Slutrapport Offentlig service/vård/omsorg Visionen i tre meningar. Vi samverkar över sektorgränser för långsiktig hållbar utveckling samt effektiv resursanvändning. Väl fungerande offentlig service tryggar invånarnas hälsa, sociala välfärd och finns nära invånarna. Väl fungerande offentlig service skapar inflyttning och gör att människor vill bo kvar i kommunen. Offentlig service/vård/omsorg 2012 12 14 Sida 1
Arbetsområde och arbetssätt Arbetsgruppen har formulerat en uppdragsbeskrivning och identifierat sitt arbetsområde genom uppdragsbeställningen, samråd med övriga grupper och styrgruppen. Hur ska det framtida välfärdssystemet se ut för att kommunmedborgarna och de som kan tänka sig att flytta till Kiruna kommun, ska känna sig trygga och nöjda. Arbetsområdet har delats in i tre olika huvudområden kommunal, landstings och övrig offentlig service. I kommunal omsorg ingår det ansvarsområdet som socialförvaltningen råder över idag samt barnomsorg i kommunen, i landstingets ingår dess ansvarsområde som finns idag och i offentlig service ingår Apotek, Arbetsförmedling, Försäkringskassan, Förvaltningsservice, Kassaservice, Post, Polis, Räddningstjänst, Skatteverket. Arbetsgruppen har haft 6 möten, deltagit i öppet hus som landstinget anordnade på Kiruna lasarett med ett eget bord för diskussion och information, under 4 timmar fördes diskussioner med intresserade och de synpunkter som kom tog vi med i det fortsatta arbetet. Till våra möten har vi bjudit in representanter från hemtjänsten, personlig assistent och LSS verksamheten som har berättat om nuläget, upplevda brister och framtidstankar om verksamheten. Gruppen har också gjort enkätfrågor till grundskolan årskurs 6 9, tyvärr ser vi i redovisningen att inga av de frågor vi lyfte finns med i den presenterade enkäten, vid mötet med skolan och eleverna blev det också någon miss eftersom det aldrig kom någon kallelse när och vars det skulle vara. Gruppen har begärt nulägesbeskrivningar från aktörer inom vårt arbetsområde som socialförvaltningen och landstinget, gruppen har även tagit del utav tidigare utförda rapporter som kommersiell service i Kirunas byar och Serviceformer och dess lokalisering i Kiruna C. Gruppen har beslutat att inte ta i beaktande vem som är huvudman för de olika tjänsterna, om det är kommunen, landstinget, staten, entreprenör eller något annat alternativ eftersom detta kommer med stor sannolikhet att förändras kontinuerligt. Gruppen har valt att titta på tjänsterna som efterfrågas. Tiden för arbetet har varit kort samt att det har skett förändringar i gruppens sammansättning från möte 1 till 5, det har även varit svårt att samla alla gruppens deltagare till mötena. Till arbetsgruppens område är det önskvärt att få mer synpunkter från kommunmedborgarna, vi hoppas att remissrunda till allmänheten ger en del input till arbetet samt att det bekräftar att vi inte missat något väsentligt inom området. Offentlig service/vård/omsorg 2012 12 14 Sida 2
Positiva negativa krafter I dags läget så är det svårt att rekrytera personal med rätt kompetens till vården, det är också väldigt få sökanden till utbildningarna som finns, om detta fortsätter finns stor risk att personalförsörjningen blir än värre i framtiden. Kirunaborna känner sig inte trygg med sjukvården när det avser akut sjukvård och BB, det finns även en stor oro över att sjukvården sakta men säkert nedmonteras, det finns också en oro att bristen på viss sjukvård medför att människor väljer att inte flytta till Kiruna. Kiruna har sedan 1970 talet haft en minskning av befolkningen fram till 2006. Därefter har befolkningen pendlat runt 23 000, varav 18 000 bor i Kiruna C. Trots bostadsbrist så har befolkningen ökat i år. Med ökat bostadsbyggande så finns goda chanser att öka befolkningen. Medelåldern på befolkningen har från 1990 ökat från 37 år till idag 42 år vilket är högre än riket som hade 39,5 år 1990 och idag ca 41 år. En åldrande befolkning är något att beakta vid all samhällsplanering och även specifikt i och med stadsomvandlingen. Många äldre kör inte bil och behöver närhet till exempelvis matbutiker och vårdcentraler. Oavsett hur befolkningsutvecklingen och medelåldern sker i framtiden så måste offentlig service/vård och omsorg vara flexibel och anpassa sig utifrån behoven. Offentlig service/vård/omsorg 2012 12 14 Sida 3
