METALLJAKTEN I LEDNINGSNÄTET HÖGANÄS, HÖRBY, HÖÖR OCH ÖSTRA GÖINGE KOMMUNER

METALLJAKTEN I LEDNINGSNÄTET HÖGANÄS, HÖRBY, HÖÖR OCH ÖSTRA GÖINGE KOMMUNER Broby 20150918

Innehåll Förord... 3 Slutsatser... 4 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Försöksomgång 1... 6 Försöksomgång 2, Vatten vi letar efter... 11 Omgång 2 a, provtagning i ledningsnätet... 11 Försökens genomförande;... 12 Höganäs... 12 Hörby... 13 Höör... 13 Broby... 13 Knislinge... 14 Sammanfattning från omgång 2 a.... 14 Omgång 2 b, fortsatt provtagning i ledningsnätet.... 15 Resultat... 15 Hörby... 15 Höganäs... 16 Broby... 16 Knislinge... 17 Flödesmätning... 18 Effekten av rens.... 19 Tappvatten... 19 Diskussion... 20 Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 2 av 20

Förord Arbetet med metalljakten har varit en del av ett EU projekt, Euroslam som finansierats via South Baltic Programme och de deltagande kommunerna. Kontaktpersoner vid kommunerna är dessa. Höganäs kommun, Fredrik Arthursson, fredrik.arthursson@hoganas.se Mittskåne Vatten, Höör och Hörby reningsverk, Maria Persson, maria.persson@mittskanevatten.se Skåne-Blekinge Vattentjänst, SBVT, Broby och Knislinge reningsverk, Bjarne Segersteen, bjarne.segersteen@sbvt.se Arbetet har koordinerats av Bengt Hansson, Envisys AB, bengt.hansson@envisys.se och som också har skrivit rapporter. Från kommunerna har många personer deltagit till exempel Sonja Jones, Jerry Karlsson och Måns Toft från Mittskåne Vatten, Marianne Gleisner och Thomas Almengren i Höganäs samt Jonna Hiltunen och Bo Nyström vid SBVT. Databearbetningar har utförts av Tor Carlsson, Marin Miljökonsult och Carna Persson, ATH Design. Analyserna har utförts av ALS i Luleå. Stort tack till alla inblandade. Skåne i september 2015 Projektgruppen Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 3 av 20

RAPPORT FRÅN METALLJAKTEN I LEDNINGSNÄTET HÖGANÄS, HÖRBY, HÖÖR OCH ÖSTRA GÖINGE KOMMUNER Slutsatser Genom ett strukturerat arbete med provtagning och metallanalyser på reningsverk och i ledningsnät kan man identifiera områden med mer eller mindre kadmiumförekomst. Detta gör att man kan spåra källor och därmed minska på oönskade föroreningar. Arbetet kräver en struktur vad gäller provtagningar, analyser och sammanställning av data. Det är en fördel att arbeta tillsammans med andra kommuner i ett gemensamt projekt. Variationerna är stora och man måste arbeta under lång tid för att kunna säkerställa resultat. Aktiv provtagning i ledningsnätet är en möjlighet för ett bra uppströmsarbete. I Hörby har påträffats områden med 10 x förhöjda kadmiumhalter och massflöden. I Höganäs har påträffats områden med 3 x förhöjda massflöden Områden med hög kadmiumförekomst har identifierats. Sammanfattning Under perioden hösten 2012 hösten 2014 genomfördes provtagningar i ledningsnät och vid reningsverk på totalt fem platser; Höganäs, Höör, Hörby, Knislinge och Broby. Arbetet genomfördes i tre steg. 1. Grundläggande data kring slam och reningsverk 2. Provtagning i ledningsnät vid utvalda punkter 3. Riktad provtagning mot särskilda områden Detta arbetssätt har inneburit att man nu har identifierat ett antal områden i ledningsnätet med förhöjda förekomster av till exempel kadmium, den metall som röner mest intresse. Kommunerna som deltar förfogar över totalt sex mobila provtagare, av samma fabrikat, ISCO. Detta är en viktig förutsättning för ett bra arbete. Samarbetet har också lett till att man utbyter erfarenheter och, inte minst, sporrar varandra genom att ha regelbundna träffar då man avrapporterar för varandra. Då finansiering kommit från ett EU projekt, South Baltic Programme, Euroslam, har detta också givit en internationell prägel på arbetet. Det är också viktigt att hela organisationen involveras då provtagning och flödesmätning kräver en god materialvård, tydliga instruktioner och driftstabilitet. Provtagarna måste skötas och besökas ofta. Samtidigt skall det också finnas utrymme för planering, avrapportering och att det finns ekonomiska medel tillgängligt. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 4 av 20

