Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-02-24 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Helår 2013

Sida: 2 av 19

Sida: 3 av 19 Dnr: Dnr: Af-2012/445712 FK 003013-2013 Datum: 2014-02-24 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samarbete vidareutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den enskildes återgång i arbete. Genom införandet av rehabiliteringskedjan har behovet av tidiga och aktiva insatser under sjukskrivningsprocessen betonats. Sådana insatser ska bidra till att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Samarbetet ska bidra till att klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och öka tryggheten för den enskilde, i de situationer där den enskilde har behov av stöd från båda myndigheterna för återgång i arbete. Myndigheterna ska redovisa vidtagna åtgärder och resultat av dessa åtgärder samt finansiering och kostnader inom respektive myndighet. En delredovisning ska lämnas senast den 1 augusti 2013. En samlad redovisning för 2013 ska lämnas senast den 24 februari 2014. Båda återrapporteringarna ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet). Clas Olsson Tillförordnad generaldirektör Arbetsförmedlingen Dan Eliasson Generaldirektör Försäkringskassan Rasmus Sundin Jeanette Jansson

Sida: 4 av 19

Sida: 5 av 19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1. Inledning... 9 2. Stödet till kunden... 9 3. Gemensam kartläggning... 10 4. Aktiva insatser... 10 4.1 Arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen... 10 4.2 Arbetslivsinriktade insatser vid Arbetsförmedlingen... 10 4.3 Konsultativt stöd till arbetsgivare... 10 5. Genomförda gemensamma kartläggningar... 11 6. Status efter aktiva insatser... 12 6.1 Inflöde till aktiva insatser... 12 6.2 Resultat efter arbetslivsinriktad insats... 14 7. Medelsfördelning och förbrukning... 16 7.1 Arbetsförmedlingens förbrukning av medel 2013... 16 7.2 Försäkringskassans förbrukning av medel 2013... 17 8. Effektutvärdering... 18 9. Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS)... 18 10. Ledning och styrning... 18 11. Utvecklingsarbete... 18

Sida: 6 av 19

Sida: 7 av 19 Sammanfattning Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans samarbete har stor betydelse för många människor som genom insatserna fått eller återfått en arbetsförmåga och möjlighet till egen försörjning. Den långsiktiga satsningen på samarbetet genom en förväntad tilldelning på 738 miljoner kronor per år fram till och med 2017 ger myndigheterna förbättrad möjlighet att över längre tid planera verksamheten för att kunna ge ett gemensamt stöd till de kunder som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering för att kunna komma ut i egen försörjning. Kunderna har ofta omfattande behov av stöd vilket ställer stora krav på Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans samarbete samtidigt som det även finns behov av parallella och samordnade insatser från andra aktörer. Utgångspunkten i samarbetet är att stödja kunden tillbaka till arbetslivet och att Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan ska bistå med den kompetens som respektive organisation har. En ny samarbetsmodell har skapats och implementerats under 2012 där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Syftet med det gemensamma stödet i aktiva insatser är att öka kundens förutsättningar att få eller återfå sin arbetsförmåga. En viktig del är också att öka kundens delaktighet och förutsättningar att ta ansvar för sin egen rehabilitering. Aktiva rehabiliteringsinsatser erbjuds nu även personer som har behov av arbetsförberedande insatser. Detta har tidigare legat utanför Arbetsförmedlingens ansvar. Dessa insatser syftar till att öka en persons aktivitetsnivå så att det blir möjligt att delta i en mer arbetslivsinriktad insats. Det är mycket positivt att fler personer i behov av stöd nu kan få det inom ramen för samarbetet. Fortsatta utmaningar för myndigheterna består bland annat av att möta kunden tidigare i rehabiliteringskedjan genom att urskilja de kunder som behöver det gemensamma stödet. I dagsläget genomförs en stor andel gemensamma kartläggningar sent i sjukfallen. Införandet av en enklare sjukförsäkringsprocess på Försäkringskassan leder till att fler gemensamma kartläggningar successivt kommer att genomföras tidigare i sjukfallet. En annan utmaning gäller utvecklingen av samarbetet kring unga med aktivitetsersättning som för första gången söker sig till arbetslivet och egen försörjning. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete pågår i syfte att förtydliga och effektivisera samarbetsmodellen så att fler personer kan få eller återfå arbetsförmåga och möjligheter till egen försörjning. Samarbetet med vårdgivare och kommuner som i många fall utgör nödvändiga parter i såväl kartläggning som planering och genomförande av aktiva insatser behöver fortsatt utvecklas centralt och lokalt. Detta är särskilt angeläget i samarbetet kring unga med aktivitetsersättning. Samarbetet vid konsultativt stöd till arbetsgivare kommer att följas upp under 2014 då insatsen utnyttjats i en mycket begränsad omfattning. Antal personer som fått stöd av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under 2013: 21 609 gemensamma kartläggningar har genomförts under 2013. Detta kan jämföras med 2012 då 19 897 gemensamma kartläggningar genomfördes under februari december 2012. 9 766 personer har startat i aktiva rehabiliteringsinsatser hos Arbetsförmedlingen under 2013.

