Tillsyn på frisörsalonger

Tillsyn på frisörsalonger Kosmetiska och hygieniska produkter Tillsynsprojekt 2011-2012 2013-03-22

Sammanfattning Under 2011 och 2012 har bygg- och miljökontoret, miljöavdelningen, genomfört ett tillsynsprojekt riktat mot frisörsalonger i Skellefteå kommun. Totalt har 40 verksamheter besökts under perioden. Tillsynen har utgått från det nationella miljömålet Giftfri miljö som har syftet att minimera användningen av giftiga och hälsofarliga kemikalier. I det här projektet har vi fokuserat på kosmetiska och hygieniska produkter i form av hårfärger. Vid tillsynsbesöken kontrollerades lokalens skick och om lokalen är lätt att hålla ren. Vi har granskat verksamhetens rutiner för att se om verksamheterna har kunskap om och gör riskvärderingar på vad som i deras verksamhet påverkar miljön och människors hälsa, dvs om de har en fungerande egenkontroll. Vid besöken har det visat sig att frisörsalongerna rent generellt är väl underhållna med nya fräscha ytskikt i salongerna. De flesta har rutiner för att upprätthålla en god hygien och för att undvika exempelvis allergiska reaktioner hos kunderna när det gäller färgning. Ett flertal frisörer i Skellefteå kommun säljer hårfärgnings- och hårvårdsprodukter avsedda för yrkesmässig användning till konsumenter för hemmabruk. I samband med det säljs även helt omärkta förpackningar med väteperoxid. Dessa frisörsalonger har fått förelägganden om att upphöra med den typen av försäljning. Förhoppningsvis har det genomförda projektet ökat kunskapen och medvetenheten gällande lagstiftning, kemikalier och vikten av att ha hygien- och rengöringsrutiner hos verksamhetsutövarna. Därmed minskas riskerna för miljö och hälsa. Sida 2 (11)

Innehåll Sammanfattning... 2 1 Inledning... 4 2 Bakgrund... 4 3 Material och metod... 4 4 Resultat och diskussion... 5 4.1 Egenkontroll... 5 4.2 Städning... 5 4.3 Smittskydd och allergi... 6 4.4 Avfall... 7 4.5 Lokalen... 8 4.6 Kosmetiska och hygieniska produkter... 8 5 Slutsats... 9 6 Fortsatt arbete... 9 7 Läshänvisningar... 10 Sida 3 (11)

1 Inledning Bygg- och miljökontoret har under åren 2011 och 2012 bedrivit ett tillsynsprojekt riktat mot frisörsalonger. Vi har besökt 40 av totalt 77 stycken frisörsalonger inom Skellefteå kommun. Syftet med projektet har varit att minska riskerna för människors hälsa och miljön. 2 Bakgrund Sedan 2008 är inte längre frisörverksamheter anmälningspliktig men ska, enligt miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, ändå ägnas särskild uppmärksamhet. Alla verksamheter som inspekterats inom projektet omfattas av kravet på egenkontroll enligt 26 kapitlet 19 miljöbalken. De är dock inte skyldiga att ha skriftliga rutiner enligt förordningen om egenkontroll. Egenkontroll innebär att verksamhetsutövaren ska ha kunskap om risker i den egna verksamheten. Detta betyder i praktiken att det ska finnas rutiner för de moment som kan innebära risk för miljön eller människors hälsa - exempelvis städning, rengöring av redskap, användning av kemikalier och avfallshantering. 2009 begärdes flertalet verksamheters egenkontrollprogram in och granskades. Ofta bedrivs andra typer av hygienisk verksamhet exempelvis håltagning och manikyr i samma lokaler som frisörverksamhet. Verksamheter med risk för blodsmitta såsom piercing, kosmetisk tatuering, fotvård och akupunktur är anmälningspliktiga enligt 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Vid frisörsalonger används och säljs kosmetiska och hygieniska produkter. Det innebär att man är skyldig att följa läkemedelsverkets regler gällande kosmetiska och hygieniska produkter. Miljöavdelningen bedriver sitt arbete utifrån de nationella miljömålen. Miljömålet Giftfri miljö är i fokus vid tillsyn av kosmetiska och hygieniska produkter. Inför tillsynsbesöken togs kontakt med läkemedelsverket och en utbildning för inspektörer om kosmetiska och hygieniska produkter anordnades. Inspiration och bakgrundsmaterial hämtades från Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds tillsynskampanj 2010 på frisörer. 3 Material och metod Inledningsvis gjordes en förteckning över frisörsalongerna i kommunen utifrån vårt tillsynsregister och sökning via internet. Av dessa valdes 40 verksamheter, i olika storlekar och i olika delar av kommunen ut. En checklista togs fram som underlag till inspektionerna för att kontrollera lokalens skick, hur lätt lokalen är att städa, om verksamheten har de rutiner som behövs för att undvika påverkan på miljö och människors hälsa samt om märkning av hårfärgnings- och hårvårdsprodukter uppfyller lagstiftningens krav. Tillsynsbesöken genomfördes i form av bokade besök Sida 4 (11)

