VG Primärvård UPPFÖLJNING VÅRDVAL VG PRIMÄRVÅRD 2013 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Vårdvalsenheten april 2014
Karta över nämnder 2
Inledning Uppföljning vårdval VG Primärvård 2013 är den fjärde uppföljningsrapporten sedan vårdvalet VG Primärvård infördes 1 oktober 2009. Rapporten vänder sig till flera olika målgrupper; politiker, tjänstemän och vårdgivare. Syftet med rapporten är att följa upp vårdvalet, VG Primärvård, gentemot övergripande mål för vårdvalet såsom ökad tillgänglighet och valfrihet för invånarna samt ökat fokus på kvalitet. Uppdraget för vårdcentraler i VG Primärvård regleras i Krav- och kvalitetsboken, vilket är ett förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Förfrågningsunderlaget beskriver uppdragets omfattning, dess ersättning och de krav och villkor som vårdgivaren ska uppfylla. Krav- och kvalitetsboken beskriver i huvudsak den vårdtjänst leverantören ska tillhandahålla och i mindre utsträckning på vilket sätt tjänsten ska tillhandahållas. Vi hoppas att Uppföljning av vårdval VG Primärvård 2013 kan ge en inblick i Västra Götalandsregionen vårdvalsmodell för primärvårdsverksamhet och en bild över gjorda erfarenheter sedan verksamhetsstarten 2009. Rose-Marie Nyborg Chef vårdvalsenheten 3
Innehåll Inledning... 3 1. Förändringar i Krav- och kvalitetsboken inför 2013... 5 2. Vårdcentraler... 6 2.1 Antalet vårdcentraler är stabilt... 6 2.2 Kvälls- och helgöppen mottagning... 7 2.3 Vårdcentralernas storlek... 8 2.4 Antal vårdföretag... 9 3. Invånarnas vårdval... 10 3.1 Omval av vårdcentral... 11 3.2 Invånarnas val av vårdcentral i ett annat nämndområde... 12 4. Tillgänglighet... 13 4.1 Telefontillgänglighet... 13 4.2 Besökstillgänglighet... 14 5. Invånares/patienters uppfattning om primärvården... 15 5.1 Nationell patientenkät... 15 5.2 Vårdbarometern... 17 6. Kvalitet... 19 6.1 Kvalitetsindikatorer... 20 6.2 Uppföljnings- och kvalitetsverktyget - SPEAR-Munin... 21 6.3 Strama insatser inom VG Primärvård 2013... 21 6.4 Psykisk ohälsa... 24 7. Medicinsk revision... 27 7.1 Erfarenheter och iakttagelser under 2013... 28 8. Kompetensförsörjning och vårdcentralernas utbildningsuppdrag... 30 8.1 Läkare under utbildning... 30 8.2 Övriga yrkeskategorier under utbildning... 32 9. Besöksstatistik... 33 9.1 Besök i VG Primärvård... 33 9.2 Läkarbesök... 35 9.3 Besök psykisk ohälsa... 38 9.4 Invånarnas följsamhet till vald vårdcentral... 40 10. Ekonomiska effekter av VG Primärvård... 41 10.1 Kostnadsutveckling VG Primärvård... 44 11. Läkemedel... 46 4
1. Förändringar i Krav- och kvalitetsboken inför 2013 Från och med 2011 har Krav- och kvalitetsboken justerats varje år. Syftet är framför allt att anpassa förfrågningsunderlaget i linje med de mål och det syfte som anges i idéskissen Vägen till medborgarnas primärvård samt att förtydliga avsnitt där det kan finnas behov. Nedan beskrivs kort de väsentliga förändringarna som gjordes inför Krav- och kvalitetsbok 2013. Förtydligande av uppdraget: Patienter ska erbjudas besök för bedömning inom högst sju dagar hos samtliga yrkeskategorier. Tydligare ansvar för hembesök. Vårdcentralen ska arbeta aktivt med att identifiera personer med risk för ökade vårdbehov. Fast vårdkontakt och läkare med samordnat patient- och läkemedelsansvar ska erbjudas till kroniskt sjuka och personer med sammansatta vårdbehov. Specialist i allmänmedicin ska ha dokumenterad erfarenhet gällande hela den verksamhet som ingår i uppdraget i VG Primärvård. Anpassning till nya regelverk för yrkesbenämningar. Vårdcentralen ska ha kunskaper om antibiotikaförskrivning och antibiotikaresistens och utse kontaktläkare som samverkar med Strama. Mikrobiologiska laboratorier som anlitas ska bistå med resistensdata utifrån Stramas riktlinjer. Verksamhetsgranskning/medicinsk revision - vårdcentralen ska ställa material och dokumentation till förfogande på det sätt som Västra Götalandsregionen begär. Ersättningsmodellen: Hembesök uppräknas gånger tre i täckningsgraden. Målrelaterad ersättning för kvalitet: 39 indikatorer (en försvinner). Förtydligande kring patientavgifter vid hembesök i kommunala boenden. Skrivning om eventuellt kommande kostnadsansvar för listades primärvårdsbesök vid akutmottagning tas bort. Ekonomiska sanktioner: Förtydligande kring utfärdande av sanktioner och grunder för bedömning av sanktionens storlek. 5
2. Vårdcentraler Antalet vårdcentraler är stabilt cirka 200 sedan införandet av VG Primärvård Alla nämndområden har fått tillskott av vårdcentraler Antalet kvälls- och helgöppna mottagningar har minskat något då fler vårdcentraler valt att samverka kring uppdraget. Antalet 2013 är dock cirka 10 fler jämfört med 2009 Genomsnittsvårdcentralen har cirka 8 000 listade 17 av 30 privata vårdgivare driver en (1) vårdcentral 2.1 Antalet vårdcentraler är stabilt Tillgången till vårdcentraler är efter drygt fyra år med VG Primärvård fortfarande god. Antalet vårdcentraler har varit stabilt, cirka 200 sedan 2010. Några vårdcentraler har avslutat sina kontrakt i förtid, nya vårdcentraler har startat i ungefär samma takt. Nya ansökningar om etablering inkommer fortfarande. Den 31 december 2013 fanns 114 offentliga och 87 privata vårdcentraler. Efter starten av VG Primärvård, 1 oktober 2009 då 64 nya vårdcentraler tillkom, har 18 vårdcentraler avslutat sina kontrakt i förtid (sex offentliga och tolv privata) och 14 nya vårdcentraler startat (tre offentliga och elva privata). Alla nämndområden i regionen har fått ett tillskott av nya vårdcentraler. Det är framför allt positivt att det tillkommit nya vårdcentraler i områden som tidigare haft en sämre tillgång. Det har till exempel tillkommit nya vårdcentraler i Angered, östra Göteborg, Kortedala och Bergsjön. Den stora ökningen i Göteborg-Centrum kan bland annat ses som en följd av tidigare underetablering. 6