Sida: 8 av 19 12 822 personer var aktuella i aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen i december 2013 1. I december 2012 var 11 710 personer aktuella i aktiva insatser. 938 personer som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 har lämnat samarbetet januari - september 2013 efter avslutad arbetslivsinriktad insats. 452 personer, 48 procent av de 938, har lämnat samarbetet till arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats. 193 personer, 20 procent av de 938, deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är öppet arbetslösa 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats. 293 personer, 31 procent av de 938, tillhör gruppen övriga, varav 79 procent av dessa återgår till Försäkringskassan. Det är på grund av omfattande ohälsa inte möjligt för dessa personer att fortsätta i aktiva insatser. Män går i högre grad än kvinnor till arbete eller utbildning efter samarbetet. Kvinnor går i större utsträckning än män till deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. I åldersintervallet 18-29 år är det en större andel som går till arbete eller utbildning än deltagare i de andra åldersgrupperna. Av deltagarna är det en större andel inrikes födda som går till arbete eller utbildning än personer som är utrikes födda. Andelen personer som av Arbetsförmedlingen registrerats ha funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (enligt Arbetsförmedlingens definition) går till arbete eller utbildning i högre grad än personer utan registrerad funktionsnedsättning. 1 Detta inkluderar individer som startat innan 1 februari 2012.

Sida: 9 av 19 1. Inledning För att våra kunder ska kunna erbjudas ett tidigare och bättre stöd från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inledde myndigheterna under hösten 2011 ett fortsatt gemensamt utvecklingsarbete. I februari 2012 infördes en ny samarbetsform och flera nya moment i samarbetet. I den nya samarbetsformen är ingången till arbetslivsinriktad rehabilitering en gemensam kartläggning. Syftet med det förstärkta samarbetet är att öka individens förutsättningar att identifiera och utveckla sin arbetsförmåga, och Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar och bistår med det stöd som respektive verksamhet kan ge. Kundens delaktighet är en central förutsättning för insatserna, där även andra viktiga aktörer som vårdgivare, arbetsgivare eller kommunen kan delta. Samarbetet kring deltagaren pågår så länge han eller hon har behov av ett gemensamt stöd. Samarbetet bygger på en förstärkning av myndigheternas budget. Regeringen tilldelar 738 miljoner kronor per år fram till och med 2017 för att ge fler människor möjlighet att komma ut i arbete. 2. Stödet till kunden Det stöd till kunden som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ger kan illustreras med en översiktlig bild: Gemensam kartläggning inleder det samarbete som ska ge kunden stöd ut i arbete. I de fall Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tillsammans med deltagaren ser förutsättningar för arbetslivsinriktad rehabilitering planeras efter kartläggningen olika aktiva insatser. De insatser som erbjuds i samarbete mellan myndigheterna är arbetsförberedande insatser, arbetslivsinriktade insatser och konsultativt stöd till arbetsgivare. Samarbetet ska främja kundens ansvarstagande och delaktighet. Insatser ska vara individuellt anpassade och erbjudas så snart kunden kan tillgodogöra sig dem.

