Kalkyler för: energigrödor. rörflen vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Relevanta dokument
Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkyler för. energigrödor. salix vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkyler för. energigrödor. salix vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Energigrödornas ekonomi

Slutrapport projektet Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning (projekt V K01)

Lönsam salixodling. Tre goda exempel

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

Vad är herbicidresistens?

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Energieffektivisering i växtodling

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

När är optimal skördetidpunkt?

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

Ekonomi i miljöåtgärder

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Kalkyler för Trädgårdsblåbär

KURS I GROVFODERVERKTYGET

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Kalkyler för svarta vinbär

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Energihushållning i växtodling

Tillväxthinder och lösningar

Affärsmodell för gödsel, energigrödor/ vall och biogödsel

Halm som Biogassubstrat

PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi


Ekonomi i miljöåtgärder

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Det här gäller för träda och vall 2017

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Värdet av vall i växtföljden

Handbok för SALIXODLARE.

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

PRODUKTIONSKALKYLER FÖR BIOBRÄNSLEN

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

Förutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Slamspridning på åkermark

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde

Är hög skörd lika med högt netto?

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Sådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU.

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

grovfoderverktyget.se

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Odla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Skördeteknik för hampa till energi och fiber

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Handbok för SALIXODLARE.

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Förutsättningar för nya biobränsleråvaror

Slamtillförsel på åkermark

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren?

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Slamspridning på åkermark

Transkript:

Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen vall höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början av år 2014 och har granskats översiktligt av Jordbruksverket. Författaren ansvarar för metodik samt resultatens giltighet. Arbetet med kalkylerna är en del av ett projekt som är finansierat av landsbygdsprogrammet. Ett viktigt syfte med kalkylerna är att ge en ökad inblick i lönsamhet och produktionskostnader för olika energigrödor. Det har även upprättats några kalkyler för traditionella jordbruksgrödor samt träda för att det på likartade grunder ska gå att jämföra energigrödor med traditionella jordbruksgrödor. Kalkylerna är upprättade för fyra skördenivåer och för 2013 års prisnivå. För vissa grödor finns olika varianter på kalkylerna, det vill säga mer än en kalkyl per gröda och skördenivå. I denna publikation finns dock endast kalkyler för så kallad mellanhög skördenivå och kalkyler för ett urval av grödor och situationer. Kalkyler för samtliga grödor och samtliga skördenivåer hittas på www.jordbruksverket.se/salix En sammanfattande tabell över resultaten för samtliga grödor och samtliga skördenivåer hittar ni i slutet av denna publikation.

Innehåll 1. ODLINGSKALKYLER MED INRIKTNING PÅ ENERGIGRÖDOR...7 1.1 Vad som ingår i kalkylerna... 7 1.2 Kalkylmetodik... 7 2. KALKYLER...8 2.1 Salix, produktionsperiod 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter... 8 2.2 Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter... 9 2.3 Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter...10 2.4 Noter för salix...11 2.4.1 Intäkter...11 2.4.2 Kostnader...11 2.5 Rörflen för fastbränsleändamål, vårskörd...12 2.6 Noter för rörflen...13 2.6.1 Intäkter...13 2.6.2 Kostnader...13 2.7 Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, till biogas...14 2.8 Noter för klöver-gräsvall...15 2.8.1 Intäkter...15 2.8.2 Kostnader...15 2.9 Höstvete, foderkvalité, med plöjning...16 2.10 Noter för höstvete...17 2.10.1 Intäkter...17 2.10.2 Kostnader...17 2.11 Korn...18 2.12 Noter för korn...19 2.12.1 Intäkter...19 2.12.2 Kostnader...19 2.13 Träda...20 2.14 Noter för träda...20 2.14.1 Kostnader...20 3. KÄLLOR FÖR INDATA...21 4. RESULTATSAMMANSTÄLLNING SAMTLIGA KALKYLER...22