Lysekil Sotenäs Strömstad Tanum Åmål Lilla Edet Trollhättan Vänersborg Värnersborg Ale Stenungsund Tjörn Göteborg-Askim/Frölunda/Högsbo Göteborg-Centrum Göteborg-Majorna/Linné Göteborg-Västra Göteborg Alingsås Härryda Mölndal Partille Borås Mark Ulricehamn Borås Falköping Götene Lidköping Skara Gullspång Hjo Mariestad Skövde Tibro Göteborg-Lundby Göteborg-Norra Hisingen Göteborg-Västra Hisingen Göteborg-Angered Göteborg-Östra Göteborg Diagram 1. Antal fler vårdcentraler sedan 2009-10-01. Antalet visas per nämnd och kommun/stadsdel där det varit ett tillskott under perioden. 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 5 14 4 3 2 1 3 1 2 1 1 1 2 5 4 3 3 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Den 31 december 2013 fanns det 201 vårdcentraler inom VG Primärvård, vilket är en ökning med en vårdcentral under 2013. En ny vårdcentral har öppnat i Göteborg (Angered Care vårdcentral). I Mark har en privat vårdcentral avslutat sitt kontrakt (Medhelp Fritsla vårdcentral) och en offentlig vårdcentral har öppnat i samma lokaler (Närhälsan Fritsla vårdcentral). I Alingsås har en privat vårdcentral avslutat sitt kontrakt (Capio Noltorp vårdcentral) och i Tibro har en privat vårdcentral etablerat sig (Hälsocentralen i Tibro). I Göteborg Centrum Väster har en privat vårdcentral avslutat sitt kontrakt (Kvarterskliniken Lilla torget) och en annan privat vårdcentral etablerat sig (Västerleden vårdcentral och hälsocenter). 2.2 Kvälls- och helgöppen mottagning I samband med VG Primärvårds införande ökade antalet kvälls- och helgöppna mottagningar från 17 till 36 stycken. Vårdcentraler inom ett samverkansområde kan välja att samverka med varandra avseende detta åtagande. De flesta väljer detta alternativ medan några enstaka vårdcentraler väljer att lösa denna uppgift själva. Från och med 2012 minskade antalet kvälls- och helgöppna mottagningar vilket bland annat kan förklaras av att extra ersättning för ej listade patienters besök kvällar- och helger togs bort och att samverkansområden i Göteborg (HSN 05, 11 och 12) slogs samman till ett. 7
Under 2013 minskade antalet mottagningar från 29 till 27; Strömstadsakuten (privat), Jourcentral Backa läkarhus (privat) samt Närhälsan Frölunda jourcentral avslutade sin verksamhet och har övergått i annan samverkan. I Strömstad öppnade Närhälsan Strömstad jourcentral i samverkan med andra vårdgivare i området. 2.3 Vårdcentralernas storlek Antalet listade individer per vårdcentral varierar mellan 571 och 19 698. I tabell 1 visas utvecklingen av genomsnittligt antal listade per vårdcentral. År 2013 hade en genomsnittlig vårdcentral drygt 8 000 listade individer. En offentlig vårdcentral hade i genomsnitt drygt 2 300 fler listade individer jämfört med en privat vårdcentral. Tabell 1. Antal listade invånare i genomsnitt per vårdcentral år 2011, 2012 och 2013. Antal listade per VC 2011 (antal VC=197) Antal listade per VC 2012 (antal VC=200) Antal listade per VC 2013 (antal VC=201) Privata 6 255 6 464 6 670 Offentliga 9 335 9 164 9 056 Totalt 8 022 7 990 8 023 Före VG Primärvårds införande (31 augusti 2009) var antalet listade per vårdcentral i genomsnitt 9 759 (privat och offentligt drivna vårdcentraler). Antalet vårdcentraler som listade patienter var då 160. Samtidigt har befolkningen i Västra Götaland sedan dess ökat med cirka 51 000 personer. Antalet listade invånare varierar avsevärt mellan olika vårdcentraler. I tabellen nedan visas fördelningen av vårdcentraler för olika intervaller av antal listade. Upp till intervallet 15 000 listade är de ganska jämnt fördelade medan antal vårdcentraler med fler än 15 000 listade är färre. De offentligt drivna vårdcentralerna har en liten förskjutning mot det de högre intervallen vilket syns i diagram 2. Tabell 2. Antal vårdcentraler fördelat på olika intervaller av antal listade. Inom parantes anges antal offentliga. Antal listade avser 31 december 2013. Antal listade Antal vårdcentraler Medel antal listade (antal offentliga) - 5000 47 (18) 3 476 5 000-7 500 53 (22) 6 241 7 500-10 000 46 (33) 8 868 10 000-15 000 42 (31) 11 751 15 000-20 000 13 (10) 16 696 8
Diagram 2. Antal listade per vårdcentral och driftsform den 31 december 2013 Antal 20 000 16 000 12 000 8 000 Offentlig Privat 4 000 0 0 40 80 120 160 200 Antal 2.4 Antal vårdföretag Vid sidan av den offentligt drivna primärvården driver 30 olika vårdföretag vårdcentraler inom ramen för VG Primärvård. Drygt hälften av dessa (17) är mindre företag som endast driver en vårdcentral. Det är bara Praktikertjänst som driver fler än tio vårdcentraler (18). Se tabellen nedan. Tabell 3. Antal vårdföretag och vårdcentraler Antal Vårdföretag 30 Vårdföretag med 1 vårdcentral 17 Vårdföretag med 2-5 vårdcentraler 8 Vårdföretag med 6-10 vårdcentraler 4 Vårdföretag med > 10 vårdcentraler 1 Koncernerna Nötkärnan och Medpro Clinic räknas i tabellen ovan som ett företag var, även om Nötkärnan och Medpro Clinic har flera registrerade aktiebolag avseende sina vårdcentraler. 9
3. Invånarnas vårdval Andel invånare som väljer privat vårdcentral ökade med 1 procent sedan 2012 I fyra nämndområden har mer än hälften av invånarna valt en privat vårdcentral Invånarnas omval av vårdcentraler är oförändrade de sista 3 åren (8 procent) och andelen invånare som gör tre eller fler omval är nästan obefintlig Majoriteten av invånarna har valt vårdcentral inom sitt nämndområde, nämnd 12 Göteborg Nordost har störst andel invånare med vårdval i annat nämndområde Tendensen att allt fler invånare i regionen väljer en privat vårdcentral håller i sig. De privatas andel av vårdvalen uppgick per 31 december 2013 till 36 procent. En ökning med en procentenhet jämfört med 31 december 2012. När VG Primärvård infördes 1 oktober 2009 valde 30 procent av invånarna en privat vårdcentral. Det finns stor variation mellan olika delar i regionen. I diagram 3 syns att störst andel invånare med vårdval hos privata vårdgivare finns i nämndområde 5 (Göteborg Centrum Väster) där 53 procent av invånarna valt privata vårdcentraler. Sedan föregående år har andelen invånare som valt privata vårdgivare stigit till över 50 procent i nämndområde 1 (Norra Bohuslän), vilket innebär att det nu är fyra nämndområden där mer än 50 procent av invånarna valt en privat vårdcentral. Diagram 3. Antal invånare per nämnd med vårdval på offentliga respektive privata vårdcentraler 2013-12- 31 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 - Offentliga Privata 10