Sida: 10 av 19 3. Gemensam kartläggning Tillsammans med kunden kan både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan initiera en gemensam kartläggning. Vid en gemensam kartläggning träffar individen Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i ett eller flera möten, där även andra aktörer som vårdgivare, arbetsgivare och kommunen kan delta. Vid kartläggningen klargörs deltagarens förutsättningar för arbete ur ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv. En viktig utgångspunkt är att kunden ska vara delaktig i planering och genomförande av alla insatser och att myndigheterna ska arbeta metodiskt för att stimulera och motivera till detta. Den information om deltagaren som redan finns hos båda myndigheterna används för att effektivt nyttja resurser men framför allt för att kunden inte ska behöva upprepa sin historia, utan kunna uppleva att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övriga aktörer samarbetar med ett helhetsperspektiv. Kartläggningen avslutas med att individen tillsammans med arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren på Försäkringskassan kommer överens om en plan för vilka aktiviteter och insatser som behövs för att deltagaren ska komma ut i arbetslivet. För en del kunder är det efter gemensam kartläggning och planering aktuellt med aktiva insatser av olika slag där arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren samarbetar för att ge stöd till kunden. I andra fall kan kunden få fortsatt stöd av enbart Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. 4. Aktiva insatser Den gemensamma kartläggningen är ingången till aktiva insatser för alla kunder som är i behov av detta. Det gemensamma stödet erbjuds kunden under aktiva insatser på Arbetsförmedlingen. För dem som fortfarande har anställning kan dessutom deras arbetsgivare erbjudas ett konsultativt stöd. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett gemensamt ansvar för helhet, planering och måluppfyllelse. Kunden, arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren formulerar tillsammans målen för aktiviteterna och anpassar insatserna efter kundens behov. Vid gemensamma uppföljningar följs kundens utveckling och aktuell planering revideras vid behov. Under tid i aktiva insatser är det ofta nödvändigt att samarbeta med vården, kommunen och andra aktörer. Vid behov bedrivs insatserna parallellt med insatser hos andra aktörer. De insatser som ej tillhandahålls av Arbetsförmedlingen upphandlas och levereras av externa aktörer. 4.1 Arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen Efter gemensam kartläggning kan arbetsförberedande insatser erbjudas kunder som inte är redo för arbetslivsinriktade insatser, och som har en instabil eller mycket låg aktivitetsnivå. De syftar till att förbereda och stärka kunden inför deltagande i arbetslivsinriktade insatser. Exempel på arbetsförberedande aktiviteter är datorträning, friskvårdsaktiviteter och ergonomi samt bearbetande insatser. 4.2 Arbetslivsinriktade insatser vid Arbetsförmedlingen Arbetslivsinriktade insatser kan erbjudas direkt efter gemensam kartläggning eller efter arbetsförberedande insatser. Insatserna förutsätter att kunden har en relativt stabil aktivitetsnivå. Det kan handla om vägledning, jobbsökaraktiviteter och arbetsplatsförlagda aktiviteter (exempelvis praktik för att pröva arbetsförmågan). 4.3 Konsultativt stöd till arbetsgivare Vid gemensam kartläggning kan myndigheterna identifiera behov av att stödja arbetsgivare så att kundens arbetsförmåga kan tillvaratas på arbetsplatsen. Målet med stödet är att öka kundens

Sida: 11 av 19 möjligheter att fortsätta sin anställning hos arbetsgivaren. Stödet kan resultera i att arbetsgivaren påbörjar anpassnings- eller rehabiliteringsinsatser med eller utan stöd av företagshälsovård eller annan aktör. 5. Genomförda gemensamma kartläggningar Totalt har 21 609 gemensamma kartläggningar genomförts under 2013. Detta kan jämföras med 2012 då 19 897 gemensamma kartläggningar genomfördes februari - december. Av de genomförda kartläggningarna har den övervägande delen, 77 procent, genomförts med kunder som har sjukpenning (se tabell 1 nedan). Nio procent av kartläggningarna har genomförts med kunder som har aktivitetsersättning och tolv procent av genomförda kartläggningar har initierats av Arbetsförmedlingen. Tabell 1 Antal genomförda gemensamma kartläggningar under 2013 fördelat på personer som har sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning eller initierats av Arbetsförmedlingen 2 Antal Andel Totalt 21 609 100% Sjukpenning 16 718 77% Sjukersättning 291 1% Aktivitetsersättning 2 026 9% Från Arbetsförmedlingen 2 574 12% Källa: Försäkringskassan En gemensam kartläggning ska genomföras så tidigt som möjligt i sjukfallet. 26 procent av de 16 718 gemensamma kartläggningarna som genomförts med kunder som har sjukpenning genomfördes innan dag 180 i sjukfallet. Ytterligare 21 procent genomfördes innan sjukfallet fortgått i ett år. Försäkringskassan ska kontinuerligt och senast dag 730 i sjukfallet ta ställning till om det är aktuellt med en gemensam kartläggning som en förberedelse för programmet arbetslivsintroduktion. Det gör att en stor andel kartläggningar även görs sent i rehabiliteringskedjan, 54 procent har genomförts efter ett års sjukskrivning. 2 På grund av avrundning till hela procentenheter summerar inte alla kategorier till 100 i samtliga nedanstående tabeller.