1. Odlingskalkyler med inriktning på energigrödor 1.1 Vad som ingår i kalkylerna I kalkylerna ingår alla kostnader utom markkostnad. Gårdsstöd eller andra miljöstöd ingår inte. Detta påverkar inte lönsamhetsförhållandet mellan de olika grödorna när lönsamheten räknas som kronor per hektar. Däremot skulle markkostnaden ha kunnat påverka produktionskostnaden per ton eller per MWh på olika sätt för olika grödor på grund av olika höga skördenivåer. Kostnad för arbete, ränta, företagsgemensamma kostnader som till exempel bokföring, telefon och så vidare samt hela maskinkostnaderna inklusive avskrivning ingår i kalkylerna. 1.2 Kalkylmetodik I de traditionella bidragskalkylerna för spannmål tas oftast inte kostnader upp för avskrivning, ränta, förvaring och försäkring upp för mer än möjligtvis specialmaskiner. Detta gör att om marken trädas eller om det planteras salix på marken kommer flera av dessa samkostnader att minska. Detta syns inte i de bidragskalkyler som vanligtvis används som beslutsunderlag. Även overheadkostnader som bokföring, telefon med mera kommer att ändras beroende av produktionsgren. Vald kalkylmetodik i dessa kalkyler är istället totalstegkalkylen. Traditionella bidragskalkyler har omarbetats så att de skall vara lämpliga att använda som beslutsunderlag för vilken gröda som skall odlas på både kort- och lång sikt och även för fleråriga energigrödor. De skall med andra ord utgöra både ett beslutsunderlag för vad som skall odlas det enskilda året samt ge beslutsinformation om vad som är långsiktigt ekonomiskt korrekt, när även samkostnader är beaktade i kalkylerna. Därmed kan det vara lämpligt att bygga upp kalkylen i steg, en så kallad totalstegkalkyl. Totalstegkalkylen har fördelar som både finns i självkostnadskalkylen och bidragskalkylen. Olika produktionsgrenar kräver olika mycket overheadkostnader. Ofta har grödor med låg hektaromsättning som till exempel träda och salix lägre overheadkostnader än till exempel höstvete. Genom att även lägga in overheadkostnaderna i kalkylerna fås därmed en mer rättvis bild av de olika grödornas långsiktiga lönsamhet samt produktionskostnad. Kalkylmetoden finns beskriven i Rosenqvist H., 2010. Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning. Rapport 1128. Värmeforsk, Stockholm. och kan laddas ned från Värmeforsks hemsida

2. Kalkyler 2.1 Salix, produktionsperiod 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. Kalkyl för mellanhög - hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Bränsle ton ts 8,78 836 7340 Investeringsstöd ggr 0,05 5000 227 Gårdsstöd 1 0 0 Summa intäkter 7568 Kostnader Kostnadsnivå 1 Plantering inkl. sticklingar ggr 0,05 13150 598 Avkapning första vintern ggr 0,05 0 0 Ogräs, glyphosate liter 0,45 47 21 Ogräs, vätmedel liter 0,09 47 4 Mekanisk ogräsbekämpning ggr 0,14 400 55 Växtnäring N ggr 43,90 10 439 Hög gödsling ggr 0,00 250 0 Växtnäring P kg 7,02 22 155 Växtnäring K kg 35,12 7 246 Förmedling ton ts 8,78 40 351 Skörd ggr 0,32 7650 2434 Vägtransport 30 km ton ts 8,78 160 1405 Avveckling ggr 0,05 2000 91 Summa kostnader 1 5798 Resultat 1 1769 Kostnadsnivå 2 Stubbearbetning ggr 0,05 255 12 Plöjning ggr 0,05 743 34 Harvning ggr 0,14 188 26 Vältning ggr 0,05 175 8 Sprutning ggr 0,18 140 25 Växtnäringsspridning ggr 0,32 108 34 Tillsyn timmar 1,00 220 220 Ränta 13318 0,05 666 Summa kostnader 2 6823 Resultat 2 745 Kostnadsnivå 3 Gemensamma företagsomkostnader 1 500 500 Summa kostnader 3 7323 Resultat 3 245 Kostnadsnivå 4 Markkostnad 1 0 0 Summa kostnader 4 7323 Resultat 4 245 Produktionskostnad Kostnad per ton ts 808 kr per ton ts Energiinnehåll 4,4 MWh per ton Kostnad per MWh 184 kr per MWh

2.2 Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter Kalkyl för mellanhög hög skördenivå Denna kalkyl är relevant för den som har en befintlig salixodling med gamla nummersorter och ska besluta om att bryta upp salixodlingen eller ta en skörd till. Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Biobränsle ton ts 4,00 836 3344 Gårdsstöd ggr 1 0 0 Summa intäkter 3344 Kostnader Kostnadsnivå 1 Round-up liter 0,33 47 16 Vätmedel liter 0,17 47 8 Växtnäring N kg 0,00 10 0 Växtnäring P kg 3,20 22 70 Växtnäring K kg 16,00 7 112 Förmedling ton ts 4,00 40 160 Skördemaskin ggr 0,33 3326 1109 Vägtransport 30 km ton ts 4,00 160 640 Summa kostnader 1 2115 Resultat 1 1229 Kostnadsnivå 2 Sprutning ggr 0,17 140 23 Växtnäringsspridning ggr 0,00 108 0 Tillsyn timmar 1,00 220 220 Ränta 1450 0,05 73 Summa kostnader 2 2431 Resultat 2 913 Kostnadsnivå 3 Gemensamma företagsomkostnader 1 500 500 Summa kostnader 3 2931 Resultat 3 413 Kostnadsnivå 4 Markkostnad 1 0 0 Summa kostnader 4 2931 Resultat 4 413 Produktionskostnad Kostnad per ton ts 733 kr per ton ts Energiinnehåll 4,4 MWh per ton Kostnad per MWh 167 kr per MWh