3.1 Omval av vårdcentral Under 2013 har det i genomsnitt, av invånarna i Västra Götaland, genomförts 12 427 omval per månad, vilket är något fler än under 2012 (12 046). Även om antalet omval varierar från en månad till en annan så är den genomsnittliga siffran över tid ändå relativt stabil, möjligtvis med en svagt minskande tendens. I diagram 4 nedan syns att största antalet omval återfinns i nämndområde 5 (Göteborg Centrum Väster) medan i nämnd 2 (Dalsland) är antalet minst. I diagram 5 tas hänsyn till antal invånare i nämnden och även per 1 000 invånare gjordes flest antal omval i nämnd 5 och minst i 2. Diagram 4. Antal omval per nämndområde 2012 och 2013 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2012 2013 Diagram 5. Antal omval per 1 000 invånare per nämnd 2012 och 2013 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2012 2013 11
I tabellen nedan syns att andelen av befolkningen som gör ett eller fler omval per år sedan 2011 ligger på 8 procent per år. Tre eller fler omval är det endast cirka 0,07 procent av befolkningen som gör. Tabell 5. Andel av befolkningen som gör ett eller flera omval respektive tre eller fler omval för åren 2010 till 2013. 2010 2011 2012 2013 Andel av befolkningen som gör ett eller flera omval 12 % 8 % 8 % 8 % Andel av befolkningen som gör tre eller flera omval 0,50 % 0,06 % 0,07 % 0,07 % 3.2 Invånarnas val av vårdcentral i ett annat nämndområde Då VG Primärvård infördes som en enhetlig vårdvalsmodell över hela Västra Götalandsregionen gavs invånarna möjlighet att välja vårdcentral i hela regionen. I tabellen nedan kan utläsas att den nämnd där flest invånare valt en vårdcentral i ett annat nämndområde är nämnd 12 (Göteborg Nordost), där 77,26 procent av invånarna valt en vårdcentral inom nämnden, det vill säga 22,74 procent har valt en vårdcentral i ett annat nämndområde. Av dem i nämnd 12 som valt vårdcentral i en annan nämnd har de flesta sitt vårdval i nämnd 5 (Göteborg Centrum Väster) och därefter på nämnd 11 Hisingen. Den nämnd där invånarna i störst utsträckning valt vårdcentral inom samma nämndområde är nämnd 10 (Östra Skaraborg) där endast 2,38 procent av invånarna valt en vårdcentral i ett annat nämndområde. Tabell 6. Andel listade invånare per nämndområde i förhållande till folkbokföringsadress Vårdcentralens nämnd Invånarens nämnd enligt folkbokföring % 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 01 89,61 0,34 0,67 0,15 0,19 0,07 0,07 0,04 0,05 0,06 0,13 0,14 02 0,41 96,17 0,49 0,03 0,04 0,01 0,02 0,02 0,02 0,02 0,05 0,04 03 2,00 2,44 96,32 0,41 0,25 0,18 0,11 0,08 0,63 0,11 0,23 0,24 04 5,88 0,12 0,88 93,97 0,53 0,18 0,26 0,09 0,07 0,05 1,15 0,65 05 0,92 0,23 0,43 2,33 91,70 1,97 6,84 0,48 0,25 0,23 11,39 13,48 06 0,13 0,05 0,17 0,18 0,30 94,02 0,33 0,26 0,44 0,08 0,25 1,44 07 0,19 0,09 0,13 0,43 1,71 0,81 88,86 0,97 0,08 0,07 0,83 3,03 08 0,10 0,08 0,11 0,13 0,36 1,01 0,71 97,46 0,26 0,11 0,22 0,35 09 0,10 0,13 0,23 0,05 0,13 0,47 0,06 0,11 96,65 1,39 0,09 0,12 10 0,08 0,04 0,08 0,05 0,13 0,08 0,05 0,07 1,28 97,62 0,08 0,15 11 0,32 0,13 0,27 1,59 2,09 0,48 0,89 0,21 0,12 0,13 83,25 3,10 12 0,27 0,17 0,22 0,68 2,57 0,72 1,80 0,22 0,15 0,13 2,32 77,26 12
4. Tillgänglighet Andel besvarade telefonsamtal vid vårdcentral i Västra Götalandsregionen hösten 2013 var 97 procent I riket var motsvarande siffra 5 procentenheter lägre Andelen patienter som fått tid till läkare inom 7 dagar i Västra Götalandsregionen var hösten 2013 94 procent I riket var motsvarande siffra en procentenhet lägre 4.1 Telefontillgänglighet Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför två gånger per år tillgänglighetsmätningar. 1 Mätningarna avser såväl telefon- som besökstillgänglighet. Den senaste mätningen gjordes hösten 2013. Resultatet från denna mätning visar att Västra Götalandsregionen står sig väl i jämförelse med övriga landsting men att telefontillgängligheten till vårdcentralerna minskat något. Tabell 7. Andel besvarade telefonsamtal vid olika mätperioder sedan hösten 2011 och framåt 2011 höst 2012 höst 2013 vår 2013 höst Västra Götalandsregionen 98 % 98 % 98 % 97 % Riket 89 % 89 % 91 % 92 % Det är bara tre landsting som kan redovisa en bättre telefontillgänglighet än Västra Götalandsregionen. Stockholm har inte deltagit i mätningarna. Diagram 6. Redovisad telefontillgänglighet hösten 2012 och hösten 2013 för deltagande landsting Jönköping Kalmar Kronoberg Västra Götaland Västmanland Uppsala Sörmland Västernorrland Norrbotten Riket Östergötland Gävleborg Örebro Halland Dalarna Blekinge Gotland Västerbotten Skåne Jämtland Värmland 0% 20% 40% 60% 80% 100% Höst 2013 Höst 2012 1 http://www.vantetider.se/ 13
4.2 Besökstillgänglighet Resultatet från senaste mätningen 2 av besökstillgängligheten (vårdgaranti läkarbesök inom sju dagar) visar på en tillgänglighet i Västra Götalandsregionen som ligger på en nivå strax över riksgenomsnittet. Besökstillgängligheten har under året minskat med 2 procentenheter, men är fortsatt god oavsett driftsform. Tabell 8. Andel besök hos läkare inom 7 dagar vid olika mätperioder sedan hösten 2011 och framåt 2011 höst 2012 höst 2013 vår 2013 höst Västra Götalandsregionen 96 % 96 % 95 % 94 % Riket 93 % 93 % 93 % 93 % Sju landsting kan vid 2013 års höstmätning redovisa en bättre besökstillgänglighet till allmänspecialist än Västra Götalandsregionen. Diagram 7. Redovisad tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar hösten 2013 och hösten 2012 vid deltagande landsting Halland Kalmar Jönköping Stockholm Kronoberg Blekinge Västernorrland Västra Götaland Värmland Östergötland Gotland Riket Sörmland Skåne Uppsala Norrbotten Jämtland Västerbotten Örebro Västmanland Gävleborg Dalarna 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Höst 2013 Höst 2012 2 http://www.vantetider.se/ 14