Sida: 12 av 19 Tabell 2 Antal genomförda gemensamma kartläggningar under 2013 för personer som har sjukpenning fördelat på kön, ålder och tid i sjukfall Antal Andel Totalt 16 718 100% Kvinnor 10 964 66% Män 5 547 34% Ålder 18-24 369 2% 25-34 2 236 13% 35-44 4 499 27% 45-54 5 769 35% 55-64 3 789 23% >64 56 0% Tid i sjukfall under 90 dgr 2 112 13% 90-180 dgr 2 111 13% 180 dgr - 1 år 3 473 21% över 1 år 9 022 54% Källa: Försäkringskassan Mer än hälften av kunderna med sjukpenning (51 procent) har psykiatrisk diagnos när gemensam kartläggning genomförs. Arbetslösa kunder med sjukpenning har oftare psykiatrisk diagnos (56 procent) än de som har en anställning (45 procent). Unga arbetslösa med sjukpenning har i högre utsträckning psykiatrisk diagnos än andra åldersgrupper med sjukpenning. Kunder med psykiatriska diagnoser utgör en heterogen grupp men aktivitetsnivån är i många fall mycket låg och instabil över tid. Behoven av uppföljning och anpassning i aktiviteter är därför omfattande vilket ställer stora krav på myndigheternas förmåga att samarbeta. Behovet av parallella och samordnade insatser med vårdgivare är också omfattande. 6. Status efter aktiva insatser Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har beslutat om följande mål för det förstärkta samarbetet: Efter avslutad arbetslivsinriktad insats ska 40 procent vara i arbete eller utbildning. Målet mäts 90 dagar efter avslutad insats. 6.1 Inflöde till aktiva insatser Under 2013 var det 9 766 personer som startade i aktiva insatser (se tabell 3 nedan). Den största gruppen utgörs av arbetslösa sjukskrivna, som utgör 48 procent av alla i aktiva insatser. Detta kan jämföras med 2012 då denna andel var 54 procent. Den näst största gruppen är anställd sjukskriven/anställd med sjukersättning vilken utgör 30 procent av totalen (25 procent 2012). Unga arbetslösa med aktivitetsersättning utgör 14 procent (tio procent 2012) och lägst andel av inflödet utgörs av arbetslösa med sjukersättning och arbetslösa med aktivitetsstöd. I föregående års återrapportering för 2012 utgjorde arbetslösa med aktivitetsstöd det lägsta inflödet. Anledningen till att antalet nya personer i samarbetet under hela 2013 är färre jämfört med återrapporteringen för första halvåret 2013 beror på att myndigheterna har förändrat sin redovisningsprincip. Deltagare i programmet arbetslivsintroduktion är exkluderade i denna