Nulägesbeskrivning Socialförvaltningen, Kommunal omsorg. Socialförvaltningen har stationerad verksamhet, äldreboenden, i Kiruna C, Vittangi och Karesuando. Hemstödet med hemtjänst och personlig assistans, verkar i hela kommunen. LSS boenden finns i Kiruna C. IFO avdelningen handlägger försörjningsstöd, missbruk, öppenvård samt barn och familjeärenden och ensamkommande barn. Antal platser Antal anställda Äldreboenden 320 310 Kiruna C 268 255 Vittangi/Karesuando 52 55 Antal kunder Antal anställda Hemstöd 483 330 Hemtjänst Kiruna C 380 290 Hemtjänst byarna 70 40 Personlig assistans 33 Biståndshandläggning 5 Antal platser Antal anställda LSS 62 100 Gruppboende 31 Serviceboende 10 Psykiatri 14 Korttidsboende 7 Antal anställda IFO avdelning 45 Totalt 790 Offentlig service/vård/omsorg 2012 12 14 Sida 4
Nulägesbeskrivning landstinget: I landstinget pågår en stor omorganisation för tillfället, till rapporten bifogas bilagor hur det ser ut för tillfället. Sjukvården är organiserad utifrån ett länsperspektiv, därför är Kirunaborna hänvisade till andra orter vid visst behov av vård. Varje division har länsansvar för sina verksamheter, vilket betyder att man ansvarar för att hela länets befolkning har tillgång till likvärdig vård. Vissa verksamheter finns t ex på alla sjukhus eller vårdcentraler medan andra är lokaliserade på ett eller flera sjukhus. I andra fall har verksamheter som funnits på alla sjukhus centraliserats till ett eller flera sjukhus för att kunna ge en effektivare och förbättrad vård. Då får patienterna resa till dessa orter för att träffa specialister och/eller få behandling. Andra varianter av länsansvar är att verksamheter stationerade på länssjukhuset i Sunderbyn bedriver satellitmottagning på övriga sjukhus i länet vissa dagar, t ex reumatologen. Ett annat exempel är Hudkliniken Sunderby sjukhus, som gör distanskonsultationer mot olika vårdcentraler via webbkamera. Ambulansverksamhet är organiserad över hela länet. Ambulansstationer finns i Kiruna tätort och Vittangi. Vägambulanser: Landstinget bemannar 23 ambulanser dygnet runt och ytterligare sex stycken under kontorstid på vardagar. Ambulanserna bemannas med ambulanssjukvårdare och ambulanssjuksköterska. Ambulanshelikopter: I Gällivare finns landstingets ambulanshelikopter stationerad. Den bemannas dygnet runt med två piloter samt läkare och sjuksköterska från Akutsjukvården vid Gällivare sjukhus. Ambulansflygplan: Landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland har ett gemensamt avtal med Scandinavian Air Ambulance om två ambulansflygplan stationerade i Umeå. Offentlig service/vård/omsorg 2012 12 14 Sida 5
Nulägesbeskrivning övrig offentlig service: I övrig service för kommunmedborgarna sker ständiga förändringar utav behovet, framförallt i vilken form av service som efterfrågas, personlig kontakt, telefon kontakt och internet, därför måste serviceformen vara väldigt flexibla och anpassa sig utifrån behoven, hög tillgänglighet efterfrågas alltid. Apotek finns i Kiruna tätort och Vittangi, apoteksombud finns i Karesuando, Övre Soppero, Lannavaara, Parakka, Svappavaara, Jukkasjärvi, Björkliden och Katterjokk. Arbetsförmedling finns i Kiruna tätort och Vittangi, servicen som kan fås är platsbesök, telefontjänst och självservice. I Kiruna finns ett servicekontor med handläggare för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket som hjälper till med allmän information, blanketter, ansökningar, självbetjäningstjänster, fördjupad information om pågående ärenden, skriva ut intyg och bevis med mera. Telefontider och internettjänster finns också. Betalservice finns i