5. Invånares/patienters uppfattning om primärvården Resultatet från Nationella patientenkäten för primärvården 2013 visar att patienterna överlag är mer nöjda med sjuksköterskebesöken jämfört med läkarbesöken Högst betyg ges för indikatorn bemötande medan lägst betyg noteras för helhetsintryck Män upplever generellt primärvården något mer positivt än kvinnor Vårdbarometerns mätning visar att invånarnas förtroende för vårdcentralen har sjunkit något De viktigaste faktorerna vid val av vårdcentral anses vara närhet till bostad, och därefter bemötande, god medicinsk vård, väntetider samt kontinuitet 5.1 Nationell patientenkät 3 För femte gången deltog Västra Götalandsregionen hösten 2013 i mätningen med Nationell patientenkät för primärvården. Mätningen kan göras avseende läkar- respektive sjuksköterskebesök och Västra Götalandsregionen deltog i båda dessa mätningar. Alla vårdcentraler i regionen, såväl offentligt som privat drivna, deltog. Svaren i enkäten redovisas i form av åtta övergripande indikatorer: bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta, rekommendera samt helhetsintryck. Som framgår av tabellen nedan noteras genomgående bättre resultat för sjuksköterskebesöken jämfört med läkarbesöken. Privat driven primärvård har också bättre resultat än offentligt driven. Högst betyg ges för indikatorn bemötande medan lägst betyg noteras för helhetsintryck. Detta gäller både läkar- och sjuksköterskebesök och både inom privat och offentligt driven primärvård. Tabell 9. Resultat övergripande indikatorer för primärvård. Inom parantes anges 2012 års värden. Källa: Nationell patientenkät 2013 PUK-värde 4 Offentlig Privat Offentlig Privat Läkare SSK Läkare SSK Totalt Totalt Bemötande 89 (88) 94 (93) 89 (90) 94 (94) 90 (90) 92 (92) Delaktighet 77 (76) 85 (83) 77 (79) 85 (86) 79 (78) 81 (81) Information 76 (75) 84 (83) 76 (78) 84 (85) 78 (78) 80 (80) Tillgänglighet 78 (78) 85 (84) 78 (80) 87 (87) 79 (80) 81 (82) Förtroende 83 (82) 93 (91) 83 (86) 93 (92) 86 (85) 88 (88) Upplevd nytta 80 (80) 88 (87) 80 (83) 89 (90) 82 (83) 84 (85) Helhetsintryck 71 (68) 78 (75) 71 (73) 80 (79) 71 (71) 75 (75) Rekommendera 81 (79) 88 (85) 81 (85) 89 (89) 82 (81) 86 (87) 3 http://npe.skl.se/ 4 PUK-värde är ett mått på Patientupplevd Kvalitet som mäts på en skala mellan 0 och 100 där högre värde innebär högre patientupplevd kvalitet. Detta mått används genomgående i alla mätningar med Nationell patientenkät. 15
Variationerna mellan olika vårdcentraler i regionen är stora. En förklaring till detta är ofta olika socioekonomiska förhållanden i olika områden. Svarsfrekvensen varierar också mycket mellan vårdcentraler vilket kan göra resultaten osäkra. Nedan anges högsta och lägsta värde per indikator för 2013. Alla besök ingår, det vill säga både sjuksköterske- och läkarbesök, och både offentligt och privat drivna vårdcentraler. Diagram 8. Högsta och lägsta PUK-värde uppmätt för enskilda vårdcentraler inom respektive indikator. Källa: Nationell patientenkät 2013 0 20 40 60 80 100 Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Helhetsintryck Rekommendera Jämförelser med riket är svåra att göra för senaste mätningen då, som framgått ovan, alla landsting inte deltog. Västra Götalandsregionen brukar dock, till följd av sin storlek, ligga nära riksgenomsnittet. Generellt upplever män primärvården mer positivt än kvinnor. I diagram 9 redovisas svaren per indikator fördelat på kön samt totalt för VGR. Diagram 9. Resultat från patientenkät 2013 per kön och VGR totalt. PUK-värde Kvinnor Män VGR 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16
5.2 Vårdbarometern 5 Sveriges kommuner och landsting (SKL) mäter löpande befolkningens inställning till hälsooch sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland slumpmässigt utvalda personer över 18 år. Då det rör sig om en urvalsundersökning förekommer slumpvisa variationer vilket medför att resultaten kan variera mellan mättillfällena till följd av detta. Vårdbarometern visar på att invånarnas uppfattning om tillgång till den vård man behöver förbättrats sedan 2011. Samtidigt har invånarnas förtroende för vårdcentralerna sjunkit något under året. Andelen invånare som anser att väntetiderna till vårdcentralen är rimliga har också minskat. Tabell 10. Tillgång till sjukvård, vårdbarometern Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver 2011 2012 2013 Riket 2013 Instämmer % 79 81 81 78 Varken eller % 13 12 12 14 Tar avstånd % 8 7 7 8 Tabell 11. Förtroende för vårdcentraler, vårdbarometern Ditt förtroende för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region 2011 2012 2013 Riket 2013 Stort % 64 66 64 62 Varken eller % 25 24 25 26 Litet % 10 10 12 12 Tabell 12. Rimliga väntetider, vårdbarometern Det är rimliga väntetider till vårdcentral/motsvarande 2011 2012 2013 Riket 2013 Instämmer % 70 68 64 63 Varken eller % 20 20 20 22 Tar avstånd % 10 12 15 15 5 http://www.vardbarometern.nu/ 17
2012 började Vårdbarometern även ställa frågor om vad invånarna anser är viktigast vid val av vårdcentral. Närheten till vårdcentralen anses vara den allra viktigaste faktorn, följd av bemötandet, god medicinsk vård, väntetider samt kontinuitet. Tabell 13. Vad är viktigast vid val av vårdcentral, vårdbarometern Vad anser du är viktigast vid val av vårdcentral/motsvarande 2012 2013 Riket 2013 Närhet till bostad 26 31 29 Bemötande 18 16 17 God medicinsk vård 12 15 15 Väntetider 15 14 14 Annat alternativ 11 10 10 Kontinuitet 9 9 10 Öppettider 5 3 3 Rykte 0 1 1 Närhet till arbetsplats 0 0 0 Patientnöjdhet i enkäter 0 0 0 Resultat vid medicinska 0 0 0 kvalitetsmätningar Kunna använda mitt eget språk 1 0 0 Driftform (privat/offentlig) 0 0 0 18
6. Kvalitet Målrelaterad ersättning för kvalitet står för cirka 3 procent av den totala ersättningen Andel patienter med KOL respektive astma, som har en spirometriuppgift registrerad, visar på stor spridning mellan vårdcentralerna. Här finns förbättringsmöjligheter Andel patienter 75 år och äldre som fått läkemedelsavstämning har succesivt ökat 2011 till 2013, men snittet per nämnd ligger fortfarande under 60 procent Västra Götaland uppnådde med god marginal antibiotikamålen i 2013 års patientsäkerhetssatsning Av individer med depressionsdiagnos har 21 procent erbjudits psykosociala- /terapeutiska insatser Varje människa har sin definition av vad kvalitet är och denna definition kan också variera över tid. Beställare och utförare av sjukvård kan ha olika syn på kvalitetsbegreppet, liksom att verksamhetsledning och den anställde inte alltid har en samsyn när kvalitet i vården skall bedömas. Även när patient och vårdgivare skall avgöra om mötet var av god kvalitet, kan åsikterna gå isär. Socialstyrelsen definierar kvalitet på följande sätt: Att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Varför mäts kvalitet och varför ska den följas upp? Västra Götalands invånare har rätt till god vård enligt de medicinska råd och riktlinjer som finns. Medicinsk revision följer i dialog med vårdgivarna kvalitetsindikatorer och det medicinska innehållet i vården, för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet. De politiskt ansvariga