2.3 Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter Kalkyl för mellanhög hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Bränsle ggr 6,47 836 5409 Investeringsstöd ggr 0,05 5000 227 Slam ton 7,95 25 199 Gårdsstöd 1 0 0 Summa intäkter 5835 Kostnader Kostnadsnivå 1 Plantering inkl. sticklingar ggr 0,05 13150 598 Avkapning första vintern ggr 0,05 0 0 Ogräs, glyphosate liter 0,45 47 21 Ogräs, vätmedel liter 0,09 47 4 Mekanisk ogräsbekämpning ggr 0,14 400 55 Växtnäring N ggr 0,00 10 0 Hög gödsling ggr 0,00 250 0 Växtnäring P kg 0,00 22 0 Växtnäring K kg 0,00 7 0 Förmedling ton ts 6,47 40 259 Skörd ggr 0,32 5637 1793 Vägtransport 30 km ton ts 6,47 160 1035 Avveckling ggr 0,05 2000 91 Summa kostnader 1 3856 Resultat 1 1979 Kostnadsnivå 2 Stubbearbetning ggr 0,05 255 12 Plöjning ggr 0,05 743 34 Harvning ggr 0,14 188 26 Vältning ggr 0,05 175 8 Sprutning ggr 0,18 140 25 Växtnäringsspridning ggr 0,00 108 0 Tillsyn timmar 1,00 220 220 Ränta 15050 0,05 753 Summa kostnader 2 4933 Resultat 2 902 Kostnadsnivå 3 Gemensamma företagsomkostnader 1 500 500 Summa kostnader 3 5433 Resultat 3 402 Kostnadsnivå 4 Markkostnad 1 0 0 Summa kostnader 4 5433 Resultat 4 402 Produktionskostnad Kostnad per ton ts 774 kr per ton ts Energiinnehåll 4,4 MWh per ton Kostnad per MWh 176 kr per MWh

2.4 Noter för salix 2.4.1 Intäkter Pris: Energimyndigheten redovisar ett genomsnittligt pris på ca 200 kr per MWh för hela landet för skogsflis avseende 2013. Detta pris är reducerat med 10 kr per MWh för Salixflis. 858 kr per ton ts motsvarar ett pris på 190 kr per MWh med ett energiinnehåll på 4,4 MWh per ton ts. Dessutom är det bland kostnaderna beaktat försäljningskostnader på 40 kr per tts för salix (9,1 kr per MWh). Första skörd efter 4 år, därefter vart tredje år. Skogsflispriserna är i genomsnitt högre än 200 kr per MWh i Mälardalen och lägre än 200 kr per MWh i stora delar av övriga landet. Investeringsbidrag: Investeringsstöd förväntas utgå normalt sätt med maximalt 5 000 kr per hektar under planteringsåret. Det finns ev. även stängslingsstöd. När detta skrivs är det inte beslutat vad som skall gälla med investeringsstöd. Den som funderar på plantering bör kontakta länsstyrelsen får att få reda på vad som gäller. Slamersättning: I vissa fall går det att få ersättning för att slam sprids i salix. Denna ersättning varierar. Ekonomiskt värde av detta är framförallt ersättning för att ta mot slam samt växtnäring. I kalkylen ingår ej slamspridning, om inget annat anges. 2.4.2 Kostnader Sticklingar och plantering: Sticklingar och plantering kostar ca 13 000 kr per hektar samt inställelseavgift på 900 kr per objekt, enligt Salixenergi Europa. Med en antagen fältstorlek på 6 ha blir planteringskostnaden 13 150 kr per hektar. Mekanisk ogräsbekämpning: Mekanisk ogräsbekämpning två ggr planteringsåret. 250 kr per körning. Växtnäring: Skörderelaterad gödsling. Gödsling efter varje skörd med N, P och K utom sista skörden då det ej gödslas med N. År 2 gödslas det med N. Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27: 2,80 kr/kg, Superfosfat P20: 4,50 kr/kg och Kalisalt K50: 3,60 kr/kg Höggödsling: Gödsling i hög salix bedöms till 250 kr per ha. Dock är inte utrustning tillgänglig överallt i Sverige Ogräspreparat: 1,5 liter Baccara, 585 kr planteringsåret +3 liter Roundup, 140 kr avvecklingsåret + 0,3 liter Väto, 14 kr året före plantering samt avvecklingsåret. Det görs även två mekaniska radrensningar år 1. Svamp: Ingen bekämpning Insekter: Ingen bekämpning Skörd: Självgående direktflisande skördemaskin samt följevagn. Skördekostnad 42 kr/ m 3 + 1800 i inställelse, vilket blir ca 44 kr/m 3, ca 6,3 m 3 per ts, enligt Salixenergi Europa. Vägtransport: Transport med containerbil, 30 km, 160 kr per ton ts inkl. lastning, enligt Salixenergi Europa. Förmedling: Egen tidsåtgång för att sälja flis samt skillnad i pris mellan stor aktör och enskild odlare. Skörd med Biobaler: Ett alternativ till storskalig direktflisning är en s.k. Biobaler som skördar och pressar balar av salix. Det har gjorts en kalkyl för salix som skördas med Biobaler, där salix används som hela balar i storbalspanna på gården. Skördekostnaden är 95 kr per bal samt 1500 kr per fält i inställelsekostnad. Avveckling: Extra kostnader i samband med avveckling av salix för att åter kunna odla spannmål. Om marken behöver omdräneras p.g.a. salixodlingen kan det tillkomma högre kostnader än de som tas upp i denna kalkyl. Körslor: Jordbearbetning, gödningsspridning samt kemisk bekämpning är enligt Maskinkostnader 2013, Maskinkalkylgruppen och avser väl utnyttjade maskiner passande en gård på ca 400 ha.