Bakgrund Höganäs, Hörby och Östra Göinge kommuner har deltagit i ett EU projekt inom South Baltic Programme kallat Euroslam. Detta program har bearbetat många aspekter på avloppsslam från kommunala reningsverk speciellt vad gäller kvalitet, dokumentation och biogasproduktion. En fråga som är viktig vad gäller användbarheten för avloppsslam som gödselmedel i jordbruket är innehållet av tungmetaller och då speciellt kadmium. För att närmare studera förekomsten av kadmium så startade kommunerna ett gemensamt delprojekt kallat metalljakten med syfte att kartlägga förekomsten av främst kadmium i ledningsnätet före reningsverk. Under arbetet anslöt sig också Höörs kommun till arbetet genom samarbetet med Hörby i Mittskåne Vatten. Då Östra Göinge kommun har två lika stora reningsverk innebar det att provtagningar har utförts i ledningsnät och på totalt fem reningsverk; Höganäs, Lybyverket (Hörby), Ormanäs (Höör) samt Knislinge och Broby i Östra Göinge kommun. Sammansättningen av dessa fem reningsverk är därmed en mycket lämplig mix med lagom stora reningsverk och väl överblickbara och väl dokumenterade ledningsnät. Slammets sammansättning skiljer sig också åt vilket ger en bra variation för olika studier. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 5 av 20

Försöksomgång 1 Arbetet inleddes i december 2012 med försöksomgång 1 som omfattade provtagning på inkommande och utgående vatten från reningsverken. Denna försöksomgång innebar sex stycken veckoprovtagningar med dygnsprov. Totalt sju dygnsprov togs under dessa sex veckor. 1. 2012-12-04-2012-12-10 2. 2013-01-15-2013-01-21 3. 2013-02-12-2013-02-18 4. 2013-03-12-2013-03-18 5. 2013-04-09-2013-04-15 6. 2013-05-14-2013-05-20 Upplägget för dessa försök var att prov skulle tas på samma veckodag vid alla reningsverk. Proven togs flödesproportionellt som dygnsprov, in och ut. Analyser utfördes av ALS i Luleå och analys utfördes på totalt 16 ämnen. Se bilaga Omgång 1_grunddata_reningsverk. Tillsammans med ALS togs en helt ny analys fram för att analysera kadmium, kallad Cd Low. Detektionsgränsen på denna är 0,02 ug/l och ligger därmed på en nivå som både skall kunna möjliggöra analys på utgående vatten samt säkerställa prover på inkommande vatten. Trots denna låga detektionsnivå är dock utgående vatten svårt att analysera. Resultaten beräknades både i form av halter men också till antalet anslutna personer. Dessa fysiska personer användes vid beräkningarna samt också en indikation på flödet som exakt noterades för de dygn som provtagningen utfördes. Höganäs, 22 658 fysiska personer, flöde cirka 7 000 m3/d, 307 l/p.d. Lyby, Hörby, 8 739 fysiska personer, flöde cirka 2 300 m3/d, 267 l/p.d. Broby, Östra Göinge, 4 287 fysiska personer, flöde cirka 1 600 m3/d, 382 l/p.d. Knislinge, Östra Göinge, 4 644 fysiska personer, flöde cirka 1 000 m3/d, 209 l/p.d Ormanäs, Höör, 11 000 fysiska personer, flöde cirka 3 000 m3/d, 276 l/p.d. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 6 av 20