behöver veta om de skattefinansierade resurserna används effektivt och ger vård av god kvalitet. Verksamheterna har riktlinjer och vårdprogram att följa och behöver få återkoppling på det kvalitetsarbete som bedrivs, för sig själva över tid och för att kunna jämföra sig med andra. Stor mängd data samlas till olika kvalitetsregister, bland annat till QregPv (Primärvårdens regionala kvalitetsregister) och NDR, för forskning och för utveckling av vården. Inom flera områden, till exempel psykisk ohälsa och kronisk smärta, är det svårt att hitta kvalitetsparametrar som speglar kvalitet. Samma sak gäller även konsultationens betydelse, mötet med patienten, och samverkan med andra aktörer för att leda patienten rätt i vården. Därför behöver kvalitet följas, inte bara med mätmetoder utan även andra metoder där också dialog med medicinsk revision ingår. Trots detta finns behov av att fortsätta försöka hitta trovärdiga mått, mätmetoder och bra uppföljnings/kvalitetsindikatorer som så långt det är möjligt speglar vårdens kvalitet. 19
Risk finns annars för registrering utan koppling till kvalitet och oönskade undanträngningseffekter. Stor försiktighet behövs när målrelaterad ersättning kopplas till kvalitetsindikatorer och det är viktigt att följa den forskning som bedrivs inom området. En viktig princip är att i så stor utsträckning som möjligt hämta datainformation digitalt från befintliga system, för att inte stjäla viktig patienttid från vårdcentralerna. 6.1 Kvalitetsindikatorer Den målrelaterade ersättningen för kvalitet står idag för cirka 3 procent av den totala ersättningen. Målrelaterad ersättning utgick under 2013 för 40 indikatorer, där indikatorerna för de kroniska sjukdomarna diabetes, hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, KOL och astma stod för drygt hälften av ersättningen. Under 2013 fanns 144 uppföljnings- och kvalitetsindikatorer kopplade till Krav- och kvalitetsboken. Några hämtades från Nationell patientenkät och några krävde manuell inmatning, men majoriteten hämtades automatiskt från vårdcentralernas journalsystem. Ett exempel på en kvalitetsindikator är andel patienter med KOL respektive astma, som också har en spirometriuppgift registrerad. Där ses en stor spridning mellan vårdcentralerna, se diagram nedan. För att upprätthålla god kvalitet när det gäller vård av framförallt KOL, krävs att spirometri görs, både för diagnos och för att följa patientens sjukdomsutveckling. Här finns således en förbättringspotential för att öka kvaliteten i vården av dessa patienter. Diagram 10. Andel patienter per vårdcentral med diagnos KOL eller astma som gjort en spirometri 100% Astma KOL 80% 60% 40% 20% 0% 0 50 100 150 200 Andra kvalitetsindikatorer var till exempel telefontillgänglighet, fysisk aktivitet på recept (FaR), andel AUDIT (verktyg för att fånga riskbruk av alkohol), andel patienter 65 år och äldre som vaccinerats mot influensa samt läkemedelsavstämningar för patienter 75 år eller äldre. Ytterligare ett exempel på en indikator är läkemedelsavstämning, som visas i diagrammet nedan. Under åren 2011-2013 har andel patienter som fått läkemedelsavstämning 6 succesivt ökat, men fortfarande ligger snittet per nämnd under 60 procent vilket inte kan anses som tillräckligt bra. Vården av våra äldre är ett prioriterat område och patienter med många 6 Andel individer 75 år och äldre listade på vårdcentralen som besökt vårdcentralen och som fått läkemedelsavstämning. 20
sjukdomar och läkemedel är en särskilt utsatt grupp. Genomgång av patientens läkemedel är av yttersta vikt och därför finns också en kvalitetsindikator för att säkerställa att läkemedelsavstämning görs och att den går att följa. Från 2014 byter indikatorn namn till läkemedelsgenomgång, där både ny kod och nya krav ställs, för att ytterligare öka kvaliteten i vården av dessa patienter. Diagram 11. Utveckling av andel listade 75 år eller äldre som besökt vårdcentral där läkemedelsavstämning genomförts Andel 70% 2011 2012 2013 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 6.2 Uppföljnings- och kvalitetsverktyget - SPEAR-Munin Vid starten av VG Primärvård infördes ett digitalt uppföljningsverktyg, SPEAR, som är unikt i Sverige. Med detta system kan vårdcentralerna själva följa sina indikatorer i det interna kvalitetsarbetet och för att jämföra med andra. Verktyget används också som underlag för avtalsuppföljning och medicinsk revision. Under 2014 utvecklar Område uppföljning och analys ett nytt verktyg, Munin, i samverkan med Vårdvalsenheten, vårdgivare och andra aktörer, för att få det så användarvänligt som möjligt. 6.3 Strama insatser inom VG Primärvård 2013 7 Bakgrund I Patientsäkerhetssatsningen för 2013 ställdes nationella krav på att antibiotikaförskrivningen skulle minska samt att läkare verksamma inom primärvården skulle reflektera över sina individuella antibiotikaförskrivningar. Västra Götalandsregionen beslutade att ekonomiskt premiera de vårdcentraler som aktivt verkade för att detta mål uppnåddes under perioden mars - augusti 2013 och utbetalade 30 000 kronor per enhet, samt 5 kronor/listningspoäng. Krav som ställdes: 7 Utdrag och sammanfattning ur Stramas egen rapport från 2013; http://www.vgregion.se/upload/strama%20vgr/rapport%20sj%c3%a4lvdekl%202013%20m%20bilagor.pdf 21
Varje enhet skulle utse en fast anställd läkare som kontaktläkare till Strama. Vårdcentralchefen skulle rekvirera individuella förskrivardata från Apotekens Service AB och distribuera till alla legitimerade förskrivare på enheten. Vårdcentralschef och samtliga läkare inklusive kontaktläkare skulle få tillgång till nationell och regional statistik, och på minst ett gemensamt möte diskutera enhetens förskrivarmönster, behandlingsriktlinjer för infektioner i öppen vård samt ett patientfall Vårdcentralchef, med stöd av kontaktläkaren, skulle lämna en självdeklaration, med analys och förslag till förbättring. För att bistå vårdcentralerna i detta arbete skulle Regionala Strama arrangera sex halvdagsutbildningar för kontaktläkare, förse vårdcentralerna kvartalsvis med patientfall och handledarmanual till kontaktläkarna för kollegial diskussion, och distribuera förskrivarstatistik, för vårdcentralen, regionalt och nationellt. Därtill planerade Regionala Strama att besöka regionens vårdcentraler, med information till samtlig personal om behandlingsriktlinjer, främst för luftvägsinfektioner, och om hotande antibiotikaresistens. Sammanfattning: Västra Götaland uppnådde med god marginal antibiotikamålen i 2013 års Patientsäkerhetssatsning, mycket tack vara arbetet inom VG Pv. Den totala antibiotikaförskrivningen minskade med 11 procent (från 404 till 358 recept/1000 invånare och år), vilket motsvarar en minskning med cirka 70 000 recept. VG Pv står för 80 procent av minskningen som omfattar framför allt antibiotika mot luftvägsinfektioner. Den procentuella minskningen var den tredje största i landet. Trots detta är Västra Götaland ett av de tre landsting som förskriver mest antibiotika. Drygt 1000 läkare fördelat på 186 av 201 (92 procent) vårdcentraler anslutna till VG Pv fick sina förskrivarprofiler samt diskuterade dessa och ett patientfall tillsammans med kontaktläkare. 