Svappavaara, Vittangi, Karesuando och Övre Soppero. Post/postombud finns i Kiruna tätort, Svappavaara, Vittangi, Jukkasjärvi, Abisko, Karesuando, Övre Soppero och Lannavaara. Polis/polisstation finns i Kiruna tätort, tjänster som kan fås är anmälan, pass, tillstånd, utlämningsställe för hittegods och cyklar. Kiruna Räddningstjänst har en huvudbrandstation i Kiruna tätort där det finns heltidspersonal dygnet runt samt deltidspersonal med beredskap dygnet runt. Räddningstjänsten har även två stycken deltidsstationer i Svappavaara och Vittangi samt brandvärn i Abisko, Karesuando, Kuttainen, Lainio, Lannavaara och Soppero. Offentlig service/vård/omsorg 2012 12 14 Sida 6
Vision Kommunal omsorg. Boenden: Boenden är flexibla och kan förändras enkelt och snabbt efter behov. Inga lokaler står tomma och outnyttjade, lägenheter är byggda på markplan så att de som bor i egna hus kan sälja dem och flytta till lägenhet när man inte längre klarar av snöskottning, gräsklippning o.s.v. Det behövs olika boendeformer utifrån olika behov. T.ex. senior, demens, (små grupper 5 7 personer) och LSS. Avlastningslägenheter finns åt alla som önskar det. Om man ändå vill bo kvar i sitt hus ska det gå att handikappanpassas på kort tid, samt att kommunen kan hjälpa till vid snöskottning och annan service (typ fixar Malte), Kommunen hand har traktor. Behoven som uppstår handläggs och tillfredställas på kort tid. Specifik service som frisör, fotvård, friskvård osv. finns tillgänglig och nära. Lokaler för trivselkvällar med olika aktiviteter för alla kunder, boende och anhöriga. Dagverksamhet och naturliga träffpunkter där alla kan träffas finns. Samarbete över gränser: Anhörigvården kan lämna in sin maka, make eller anhörig någon timme på dagen för att själv kunna uträtta ärenden t.ex. gå på läkarbesök, frissan eller bara hälsa på någon. Samverkan mellan sektionerna boenden, hemtjänst och anhörigvårdare finns. Personal. Kommunen har bra personalpolitik. Det finns friskvård på arbetstid, kontinuerlig kompetensutveckling, bra arbetstider och attraktiva scheman vilket medför att arbetet har hög status. Det finns många sökanden till omvårdnadsprogrammet som lockar både flickor och pojkar till utbildningarna. De anställda har förmåner som tandläkarbesök, läkarbesök, fria arbetskläder, hälsokontroller på arbetstid. Bra ingångslöner, kompetensutveckling i minoritetsspråk (bra med personal som kan flera språk). Kommunen har ett rykte om sig att ta väl hand om den personal man redan har. Övrigt. Det finns rätt sjukvård att få dygnet runt, sköterskor som man kan ringa till och inte behöva åka till lasarettet för en liten åkomma. Gamla människor blir lugna av att få prata med någon. Man ska kunna göra bank och postärenden även på landsbygden, buss och taxi skall finnas tillgänglig. Gång och cykelvägar finns i tillräcklig omfattning så att äldre människor känner sig trygga i trafiken när de är ute och går. Ingen motion medför sjukare medborgare och högre kostnader för kommunen. Vi har ett tydligt helhetstänk i verksamheten så att samarbete över ev. gränser sker fortlöpande. Personalen har gott om tid för brukarna. Barnen. Vi har bra kvalité på barnomsorgen. Den finns tillgänglig när vi behöver den i vår närhet. Organisationen är flexibel och klarar utav att anpassa sig utifrån behoven och kraven. Offentlig service/vård/omsorg 2012 12 14 Sida 7
Vision Landstinget. En vision om hälso- och sjukvård som ger trygghet och oberoende för Kirunas medborgare. När hälsan blir sämre och kroppen skröpligare, ska samhället kunna erbjuda kompetent vård och omsorg av god kvalitet. Ingen skall behöva betvivla på att vården och omsorgen finns där när man behöver den. För såväl lokal som regional utveckling har hälso och sjukvården betydelse. Lokalt behöver Kiruna bassjukvård utöver primärvården som bygger på fyra ben: 1. Medicin (intensivvård, dialys) 2. Kirurgi (planerad och akut) 3. Medicinsk service (anestesi, röntgen, labb) 4. Konsultverksamhet (ögon, öron, reumatologi, lungmottagning) I