Ordinarie slamanalyser från reningsverken användes för att beräkna mängden av fosfor och metaller som finns i slammet. Detta ger följande resultat för fosfor (ljusblå stapel = slamanalys, grön stapel = framräknad skillnad in/ut). Fosfor, P 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Höganäs Hörby Broby Knislinge Höör Inkommande Utgående Slam (skillnad) Slam analys Figur 1. Fosfor omräknat i gram per person och år för vatten och slam. Normal siffra på mängden fosfor per person är cirka 600 700 gram per person och år enligt Nyckeltal från Svenskt Vatten. Den gröna stapeln är framräknad som skillnaden mellan in och ut i prov. Den skall jämföras med den uppmätta ljusblåa stapeln som bör vara lika stor. Motsvarande beräkning för kadmium ger detta resultat. 0,07 Kadmium, Cd 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 Inkommande Utgående Slam (skillnad) Slam analys 0,00 Höganäs Hörby Broby Knislinge Höör Figur 2. Inkommande kadmium i g/person och år jämfört med utgående och slam. Den gröna stapeln är framräknad som skillnaden mellan in och ut i prov. Den skall jämföras med den uppmäta ljusblåa stapeln som bör vara lika stor. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 7 av 20

Inom certifieringssystemet Revaq är mängden kadmium per person och år cirka 0,02 0,03 g/p år vilket kan jämföras med siffrorna ovan. Broby och Knislinge har därmed både fosfor och kadmiumsiffror under det normala och Höör och Hörby har siffror som visar på hög kadmiumförekomst, både i slam och i inkommande vatten. Om hänsyn också tas till bidraget från fällningskemikalier får man nedanstående bild. Broby fäller med AVR och där blir bidraget högst. 0,07 Kadmium, Cd "low" 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 Inkommande Utgående Slam (skillnad) Slam analys Från fällning g/p 0,00 Höganäs Hörby Broby Knislinge Höör Figur 3. Fosfor och kadmium i relation till fällningskemikalier. Variationen under veckans dagar kan ses i nedanstående diagram. Detta är ett medelvärde från alla sex provomgångarna och alla reningsverken. Figur 4. Fosforanalyser i ug/l samt motsvarande Cd analys i samma relativa storleksordning. Siffrorna anger Cd/P-kvoten. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 8 av 20

Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv I siffran för fredag ingår en mycket hög Cd siffra för Knislinge. Den är dock endast en siffra av totalt 30. Analysen gjordes om med samma resultat och visar att där var en hög kadmiumförekomst. Tas den höga Knislinge siffran bort får man Cd/P-kvot 41 på fredagar. Cd/P-kvoten har varierat från 31 69, inklusive Knislingesiffran och 31 44 exklusive. Variationen av fosfor är mycket mindre än för kadmium. Helgprover ligger lägre än vardagsproverna som har den högsta siffran på fredagen. Då en variation finns mellan reningsverken gjordes en ytterligare karaktärisering av inkommande avloppsvatten genom att på filtrerade och ofiltrerade prover analysera alkalinitet, BOD och COD. Det finns då en möjlighet att se om vattnet är svårnedbrytbart samt om ämnen föreligger i partikelbunden form. Nedanstående tabeller visar andelen i löst form samt förhållandet BOD/COD. 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 Lättnedbrytbart / Svårtnedbrytbart (standard 0,5) 0,00 Omgång 3 Omgång 4 Omgång 5 Omgång 6 BOD Ofilt / COD Ofilt BOD filt / COD filt Figur 5. Lättnedbrytbart/ Svårnedbrytbart Dessa analyser gjordes enbart på omgång 3, 4, 5 och 6. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 9 av 20

Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv Andel i löst form 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Omgång 3 Omgång 4 Omgång 5 Omgång 6 BOD filt / BOD Ofilt COD filt / COD ofilt Figur 6. Karaktärisering av inkommande vatten. Underlagen visar att det finns en variation mellan reningsverken och att förutsättningarna bör finnas för att hitta variationerna ute i ledningsnätet. Denna variation framgår av nedanstående tabell och som visar vilken typ av vatten som skall sökas vid fortsatt arbete ute i ledningsnätet. En jämförelse finns också med Cd/P-kvoten i slam. Denna siffra skiljer sig åt och beror på att slamprovtagningen inte följer samma tidsperiod som vattenprovtagningen. De indikerar dock ett samband mellan Cd/P-kvot i slam och i inkommande vatten. Tabell 1. Halter av Cd och Cd/P-kvoter som visar karaktären på vattnet. g ink fosfor per Cd/P ink Medelhalt ug Cd/l Cd/P slam Vatten vi letar efter person och år Höganäs 621 30 0,15 29 Cd/P > 30, 0,2 ug/l Hörby 615 104 0,60 45 Cd/P > 60, 0,6 ug/l Broby 471 20 0,09 22 Cd/P > 30, 0,1 ug/l Knislinge 357 41 0,17 20 Cd/P > 30, 0,1 ug/l Höör 770 59 0,42 70 Cd/P > 60, 0,5 ug/l Revaq 694 24 0,15 25 På utgående vatten är halterna ofta under detektionsgränsen. Detta gör det svårt att räkna balanser. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 10 av 20

De inledande undersökningarna har därmed visat att. Det går att provta avloppsvattnet och därmed få en bild över förekomsten av metaller är möjligt med existerande provtagning och analysmetoden kompletterad med Cd Low. Variationen av kadmium är större än för fosfor Det finns ett samband mellan Cd/P i avloppsvattnet och Cd/P i slam. Vill man minska Cd/P i slam kan man därmed spåra detta i ledningsnätet. Alkaliniteten kan ha en påverkan av hur mycket metall som avskiljs över verket. Man skall inte göra för många analyser. Man skall fokusera på få parametrar och göra dem bra. Flödesmätning och korrekt provhantering är viktigt för en säker metalljakt. Planera noga innan man startar provtagning. Försöksomgång 2, Vatten vi letar efter Omgång 2 a, provtagning i ledningsnätet Den första provtagningen i ledningsnätet genomfördes från november 2013 i Höganäs till februari 2014 i Knislinge. Sex provtagare användes vid varje omgång på de fem platserna. Arbetet inleddes med en utbildning och genomgång i Höganäs så att alla prov skulle tas ut och hanteras likartat. Figur 7. Genomgång av provtagningsteknik. Arbetet planerades genom att följa detta upplägg. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 11 av 20

Figur 8. Skiss över ett ledningsnät. Vid samtliga reningsverk försökte man hitta dessa punkter; In till reningsverk genom ordinarie, flödesstyrd provtagare Brytpunkt i ledningsnätet där två större ledningar går ihop till en. Två provtagare krävs och de användes tidsproportionerligt. Pumpstation med endast hushållspillvatten Pumpstation dominerat av industri Punkter av annat intresse Syftet var att försöka sektionera ledningsnätet och finna områden med mer eller mindre påverkan. Det vatten som specificeras i tabell 1 var det som eftersöktes. Lägre värden, av mindre intresse, högre värden pekar på områden för fortsatt arbete. Proverna i ledningsnätet togs som tidsproportionerliga dygnsprov och under veckan gjordes tre prov; måndag-tisdag = ett prov, onsdag-torsdag = ett prov och fredag-söndag = ett prov. Flödesbedömningar gjordes som relaterades till inkommande flöde men inga flödesmätningar genomfördes i ledningsnätet. Försökens genomförande; Höganäs Höganäs under perioden 12 november 17 november 2013 med dessa resultat vad gäller Cd/P-kvot som medelvärde för veckan. För övriga resultat hänvisas till bilagor. - Inkommande RV 35 mg Cd/kg P 0,12 ug Cd/l - Industripunkt 60 Cd/P 0,33 ug/l - Hushållsspillvatten 15 Cd/P 0,12 ug/l - Mölle-ledningen 121 Cd/P 0,30 ug/l - Viken-ledningen 35 Cd/P 0,19 ug/l Av denna omgång i Höganäs framgår att hushållspillvatten har lågt innehåll av kadmium men att både provet industri och Mölleledningen överstiger den karaktärisering enligt tabell 1, Cd/P > 30, 0,2 Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 12 av 20