172 kontaktläkare till Strama utbildades av Regionala Strama. Under året har Stramas allmänläkare besökt 113 vårdcentraler och informerat om behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. 186 självdeklarationer inkom, med analys av vårdcentralens antibiotikaförskrivning samt förslag på förbättringsåtgärder. Dessa självdeklarationer sammanställdes till en rapport som samtliga vårdcentraler och kontaktläkare fick ta del av hösten 2013. 22
Antal antibiotikarecept (J01 exkl. metenamin) per 1 000 invånare de senaste tolv månaderna tom september 2012 (Spridning: 492 315 recept/1 000 inv. och år) Antal antibiotikarecept (J01 exkl. metenamin) per 1 000 invånare de senaste tolv månaderna tom december 2013 (Spridning: 420 254 recept/1 000 inv. och år) Framgångsfaktorer: Samtliga personalkategorier måste inkluderas i Stramaarbetet. Samstämmigt budskap från all personal till patienterna. God logistik vid handläggning av infektionspatienter innefattande all vårdpersonal. Möjlighet till uppföljande telefonsamtal/besök vid behov. Kontinuitet på läkarsidan. Kunskap om egen förskrivning och i jämförelse med andra. För utförligare information, se rapporten Strama-insatser inom primärvården 2013. 8 8 http://www.vgregion.se/upload/strama%20vgr/rapport%20sj%c3%a4lvdekl%202013%20m%20bilagor.pdf 23
6.4 Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa räknas idag som ett av de stora folkhälsoproblemen och bedöms öka. Det är den främsta orsaken till att personer i arbetsför ålder i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Individer med psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom, beräknas omfatta drygt 40 procent av de samlade sjukförsäkringskostnaderna (sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning) och dessa tenderar att öka. Individer med psykisk ohälsa stod för nära 400 000 vårdkontakter inom VG Primärvård under 2013. Antal diagnoser, antal individer samt antal besök fortsätter att öka. Denna utveckling kan ses inom alla hälso- och sjukvårdsnämnders områden. Diagram 12. Antal diagnoser, individer, och besök gällande psykisk ohälsa (F10-99) fördelat per år 600 000 500 000 400 000 Diagnoser Vårdkontakter Individer 300 000 200 000 100 000 0 2010 2011 2012 2013 I genomsnitt registreras cirka 240 vårdkontakter per 1 000 invånare och år i Västra Götalandsregionen på grund av psykisk ohälsa. Antalet vårdkontakter har på regionnivå ökat varje år mellan 2010-2013 och i de flesta nämndområdena. Diagram 13. Antal vårdkontakter för psykisk ohälsa/1 000 invånare fördelat per nämnd och år 300 2010 2011 2012 2013 250 200 150 100 50 0 24
Skillnaden mellan män och kvinnor som sökt för psykisk ohälsa, både avseende antal vårdkontakter och antal individer, är oförändrad. Skillnaderna består även om man delar upp i olika åldersintervall. Diagram 14. Antal individer med besök för psykisk ohälsa fördelat per kön och år Diagram 15. Antal vårdkontakter psykisk ohälsa per år könsuppdelat Tusental Totalt Kvinnor Män 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2010 2011 2012 2013 Tusental 450 Totalt Kvinnor Män 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2010 2011 2012 2013 Den största andelen individer med diagnos psykisk ohälsa (F10-99) har kontakt med sin vårdcentral, se tabell nedan. Andel av befolkningen i Västra Götalandsregionen som fått diagnos psykisk ohälsa (F10-F99) senaste 15 månaderna (primärvård och specialiserad vård) Andel av befolkningen i Västra Götalandsregionen som fått diagnos psykisk ohälsa (F10-F99) registrerad vid sin listade vårdcentral senaste 15 månaderna Juli 2011 9 Dec 2011 Dec 2012 Dec 2013 9,6 % 11,85% 12,6 % 13,3% 8,8 % 10,5 % 11,3 % 12,2% När det gäller barn och ungdomars psykiska ohälsa är statistiken något mer osäker, sannolikt beroende på att professionen är försiktig med att sätta psykiatriska diagnoser för barn och ungdomar. Psykisk ohälsa kan därför döljas bakom somatiska diagnoser. Trots detta ser man att besök med diagnos psykisk ohälsa fortsätter att stiga, liksom antal personer som sökt. Tabell 14. Antal besök inom VG Primärvård, inom åldersgruppen 0-24 år, där diagnos psykisk ohälsa (F10-99) registrerats 0-24 år 2010 2011 2012 2013 Kvinnor 13 733 16 973 20 068 22 364 Män 7 977 9 548 11 080 12 548 Summa 21 760 26 341 31 158 34 912 9 Indikatorn började publiceras i SPEAR i februari 2011, men anses inte stabil förrän i juli 2011 25
Tabell 15. Antal individer inom VG Primärvård, inom åldersgruppen 0-24 år, som vid besök fått diagnos psykisk ohälsa (F10-99) registrerad 0-24 år 2010 2011 2012 2013 Kvinnor 6 374 7 294 8 001 8 682 Män 4 073 4 740 5 258 5 651 Summa 10 047 12 034 13 259 14 333 I vårdcentralernas uppdrag ingår att erbjuda psykosociala/-terapeutiska insatser. Dessa insatser utförs vanligen av psykolog, kurator och psykoterapeut men kan också utföras av andra yrkeskategorier (framför allt sjuksköterskor) som genomgått grundutbildning inom kognitiv beteendeterapi. Av patienter som fått depressionsdiagnos på vårdcentralen erbjuds cirka 21 procent psykosociala/-terapeutiska insatser 10. Antalet depressionsdiagnoser har under 2010 stigit från cirka 30 000 till cirka 42 000 i december 2013. Under denna period har andelen patienter som fått psykosociala/-terapeutiska insatser varit oförändrad. Det kan finnas ett mörkertal då det råder osäkerhet kring hur besök hos sjuksköterskor som utför dessa insatser registreras. Fördelningen mellan besök hos psykolog, kurator och psykoterapeut varierar inom regionen. Antalet besök totalt hos dessa yrkeskategorier varierar även mycket mellan nämnderna. Fortsatt arbete behövs för att undersöka bakgrund och orsak till dessa variationer. Diagram 16. Antal besök hos psykolog, kurator eller psykoterapeut/1 000 invånare fördelat per nämndområde 11 140 2010 2011 2012 2013 120 100 80 60 40 20 0 10 indikator 163 i SPEAR 11 Se även avsnitt 9.3 Besök psykisk ohälsa sid.38 26
