndigheten. Proverna bör virusinaktiveras med värme eller på kemisk väg. Om inaktivering kan komma till stånd rekommenderas utöver den skyddsutrustning som gäller för viss risk även en vattenavstötande, heltäckande ansiktsmask vid hantering av prov från patient med hög risk. Om prov från en patient med hög risk inte kan inaktiveras, bör laboratorieanalyserna ske inom ett avgränsat område av laboratoriet där speciella analysinstrument kommer till bruk. Användning av speciell skyddsdräkt, s.k.papr (powered air purifying respirator), kan då erbjuda ytterligare skydd för smitta, men vana och regelbunden övning i användande av denna dräkt fordras för att en högre grad av skyddsnivå ska erhållas. Vad gäller malariadiagnostik för både viss risk - och hög risk -patienter, bör tjock droppe, utstryk och snabbtest göras i mikrobiologisk säkerhetsbänk 2 eller 3 på laboratorium. Personal bör vara utrustad med vätsketät heltäckande skyddsrock och ansiktsmask, handskar, stänkskydd (visir) och andningsskydd (FFP3). P4-laboratoriet vid Folkhälsomyndigheten kan utföra snabbtest för malaria, men inte mikroskopering av tjock droppe och utstryk. Om prov innehållande blod eller andra kroppsvätskor från patient med hög risk hanteras öppet, kan den speciella skyddsdräkten som beskrivits ovan erbjuda utökat skydd mot smitta om de förbehåll som angivits ovan iakttas. Hantering och transport av prov Det är av största vikt att alla säkerhetsåtgärder vidtas vid provtagning, injektioner och liknande ingrepp. Vid provtagning används skyddsutrustning enligt ovan. I möjligaste mån används befintlig infart för provtagning för att undvika onödiga stick. Förbered med behållare för stickande/skärande föremål och spritkompresser. Efter provtagning avspritas provrören, därefter appliceras etiketter för identifikation och varningsetikett för smittföring. Provrören placeras sedan i skyddshylsa. Instruktioner rörande packning och transport av provet finns på Folkhälsomyndighetens webbplats, se länk på sidan 23. 16 REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA

Vårdhygien, rengöring, och avfall För vårdhygieniska frågor kring rengöring och hantering av avfall kontaktas lokal vårdhygienisk expertis och miljö- och risksamordnare på det egna sjukhuset. Lokala riktlinjer och nationellt regelverk (miljöbalken 1998:808, lag om allmänna vatten- och avloppsanläggningar 2006:412) är rådande i hanteringen av avfall. Se även Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2005:26 samt WHO:s rekommendationer från 2008 (se länkar på sidan 23). Punktdesinfektion Vid eventuellt spill av blod eller annan kroppsvätska från person med misstänkt eller säkerställd ebolainfektion punktdesinfekteras området genast med natriumhypoklorit eller motsvarande desinfektionsmedel och rutinerna för avfallshantering följs. Slutdesinfektion av vårdrum och inventarier Efter avslutad vårdtid för patient med starkt misstänkt eller verifierad infektion med ebola desinfekteras hela rummet innan det åter kan tas i bruk. Det finns i dag ingen vedertagen metod hur man desinfekterar ett helt vårdrum. I laboratoriemiljö använder man sig av formalinrökning alternativt väteperoxidrökning. När slutstädning är aktuell bör man ta kontakt med Högisoleringsenheten i Linköping för fortsatta diskussioner och råd om lämplig metod. Till dess att lämplig metod för desinfektion har beslutats ska rummet förseglas. REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA 17

Handläggning av kontakter Kontaktspårning Kontaktspårning utförs för att identifiera personer som haft nära kontakt med ett konfirmerat eller misstänkt fall under utredning efter symtomdebut. Den behandlande läkaren ansvarar normalt för kontaktspårningen kring en patient. Vid misstanke om ebola är det att föredra att smittskyddsläkaren övertar ansvaret för smittspårningen. Socialstyrelsen ansvarar för nationell samordning av smittskyddsarbetet och kontaktas i ett tidigt skede, särskilt om smittskyddsarbetet omfattar personer bosatta i flera län. Smittskyddsläkaren och länets smittskyddsenhet är ansvariga för att följande åtgärder vidtas: Utarbetande av listor på kontakter, definiering av deras risk för att vara smittade och beslut om åtgärder avseende uppföljning och eventuell isolering. Information till de berörda om symtom på ebola och löpande kontakt med dem vid behov. Samtliga kontakter till ett säkerställt eller misstänkt fall av ebola bör kontrollera kroppstemperaturen två gånger dagligen under tre veckors tid och genast kontakta smittskyddsläkaren om temperaturen överstiger 38 0 C eller om symtom på sjukdom uppträder. 18 REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA

Rapportering till smittskyddsläkare Vid klinisk misstanke om ebola kontaktas länets smittskyddsläkare skyndsamt. Om patienten uppfyller definitionen för misstänkta fall, tar smittskyddsenheten i länet kontakt med Socialstyrelsens Tjänsteman i Beredskap (TiB). Detta sker i överensstämmelse med underrättelseskyldigheten enligt lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA 19

Informations - och expertinstanser vid misstanke om ebola Kontaktinformation Närmaste infektionsklinik Det egna länets smittskyddsläkare Högisoleringsgruppen i Linköping: 010-103 00 00 (via infektionsbakjouren) Folkhälsomyndighetens Tjänsteman i Beredskap (TiB): 010-205 24 00 Socialstyrelsens Tjänsteman i Beredskap (TiB): 060-109 011 (via SOS Alarm) 20 REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA

Samordnad kommunikation Vid vård av patienter med ebola uppstår ofta många frågor hos anhöriga, sjukvårdspersonal, transportpersonal och övriga inblandade i omgivningen. Vid transporter från andra länder krävs kommunikation med aktörer i smittlandet, transportörer, flygplatser och Utrikesdepartementet. Ibland kommer även fallet till massmedias och allmänhetens kännedom. Massmedias intresse kan vara stort. Det är viktigt att all information är saklig och tydlig och uppfyller de olika målgruppernas informationsbehov. Om flera olika instanser och talespersoner lämnar information är det viktigt att denna koordineras för att undvika oklarheter och missförstånd. Sjukhusets informationsavdelning och smittskyddsläkaren bör samordna informationen till massmedia och om flera landsting berörs är det Socialstyrelsen som ansvarar för samordningen. REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA 21

Länksamling Sjukdomsinformation Folkhälsomyndigheten Sjukdomsinformation om ebolavirusinfektion. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-ochsjukdomar/smittsamma-sjukdomar/ebola/ ECDC Ebola and Marburg fevers. Fact sheet for health professionals. http://www.ecdc.europa.eu/en/healthtopics/ebola_marburg_fevers/factshee t-for-health-professionals/pages/factsheet_health_professionals.aspx CDC Ebola hemorrhagic fever. http://www.cdc.gov/vhf/ebola/ CDC Ebola hemorrhagic fever distribution map http://www.cdc.gov/vhf/ebola/resources/distribution-map.html WHO Ebola virus disease. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs103/en/ Epidemiologiska uppdateringar Folkhälsomyndigheten Utbrott av ebolavirus i Guinea. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-ochpress/nyhetsarkiv/2014/mars/utbrott-av-ebolavirus-i-guinea/ ECDC Epidemiological updates. http://www.ecdc.europa.eu/en/press/epidemiological_updates/pages/epide miological_updates.aspx CDC Ebola hemorrhagic fever. Outbreak of Ebola in Guinea and Liberia. http://www.cdc.gov/vhf/ebola/outbreaks/guinea/index.html WHO Global alert and response. Disease outbreak news. http://www.who.int/csr/don/en/ Riskvärderingar ECDC Outbreak of Ebola viral disease in Western Africa, Rapid Risk Assessment, ECDC, 8 April 2014. http://www.ecdc.europa.eu/en/publications/publications/ebola-rra- West-Africa-8April2014.pdf 22 REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA

Vårdhygien Socialstyrelsen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:26. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-26/documents/2005_26.pdf WHO Interim infection control recommendations for care of patients with suspected or confirmed filovirus (Ebola, Marburg) hemorrhagic fever. BDP/EPR/WHO, Geneva March 2008. http://www.who.int/csr/bioriskreduction/filovirus_infection_control/en/ Remiss samt transport av prov för eboladiagnostik Folkhälsomyndigheten Remiss för diagnostiskt prov avseende ebola. http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/laboratorieanalys/remissspeciell-diagnostik-2014-02.pdf Folkhälsomyndigheten Packning och transport av prov för diagnostik av ebola. http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/laboratorieanalys/packaprovet-ratt-2014.pdf REKOMMENDATION FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTÄNKTA FALL AV EBOLA 23