ug Cd/l, som visar på ett påverkat vatten. Både området industri och Mölleledningen bör undersökas närmare. Mölleledningen står för cirka 30 % av flödet till verket. Hörby Under perioden 27 november 2 december 2013 genomfördes provtagningen i Hörby. - Inkommande RV 46 mg/kg P 0,41 ug Cd/l - Hörby PS, tätort, industri 32 Cd/P 0,3 ug/l - Hushåll, Ludvigsborg 18 Cd/P 0,16 ug/l - Osbyholm, blandat 247 Cd/P 0,97 ug/l - Statoiltomten, industri 92 Cd/P 3,02 ug/l Även Hörby uppvisar att hushållspillvatten har en Cd/P-kvot som är cirka 18. Området Osbyholm har kraftig påverkan men flödet är mycket lågt. Området Statoiltomten har också kraftig påverkan och flödet är här stort, cirka 20 % av inkommande flöde. Höör Under perioden 9 december 13 december 2013 genomfördes provtagningen i Höör med detta resultat. - Inkommande RV 75 mg Cd/kg P 0,39 ug Cd/l - Nyby pumpstation 3 658 Cd/P 16,9 ug/l - Nedströms industri 261 Cd/P 2,3 ug/l - Uppströms industri 195 Cd/P 2,0 ug/l - Jägersbo, hushåll 70 Cd/P 0,30 ug/l Nyby pumpstation står för cirka 80 % av flödet och mycket kraftig påverkan av kadmium noterades de två första proven i veckan. Helgprovet var något lägre. Även övriga industriprover visar på värden som överstiger den nivå som anges i tabell 1. Hushsållsprovet, Jägersbo, är förhöjt jämfört med andra reningsverk, men visar på nivåer kring inkommande till Ormanäs reningsverk. Broby Prover togs i Broby ledningsnät från 13 januari 18 januari 2014. Detta gav detta resultat. - Inkommande RV 37 mg Cd/kg P 0,12 ug/l - Broby vänster 299 Cd/P 1,35 ug/l - Broby höger 389 Cd/P 1,01 ug/l - Broby Lager 105 Cd/P 0,09 ug/l Provet Broby lager innehåller mycket låga fosforhalter, därav den höga Cd/P-kvoten. Båda industriproverna ligger över gränsen för vad som skall anses vara ett påverkat vatten. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 13 av 20

Knislinge Prover togs i Knislinge från den 27 januari till den 2 februari 2014. Perioden innehöll både snöoväder och snösmältning. - Inkommande RV 46 mg Cd/kg P 0,27 ug Cd/l - Knislinge 1 16 Cd/P 0,25 ug Cd/l - Knislinge 2 1 865 Cd/P 0,18 ug/l - Knislinge 3 5 188 Cd/P 0,57 ug/l - Knislinge 4 126 Cd/P 0,78 ug/l De höga Cd/P-kvoterna beror på smältvatten i en dagvattenbrunn som provtogs på grund av den stora snömängden. Sammanfattning från omgång 2 a. Det finns områden i alla ledningsnät som är mer eller mindre påverkade. De värden som finns i tabell 1 och som anger påverkat vatten, påvisas i samtliga ledningsnät. Dränvatten, dagvatten och smältvatten påverkar. Hushållsspillvatten har en Cd/P-kvot på cirka 17 mg Cd/kg P. Stora variationer finns, dvs höga Cd/P-kvoter i ett prov kan vara borta till nästa dag. Påverkan verkar främst ske under vardagar. Arbetet bör fortsätta. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 14 av 20

