Naturligt jordoch skogsbruk finns det?

Lärarhandledning Naturligt jordoch skogsbruk finns det? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1

Innehållsförteckning Bra att veta... 3 Underlag för lektionsinledning... 4 Historiskt perspektiv... 4 Betydelsen av jordbruk... 5 Betydelsen av skogsbruk... 6 Genomgång av arbetsuppgifter... 7 Ordning och balans... 7 Mångfalden... 10 Kretsloppen... 14 Produktionen... 16 Förslag till avslutning... 17 Förslag till uppföljning... 18 Gör lokala intervjuer... 18 Temaundervisning... 22 2

Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: få insikt om att jordens befolkning idag inte på långt när skulle kunna försörjas av enbart naturliga ekosystem förstå att jord- och skogsbruk alltid innebär ett ingripande i ekosystemen inse att problemet inte är att vi påverkar naturen utan hur vi gör det. Materialet handlar om vad som skiljer jord- och skogsbrukets ekosystem från de ekosystem som inte är brukade av människan. Eleverna får bland annat diskutera om och hur mycket vi ska försöka efterlikna de naturliga ekosystemen, när vi brukar jorden och skogen. Förkunskaper krävs. Eleverna ska redan känna till vad som menas med ett ekosystem. Lektionen lämpar sig för gymnasiets studieförberedande program. I klassrummet behövs en flora. Lämplig lektionsuppläggning kan vara att du först inleder med ett historiskt perspektiv. Bra är också om du tar upp betydelsen av jord- och skogsbruket. Förslag till lektionsinledning finns i denna handledning. Eleverna kan sedan arbeta med häftena. Gärna med avbrott för genomgång av svaren. Förslag till vilka stordiabilder som kan vara lämpliga att visa, finner du i genomgången av arbetsuppgifterna. Vill du följa upp lektionen hittar du förslag till detta i slutet av lärarhandledningen. 3

Underlag för lektionsinledning Historiskt perspektiv Du kan t ex rita en tidsaxel på tavlan och sedan låta eleverna hjälpa till att placera in tidpunkterna: då människornas förfäder började använda elden då Homo sapiens först uppträdde då de första konstverken skapades då människan började med jordbruk och boskapsskötsel. Homo sapiens för 120 000 år sedan Jordbruk för 11-10 000 år sedan Elden för 500 000 år sedan? (omdiskuterad tidpunkt, som kan ligga tidigare eller senare, men definitivt för minst 100 000 år sedan) Konsten för 30 000 år sedan Nu I Sverige började människan med jordbruk och boskapsskötsel för omkring 6 000 år sedan (i södra Sverige). 4

Underlag för lektionsinledning Betydelsen av jordbruk ett förslag till dialog med klassen Om vi inte hade jord- eller skogsbruk i Sverige och ingen boskap, vilken typ av natur skulle det då finnas här där ni bor? Urskog (med några få undantag). Om det inte fanns jordbruk, skogsbruk eller boskapsskötsel någonstans i världen, vilket yrke skulle du då troligen ha? Jägare (eller fiskare) och samlare av föda. Hur många skulle vilja leva så? } Idag kan På tavlan 600 personer 1 km 2 jordbruksmark försörjas med mat från i södra Skåne Låt oss nu tänka oss att ni, alla elever på den här skolan, skulle placeras på den skånska kvadratkilometern, men nu finns där varken jordbruk eller boskapsskötsel. Där finns istället en urskog och ni är duktiga jägare och samlare. n är hur många av er som skulle överleva på lång sikt? Ni får alltså inte döda fler djur, plocka fler växter eller fälla fler träd än vad skogen tål om den ska kunna fortsätta att försörja er och fungera på ett bra sätt. En av er. -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Hur effektivt är jordbruket idag? På 1700-talet, med dåtidens jordbruksmetoder och mathållning, kunde 50 personer försörjas av den skånska kvadratkilometern åkermark. Då bestod matsedeln framför allt av vegetabilier. Om vi idag skulle ändra vår diet så att vi åt som man gjorde på 1700-talet skulle 3 000 personer kunna försörjas från samma skånska yta. Så mycket har jordbruksmetoderna och växtmaterialet förändrats. Ser vi till hela landet, där många jordar är sämre än den skånska leran, ger en försiktig gissning att svenskt jordbruk skulle kunna föda minst 40 miljoner människor, om vi åt som man gjorde på 1700-talet. 5

