Täckningsgrad ur Förutsättningar för Ackreditering och Avtal för Vårdenhet i Hälsoval Skåne gällande år 2010 : Beräkningen av respektive vårdenhets täckningsgrad görs genom beräkning av andel besök gjorda på primärvårdsnivå ställt i relation till samtliga öppenvårdsbesök som vårdenhetens förtecknade patienter gjort under aktuell period. I beräkningen ingår inte besök på barnavårdscentral, mödravårdscentral och ungdomsmottagning. För 2010 gäller att vårdgivaren erhåller 100 procent av vårdersättningen för uppdraget om vårdenheten har en täckningsgrad inom intervallet 57,0 59,0 procent. Om vårdenheten uppnår en högre täckningsgrad än den överenskomna, d v s vårdenheten har en täckningsgrad som är högre än 59,0 procent, erhåller vårdenheten ett tillägg på den viktade vårdersättningen för uppdraget. Tillägget är en procent för varje procentenhet som täckningsgraden överstiger 59,0 procent. I det fall vårdenheten inte uppnår överenskommen täckningsgrad, d v s vårdenheten har en täckningsgrad som är lägre än 57,0 procent, görs ett avdrag från den viktade vårdersättningen för uppdraget. Avdraget är en procent för varje procentenhet som täckningsgraden avviker neråt från 57,0 procent. Täckningsgraden beräknas med en decimal. Eller uttryckt på ett annat sätt: antal primärvårdsbesök. antal primärvårdsbesök + antal övriga öppenvårdsbesök Primärvårdsbesök - alla besök oavsett vårdgivarkategori, så länge de är reg i PASIS - alla besök på andra vårdenheter, kvälls- o helgmottagningar - alla besök på vårdenheter, sjukgymnaster, kiropraktorer o andra med vårdavtal - alla besök hos sjukgymnaster och allmänläkare på taxan - EJ BVC, MVC, ungdomsmott, rehabgarantin (KBT, MMS) - Övriga öppenvårdsbesök - alla besök oavsett vårdgivarkategori inom annan öppenvård än primärvård, såväl i offentlig som privat drift, såväl på sjukhus som på fristående läkarmottagningar
Vad innebär detta i pengar? P + x. P+x+Ö Med hjälp av denna ekvation kan man räkna ut hur många primärvårdsbesök som krävs för att höja täckningsgraden med t ex 1 % och därmed räkna ut hur mycket ett primärvårdsbesök är värt i intäkt om man ligger över 59% eller i minskat avdrag om man ligger under 57%. Jag har räknat ut att ett besök ger ca 190 kr (privat vg inkl momskompensation bör vara ca en femma lägre för offentlig pv). P. P+Ö+y Med hjälp av denna ekvation kan man i stället beräkna hur många besök inom övrig öppenvård som krävs för att täckningsgraden ska minska med t ex 1% och därmed hur mycket ett sådant besök kostar vårdenheten, i vårt fall ca 280 kr. Om man kan ta hem ett besök till vårdenheten, som annars skulle genererat en remiss till övrig öppenvård tjänar man alltså 190+280 = 470 kr Ett besök hos annan primärvårdsvårdgivare ger alltså en intäkt i täckningsgraden som delvis täcker den kostnad som drabbar vårdenheten för köpt vård (300kr på vårdenhet-ca 900 kr för allmänläkare på nationella taxan). Hur kan vi påverka täckningsgraden? - öka antalet besök på vårdenheten, t ex genom att utnyttja annan personal än läkare bättre eftersom ett besök är lika mycket värt oavsett vem patienten varit hos. - minska antalet remisser till annan öppenvård genom t ex fortbildning, anställande av personal med bredare/djupare kompetens 2010-09-05 Karin Träff Nordström Ordförande SFAM Mellanskåne
och så lite mer lösa funderingar, delvis i form av svar på frågor som jag fått - ni får ta det för vad de är, dvs mina högst personliga tankar kring hur man kan använda täckningsgraden på mest optimala sätt, vilka konsekvenser det får om utväxlingen ökar ytterligare samt en del tankar kring andra områden i Hälsoval Skåne min text är kursiverad Vårdenheten betalar idag 300 kr för ett besök på annan vårdcentral (Hälsoval el familjeläkaravtal), max 600 kr för besök hos sjukgymnast på taxa el med vårdavtal samt faktisk kostnad (brukar ligga 700-900 kr) för besök hos allmänläkare på taxa el med vårdavtal - s k "köpt vård" - i gengäld får ju vårdenheten samma summa för besök av andras patienter på den egna vårdcentralen - besöken räknas in i täckningsgraden på den enhet där patienten är listad (i primärvårdsbiten, alltså täljaren), vilket gör att den faktiska kostnaden 300 kr blir lägre. Intressant blir då att om utväxlingen för täckningsgraden blir t ex 50% högre (allt annat oförändrat), vilket inte är fullständigt otänkbart, blir ett täckningsgradsbesök värt ca 285 kr att jämföra med de 300 kr det kostar, dvs då kommer det inte att göra ett smack om patienten går till en annan vårdcentral, så länge denne inte skriver ut en massa dyra läkemedel - medicinsk service betalas ju av den som ordinerar, medan läkemedel betalas av den vårdenhet där pat är listad. Intressant också att om utväxlingen ökar täcker ersättningen för täckningsgradsökningen lönekostnaden för all annan personal förutom läkare (räknat på 2000 besök/år) - det tråkiga är att besök blir alltför viktiga igen och jag vet att det därför diskuteras att ta in telefonkonsultationer i täckningsgraden, värderade till t ex 1/3 av ett besök för att motverka detta - nackdelen är då att även telefonkonsultationer måste PASIS-registreras, vilket nog mest är ett bekymmer för privata vårdgivare och det bekymret försvinner väl med PMO... Det här går att vrida o vända på precis hur mycket som helst Det är dock viktigt att förstå vad det är som styr ekonomin i verksamheten, först då kan man göra ekonomin till ett medel för verksamhetsutveckling i stället för att låta det bli ett hot 1) Diskuteras det att ge MER pengar för bra täckningsgrad, förstår inte ordet "utväxling". Ja, 2009 fick man 0,5% mer i vårdpeng för 1% högre täckningsgrad, 2010 får man 1% och en höjning diskuteras inför 2011 för att möjliggöra att finansiera att ta in andra specialister under Hälsovalstaket, se nedanstående resonemang. Man diskuterar också en höjning av det fria intervallet från dagens 57-59%.
2) Kostnadsansvaret för köpt vård, dvs för besök till läkare o sjg utanför Hälsovalet är ngt som påverkar vår enhets budget oerhört mycket, och där är man helt maktlös, man kan ju inte vinna pat man ej träffar o träffar man dem känns det inte etiskt att börja skuldbelägga dem för att de dränerar vår budget, om det skulle komma upp att de har andra vårdkontakter. Tyvärr räcker det inte att 'bara' göra sitt jobb bra, eftersom det ur pats synpunkt inte finns ngn nackdel att 'hamstra' vårdkontakter. Detta är nog väldigt olika i olika områden, men i vår stadsdel med en rörlig befolkning har det mkt stor effekt." Här tror jag att man bara kan konkurrera med kvalitet och så får man se tiden an och se var balansen hamnar och rätta sin verksamhet efter detta - de kontakter som görs inom annan primärvård (taxa, vårdavtal, familjeläkaravtal) slipper man ju å andra sidan ta hand om och bemanna för - familjeläkaravtalen avslutas efter hand de närmsta åren, nya vårdavtal inom primärvård skrivs inte och det jobbas nationellt på att hitta ett alternativ till taxesystemet så på sikt minskar problemet. Resonemanget ovan gäller väl enbart kontakter med andra primärvårdsinstanser, - och det är väl inte det som är det stora problemet, utan just när de uppsöker andra specialister - antingen för att de har lust bara, av gammal vana etc, eller för att de faktiskt är så sjuka att de måste. När det gäller det förstnämnda håller jag helt med dig att där får man bara vara "cool" och fortsätta jobba bra - men när det gäller tendensen att söka specialistvård kan jag inte se vilket "vapen" vi kan ha. Även här är väl vapnet att öka vår egen kompetens och att när tillfälle ges tala om att vi kan göra mycket av det man går till andra specialister för att göra - på sikt tror jag att det här systemet kommer att leda till det önskvärda, dvs att en större del av öppenvårdsbesöken ska ske i primärvård men det lär ta några år:) - kanske trots allt en bättre väg att det får växa fram än att man genomför en större förändring över en natt, en förändring som vi i primärvården inte har bemanning för att ta hand om... 3) Remisstvång - är det totalt politiskt omöjligt för hälsovalsfolket att föreslå? För det vore ju annars den logiska följden om man vill styra befolkningen mot allmänläkarvård. Det och kanske gratis sjukvård på vårdcentralen?? I nuläget med den mycket tydliga politiska viljan att patienten själv ska få välja tror jag att det politiskt är omöjligt att föreslå remisstvång - det vore kanske också att bita oss själva i svansen om vi måste träffa alla patienter som idag går till andra specialister direkt... likaså tänker jag kring gratis sjukvård på vårdcentralen...