samarbete med ortens företag kan hälso och sjukvårdens ekonomiskt stärkas så att man kan infria medborgarnas krav på bassjukvård av god kvalitet. När hemsjukvården flyttas över för kommunalt ansvar bör inom en femårsperiod primärvården också få lov att ta samma steg och att staten i ett första steg tar över specialistsjukhusen och sedan övriga länssjukhus under en fem till tjugo års period. En lokalt anpassad organisation för framtidens vård och omsorg som är dels skattefinansierad och i samarbete med ortens företag har möjlighet att ge medborgarna en likvärdig bassjukvård av god kvalitet oavsett om vården bedrivs i privat eller offentlig regi. Organisationen för hälso och sjukvården skall i allt väsentligt bestå av fasta tjänster och ett minimum av inhyrd personal för att skapa trygghet för patienterna. Högkostnadsskydden för patient och läkemedel bör differentieras utefter årsinkomst, så att det säkerställs att alla kan ta del av hälsooch sjukvården. Till den förebyggande hälso och sjukvården behöver mer resurser ställas till förfogande, där andra aktörer än sjukvårdsorganisationen kan göra goda insatser. Tandvårdsförsäkringen bör förbättras och eventuellt differentieras efter samma modell som högkostnadsskydden för patient och läkemedel. Offentlig service/vård/omsorg 2012 12 14 Sida 8
Vision - Offentlig service på Landsbygd. Bakgrund Kirunas landsbygd är attraktiv både för människorna som bor där och alla tusentals turister som årligen besöker kommunen, men människor och företag behöver service! De som inte har möjlighet att bo kvar på grund av arbete återvänder ofta på sin lediga tid. Den växande turismen skapar efterfrågan på nya upplevelser och Kirunas landsbygd kan erbjuda natur och kulturmiljöer med unika värden. Sedan några decennier sker en omfattande reträtt av både stat och kommun från landsbygden. Servicen tunnas ut i allt snabbare takt och konsekvenserna för de berörda bygderna och hela samhällsstrukturen är förödande. Funktioner monteras ner utan att ersättas av de nya, oftast ITbaserade, lösningar som aviseras. Människor ställs utanför och landet klyvs i utvecklings och avvecklingsbygder, där de senare inte ges rättvisa förutsättningar för tillväxt. Utgångspunkten är underifrånperspektivet och hänsyn till lokala förutsättningar. Sveriges landsbygder ser olika ut och har olika förutsättningar och behov. Vår bild av offentliga myndigheter är att de står långt från detta synsätt. Myndigheternas och, till stora delar, kommunernas service byggs utan samverkan vare sig mellan myndigheter eller mellan myndigheter och kommunen. Liten hänsyn tas till behovet av medborgardialog och lokala förutsättningar. När de bygger sin service till medborgarna, så präglas den till stora delar av egenintresset hos den enskilda myndigheten på statlig nivå, och på kommunal nivå av egenintresset hos nämnder och förvaltningar. Konsekvensen är att storskaliga verksamheter skapas med sektorsintresse för ögonen. Det resulterar i verksamheter som inte får plats i små orter och inte fungerar i glest befolkade områden. Dessa stora organisationer väljer att lämna små samhällen, hellre än att tänka nytt och hitta samordnade lösningar som gör att de kan stanna kvar. Resultatet är mycket tydligt. Statliga myndigheters service i landets mindre kommuner har reducerats kraftigt. På landsbygden utanför kommuncentra är både statlig och kommunal service på väg att helt försvinna. Den här utvecklingen går mycket fort och är inte bra för kommuner och regioners framtida utveckling. Framtidens offentliga och kommersiella service på landsbygden Inriktningen för kommunen måste vara att ge medborgare och företag likvärdig tillgänglighet till service, oavsett var de bor och verkar. Med likvärdig menas att servicen måste organiseras och utföras utifrån de lokala förhållandena och utgå från medborgarnas behov. Tillgång till service är en avgörande faktor för tillväxt och attraktionskraft. Därför behövs en hållbar serviceinfrastruktur över hela kommunen. Lokala utvecklingscenter med sektorövergripande verksamheter bör skapas helst i samarbete mellan offentlig, privat och ideell sektor. Utvecklingscentret ska fungerar som mötesplats och kan innehålla lanthandel, drivmedel, café, bibliotek, hälso och sjukvård, e hälsa, restaurang (även förskola och Offentlig service/vård/omsorg 2012 12 14 Sida 9