Arbete: I genomsnitt en timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv. 2.5 Rörflen för fastbränsleändamål, vårskörd Kalkyl för mellanhög hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Gräs i balar ton ts 6,12 882 5398 Gårdsstöd ggr 1 0 0 Summa intäkter 5398 Kostnader Kostnadsnivå 1 Utsäde kg 1 100 100 Ogräspreparat dos 1 31 31 Växtnäring N kg 73,44 10 734 Växtnäring P kg 18,36 22 404 Växtnäring K kg 79,56 7 557 Slåtter ggr 0,9 347 312 Pressning ton ts 6,1 144 881 Försäljningskostnader ton ts 6 40 245 Avveckling ggr 0,1 0 0 Summa kostnader 1 3265 Resultat 1 2133 Kostnadsnivå 2 Arbete timmar 1 220 220 Harvning ggr 0,2 188 38 Sådd ggr 0,1 308 31 Sprutning ggr 0 140 0 Vältning ggr 0,1 175 18 Stubbearbetning ggr 0,2 255 51 Plöjning ggr 0,1 743 74 Växtnäringsspridning ggr 1 108 108 Hemtransport ton ts 6,1 84 515 Inlastning ton ts 6,1 14 86 Lagring ton ts 6,1 162 988 Utlastning ton ts 6,1 14 86 Vägtransport 30 km ton ts 6,1 137 837 Ränta rörelsekapital 4105 0,05 205 Summa kostnader 2 6521 Resultat 2-1124 Kostnadsnivå 3 Allmänna företagsomkostnader 1 600 600 Summa kostnader 3 7121 Resultat 3-1724 Kostnadsnivå 4 Markkostnad 1 0 0 Summa kostnader 4 7121 Resultat 4-1724 Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1164 kr per ton ts Energiinnehåll 4,9 MWh per ton Kostnad per MWh 237 kr per MWh

2.6 Noter för rörflen 2.6.1 Intäkter Pris: Energimyndigheten redovisar ett genomsnittligt pris på ca 200 kr per MWh för hela landet för skogsflis avseende 2013. Detta pris är reducerat med 20 kr per MWh för rörflen. 882 kr per ton ts motsvarar ett pris på 180 kr per MWh med ett energiinnehåll på 4,9 MWh per ton ts. Dessutom är det bland kostnaderna beaktat försäljningskostnader på 40 kr per tts för rörflen (8,2 kr per MWh). Första skörd sker andra året, därefter skörd varje år. 2.6.2 Kostnader Utsäde: Bedömt pris enl. Maskinring Norr ca 100 kr per kilo. Växtnäring: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27: 2,80 kr / kg, Superfosfat P20: 4,50 kr / kg och Kalisalt K50: 3,60 kr / kg Ogräspreparat: 3 liter Roundup, 140 kr avvecklingsåret + 0,3 liter Väto, 14 kr året före plantering samt avvecklingsåret. Svamp: Ingen bekämpning Insekter: Ingen bekämpning Pressning: Stora rektangulära bal. Densiteten på balarna bedöms till 10% högre än halm, därmed minskas kostnaderna med 10 % jämfört med halm. Lagring: Inomhuslagring i nybyggt lager. Lagringskostnaden har här bedömts till ca 162 kr per ton ts för rörflen. Vägtransport: Tre mils vägtransport bedöms till 1700 kr för en fullastad lastbil inkl. lastningstid. Med 12,3 ton ts per bil blir kostnaden per ton ts 137 kr Arbete: I genomsnitt en timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv.