Underlag för lektionsinledning Betydelsen av skogsbruk ett förslag till fortsatt dialog Det var tillgången på koppar, järnmalm och skog, som lade grunden till att Sverige blev en stormakt under 1600-talet. Vad behövdes från skogen? Ved och träkol. Tillägg: Man använde tillmakningsved och vatten då man sprängde loss malmen. Ved behövdes också till rostning och träkol användes vid smältning och smide. På vilket sätt är vi idag mycket beroende av skogsbruket? Vi behöver mängder av trä och papper. Skogsindustrin ger dessutom stora exportinkomster. Tillägg: Skogsprodukterna svarar för en sjättedel av landets exportinkomster. Om vi ska minska beroendet av oljan kommer skogen dessutom att bli allt viktigare som energikälla. 6

Stordia nr 1. När kulturskog& på sid 4 i elevhäftet planterades, såg det ut så här. Alla träd togs bovt och två till tre tusen nya plantor sattes per ha. Att snabbt få upp ny produktiv skog var brudmålet. Idag försöker man få en större mångfald i skogen. Ordning och balans Uppgift la (sid 5) Vi behijver störa mängdcr trä, papper och andra skogsprodukter. Därför måste vi avverka mycket skog. 1 de allra flesta fall skulle nya träd växa upp igen utan människans ingripande. Det beror pä att skog är den naturliga vegetationen i vart land. Varför tror du skogsbrukarna trots det lägger ned stor möda på att så frön, sätta plantor eller välja ut lämpliga träd som får stå kvar och fröa av sig? Efter avverkningen vill man att ny produktiv skog ska växa upp så snart som möjligt. Man vill påverka urvalet av träd, både när det gäller arter och kvalitet, så att skogen ska ge god ekonomisk avkastning. 7

Genomgång av arbetsuppgifter Tillägg Om man planterar får man livskraftiga plantor från plantskolan (de har redan klarat stadiet frö till planta), och på hygget skapar man en god start för de individer man sätter. Där plantan ska stå tar man t ex bort konkurrerande växtlighet samt det översta marklagret. -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Hur påverkas balansen av andra skogsbruksåtgärder? Röjning innebär att man glesar ut avståndet mellan plantor samt att man tar bort en stor del av de lövträd som självsått sig eller slagit upp som rotskott. Balansen mellan barrträd och lövträd påverkas alltså. Det naturliga skulle vara att det först blev en period med övervägande lövskog på ett hygge. På goda marker skulle granskogen sedan växa upp under lövträden och så småningom ta överhanden. Dikning påverkar balansen mellan arter som trivs på torrare respektive fuktigare marker. 15% av våtmarkerna i våra skogar har dikats ut och därmed har utrymmet för fuktälskande arter krymt. Idag får man inte dika skogsmark utan särskilt tillstånd. Gallring påverkar balansen mellan trädindivider. Man gallrar för att ge större tillväxtutrymme för de träd man sparar, de får mer näring, vatten och ljus. Uppgift 1b Tillägg På åkern ingriper bonden i näringsbalansen genom att skörda fältet. Näring förs då bort med grödan, vilket skulle kunna leda till utarmning. Vad måste bonden göra för att återställa balansen? Gödsla. Det kan vara gödsel från djur och det kan vara handelsgödsel. När det gäller näringsämnet kväve kan man dessutom tillföra det till marken genom att odla baljväxter. I deras rötter finns ofta speciella bakterier som har förmågan att fånga kväve ur luften. 8