för att ha möjlighet att i lugn och ro prata om egenkontroll. Efter genomförd inspektion fick varje verksamhetsutövare en inspektionsrapport med resultatet från inspektionen. I denna beskrev vi både vad som varit bra och vilka brister som behövde åtgärdas. I de fall miljökontoret har upptäckt brister som kan leda till att människors hälsa kan komma till skada har verksamheten förelagts att vidta åtgärder. I övrigt har råd om förbättringar för att minska riskerna utfärdats i inspektionsrapporten. Denna rapport kommer att delges bygg- och miljönämnden i Skellefteå kommun samt läggas ut på kommunens hemsida. Ett informationsbrev om kosmetiska och hygieniskaprodukter kommer att skickas ut till samtliga frisörsalonger i kommunen. I brevet finns information om var denna rapport finns att ladda ned. 4 Resultat och diskussion 4.1 Egenkontroll Endast ett fåtal frisörer kände till vad egenkontroll enligt miljöbalken innebär. Ingen verksamhetsutövare kunde uppvisa skriftlig egenkontroll. Frisörverksamheter är inte skyldiga att ha skriftlig egenkontroll. De ska däremot ha gjort en bedömning av vilka risker som finns och ha rutiner för att undvika att utsätta människor och miljö för risker. Bygg- och miljökontoret har rekommenderat skriftliga rutiner, speciellt i de fall där ett flertal frisörer arbetar i samma lokal. Detta för att underlätta och säkerställa att alla i lokalen vet hur olika riskmoment ska hanteras. Om det dessutom finns andra verksamheter, tex hudterapeut eller massör i samma lokal, bör egenkontrollen vara gemensam och all personal bör känna till vilka rutiner som gäller. Många av frågorna om egenkontroll har upplevts som självklara, men svaren har trots det varierat mellan verksamheterna. 4.2 Städning Vid inspektionerna var frisörsalongerna i allmänhet välstädade. De brister i städningen som har uppmärksammats har varit i städ- och förrådsutrymmen där det har varit oordning och ibland även smutsigt. Flera av verksamheterna saknar separat städutrymme och upphängningsanordning för städutrustning. Det är oftast rutiner för städning av svåråtkomliga ytor som saknas men ibland även för toaletter. I följande tabell redovisas hur många frisörer som har rutiner för städning av olika utrymmen. Sida 5 (11)

Funktionella städutrymmen och städrutiner är en förutsättning för att kunna hålla en bra hygien i lokalen. Ett ändamålsenligt städutrymme bör finnas som är försett med utslagsvask och rinnande varmt och kallt vatten. Utrymmet bör vara ventilerat och ha möjlighet till upphängning av städutrustningen för att undvika bakterietillväxt i exempelvis fuktiga skurmoppar. Toaletter som används av många personer är ett utrymme där det finns risk för att sprida smitta. Därför är det viktigt att ha bra städrutiner samt att tillhandahålla engångshanddukar. Rutiner för städning av svåråtkomliga ytor bör vara skriftliga och en notering för när senaste städning genomfördes bör finnas. Det blir då enkelt att gå tillbaka och se när städning skedde senast. 4.3 Smittskydd och allergi Generellt så finns det inarbetade rutiner för att undvika smittspridning och allergiska reaktioner. De flesta frisörerna frågar sina kunder om de har färgat håret förut innan de gör en färgning. En del gör ett hudtest. Flera av frisörerna är medvetna om risken att reagera på hårfärg om man tidigare har gjort eller reagerat allergiskt på hennatatuering. Rutiner vid upptäckt av hårlöss finns i de flesta fall, men enligt uppgift så får salongerna sällan besök av kunder med hårlöss. Vilka rutiner som finns när det gäller byte av redskap varierar mellan verksamheterna. Alla som använder handdukar byter dessa mellan varje kund. Medan sax, klämmor och bladet på rakmaskin/trimmer sällan byts eller rengörs mellan kunderna. Följande tabell visar frisörernas svar på om de byter eller rengör redskap mellan varje kund. Sida 6 (11)