Men tycker verkligen VI - ur professionell synpunkt - att det vore mycket bra om varje liten vårdcentral eller vårdenhets-grupp hade sin lilla gynekolog, neurolog osv.? det måste ju vara många fördelar med att organspecialisterna har tillgång till kollegialt nätverk/utveckling/fortbildning. Nej, och så tror jag inte att det kommer att bli heller - jag tror att vi kommer att få se ett tätare samarbete mellan primärvård och annan specialistvård, att vissa vårdcentraler (beroende på den egna kompetensen, bemanningsgrad o patienternas behov) kommer att på deltid anställa organspecialister, att flera vårdcentraler samfinansierar en specialist som antingen roterar på vårdcentralerna eller att man t ex via täckningsgradsersättningen finansierar en öppenvårdsneurolog, som det ju är brist på - jag tror bara fantasin sätter gränser för hur man kan använda sig av systemet. Upp till en täckningsgrad på 70% tror jag dock man kan nå utan hjälp av andra specialister genom att öka den egna kompetensen, använda övriga personalkategorier smartare och remittera mindre. Jag inser nu att i så fall argumenterar jag lite grann för status quo, dvs fortsatt specialistdominans på primärvårdens bekostnad, vilket inte heller är meningen förstås. Jag antar att man tänker sig ngn sorts organisk framväxt av distriktsläkar-färgade gynekologer och andra specialister som långsamt "blend in " i primärvården? eller vad? Just så - se ovan! Att helt resolut ge mer resurser till primärvården och därigenom göra yrket attraktivt och området blomstrande, hade förstås varit bättre.men det kan ju som sagt var inte tjänstemännen påverka Jag kan bara hålla med och vi (primärvården i Skåne som helhet) får mer resurser än tidigare, det får vi inte glömma, fast inte så mycket som vi vill ha och skulle behöva om vi ska kunna göra jobbet så bra som politikerna och vi vill Jag vet dock inte om det verkligen skulle vara så mkt bita i svansen med remisstvång. Om man gör det successivt så skulle det ju vara en bra omställningsprocess. Ja,, det är definitivt något att fundera vidare på - i vilken ände man då skulle börja för att kunna få genom det politiskt och för att få det att fungera praktiskt. Under allt detta finns också det faktum att hela sjukvården har ett resursproblem, med den åldrande befolkningen och den ökande arsenalen behandlingar. Prioriteringar borde diskuteras öppet. Det är knepiga frågor!! Ja, det är oerhört komplext och det är viktigt att komma ihåg det och att försöka se det lite från tjänstemanna- och politikerhåll också för att få till stånd en fruktbar dialog
4) Jag har förstått att vår täckningsgrad blivit oerhört bra förra året pga massvaccinationerna. Är hälsovalsfolket medvetna om denna styrning mot många snabba ( ev meningslösa) besök som systemet kan leda oss till? Vi har Hälsovalsfolket att tacka för att influensavaccinationerna räknas in i täckningsgraden - det ger en intäkt på ca 190 kr/vaccination (alt minskat avdrag beroende på var man ligger) jämfört med de officiella 75 kr/vaccination - dock måste man vara medveten om att en del av täckningsgraden beror på detta och alltså räkna med minskad täckningsgrad 2011 (såvida inte det dyker upp någon ny pandemi...) 5) Jag har också hört att du räknat ut att det inte lönar sig att t ex anställa en gynekolog. Är denna beräkning och tankar kring det ngt som du också kunde dela med dig av? Ett "hemtaget" besök ger ca 190 i ökad intäkt och ca 280 kr i minskad utgift i täckningsgradsekvationen, dvs vårdenheten tjänar ca 470 kr på att gynekologen ingår i enheten i stället för att man skickar en remiss - det täcker ungefär lönekostnaden för en specialistläkare om det inte är väldigt långa besök (typ neurolog, psykiatriker), men täcker inte en ev investering i utrustning och framför allt inte ev ökade kostnader för medicinsk service - det är det som gör att man överväger att höja utväxlingen av täckningsgraden - systemet har definitivt sina fällor när det gäller premiering av många o korta besök, vilket Hälsovalsfolket är medvetna om - de efterlyser andra kreativia idéer på hur man kan öka primärvårdens andel av öppenvården och premiera samarbetet, så tänk till 6) Förresten, är det fortfarande så att man MÅSTE ta betalt vid varje besök? Om patienten inte har frikort dras 120 kr från vårdersättningen - man måste inte ta betalt men går i så fall miste om den inkomsten Karin Träff Nordström, ordförande SFAM Mellanskåne 2010-09-05