2.7 Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, till biogas Kalkyl för mellanhög hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Ensilage 1:a skörd kg ts 3333 1,19 3958 Ensilage 2: skörd kg ts 2500 1,19 2969 Ensilage 3: skörd kg ts 1667 1,19 1979 Vallstöd 1 0 0 Gårdsstöd 1 0 0 Summa intäkter 8906 Kostnader Utsäde kg 7 40,00 280 Växtnäring P kg 24 22,00 521 Växtnäring K kg 158 7,00 1105 Växtnäring N kg 158 10,00 1579 Ogräspreparat dos 1 31,00 31 Ensileringsmedel liter 71 12,50 888 Summa kostnader 1 4404 Resultat 1 4502 Maskinkostnader Sådd ggr 0,33 308 102 Växtnäringsspridning ggr 3,0 108 324 Slåtterkross ggr 3 347 1041 Hack timmar 0,39 2258 875 Hack timmar 0,37 2258 826 Hack timmar 0,34 2258 776 Hemtransport ton ts 8 145 1145 Lastare för reaktorinmatning ton ts 8 0 0 Packning plansilo ton ts 8 53,6 423 Lagring plansilo ton ts 8 220 1737 Summa maskinkostnader 7249 Summa kostnader 2a 11654 Resultat 2a -2747 Ränta rörelsekapital 2422 0,05 121 Arbete timmar 2 220 440 Summa kostnader 2b 12215 Resultat 2b -3309 Allmänna företagsomkostnader 1 700 700 Summa kostnader 3 12915 Resultat 3-4009 Markkostnad 1 0 0 Summa kostnader 4 12915 Resultat 4-4009 Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1722 kr per ton ts Energiinnehåll 2,5 MWh per ton Kostnad per MWh 689 kr per MWh

2.8 Noter för klöver-gräsvall 2.8.1 Intäkter Vall fritt levererat till biogasanläggning. Priset för biogasgrödor är varierande och osäkert p.g.a. få anläggningar som köper grödor för biogasändamål. Om man skall odla grödor för biogasändamål bör man kontakta en tilltänkt köpare om pris och leveransvillkor. För lagrad gröda har priset reducerats med 5% p.g.a. förluster. 2.8.2 Kostnader Utsäde: Vall 35 45 kr per kg, 40 kr/kg. Priserna är vägda priser för olika blandningar. Växtnäring: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27: 2,80 kr/kg, Superfosfat P20: 4,50 kr/kg och Kalisalt K50: 3,60 kr/kg Ogräspreparat: 3 liter Roundup, 140 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Svamp: Ingen bekämpning Insekter: Ingen bekämpning Ensileringsmedel: Kofasil Ultra, uppskattad förbrukning 9 liter per ton ts. Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2013, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Hantering av skörd: Självgående hack, hemtransport 7 km med 3 vagnsekipage, packning och inlastning med 9 tons lastmaskin, plansilos. Arbete: I genomsnitt två timmes arbete utöver körslor. Lagring: Det finns både kalkyl för färsk råvara och lagrad råvara. Lagring sker i plansilos. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv.

2.9 Höstvete, foderkvalité, med plöjning Kalkyl för mellanhög hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Kärna kg 7500 1,600 12000 Gårdsstöd 0 0 0 Summa intäkter 12000 Kostnader Utsäde kg 180 3,90 702 Växtnäring P kg 23 22 495 Växtnäring K kg 38 7 263 Växtnäring N kg 156 10 1563 Ogräspreparat dos 1 456 456 Svamp och insektpreparat dos 1,2 403 484 Torkning dt 80 10,71 851 Analys dt 80 0,60 48 Summa kostnader 1 4861 Resultat 1 7139 Maskinkostnader Stubbearbetning ggr 1 255 255 Plöjning ggr 1 743 743 Harvning ggr 3 188 564 Sådd ggr 1 308 308 Vältning ggr 1 175 175 Växtnäringsspridning ggr 2 108 216 Sprutning ggr 2,2 140 308 Tröskning ggr 1 912 912 Transport dt 80 5 398 Summa maskinkostnader 3879 Summa kostnader 2a 8739 Resultat 2a 3261 Ränta rörelsekapital 3180 0,05 159 Arbete timmar 2 220 440 Summa kostnader 2b 9338 Resultat 2b 2662 Allmänna företagsomkostnader 1 800 800 Summa kostnader 3 10138 Resultat 3 1862 Markkostnad 1 0 0 Summa kostnader 4 10138 Resultat 4 1862 Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1352 kr per ton ts Energiinnehåll 3,87 MWh per ton Kostnad per MWh 349 kr per MWh

2.10 Noter för höstvete 2.10.1 Intäkter Höstvete, foder: Lantmännen poolpriser 1. Sammanvägning av olika geografiska områden. 2.10.2 Kostnader Utsäde: Priserna är vägda priser för olika sorter. Gödning: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27: 2,80 kr/kg, Superfosfat P20: 4,50 kr/kg och Kalisalt K50: 3,60 kr/kg Ogräspreparat: 1,5 liter Cougar 425 kr, kr + 3 liter Roundup, 140 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Svamp: 0,4 Proline 238 kr + 0,2 Comet, 85 kr. Insekter: 0,15 Marvik 2F, 80 kr. Torkning: Vattenhalt 18 % Analys: Genomsnittlig lassvikt 20 ton, analysavgift 115 kr per analys Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2013, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Vägtransport: 30 km Arbete: I genomsnitt två timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv.