Omgång 2 b, fortsatt provtagning i ledningsnätet. Vid denna omgång gjordes en mer riktad provtagning mot områden med förhöjd påverkan av kadmium. Vidare gjordes mer riktade försök angående mätning av flöde, bedömning av påverkan av rens samt en bedömning över bidraget från tappvattnet, d.v.s. dricksvatten från hushåll. Resultat Hörby I Hörby provtogs området kring Slagtofta industriområde vid Metallgatan och Statoiltomten (som förra omgången hade höga värden). Denna summariska sammanfattning kan göras. Tabell 2. Påverkan från Slagtofta och Osbyholm finns dokumenterad. Område Cd/P kvot mg/kg P Halt ug Cd/l Flöde Statoil/metallgatan 154-159 4,55 4,8 800 m3/d, 30 % av ink Osbyholm 176-259 0,82 1,17 170 m3/d, 6 % av ink Lyby innan rens 63 0,4 2 800 m3/d Lyby efter rens 59 0,55 2 800 m3/d Tappvatten 0,05 1 900 m3/d Vatten vi letar efter Cd/P > 60 > 0,6 Hörby slam har Cd/P-kvot på cirka 45. Höör I Höör provtogs två punkter vid Nyby där tidigare mycket höga kadmiumvärden uppmätts. Samtidigt provtogs punkter inne i Höör som skulle försöka finna påverkan inne i samhället och som också varit högt. Tabell 3. Resultat från Höör. Område Cd/P kvot mg/kg P Halt ug Cd/l Flöde Nyby 52-155 0,35 0,8 5 500 m3/d, 80 % av ink Ringsjöskolan 221 1,11 1 600 m3/d, 40 % av ink Industriområde N 26 0,12 1200 m3/d, 28 % av ink Ormanäs innan rens 79 0,29 4 600 m3/d Ormanäs efter rens 72 0,29 Tappvatten 0,04 Vatten vi letar efter Cd/P > 60 > 0,5 Höör slam har Cd/P-kvot på cirka 70. De mycket höga kadmiumvärdena från omgång 2 a i Nyby upprepades inte denna gång. Proverna Nyby var högre än för Nyby N. De högsta värdena uppmättes denna gång vid Ringsjöskolan. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 15 av 20

Höganäs I Höganäs fokuserades arbetet mot Mölle, norr om Höganäs. Detta resultat erhölls. Tabell 4. Arildsledningen blir fri men fortsatt höga bidrag från Mölle. Område Cd/P kvot mg/kg P Halt ug Cd/l Flöde Mölleledningen SP 43 369 1,38 500 m3/d, 7 % av ink Vallen Höganäs AB 76 0,26 2 500 m3/d, 33 % av ink Arildsledningen 33 0,09 1 200 m3/d, 15 % av ink Höganäs innan rens 41 0,18 8 000 m3/d Höganäs efter rens 32 0,14 Tappvatten 0,02 Vatten vi letar efter Cd/P > 30 > 0,2 Höganäs slam har Cd/P-kvot på cirka 29. Mölle är ett område för fortsatt bearbetning. Även områdena längs Höganäs AB visar på höga kadmiumbidrag. Arildsledningen, som är känd för stora inläckage, har däremot inte stora bidrag. Broby Ledningsnätet i Broby provtogs i oktober 2014 med detta resultat. Tabell 5. Ledningsnätet i Broby Område Cd/P kvot mg/kg P Halt ug Cd/l Flöde Broby ovan industri 43 0,24 280 m3/d, 16 % av ink Broby efter industri 164 0,91 400 m3/d, 23 % av ink Broby hushåll 22 0,15 120 m3/d, 7 % av ink Broby innan rens 65 0,26 1 700 m3/d Huvudledning 39 0,14 1300 m3/d, 77 % av ink Tappvatten Vatten vi letar efter Cd/P > 30 > 0,1 Broby slam har Cd/P-kvot på cirka 22. I Broby finns områden som är lämpliga för ytterligare bearbetning. Denna skiss ger ytterligare information. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 16 av 20

Figur 9. Flöde i Broby ledningsnät. Knislinge Knislinge ledningsnät provtogs i oktober 2014 med detta resultat. Tabell 6. Ledningsnätet i Knislinge Område Cd/P kvot mg/kg P Halt ug Cd/l Flöde Ink SV 29 0,24 1 200 m3/d, 70 % av ink Ink NÖ 27 0,22 300 m3/d, 17 % av ink Knislinge hushåll 21 0,15 120 m3/d, 7 % av ink Knislinge innan rens 20 0,10 1 500 m3/d Knislinge efter rens 18 0,10 Tappvatten Vatten vi letar efter Cd/P > 30 > 0,1 Knislinge slam har Cd/P-kvot på cirka 20. Kadmiumförekomsten i Knislinge är mycket låg. Inget av proverna som medelvärden kommer över gränsen för vatten vi letar efter. Detta framgår också av denna bild. Enstaka prov ligger över gränsen. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 17 av 20