De förklaringar som vi har fått gällande byte och rengöring av sax mellan varje kund är att frisören har sin favoritsax och oftast har de bara en sax eftersom den är dyr i inköp. Saxarna är känsliga och kan förlora skärpan om de rengörs för ofta. Anledningen till att bladen på rakmaskinen/trimmern inte rengörs varierar från att bladet inte är löstagbar till att det blir slött. Rengöring eller byte av sax, kam, borste, klämmor och rakmaskin bör göras mellan varje kund för att undvika smittspridning. Vid rengöringen bör ett alkoholbaserat rengöringsmedel användas om utrustningen kommit i kontakt med blod. Annars räcker mekanisk rengöring med diskmedel. Det är intressant att notera skillnaden i att det enligt frisörena är självklart att byta handduk mellan kunderna medan att byta eller rengöra sax och kam inte är det. 4.4 Avfall Många av verksamheterna har tillgång till sortering av avfall i ett gemensamt soprum som fastighetsägaren tillhandahåller. Ibland ingår det i hyreskontraktet att fastighetsägaren byter ut lysrör i takbelysning och ansvarar för borttransport. Men majoriteten av frisörverksamheterna kör själva sitt farliga avfall till återvinningscentralen. Få av dessa är medvetna om att detta kräver att de gör en anmälan till länsstyrelsen. Kunskapen om hantering av farligt avfall har varit bristfällig. Vid inspektionerna har verksamheterna informerats om att transport av farligt avfall som uppkommer inom verksamheten ska utföras av anmäld eller godkänd transportör. Anmälan eller ansökan om tillstånd ska skickas till länsstyrelsen. För det farliga avfall som uppkommer inom frisörverksamheter krävs normalt endast en anmälan. Många av verksamheterna är av ekonomiska skäl intresserade av att det blir så lite spill som möjligt vid blandning av hårfärgningsprodukter och uppger att det oftast inte blir något spill. Vid eventuellt spill spolar de flesta ner resterna i avloppet eller slänger resterna som brännbart avfall. Produkterna är gjorda för att sköljas ur håret när Sida 7 (11)

behandlingen är över. Kommunens VA-avdelning vill dock minimera mängderna som kommer till avloppsreningsverket där de kan störa reningsprocessen. Färgavfall och kemikalierester klassas som farligt avfall och ska hanteras därefter. Färgförpackningar och liknande ska sorteras enligt producentens anvisning. 4.5 Lokalen Överlag var frisörsalongernas skick bra, lokalerna var välunderhållna och rutiner fanns för felanmälan till fastighetsägaren. Lokalernas ventilationssystemen varierade men var oftast fläktstyrd till- och frånluft, speciellt på de stora salongerna. Ofta fanns särskilda punktutsug där färger blandas och frånluftsdon i närheten av behandlingsstolarna. Rutiner för felanmälan fanns, men generellt saknades kunskap om obligatorisk ventilationskontroll var genomförd. Bland de besökta frisörsalongerna upplevde 11 av 40 att ventilationen på något sätt var bristfällig. En bra ventilation minskar riskerna för astma och allergier, både hos kunder och hos personal. Ett högt flöde behövs för att ventilera ut till exempel aerosolsprayer eller ammoniak. Ammoniak påverkar och hämmar ciliernas (flimmerhårens) rörelser. Detta innebär att mottagligheten för aerosoler och damm ökar vilket kan leda till överkänslighet. Många frisörer har påpekat att punktutsug är onödigt att installera eftersom hårfärgningsmedel och permanentvätskor idag är mycket mildare och mer skonsamma för hud och luftvägar än tidigare. Många produkter har blivit bättre och irriterar hud och slemhinnor mindre, medan andra produkter har ph-justerats och parfymerats så att de upplevs bättre. De verksamma ämnena är dock i många fall oförändrade och kräver därför fortsatt försiktighet och en god ventilation i samband med hantering. Ventilationens flöde bör också kontrolleras vid förändrade öppettider eftersom ventilationen kan vara behovsstyrd efter vissa klockslag. 4.6 Kosmetiska och hygieniska produkter Inga av de kontrollerade hårfärgerna innehöll de förbjudna ämnena Basic blue 7 och HC yellow no 5, vilket är mycket positivt. På vissa frisörsalonger har det visat sig att en del produkter saknar märkning och bruksanvisning på svenska. Bristerna har påtalats vid inspektion och i rapport. Verksamhetsutövarnas kunskaper om ansvar för kontroll av märkning på förpackningar var generellt sätt låg. Frisörerna litade i stor utsträckning på att tillverkare och importörer tar sitt ansvar för att produkterna ska vara korrekt märkta. Enligt lagstiftningen har även frisören ett ansvar för produkten. Ett flertal frisörer säljer hårfärgnings- och hårvårdsprodukter avsedda för yrkesmässig användning till konsumenter för hemmabruk. I samband med det säljs även helt omärkta förpackningar med väteperoxid. Frisörerna har i många fall hävdat att de inte fått någon information om vad märkningen innebär från sina leverantörer. Många har varit helt ovetande om de regler som gäller för kosmetiska och hygieniska produkter. Man har också hävdat att märkningen finns för att produkten ska vara lite mer exklusiv. Så länge produkten är märkt endast för yrkesmässig användning är Sida 8 (11)