2.11 Korn Kalkyl för mellanhög hög skördenivå Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Kärna kg 5400 1,35 7290 Gårdsstöd 1 0 0 Summa intäkter 7290 Kostnader Utsäde kg 180 4,60 828 Växtnäring P kg 16 22 356 Växtnäring K kg 27 7 189 Växtnäring N kg 95 10 945 Ogräspreparat dos 1 108 108 Svamp och insektpreparat dos 1,00 403 401 Torkning dt 57 10,71 613 Analys dt 57 0,60 34 Summa kostnader 1 3475 Resultat 1 3815 Maskinkostnader Stubbearbetning ggr 1 255 255 Plöjning ggr 1 743 743 Harvning ggr 2 188 376 Sådd ggr 1 308 308 Vältning ggr 1 175 175 Växtnäringsspridning ggr 1 108 108 Sprutning ggr 1,7 140 238 Tröskning ggr 1 912 912 Transport dt 57 5 286 Summa maskinkostnader 3401 Summa kostnader 2a 6876 Resultat 2a 414 Ränta rörelsekapital 1174 0,05 59 Arbete timmar 2 220 440 Summa kostnader 2b 7375 Resultat 2b -85 Allmänna företagsomkostnader 1 800 800 Summa kostnader 3 8175 Resultat 3-885 Markkostnad 1 0 0 Summa kostnader 4 8175 Resultat 4-885 Produktionskostnad Kostnad per ton ts 1514 kr per ton ts Energiinnehåll 3,87 MWh per ton Kostnad per MWh 391 kr per MWh

2.12 Noter för korn 2.12.1 Intäkter Vårkorn, foder: Lantmännen poolpriser 1. Sammanvägning av olika geografiska områden 2.12.2 Kostnader Utsäde: Priserna är vägda priser för olika sorter. Gödning: Priserna är för N, P och K är fastställda utifrån: N27: 2,80 kr/kg, Superfosfat P20: 4,50 kr/kg och Kalisalt K50: 3,60 kr/kg Ogräspreparat: 15 gram Harmony Plus SX, 72 kr + 0,1 liter Väto, 5 kr + 3 liter Roundup, 140 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Svamp: 0,4 Proline 238 kr + 0,2 Comet, 85 kr. Insekter: 0,15 Marvik 2F, 80 kr. Torkning: Vattenhalt 18 %. Analys: Genomsnittlig lassvikt 20 ton, analysavgift 115 kr per analys Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2013, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Vägtransport: 30 km Arbete: I genomsnitt två timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv.

2.13 Träda Intäkter Enhet Kvantitet Pris Kronor Intäkt/ kostnad per hektar Gårdsstöd 1 0 0 Summa intäkter 0 Kostnader Utsäde kg 1,5 30 45 Växtnäring P kg 0 22 0 Växtnäring K kg 0 7 0 Växtnäring N kg 0 10 0 Ogräspreparat dos 0,8 47 38 Summa kostnader 1 83 Resultat 1-83 Maskinkostnader Sådd ggr 0,2 308 62 Sprutning ggr 0,2 140 28 Putsning ggr 1 285 285 Summa maskinkostnader 375 Summa kostnader 2a 457 Resultat 2a -457 Ränta rörelsekapital 96 0,05 5 Arbete timmar 0,5 220 110 Summa kostnader 2b 572 Resultat 2b -572 Allmänna företagsomkostnader 1 300 300 Summa kostnader 3 872 Resultat 3-872 Markkostnad 1 0 0 Summa kostnader 4 872 Resultat 4-872 2.14 Noter för träda I långliggande träda är kostnader för insådd delad på 5 år. En årlig putsning är inlagd i kalkylen. 2.14.1 Kostnader Utsäde: Trädesutsäde 30 kr/kg. Priserna är vägda priser för olika blandningar. Ogräspreparat: 4 liter Roundup, 188 kr vart femte år + 0,3 liter Väto, 14 kr vart femte år. Körslor: Körslor är beräknade utifrån Maskinkostnader 2013, Maskinkalkylgruppen. Kostnaderna avser huvudsakligen väl utnyttjade maskiner på gårdar eller samverkan som omfattar ett arealunderlag på storleksklass 400 hektar. Arbete: I genomsnitt 0,5 timmes arbete utöver körslor. Ränta rörelsekapital: Schablonmässigt framräknat rörelsekapital. Gemensamma företagsomkostnader: Kostnader för sådant som inte går att hänföra till specifik produktionsgren som t ex bilkörning, telefon, bokföring, vägunderhåll osv.