Sida: 13 av 19 återrapportering och redovisas separat i Arbetsförmedlingens återrapportering av programmet arbetslivsintroduktion. 3 Givet att deltagare i programmet arbetslivsintroduktion är exkluderade i redovisningen och att de i många fall har en omfattande ohälsa, är den ökade andelen av gruppen anställd sjukskriven jämfört med 2012 ej förvånande. Tabell 3 Personer som startat i aktiva insatser 2013 fördelat på bakgrundsvariabler Anställd sjukskriven/se Arbetslös med sjukersättning Arbetslös med aktivitetsstöd Arbetslös sjukskriven Ung arb.lös med aktivitetsersättning Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt 2 921 30% 389 4% 396 4% 4 718 48% 1 342 14% 9 766 100% Kvinnor 1 951 33% 223 4% 241 4% 2 862 48% 663 11% 5 940 100% Män 970 25% 166 4% 155 4% 1 856 49% 679 18% 3 826 100% Ålder 18-29 år 224 9% 64 3% 87 4% 743 30% 1 332 54% 2 450 100% 30-39 år 604 30% 85 4% 95 5% 1 207 60% 8 0% 1 999 100% 40-49 år 900 36% 118 5% 98 4% 1 387 55% 1 0% 2 504 100% 50-59 år 881 41% 99 5% 86 4% 1 087 50% 1 0% 2 154 100% 60-64 år 312 47% 23 3% 30 5% 294 45% 0% 659 100% Födelseland Inrikes födda 2 394 30% 310 4% 319 4% 3 819 47% 1 216 15% 8 058 100% Utrikes födda 527 31% 79 5% 77 5% 899 53% 126 7% 1 708 100% Funktionsnedsättning 4 Ja 1 901 28% 263 4% 260 4% 3 329 48% 1 144 17% 6 897 100% Nej 1 020 36% 126 4% 136 5% 1 389 48% 198 7% 2 869 100% Utbildningsnivå Förgymnasial utb. 540 23% 119 5% 92 4% 1 042 44% 563 24% 2 356 100% Gymnasial utb. 1 411 29% 174 4% 189 4% 2 362 49% 717 15% 4 853 100% Eftergymnasial utb. 970 38% 96 4% 115 4% 1 314 51% 62 2% 2 557 100% Källa: Arbetsförmedlingen 3. 6b Arbetslivsintroduktion. 4 Personer registrerade med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.

Sida: 14 av 19 I december 2013 befann sig 12 822 personer i aktiva insatser. Detta kan jämföras med december 2012 då 11 710 personer var i aktiva insatser. I genomsnitt under 2013 befann sig 13 249 personer i aktiva insatser i slutet av varje månad. Tabell 4 Antal personer i aktiva insatser 2013 Månad Antal januari 12 028 februari 12 467 mars 13 231 april 13 839 maj 14 026 juni 13 892 juli 13 642 augusti 13 501 september 13 194 oktober 13 173 november 13 168 december 12 822 Genomsnitt 13 249 Källa: Arbetsförmedlingen 6.2 Resultat efter arbetslivsinriktad insats I tidigare års återrapportering undersöktes status på hela gruppen i aktiva insatser, det vill säga deltagare i både arbetslivsinriktade och arbetsförberedande insatser. Myndigheterna har beslutat att i stället följa upp utfallet efter aktiva insatser hos dem som deltagit i arbetslivsinriktade insatser, där aktivitetsförmågan är högre, mer stabil och aktiviteterna ofta är arbetsplatsförlagda. Status undersöks 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats. Anledningen till den förändrade redovisningsprincipen är att målgruppen för samarbetet tidigare (före 1 februari 2012) var en annan. Exempelvis fanns då ett aktivitetskrav att deltagaren skulle klara tio timmar per vecka, medan det nu saknas ett sådant kriterium. Av denna anledning mäter myndigheterna enbart resultat på dem som deltagit i arbetslivsinriktade insatser, då aktivitetsnivån hos deltagarna i arbetsförberedande insatser i många fall kan vara mycket låg. Som beskrevs ovan är deltagare i programmet arbetslivsintroduktion inte heller inkluderade i gruppen som redovisas under avsnitt 6.2. Detta tillsammans med att status enbart undersöks på dem som deltagit i och lämnat arbetslivsinriktad insats gör att den undersökta gruppen är mindre i relation till återrapporteringen för 2012 (då även deltagare i arbetsförberedande insatser och programmet arbetslivsintroduktion undersöktes). Även det faktum att status mäts 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats gör att inte hela 2013 (enbart perioden januari september) kan undersökas, vilket gör redovisad grupp färre till antalet. Av de 938 personer som startat i aktiva insatser efter 1 februari 2012 och som lämnat samarbetet januari - september 2013 efter arbetslivsinriktad insats har 48 procent (452 personer) gått till arbete eller utbildning (se tabell 5 nedan). Eftersom gruppen delvis är en annan bör ingen jämförelse göras med tidigare års återrapportering vad gäller status efter aktiva insatser. Det som däremot kan

