Omvårdnad vid Badning och Duschning

Omvårdnad vid Badning och Duschning Att bada är en behaglig och avslappnande händelse för de flesta människor. Det är en av de mest stressande och utmanande situationer inom demensvården, för såväl de boende som för deras vårdare (Cohen-Mansfield & Parpura-Gill, 2007). Agitation förekommer oftare i samband med badning än vid andra tillfällen. De som behöver bada kan ibland fajtas, ropa, skrika, svära, ja kanske t.o.m. bitas. Det är inte ovanligt att människor med demens på äldreboenden motsträvigt får följa med för att duscha eller bada (Dougherty & Long, 2000; Sloane m fl., 1995). Att bli ren och vara socialt accepterad samt infektionskontroll är de viktigaste anledningarna till att människor med demens behöver bada eller duscha. Det framgår av en sammanfattning av de riktlinjer för bad vid vård av människor med demens som amerikanska omvårdnadsexperter kommit överens om (Sloane m fl., 1995). Människor som aldrig badar har enligt dessa riktlinjer, en ökad tendens att få variga sår, löss och hudinfektioner. Människor som är inkontinenta och som inte badar eller duschar, riskerar att få bakteriehärdar i underlivet. Dessutom kan obehaglig lukt och stripigt oborstat hår skapa en känsla av obehag. Men för att uppfylla målet med infektionskontroll och social acceptans behöver de boende, enligt dessa riktlinjer, inte bada så ofta, särskilt inte i ett kallt klimat (Sloane m fl., 1995). Äldre människor som behöver hjälp med bad upplever ofta situationen som känslomässigt och fysiskt krävande. Även anhörigvårdare liksom professionella vårdare som skall hjälpa människor med demens att bada upplever att det är en jobbig situation. Situationer som ökar risken för agitation vid badning och duschning om en vårdare säger något negativt till den som skall bada om en vårdare försöker skynda på den demensdrabbade om man bemöter den demente på ett respektlöst sätt om den som skall bada inte är förberedd Somboontanont m fl., 2004 124

Många människor uppfattar att ett varmt bad som en ren njutning. Efter ett bad känner många människor sig pigga, utvilade och avslappnade. r o När en människa med demens upplever bad eller dusch som en pina måste vårdpersonal utvärdera rutinerna och fråga sig om det går att göra något för att göra badet mer behagligt? Fortsätter badandet att bli ett problem bör man diskutera om det är nödvändigt att den boende badar. Riktlinjer för bad och dusch enligt amerikanska omvårdnadsexperter Använd begreppet personlig hygien i stället för badning Motivera varför den boende måste sköta sin personliga hygien Individualisera när det gäller tvål, schampo, badskum och krämer Erbjud den boende möjligheten att besöka toaletten före badet Använd dusch med en behaglig temperatur Försök att vara flexibel Bada endast en person åt gången (ibland finns det ju två badkar) Tänk extra noga på att respektera den boendes integritet Se till att dörrarna till badrummet är stängda Se till att det är en behaglig temperatur i badrummet Ha stora varma handdukar tillgängliga Försök göra miljön hemlik, behaglig och trygg Eliminera risken för halka Fokusera mer på individen än på arbetsuppgiften Stressa inte Använd rutiner så att den boende känner sig lugn och trygg Minska störande bakgrundsljud Använda gärna behaglig bakgrundsmusik Sammanfattning av riktlinjer av amerikanska omvårdnadsexperter (Sloane m fl., 1995) Tänk på att människor med demens har nedsatt förmåga att bedöma vattnets temperatur. Man bör aldrig använda handskar när man skall hjälpa människor att bada eftersom handskar gör att det blir det svårare att bedöma vattentemperaturen. VVS-forum.com 125