3. Källor för indata En sammanvägning har gjorts av olika källor. Några av de viktigaste källorna är: Agriwise, Lantmännen (spannmålspriser), Vallåkra lantmannaaffär (utsädes och gödningspriser), Svenska foder (torkningskostnader och analyskostnader), Gullviks (bekämpningsmedelspriser), Salixenergi Europa (kostnader vid salixodling), REAB (rundbalspressning salix), Swedish Biogas, SLU och Lunds universitets projekt Crops- 4Biogas, Maskinkostnader 2013 från Maskinkalkylgruppen (maskinkostnader), HS Efterkalkyler, Länsstyrelsen Västra Götalands läns bidragskalkyler. Dessutom finns det ett antal rapporter som använts för att fastställa indata till kalkylerna. Några av de mer betydelsefulla är: Nilsson, D., Bernesson, S. 2008. Pelletering och brikettering av jordbruksråvaror - En systemstudie. Processing biofuels from farm raw materials - A systems study. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 001. Uppsala. 164 s. ISSN 1654-9406. 191 ref. Nilsson D., Bernesson S. 2009. Halm som bränsle - Del 1: Tillgångar och skördetidpunkter. Straw as fuel - Part 1: Available resources and harvest times. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 011. Uppsala. 85 s. ISSN 1654-9406. 81 ref. Nilsson D., Bernesson S. 2010. Halm som bränsle - Del 3: Dynamisk simulering av han-teringssystem. Straw as fuel - Part 3: Dynamic simulation of handling systems. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst f energi och teknik, Report 021. Uppsala. 66 s. ISSN 1654-9406. 55 ref. Paulrud S., Holmgren K., Rosenqvist H., Börjesson P. 2009. Förutsättningar för nya biobränsleråvaror. System för småskalig brikettering och pelletering. IVL-Svenska Miljöinstitutet, IVL Rapport B1825 Januari 2009. Stockholm. Rosenqvist H., 2010. Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning. Rapport 1128. Värmeforsk, Stockholm.

4. Resultatsammanställning samtliga kalkyler Kalkyler för hög skördenivå Gröda Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr/ton Kostnad/ MWh Fastbränslegrödor Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 13,9 836 1124 755 172 sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 11,1 836 710 772 175 Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 11,1 1042 213 gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 6,9 836 205 806 183 Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 7,9 836 780 737 167 Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 15,0 836 2525 668 152 Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, nya 12,0 836 2135 658 150 sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 5,0 836 711 694 158 Rörflen, fastbränsleändamål 7,4 882-1746 1119 228 Hampa, Fastbränsleändamål 8,5 882-6375 1632 333 Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 3,4 833 429 707 144 Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 3,4 515 105 Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas 55 426 5543 325 382 Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas 55 405 3246 346 406 Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas 55 405 1303 381 447 Betblast färsk Biogas 3,0 1375 1466 886 322 Betblast lagrad Biogas 3,0 1306 288 1210 440 Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 9,0 1250 755 1166 466 Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 9,0 1188-3817 1612 645 Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 9,0 1775 7749 914 257 Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 9,0 1686 3112 1340 378 Majs, Färsk, Biogas 12,0 1600 5452 1146 358 Majs, Ensilerad, Biogas 12,0 1520 434 1484 464 Hampa, Färsk, Biogas 11,0 1200 2627 961 400 Hampa, ensilerad, Biogas 11,0 1140-2807 1395 581 Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 9,0 1600 3322 1231 318 Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 9,0 1600 4361 1115 288 Korn 6,9 1350 427 1288 333 Havre 6,9 1180-534 1257 302 Höstraps, med plöjning 4,0 3250 3553 2362 363 Höstraps, reducerad jordbearbetning 4,0 3250 4529 2118 326 Träda, 5 årig -872

Kalkyler för mellanhög - hög skördenivå Gröda Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr/ton Kostnad/ MWh Fastbränslegrödor Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 11,1 836 565 785 178 sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 8,8 836 245 808 184 Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 8,8 1078 220 gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 5,5 836-137 861 196 Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 6,5 836 402 774 176 Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 12,0 836 1823 684 155 Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, nya 9,5 836 1521 676 154 sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 4,0 836 413 733 167 Rörflen, fastbränsleändamål 6,1 882-1724 1164 237 Hampa, Fastbränsleändamål 7,0 882-6100 1753 358 Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 2,7 833 319 715 146 Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 2,7 523 107 Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas 45 426 1988 382 448 Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas 45 405 108 403 472 Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas 45 405-1482 438 514 Betblast färsk Biogas 2,5 1375 1119 927 337 Betblast lagrad Biogas 2,5 1306 138 1251 455 Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 7,5 1250-194 1276 510 Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 7,5 1188-4009 1722 689 Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 7,5 1775 5606 1028 289 Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 7,5 1686 1742 1454 410 Majs, Färsk, Biogas 10,0 1600 3324 1268 396 Majs, Ensilerad, Biogas 10,0 1520-661 1586 496 Hampa, Färsk, Biogas 9,5 1200 1564 1035 431 Hampa, ensilerad, Biogas 9,5 1140-3129 1469 612 Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 7,5 1600 1862 1352 349 Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 7,5 1600 2901 1213 313 Korn 5,4 1350-885 1514 391 Havre 5,4 1180-1586 1474 353 Höstraps, med plöjning 3,3 3250 1699 2735 421 Höstraps, reducerad jordbearbetning 3,3 3250 2761 2413 371 Träda, 5 årig -872