förskola), turistinformation, etc. Drömmen är att skola, förskola, trygghetsboende, etc kan byggas ihop med utvecklingscentret. Framtidens service på landsbygden kan gärna drivas av lokal gemensamhet företag/föreningar troligen i ett avtalsförhållande mellan samhället/kommunen och lokala initiativ. I ett utvecklingscenter kan servicepunkter byggas upp med möjlighet att kontakta myndigheter såväl statliga som kommunala. Här kan också allmänheten koppla upp sig med ny teknik (finns redan) till landstingets hälso och sjukvård, förvaltningar och statliga myndigheter. Mobila servicelösningar (t.ex. kring skolskjutsar, färdtjänst, sjukresor, vanlig kollektivtrafik, hemsändning, post, reklam... m.m.?) kan vara ett annat sätt att säkerställa servicen på landsbygden. Tillsammans med t.ex. lantbrevbäring, hemtjänst, bok och varubussar, bussbolag, etc. kan hållbar servicelösning skapas för glest befolkade områden. Generell beskrivning av en servicepunkt: Servicepunkterna ska ses som statliga myndigheters och kommuners möjlighet att i samverkan utveckla en förstärkt offentlig service närmare medborgaren på landsbygden och i glesbygden. Med hjälp av en gemensam IT plattform kan servicepunkterna tillhandahålla ett s.k. offentligt grundservicepaket, som gör att medborgaren via personligt stöd kan komma i kontakt med kommunen och statliga myndigheter. Den långsiktiga bärkraften ska stärkas med erbjudande om andra tjänster såsom kommersiell service, ideell föreningsverksamhet med mera. Tjänsterna inom det offentliga grundservicepaketet ska finansieras genom långsiktiga avtal och kan gärna förmedlas av en utbildad lokal entreprenör. Lämpligt är att staten och kommunen bidrar till servicepunktens drift. Överenskommelser mellan lokalsamhällen och kommunen där strategier och planer formulera som övergår i planeringar som innehåller åtgärder, resurser, ansvar och är själva plattformen för visionen. Ansvaret ligger i första hand hos kommunen men vi anser att framtidens offentliga service också ska bygga på en mycket nära samverkan mellan län/regionen, kommunen och den lokala medborgarnivån samt stödjas av staten. Det är av avgörande betydelse att planeringen inriktas på sektorsövergripande lösningar baserade på medborgarens behov utifrån den lokala verklighetsbilden. Kiruna kommun utvecklar ett mer hållbart samhälle där landsbygdens öppna landskap och andra resurser blir basen för närproducerade produkter och verksamheter inom t.ex. energi, mat, besöksnäring, hantverk, etc. som skapar mervärde för medborgarna i kommunen. Offentlig service/vård/omsorg 2012 12 14 Sida 10
Hur ska vi nå visionen. Efter att kommunfullmäktige har antagit visionen måste ett gemensamt arbete utföras inom kommunen för att uppnå visionen. Visionen skall ligga till grund för det fortsatta arbetet med att ta fram årsmål och aktiviteter ända ned på arbetsplatsnivå, mål och aktiviteter ska ha en tydlig koppling mot visionen rakt igenom organisationen, det ska gå att följa den röda tråden från arbetsplats upp till kommunfullmäktige. Sådant som kommunen inte rår över t.ex. landstinget måste det även finnas mål och aktiviteter för att påverka huvudman i visionens riktning. Att implementera ett gemensamt arbetssätt kan drivas i projektform med tillräcklig tid för att verksamheterna skall hinna arbeta igenom visionen, mål och aktiviteter, hela arbetet skall givetvis vara väl kopplat till budgeten. Bilagor. Befolkningskarta, Kiruna kommun Karta, hälsa och sjukvård, tandvård i länet. Organisationsschema NLL Karta, Räddningstjänst Kiruna. Offentlig service/vård/omsorg 2012 12 14 Sida 11