Sida: 15 av 19 konstateras är att myndigheternas gemensamma mål att 40 procent av deltagarna i arbetslivsinriktade insatser ska gå till arbete eller utbildning uppnås. Utöver de 48 procent som gått till arbete eller utbildning är det 20 procent (193 personer) som deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är öppet arbetslösa. Att 48 procent av deltagarna gått till arbete eller utbildning ser myndigheterna som något väldigt positivt. Även det faktum att ytterligare 20 procent av deltagarna har uppnått en högre arbetsförmåga och kommit närmare ett fullt deltagande på arbetsmarknaden är något att bygga vidare på inom ramen för samarbetet. Gruppen övriga 5 utgör 31 procent (293 personer), varav 79 procent av dem återgår till Försäkringskassan och sjukförsäkringen. Det är på grund av omfattande ohälsa inte möjligt för dessa personer att fortsätta i aktiva insatser. Vad gäller status efter arbetslivsinriktad insats uppdelat efter karakteristika går män i högre grad än kvinnor till arbete eller utbildning efter arbetslivsinriktade insatser, vilket är ett mönster som går igen i Arbetsförmedlingens övriga verksamhet (män är till exempel överrepresenterade vad gäller att gå till arbete med stöd). Kvinnor går till deltagande i arbetsmarknadspolitiska program i större utsträckning än män och kvinnor har en högre andel än män som lämnar till gruppen övriga. Eftersom kvinnor är överrepresenterade i sjukförsäkringen och en klar majoritet av gruppen övriga går tillbaka till sjukförsäkringen, är denna högre andel kanske inte så förvånande. I åldersintervallet 18-29 år är det en större andel som går till arbete eller utbildning än deltagare i de andra åldersgrupperna. Detta får ses som positivt då unga deltagare upp till och med 29 år, och då särskilt unga med funktionsnedsättning och/eller aktivitetsersättning, är en prioriterad grupp hos myndigheterna. Gruppen inrikes födda har en högre andel till arbete eller utbildning än gruppen utrikes födda (49 respektive 44 procent). Deltagare med eftergymnasial utbildning går till arbete eller utbildning i något mindre utsträckning än deltagare med lägre utbildningsnivå. Andelen personer med registrering av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga går till arbete eller utbildning i högre grad än personer utan registrerad funktionsnedsättning. 6 Ohälsa eller förekomst av funktionsnedsättning medför inte per automatik att Arbetsförmedlingen registrerar funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Registreringen kan ske först då funktionsnedsättningen sätts i relation till tänkta eller befintliga krav i arbetsuppgifter och arbetsplatsers miljö. För personer med mycket stor aktivitetsbegränsning på grund av ohälsa gäller att dessa aldrig, vare sig i planering eller genomförande av insats, har kunnat värdera sin förmåga i förhållande till ett tänkt eller befintligt arbete. Av denna anledning kan deltagare utan registrering av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga paradoxalt nog ha en mer omfattande ohälsa jämfört med dem som har registreringen. 5 Personer som avaktualiserats från Arbetsförmedlingen samt arbetssökande med förhinder. 6 Personer registrerade med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.