Kalkyler för låg - mellanhög skördenivå Gröda Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr/ton Kostnad/ MWh Fastbränslegrödor Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 8,3 836 5 835 190 sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 6,5 836-220 870 198 Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 6,5 1140 233 gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 4,2 836-479 951 216 Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 5,1 836 23 831 189 Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 9,0 836 1121 711 162 Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, nya 7,0 836 907 706 161 sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 3,0 836 116 797 181 Rörflen, fastbränsleändamål 5,0 882-1703 1226 250 Hampa, Fastbränsleändamål 5,7 882-5863 1911 390 Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 2,1 833 226 726 148 Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 2,1 534 109 Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas 35 426-1568 471 553 Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas 35 405-3030 492 577 Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas 35 405-4267 527 618 Betblast färsk Biogas 2,0 1375 773 988 359 Betblast lagrad Biogas 2,0 1306-12 1312 477 Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 6,0 1250-10 1252 501 Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 6,0 1188-3068 1699 680 Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 6,2 1775 3749 1170 330 Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 6,2 1686 555 1597 450 Majs, Färsk, Biogas 8,0 1600 1197 1450 453 Majs, Ensilerad, Biogas 8,0 1520-1755 1739 544 Hampa, Färsk, Biogas 8,0 1200 501 1137 474 Hampa, ensilerad, Biogas 8,0 1140-3451 1571 655 Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 6,0 1600 402 1533 396 Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 6,0 1600 1441 1360 351 Korn 4,2 1350-1934 1811 468 Havre 4,2 1180-2428 1758 422 Höstraps, med plöjning 2,3 3250-950 3663 564 Höstraps, reducerad jordbearbetning 2,3 3250 236 3148 484 Träda, 5 årig -872

Kalkyler för låg skördenivå Gröda Skörd Medelskörd per år Pris Res 4 kr/ha Kostnad kr/ton Kostnad/ MWh Fastbränslegrödor Salix, produktionsperiod 22 år, gödslad varje år, nya 6,0 836-461 913 207 sorter. Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, nya sorter. 4,6 836-592 964 219 Salix, 22 år, endast gödslad åren efter skörd, biobaler, 4,6 1234 252 gårdsanv. Salix, 22 år, ej gödslad, nya sorter 2,8 836-821 1132 257 Salix, 22 år, endast slamgödslad, nya sorter 3,7 836-355 932 212 Salix, omdrevskalkyl, gödslad varje år, nya sorter. 6,5 836 536 754 171 Salix, omdrevskalkyl, endast gödslad året efter skörd, 5,0 836 416 753 171 nya sorter Salix, omdrevskalkyl, ej gödslad, gamla sorter 2,0 836-181 926 211 Rörflen, fastbränsleändamål 4,1 882-1687 1298 265 Hampa, Fastbränsleändamål 4,5 882-5643 2136 436 Halm, Fastbränsleändamål, stora användare 1,6 833 147 741 151 Halm, Fastbränsleändamål, gårds användning 1,6 549 112 Biogasgrödor Sockerbetor Färska, Biogas 25 426-5124 631 740 Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas 25 405-6168 652 764 Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas 25 405-7052 687 806 Betblast färsk Biogas 1,5 1375 427 1090 396 Betblast lagrad Biogas 1,5 1306-162 1414 514 Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 4,5 1250-959 1463 585 Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 4,5 1188-3260 1912 765 Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 5,0 1775 2035 1368 385 Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 5,0 1686-541 1794 505 Majs, Färsk, Biogas 6,0 1600-930 1755 548 Majs, Ensilerad, Biogas 6,0 1520-2850 1995 623 Hampa, Färsk, Biogas 6,5 1200-562 1286 536 Hampa, ensilerad, Biogas 6,5 1140-3773 1721 717 Grödor med olika användning Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 4,5 1600-1058 1835 474 Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 4,5 1600-19 1604 415 Korn 3,0 1350-2984 2345 606 Havre 3,0 1180-3270 2270 544 Höstraps, med plöjning 1,5 3250-3070 5296 815 Höstraps, reducerad jordbearbetning 1,5 3250-1785 4440 683 Träda, 5 årig -872

Omslagsfoto: Nils-Erik Nordh Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se OVR 304