reglerna tydliga att försäljning till konsumenter för hemmabruk inte är tillåten. De verksamheter som har uppgett att de säljer produkter till konsumenter som är märkt endast för yrkesmässig användning har förelagts om att upphöra med detta. Uppföljning av föreläggandet kommer att ske framöver. En produkt som klassas som kosmetisk eller hygienisk ska följa de krav på märkning som finns i läkemedelsverkets föreskrifter om förbud och begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetiska och hygieniska produkter (LVFS 2007:4) samt föreskrifterna om kontroll av kosmetiska och hygieniska produkter (LVFS 2004:12). Det är inte tillåtet att sälja till konsumenter för hemmabruk om produkten är märkt endast för yrkesmässig användning. Formuleringen endast för yrkesmässig användning är ett villkor och måste enligt reglerna skrivas ut om produkten innehåller ett ämne som finns reglerat i bilaga 2 till läkemedelsverkets föreskrifter LVFS 2007:4. På förpackningar till konsumentprodukter ska det vanligtvis finnas mer varningstexter än vad det normalt gör på förpackningar som vänder sig till yrkesverksamma. Väteperoxid klassas enligt reglerna också som en kosmetisk och hygienisk produkt och märkningen på förpackningen ska därmed följa de krav som finns i läkemedelsverkets föreskrifter. 5 Slutsats Projektet gav en god uppfattning om frisörernas kunskaper om vad som gäller inom deras arbetsområde. Få av frisörerna kände till det ansvar som miljöbalken och lagstiftningen om kosmetiska och hygieniska produkter innebär för frisörer. Förhoppningsvis har det genomförda projektet ökat kunskapen och medvetenheten gällande lagstiftning, kemikalier och vikten av att ha hygien- och rengöringsrutiner hos verksamhetsutövarna. Därmed minskas riskerna för miljön och kundernas och personalens hälsa. 6 Fortsatt arbete Uppföljande besök på de verksamheter som har fått föreläggande. Tillsynsbesök hos de frisörer som inte har fått något besök Bedriva tillsyn på andra verksamheter som säljer kosmetiska och hygieniskaprodukter. Sida 9 (11)

7 Läshänvisningar Miljöbalken och dess förordningar Miljöbalkens kap. 2, 9, 14, 15, 26-28. Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (1993:1283) om kosmetiska och hygieniska produkter Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll Förordning (1998: 950)om miljösanktionsavgifter Hygienisk behandling Allmänna råd (SOSFS 2006:4) om yrkesmässig hygienisk verksamhet Socialstyrelsens handbok Yrkesmässig hygienisk verksamhet Piercing, tatuering, fotvård, massage mm Kosmetiska och hygieniska produkter Läkemedelsverkets föreskrifter om kontroll av kosmetiska och hygieniska produkter (LVFS 2004:12) Läkemedelsverkets föreskrifter om förbud och begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetiska och hygieniska produkter (LVFS 2007:4) Bra att känna till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om frisörarbete (AFS 1985:18) Smittskyddslagen (2004:168) Smittskyddsförordningen (2004:255) Informationsmaterial Vägledning om frisörprodukter, broschyr från Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet Piercing och tatuering hälsorisker samt gällande lagar och regler, broschyr från Socialstyrelsen. Hemsidor Läkemedelsverket www.mpa.se Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se Kemikalieinspektionen www.kemi.se Lagstiftning www.notisum.se Svenskt näringsliv www.svensktnaringsliv.se Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet www.ktf.se Arbetsmiljöverket www.av.se Smittskyddsinstitutet www.smittskyddsinstitutet.se Gröna salonger www.gronfrisor.se Sida 10 (11)

Skellefteå kommun, bygg- och miljökontoret, Jenny Norlund