Sida: 16 av 19 Tabell 5 Deltagare i aktiva insatser som startat efter 1 februari 2012 och som lämnat samarbetet januari september 2013 efter arbetslivsinriktad insats. Status mäts 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats Till arbete och utbildning Arbetsmarknadspolitiska program Öppet arbetslösa Övriga Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt 452 48% 117 12% 76 8% 293 31% 938 100% Kvinnor 264 46% 81 14% 39 7% 190 33% 574 100% Män 188 52% 36 10% 37 10% 103 28% 364 100% Ålder 18-29 år 121 58% 22 11% 8 4% 58 28% 209 100% 30-39 år 102 48% 27 13% 20 9% 63 30% 212 100% 40-49 år 123 48% 34 13% 28 11% 71 28% 256 100% 50-59 år 82 38% 31 14% 16 7% 85 40% 214 100% 60-64 år 24 51% 3 6% 4 9% 16 34% 47 100% Födelseland Inrikes födda 389 49% 102 13% 59 7% 246 31% 796 100% Utrikes födda 63 44% 15 11% 17 12% 47 33% 142 100% Funktionsnedsättning 7 Ja 314 49% 84 13% 46 7% 192 30% 636 100% Nej 138 46% 33 11% 30 10% 101 33% 302 100% Utbildningsnivå Förgymnasial utb. 86 49% 17 10% 13 7% 61 34% 177 100% Gymnasial utb. 237 49% 57 12% 35 7% 155 32% 484 100% Eftergymnasial utb. 129 47% 43 16% 28 10% 77 28% 277 100% Källa: Arbetsförmedlingen 7. Medelsfördelning och förbrukning Regeringen har avsatt totalt 738 miljoner kronor för rehabiliteringsinsatser i samarbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har utifrån kända förutsättningar fördelat medlen. Till kostnader för förvaltning har 365 miljoner kronor tilldelats Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har tilldelats 209 miljoner kronor. Arbetsförmedlingen har dessutom tilldelats 164 miljoner kronor avseende direkta kostnader till insatser för deltagare i samarbetet. 7.1 Arbetsförmedlingens förbrukning av medel 2013 Tabellen (se tabell 6 nedan) visar Arbetsförmedlingens beräknade förbrukning av medel fördelat på förvaltning och kostnader för program, köp av aktiva rehabiliteringsinsatser och aktivitetsstöd under 2013, totalt cirka 527 miljoner kronor. Förbrukningen innebär ett totalt sparande med drygt två miljoner kronor för Arbetsförmedlingens del av anslaget. 7 Personer registrerade med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.

Sida: 17 av 19 Medelsförbrukningen avseende förvaltningskostnaderna är cirka tre miljoner kronor lägre än tilldelad ram för denna del på 365 miljoner kronor. Orsaken till sparandet är framför allt en anpassning vad gäller kostnadsläget inför 2014. Förvaltningsmedlen finansierar arbetsförmedlare, specialister, tio stycken samverkanssamordnare samt en samordnare på nationell nivå. Av fördelade medel är 164 miljoner kronor reserverade för programkostnader. Efterfrågan på programmedel har varit hög, dels på grund av ökat utnyttjande av upphandlade rehabiliteringstjänster, men också som ett resultat av att fler deltagare under året har fått aktivitetsstöd. Dessa ökade kostnader resulterar i ett överutnyttjande gällande programdelen om 800 000 kronor under året. Kostnader för lönesubventioner, arbetshjälpmedel samt stöd till personligt biträde belastar ordinarie anslag 1:4 för lönestöd då deltagare som får del av dessa stöd övergår i anställning eller befinner sig i insatser så nära arbetsmarknaden att samarbetets mål därför är uppnått. Tabell 6 Arbetsförmedlingens förbrukning av förvaltnings- och programmedel 2013 Verksamhetsområden Belopp i tkr 2013 Förvaltningskostnader 361 900 Köp av utbildning 4 400 Aktiva rehabiliteringsinsatser 96 000 Stöd till arbetsgivare 14 900 Aktivitetsstöd 49 500 Totalt 526 700 Varav förvaltning 361 900 Varav program 164 800 Källa: Arbetsförmedlingen 7.2 Försäkringskassans förbrukning av medel 2013 Tabellen (se tabell 7 nedan) redovisar förbrukningen av medel under 2013 inom Försäkringskassan. Totalt har cirka 208 miljoner kronor använts vilket är i linje med budgeterad förbrukning. Förvaltningsmedlen finansierar huvudsakligen de personliga handläggarnas tid i arbetet med samordnande insatser vid gemensam kartläggning och aktiva insatser, möten initierade av Arbetsförmedlingen samt möten tillsammans med arbetsgivare i samband med konsultativt stöd. Som stöd för samarbetet finns samverkanssamordnare inom varje verksamhetsområde (Verksamhetsområdesgemensam samverkanssamordning).