Figur 10. Knislinge ledningsnät. Flödesmätning För att kunna göra korrekta massbalanser i ledningsnätet är flödesmätning viktigt. Flödesmätning ute i ledningsnätet är dock svårt. På flera platser gjordes försök med att montera portabla flödesmätare i kanaler i ledningsnätet men som dock upphörde på grund av bristande funktion. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 18 av 20

Flödesuppskattningar gjordes vilket ger siffrorna i tabellerna ovan. Uppskattningarna är baserade på flödeshastighet och vattenarean. Figur 11. Flödesmätning i praktiken ute i ledningsnätet är svårt. Effekten av rens. Prov togs före och efter rens. Resultatet finns i tabellen nedan. Tabell 7. Effekt av rens. Före rens Efter rens Cd/P ug Cd/l Cd/P ug Cd/l Höganäs 41 0,18 32 0,14 Hörby 63 0,55 59 0,40 Höör 79 0,29 72 0,29 Broby 65 0,26 39 0,14 Knislinge 20 0,10 18 0,10 Medel 54 0,28 44 0,22 Medelvärdet för Cd/P-kvoten är 54 före rens och 44 efter rensgaller. Motsvarande siffra för halt är 0,28 ug/l före och 0,22 ug/l efter rens. Tappvatten Prov togs på tappvatten vid flera tillfällen. Inget prov uppvisade halter > 0,05 ug Cd/l. Tappvattnet bidrar inte till kadmium. Beräknas Cd/P-kvoten på tappvatten blir den hög men detta beror på låga fosfornivåer. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 19 av 20

Diskussion Möjligheten att minska förekomsten av kadmium till ledningsnät är viktigt för att uppnå hållbara VA system och användning av slam. Undersökningarna nu visar att kadmium kommer från ett antal källor som med en oregelbundenhet bidrar med ökade och minskade flöden. Det är därför svårt att fastställa dessa källor, men inte omöjligt. Arbetet kräver ett långsiktigt, väl strukturerat, arbetssätt. Långsiktigheten kräver att man arbetar under flera år och att man målmedvetet undersöker förekomsten av kadmium enligt en plan. Eftersom detta arbete skall ske parallellt med ordinarie arbetsuppgifter krävs det att man inte har för bråttom utan att man metodiskt skall försöka uppnå resultat i form av ökad kunskap hur och när kadmium förekommer. Det är stora fördelar om fler kommuner samarbetar i dessa projekt. Dels kan man köpa in utrustning tillsammans, dels kan man låna utrustning, dels kan man också utbyta erfarenheter och sporra varandra genom att kontinuerligt redovisa resultat. Man skulle kunna likna denna metalljakt med att bestiga berg. Först så sätter man mål, vilket berg skall vi bestiga? När skall detta ske? Behöver vi kartor och andra kunskaper. Sedan börjar man provtagningar på väl kända platser, till exempel in och ut från reningsverket och skaffar sig basdata. Status på provtagare och flödesmätare är viktigt. När kartor, flöden, och basdata är färdigt börjar man arbetet i ledningsnätet. Provtagning och flödesmätning på nya platser gör att man måste gå försiktigt fram. Väderomslag, årsvariationer och andra yttre faktorer påverkar och försenar arbetet. När kunskapen börjar bli färdig och förekomsten av kadmium är känd är målet nära. Det är därmed rimligt att den tid som detta kan ta är 3 5 år. Samma tid som en Himalaya expedition kräver i förberedelser och genomförande. Vi skall sen inte glömma reserapporten. Arbetet skall dokumenteras och avrapporteras. Man måste dela med sig till andra vad man har lärt sig och vad man har fått för resultat och erfarenheter. Bengt Hansson/Envisys AB 2015-09-18 Sida 20 av 20