7. Medicinsk revision Medicinsk revision har under året haft läkarbemanning, avvikelsehantering, regionala medicinska riktlinjer samt omhändertagande av akut sjuka som fokusområden Brister i läkarbemanningen ses i vissa områden Många vårdcentraler behöver arbeta mer systematiskt med avvikelserapportering Under 2013 har samtliga vårdcentralers diagnoskodning kartlagts vilket lett till framtagning av PM, utbildningar samt revisionsbesök Målet med den medicinska revisionsenhetens arbete är att genom stödjande och granskande verksamhet medverka till att vården bedrivs med god medicinsk kvalitet och med hög patientsäkerhet. Medicinsk revisions uppdrag är att: Stödja och stimulera vårdcentralernas interna kvalitetsarbete. Systematiskt granska medicinsk kvalitet och patientsäkerhet. Initiera och granska på förekommen anledning. Genomföra oaviserade besök. Under våren 2013 var den medicinska revisionsenheten bemannad med en specialistläkare i allmänmedicin. Framförallt genomfördes uppföljning av rutiner för diagnoskodning och dialog med vårdenheter som haft avvikande uppföljningsparametrar. Arbetet utfördes i nära samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli samt med Hälso- och sjukvårdsavdelningens Område analys och uppföljning. Under hösten utökades medicinska revisionsenheten med ytterligare en specialistläkare i allmänmedicin samt en distriktsköterska. Därefter fanns bättre förutsättningar för att systematiskt följa och stödja vårdcentralerna och därmed främja god och säker vård. Från september till december 2013, genomfördes besök på 130 vårdcentraler anslutna till VG Primärvård tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Av dessa var 68 vårdcentraler Närhälsans och 62 enheter drevs i privat regi. Uppföljningsmöten fördes i dialog utifrån statistikuppgifter hämtade från regionens datasystem, med fokus på medicinsk kvalitet och kvalitetsindikatorer samt granskning av utbetalningsunderlag. Utöver detta belystes fyra områden: Läkarbemanning, rutiner för avvikelsehantering, rutiner för implementering av Regionala Medicinska Riktlinjer (RMR) samt rutiner för omhändertagande av akut sjuk patient. Efter dialogmöte gavs varje vårdcentral en återkoppling i form av en uppföljningsrapport, för att kunna arbeta med förbättringsområden. 27
Utöver systematisk medicinsk revision har också fördjupade granskningar av vissa vårdcentraler genomförts, på förekommen anledning, tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. 7.1 Erfarenheter och iakttagelser under 2013 Läkarbemanning: Enligt Krav- och kvalitetsboken ska det under ordinarie öppethållande finnas specialist i allmänmedicin med dokumenterad erfarenhet av läkartjänstgöring i primärvårdsverksamhet omfattande hela det uppdrag som ingår i VG Primärvård. Medicinsk revision har uppmärksammat att det i vissa delar av Västra Götalandsregionen råder brist på allmänläkare och att alla vårdcentraler inte har fast anställda specialister utan behöver förlita sig på bemanningsläkare för att upprätthålla verksamheten. Uppföljningsbesök görs på dessa vårdcentraler och åtgärds/handlingsplaner tas fram. Den sannolikt viktigaste faktorn för att kunna erbjuda medborgarna hög kvalitet i primärvården är kontinuitet med fast anställd specialist i allmänmedicin. Det finns idag läkare som saknar god kunskap i svenska språket och kunskap om det svenska sjukvårdssystemet. Flera av dessa läkare saknar den kompetens som krävs för att utöva allmänläkaryrket i Sverige. Under 2013 har regionen genomfört ett utbildningsprojekt, PLUS, för att hjälpa EUläkare och EU-utbildade läkare att få tillräcklig kunskap för att kunna arbeta i Sverige. Detta utbildningsprojekt är ett led i att upprätthålla god kvalitet i primärvården och projektet fortsätter under 2014. För läkare utbildade utanför EU finns inte samma strukturerade utbildningsprogram. Avvikelsehantering: Att uppmärksamma och hantera avvikelser i vården är en del av arbetet med patientsäkerhet. Därför har ett fokusområde vid medicinska revisionens dialogmöten med vårdcentralerna varit hur avvikelser hanteras och återrapporteras till personalen. När det gäller Närhälsan finns ett elektroniskt system som bland annat är kopplat till slutenvården, vilket underlättar, inte bara vårdcentralens rapportering av händelser, utan också samverkan med andra aktörer kring avvikelser. De privata vårdgivarna har inte tillgång till detta system, men de har andra, antingen manuella eller elektroniska. Några vårdcentraler, oavsett driftform, har inte rapporterat några avvikelser alls, medan andra arbetar aktivt med avvikelsehantering. Den enhet som rapporterade flest hade 138 avvikelser. Det är tydligt att många vårdcentraler, oavsett system och driftform, behöver arbeta mer systematiskt med avvikelser, för att främja ett tillåtande klimat kring rapportering och därmed öka patientsäkerheten. I diagram 17 nedan ses hur antalet anmälda avvikelser fördelar sig år 2013 från den vårdcentralen med flest (138 registrerade) till den med minst (0 registrerade). Diagram 17. Antal anmälda avvikelser per vårdcentral under 2013 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 50 100 150 200 28