Dougherty & Long (2000) redovisar en rad tips om vilka åtgärder som man skall tänka på så att badning av människor med demens inte skall utvecklas till ett slagsmål. Förbered bad- eller duschrummet så att rummet har en behaglig temperatur. Närma dig den boende med individuellt anpassade alternativ, t ex. Följ med mig så får du fräscha upp dig. Föreslå inga alternativ som kräver ett Ja eller Nej, som t ex. Vill du bada nu? Tänk på att bad kan upplevas mycket olika för olika människor. o En del vill duscha och andra vill ha ett karbad o En del vill bada eller duscha på morgonen o En del vill bada på kvällen. o En del vill ha mycket varmt vatten o En del föredrar en kallare dusch Dougherty & Long, 2000 För personer som inte uppskattar att bli våta kan man överväga att de får sitta i en stol eller en bassängkant (om det finns). Tänk också på att många människor inte vill ha vatten i ansiktet. Börja med de minst känsliga områdena som fötter, ben, armar och bål och sedan ansiktet. Spara hårtvätt till sist, överväg ev. att tvätta håret vid ett annat tillfälle. För kvinnor kan ett besök hos damfrisören upplevas som en behaglig upplevelse. För personer som har fint kort hår kan man använda schampo som inte rinner. Häll det på en blöt tvättlapp eller tvättsvamp, och tvätta hela håret varsamt och försiktigt. Att avleda den boende är ofta en bra teknik för att minska oro. Att spela musik eller sjunga gamla kända låtar kan också underlätta duschningen, särskilt när det gäller känsliga områden som skrevet och brösten. Att prata med den boende och be honom eller henne att hålla någonting t ex en handduk eller ett mjukisdjur, kan vara ett sätt att avleda en person som gärna slåss i samband med dusch eller bad. Det är angeläget att man individualiserar badandet. Man bör utgå från vad den boende föredrar och vad som är socialt acceptabelt, när man väljer badmetod. I USA utgår man från två badmetoder; duschbad och handduksbad (Miller, 1994, Sloane m fl., 2004, Sloane m fl., 1995) Olika badmetoder Vårdpersonal vid 31 olika sjukhem i USA fick bedöma sin tillfredställelse med olika badmetoder för de boende. Vårdarna föredrog bubbelbadkar med eller utan jetstrålar badkar med eller utan ultraljud Bad med olika typer av tvål / hudkrämer 126

Olika badmetoder påverkar inte bakteriefloran, varken på huden eller i badkaren men bad i bubbelbadkar (Jacuzzi) kan ibland ha lite högre bakteriehalt. Vårdpersonalen föredrog, enligt denna amerikanska studie, att bada de boende i ultraljudsbadkar eller i bubbelbadkar. Vårdpersonalen ansåg att ultraljudsbadkar, i jämförelse med vanliga badkar, underlättade den personliga hygienen. Själva badandet gick också snabbare med ultraljudsbadkar (Sloane m fl., 1995). Precis som vid många andra omvårdnadsåtgärder är det viktigt att dokumentera om en person med demens accepterar eller inte accepterar en badmetod. Därigenom kan man kanske undvika irritation, ängslighet och agitation vid nästa badtillfälle Författarens kommentar I Japan har man inom äldrevården haft problem med att boende som badat på eftermiddagen, har somnat efter badet. Ett alternativ kan vara att bada de äldre på kvällen eller under natten. Det har man med framgång provat för demensdrabbade människor i Japan. Många människor i Japan brukar bada på kvällen eller under natten. Under de 13 veckor som studien pågick förbättrades sömnen markant för de äldre japaner som deltog i studien (Deguchi m fl., 1999). Hur lång tid tar ett bad? Den boendes demensgrad påverkar hur lång tid det tar att hjälpa den boende till badrummet. Däremot påverkar inte demensgraden själva badtiden. Detta framgår av en japansk studie där två forskare observerade hur lång tid som det tog att bada 8 människor i olika demensstadier vid ett äldreboende. De observerade även av- och påklädning liksom promenaden till badrummet. I badrummet fanns två badkar, ett där flera av de boende kunde bada samtidigt. Författarna påpekade att det är vanligt i Japan att bada tillsammans, särskilt om man är äldre. Forskarna drog slutsatsen att de som organiserar äldrevården måste vara medvetna om att det inte bara är själva badandet som tar tid. Att övertyga den äldre att han eller hon måste bada och att sedan hjälpa denne till badrummet tar också mycket tid (Kobayashia & Yamamotob, 2004). Avviker vårdpersonalen från de fasta rutinerna kan badningen ta mycket längre tid än vanligt. Forskarna menar att de som är administrativt ansvariga för ett äldreboende måste vara medvetna om att det tar längre tid att bada människor med svår demens än det tar att bada människor med lätt demens (Kobayashia & Yamamotob, 2004). 127