Sida: 18 av 19 Tabell 7 Försäkringskassans förbrukning av medel 2013 Verksamhetsområden Belopp i tkr 2013 Gemensam kartläggning - samarbetet FK/Af 110 100 Insatser i samarbete med Af 83 400 Kvarvarande HPL-samverkan från 2011 2 650 Utveckling av samarbete FK/Af 3 450 VO-gemensam samverkanssamordning 8 300 Totalt 207 900 Källa: Försäkringskassan 8. Effektutvärdering I regleringsbreven för 2012 fick myndigheterna i uppdrag att genomföra en effektutvärdering av rehabiliteringsinsatserna. Arbetet med effektutvärderingen fortgår enligt plan. En randomisering inleddes 1 september 2012 och avslutades 1 februari 2013. Den har fungerat i enlighet med utvärderingens design. Uppföljningsperioden kommer att fortgå i cirka ett år till den första redovisningen av resultat sker 30 april 2014. Därefter, under 2014, kommer också resultaten att kunna omsättas i utvecklingsarbetet. 9. Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS) Det gemensamma uppföljningssystemet SUS har byggts om och anpassats efter processen i det förstärkta samarbetet mellan myndigheterna. Anpassningen i SUS blev klar under våren 2013 och från och med 3 juni 2013 registreras kunder som deltar i gemensam kartläggning och aktiva insatser. De registreringar som görs i SUS möjliggör för myndigheterna att få en heltäckande bild av det stöd kunderna får. Därmed får också myndigheterna en förbättrad möjlighet att leda, styra och rapportera om samarbetet. Ett antal standardrapporter har tagits fram för att på ett enkelt sätt presentera resultat och ledtider. Ytterligare rapportutveckling ska genomföras under våren 2014. 10. Ledning och styrning För att samordna och styra det gemensamma uppdraget på central nivå har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan en nationell samverkansgrupp (NSG). I NSG fattas de gemensamma beslut som behövs för att bedriva och utveckla samarbetet. NSG består av representanter med beslutsmandat från båda myndigheterna. Styrningen av det gemensamma målet sker inom respektive myndighets ordinarie organisation. På lokal och regional nivå sker också gemensamma avstämningar på chefsnivå och mellan särskilt utsedda samverkansansvariga. 11. Utvecklingsarbete Under 2013 infördes en aktivitetsplan som ligger till grund för det gemensamma utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetet fortlöper i mindre arbetsgrupper/projekt. Utvecklingsarbetet har ett stort spann och omfattar allt från tekniska lösningar för gemensam kalender till frågor om att utveckla gemensam värdegrund och förhållningssätt. Myndigheterna har vidare under 2013 tagit fram en gemensam kommunikationsplan som beskriver de kommunikationsaktiviteter som ska genomföras till kunder, partners, chefer och medarbetare. Under 2013 har det även påbörjats en översyn av samarbetets olika

Sida: 19 av 19 metod- och handläggarstöd i syfte att harmonisera verksamheternas beskrivningar av framtagna rutiner, begrepp och definitioner. Vidare har det under 2013 i två omgångar genomförts myndighetsgemensamma workshops där handläggare och chefer i landet på utvalda orter träffat representanter från myndigheternas högsta ledning, och delgivit varandra erfarenheter och utmaningar i samarbetet kring den gemensamma kunden. Fortsatta utmaningar består bland annat av att möta kunden tidigare i rehabiliteringskedjan genom att urskilja de kunder som behöver det gemensamma stödet. I dagsläget genomförs en stor andel av gemensamma kartläggningar sent i sjukfallen vilket gör att även insatser kommer igång sent. I projektet En enklare sjukförsäkringsprocess på Försäkringskassan har en struktur för en mer individfokuserad, behovsstyrd och differentierad sjukförsäkringsprocess utvecklats. Den gör det möjligt att systematiskt identifiera kundens individuella behov och få till stånd tidig aktivitet. Det gör att fler gemensamma kartläggningar och insatser successivt kommer att genomföras tidigare i sjukfallet. Införandet har påbörjats under 2013 och kommer att fortsätta under 2014 parallellt med en fortsatt utveckling av det nya arbetssättet. En annan utmaning gäller utvecklingen av samarbetet kring unga med aktivitetsersättning som för första gången söker sig till arbetslivet och egen försörjning. Samarbetet med vårdgivare och kommuner som i många fall utgör nödvändiga parter i såväl kartläggning som planering och genomförande av aktiva insatser behöver fortsatt utvecklas centralt och lokalt. Detta är särskilt angeläget i samarbetet kring unga med aktivitetsersättning. Samarbetet vid konsultativt stöd till arbetsgivare kommer att följas upp under 2014 då insatsen utnyttjats i en mycket begränsad omfattning.