Regionala medicinska riktlinjer: Krav- och kvalitetsboken hänvisar i stor utsträckning till nationella och regionala riktlinjer. När det gäller regionala medicinska riktlinjer (RMR) och gränssnittsdokument, utarbetas och uppdateras dessa kontinuerligt, för att underlätta vårdarbetet. Därför är det av stor vikt att kunskap finns om var man kan hitta RMR och att rutiner för implementering av dessa finns. Merparten av vårdcentralerna har idag rutiner och diskussion förs med de övriga för att skapa sådana. Omhändertagande av akut sjuk patient: Rutiner för att omhänderta akut sjuk patient skall finnas på alla vårdcentraler. Därför var denna fråga en av de prioriterade under 2013 och kommer också att vara under 2014. Merparten av de besökta vårdcentralerna har rutiner och detta ses särskilt på de enheter som ligger långt ifrån ett sjukhus, där det av naturliga skäl omhändertas fler patienter med allvarliga åkommor. Regelbundet HLR utbildning genomförs också på de allra flesta vårdcentraler och medicinsk revision har påpekat vikten av att införa rutiner på de vårdcentraler som ännu inte har det. Ambulansverksamheten har uttryckt en önskan om och ser ett behov av samverkan med Västra Götalands primärvård. Därför har ambulansöverläkare och vårdvalsenheten under hösten haft inledande samtal om hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut och hur man kan finna incitament i vårdvalsmodellen för att förbättra det akuta omhändertagandet på vårdcentralsnivå och i väntan på ambulans (IVPA). Diagnoskodning: Under 2012-2013 kartlades samtliga vårdcentralers diagnoskodningsmönster fördelat på kontakttyper och personalkategori som registrerat diagnos. Några vårdcentraler med anmärkningsvärt diagnoskodningsmönster upptäcktes vilket föranledde utredning som ledde till ekonomiska sanktioner. För att öka kunskapen hos vårdcentralerna och undvika felregistreringar utarbetades ett PM med riktlinjer för diagnoskodning. Med anledning av variationen i diagnoskodning mellan vårdcentralerna arrangerades fem utbildningstillfällen i regionen under hösten om diagnoskodning och ACG, för vårdcentralschefer och medicinska rådgivare. Ett av tillfällena filmades och lades ut på VG Primärvårds webbplats för att så många som möjligt skulle kunna ta del av informationen. En regelbunden medicinsk revision sker på de vårdcentraler som har avvikande diagnoskodningsmönster. 29
8. Kompetensförsörjning och vårdcentralernas utbildningsuppdrag Antalet vårdcentraler som uppfyller krav för utbildningsuppdrag har under 2013 ökat Antalet ST-läkare i allmänmedicin har succesivt ökat varje år sedan 2009 då det var 220 stycken jämfört med 364 stycken i december 2013 Vakanser och pensionsavgångar talar för att en fortsatt ökning av ST behövs Antalet vårdcentraler som uppfyller krav för utbildningsuppdrag för läkare och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har under 2013 ökat. Vanligaste orsaken till att vårdcentraler inte är godkända för utbildningsuppdrag för läkare är instabil och för låg läkarbemanning. Från 2016 bedöms alla vårdcentraler ha möjlighet att följa kraven för utbildningsuppdrag VFU enligt Regionala samverkansavtalet (RGS) och handledarmodellen. Övervägande orsak till att vårdcentraler inte är godkända för utbildningsuppdrag VFU är brist på handledarutbildade och magisterkompetenta sjuksköterskor. 8.1 Läkare under utbildning ST-läkare Antalet ST-läkare i allmänmedicin har fortsatt att öka under 2013. I december var 364 personer anställda att jämföra med 311 personer i slutet av 2012. Den mest uttalade ökningen ses i Stor-Göteborg. 34 procent av ST-läkarna var december 2013 anställda på privata vårdcentraler jämfört med 31 procent 2012. 46 ST-läkare har under 2013 blivit specialister i allmänmedicin. Förutom några få som flyttat arbetar de flesta som specialister på vårdcentraler inom VG Primärvård. Diagram 18. Antal ST-läkare september 2009 - december 2013 400 350 300 250 200 150 100 50 0 30
Tillgängliga data talar för att en fortsatt utökning av antalet ST-läkare i allmänmedicin behövs de närmaste åren för att täcka vakanta distriktsläkartjänster och kommande pensionsavgångar. Det ökande antalet ST-läkare bidrar till läkarbemanningen på vårdcentralerna men ställer samtidigt krav på utbildningsresurser och stöd, både på vårdcentralerna och inom slutenvården. Inom några år kommer det uppstå brist på obligatoriska sidotjänstgöringsplatser för ST i allmänmedicin om ingen utökning sker på specialistmottagningar på och utanför sjukhusen. Diagram 19. Antal ST-läkare på offentliga respektive privata vårdcentraler januari 2012-december 2013 400 350 300 250 200 150 100 Januari 2012 December 2012 December 2013 50 0 Privata Offentliga Totalt ST-läkarnas fördelning mellan hälso-och sjukvårdsnämnderna, per 100 000 invånare, visas i diagrammet nedan. I april 2012 infördes en högre ST-ersättning utanför Stor-Göteborg och sedan dess har en viss utjämning av antal ST-läkare skett över regionen, med undantag av Västra Skaraborg där antalet ST-läkare minskat. Den största numerära ökningen finns i Stor- Göteborg. Diagram 20. Antal ST-läkare i allmänmedicin/100 000 invånare och nämnd januari 2012 och februari 2014 12 35 30 25 20 15 10 5 0 Januari 2012 Februari 2014 12 Data saknas från december 2013, därför redovisas siffror från februari 2014 31
AT-läkare Ungefär 25 procent av AT-läkarna väljer ST i allmänmedicin efter legitimation. Merparten AT-läkare stannar i regionen. Läkarstudenter Vårdcentralerna har under 2013 berett ca 760 läkarstudenter från Göteborgs Universitet praktikplatser under tre olika kurser. 8.2 Övriga yrkeskategorier under utbildning Vårdcentralerna har haft VFU-studenter drygt 4 000 veckor under 2013. Ca 1 900 sjuksköterskor på olika nivåer, 200 undersköterskor och 160 läkarsekreterare har haft praktik och handletts på vårdcentralerna. 32
9. Besöksstatistik Under 2013 minskade det totala antalet besök något, men jämfört med innan VG Primärvård har antalet besök ökat 2 276 000 läkarbesök genomfördes under 2013, det är 256 000 fler jämfört med 2009. Dock ses en minskning de senaste två åren Antalet besök hos yrkeskategorierna psykologer och psykoterapeuter ökar medan antalet besök hos kuratorer minskar något Besök på kvällar och helger har minskat under 2013 Invånarnas följsamhet till att söka vård på sin valda vårdcentral ökar succesivt 9.1 Besök i VG Primärvård Antalet vårdcentraler i VG Primärvård ökade kraftigt vid införandet av vårdvalet, med drygt 60 nya vårdcentraler. Därefter har antalet vårdcentraler varit relativt stabil. För närvarande finns cirka 200 vårdcentraler. Sedan VG Primärvård infördes har det totala antalet besök ökat med cirka 157 000 fram till 2013. Inledningsvis bestod ökningen av fler läkarbesök medan besök hos sjuksköterskor, psykolog/psykoterapeut/kurator minskade. Diagram 21. Utveckling av antal besök, alla personalkategorier, inom VG Primärvård Tusental 4 000 3 800 3 600 3 400 3 200 3 000 2009 2010 2011 2012 2013 33