Handduksbad Handduksbad har framförallt använts inom demensvården i USA. Handduksbad rekommenderas när andra badmetoder är svåra att genomföra. Ofta genomförs handduksbad av särskilt utbildad personal i den boendes säng. Vårdaren använder två stora badfiltar, tvättlappar och två badlakan. Man använder en särskild tvållösning som inte rinner och små mängder med varmvatten. Under handduksbadet är den boende hela tiden täckt med badfilt. Tvättningen sker genom försiktig massage. Vid handduksbad av människor med demens bör man tvätta ett område i taget. Täck resten av kroppen med ett stort varmt badlakan så att den boende inte fryser eller upplever situationen förnedrande (Dougherty & Long, 2000). Vid handduksbad låter vårdarna den boende ligga avklädd i sängen med ett varmt täcke över sig. Placera badlakanet, tvättlapparna och späd ut den sköljfria tvålen i det varma vattnet. Börja först med att massera fötterna och fortsätt sedan med hela kroppen. Massera försiktigt med en fuktig tvättlapp tills vattnet är adsorberat av badlakanet. Tvätta under ansiktet, under armarna, under brösten och i skrevet. Be personen att rulla över på sidan och tvätta ryggen. Efter handduksbadet täck den boende med en filt och massera den boende lätt med lotion. Badlakanet skall bli fuktigt men inte genomblött. Om vårdpersonal, med särskild i utbildning i att bada och duscha, assisterar de boende i samband med bad eller dusch, kan det minska agitation och aggressivitet vid bad av människor med demens. Det framgår av en amerikansk studie där vårdpersonal hade fått specifik utbildning i att duscha och handduksbada oroliga och ängsliga människor med demens. Vid utvärderingen av badprojektet konstaterade forskargruppen att utbildningen innebar att de äldre var bättre förberedda på själva badandet. De äldre blev bemötta på ett vänligare sätt och fick mer verbalt stöd i samband med badning och duschning. Forskarna drog slutsatsen att utbildningen i att bada även påverkade vårdarna så att de fick en mer positiv upplevelse av att bada och duscha människor med demens (Hoeffer m fl., 2006). Handduksbad kan vara en behagligare metod för personlig hygien än karbad. Det framgår av en amerikansk studie där forskarna bedömde agitation på 15 olika äldreboenden i USA. Varje boende blev observerad vid fyra olika tillfällen. Dels i samband med vanligt karbad och dels vid handduksbad i sängen. Forskarna fann att de boende blev markant mindre agiterade vid handduksbad i sängen än vid vanligt karbad. Skillnaden var tydligare bland manliga än bland kvinnliga boende (Dunn m fl., 2002). I USA har man gjort en video om hur vårdpersonal kan använda personcentrerat handduksbad vid badning av människor med demens på äldreboenden. 128

Undervisningsmaterialet Bathing Without a Battle skickades till en mängd äldreboenden över hela USA. En utvärdering av utbildningsprogrammet visade att programmet hade haft positiva effekter för badsituationen, i varje fall på kort sikt. Vårdpersonal var, efter att ha deltagit i utbildningsprogrammet, mer positivt inställda till att bada människor med demens (Calleson m fl., 2006). Personcentrerat bad eller dusch Det går lättare att genomföra duschning på duschvagn alternativt handduksbad, om vårdarna försöker individualisera duschningen respektive handduksbadet. Det handlar om att vara starkt fokuserad på personen som skall bada. Agitation, aggressivitet och obehagskänslor kan minska markant om vårdarna är personcentrerade. Detta framgår av en studie från USA där en grupp forskare videofilmade dusch/handduksbad av 69 människor vid nio olika demensboenden. De 69 var lottade till en undersökningsgrupp eller till en kontrollgrupp. Alla 69 brukade bli agiterade i samband med duschningen respektive handduksbadet. Forskarna ville undersöka om det gick att använde icke-farmakologiska metoder för att minska agitation, aggressivitet och känslor av obehag i samband med badningen (Sloane m fl., 2004). Studien visar att agitation, aggressivitet och obehagskänsla, minskade markant för de som deltagit i personcentrerad duschning alt. handduksbad (jämfört med en kontrollgrupp). Det var inte heller någon skillnad i hur rena de boende blev. Forskarna drog slutsatsen att personcentrerad duschning respektive handduksbad var effektiva och trygga metoder för att minska agitation i samband med bad av människor med demens (Sloane m fl., 2004). När en boende inte förstår att vårdaren (oavsett om det är professionella vårdare eller anhörigvårdare) vill den boendes eget bästa, finns risk att den boende gör motstånd när vårdaren vill bada honom eller henne. Den som skall bada förstår kanske inte situationen utan börjar slåss eftersom de kanske upplever det förnedrande att klä av sig naken och bada. Protester i samband med bad måste ses som en form av självförsvar (Rader & Barrick, 2000). 129