Genomgång av arbetsuppgifter -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Vilken sorts gödsel är det man tillför? Det är framför allt kväve, fosfor och kalium man tillför till åkern. Av den totala mängden näring som sprids på Sveriges åkrar kommer en fjärdedel av kvävet, hälften av fosforn och två tredjedelar av kaliumet via kreatursgödseln som innehåller dessa ämnen. Resten sprids som handelsgödsel. Uppgift 1c Skulle man kunna bedriva jord- och skogsbruk utan att ingripa i de naturliga balanserna? Motivera! Nej. Genom att så, skörda, plantera och avverka ingriper man i de naturliga balanserna och utan sådana åtgärder kan man knappast tala om jord- och skogsbruk. Uppgift 1d Hur skulle du vilja placera in urskogens, jordbrukets och skogsbrukets ekosystem på nedanstående skala? Den anger hur mycket människan påverkar systemet. Utgå från svenska förhållanden. Ett råd: fundera över om det finns något ekosystem som idag är helt opåverkat av mänsklig aktivitet! Urskogen Skogsbruket Jordbruket Ingen mänsklig påverkan Stor mänsklig påverkan -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Hur kan placeringen på skalan motiveras? Urskogarna påverkas av luftföroreningar. I jordbruket får man ett öppet landskap med en helt annan växtlighet än den naturliga och förhållandena i åkermarken ändras genom ofta återkommande jordbearbetning, gödsling mm. I jämförelse med detta innebär skogsbruket ett måttligt ingrepp. Skog är den naturliga vegetationen och idag tar man ofta stor hänsyn till hur de naturliga ekosystemen fungerar då man brukar skogen. I såväl jordbruket som skogsbruket finns dessutom en stor variation i hur brukandet går till. I skogen får t ex en del områden utveckla sig helt fritt medan andra brukas intensivt. Placeringen på skalan ska därför ses som mycket ungefärlig. 9

Genomgång av arbetsuppgifter Mångfalden Kulturskogen på sid 4 i elevhäftet. Urskogen på sid 6 i elevhäftet. Uppgift 2a (sid 7) Se på bilderna på sid 4 och 6 och jämför antalet trädarter i kulturskogen och i urskogen. Jämför också fördelningen av unga, medelålders och gamla träd. Vad finner du? I kulturskogen, på sid 4, finns bara en trädart och alla träd är av samma ålder. Där finns varken riktigt gamla eller mycket unga träd och där finns heller inga träd som är döda, vare sig stående eller liggande. I urskogen på sid 6 finns levande träd av olika arter och med varierande ålder. Där finns också liggande och stående döda träd. Uppgift 2b Den vitryggiga hackspetten är akut hotad i Sverige. Ge förslag till vad man måste göra för att rädda den. Man måste se till att det finns tillräckligt mycket lövrik skog med många döda lövträd. 10

Genomgång av arbetsuppgifter Tillägg Det kan man göra genom att bevara löv- och blandskogar som redan finns och genom att spara lövträdsdungar i barrskogen. Man kan också skapa nya lövdominerade skogar. Uppgift 2c Se åter på bilden av kulturskogen på sid 4. Tänk dig att det är din skog. Hur ska du göra när du avverkar den, om du vill att den kommande skogen i någon mån ska likna ett naturligt ekosystem? Spara en del träd som kan stå kvar och åldras. Tillägg Allt fler skogsägare sparar idag enstaka träd eller trädgrupper så att de får åldras naturligt. Det gäller såväl sådana trädarter som planterats och sådana som är naturligt föryngrade. Allt oftare lämnas dessutom känsliga områden helt i fred. Stordia nr 2. Vitryggig hackspett i lövskog. 11

Genomgång av arbetsuppgifter Uppgift 3a (sid 8) Be läraren att få se den stordia som visar en svensk åker av idag. Hur många växtarter ser du och på vilka sätt tror du bonden har ingripit i ekosystemet för att få denna artsammansättning? Nämn minst två åtgärder. Tillägg Stordia nr 3. Sädesfält. Där syns bara en art. Bonden har jordbearbetat, sått endast en art och antagligen besprutat mot ogräs. Lantbrukaren har troligtvis plöjt och harvat marken. Genom detta håller man sådana ogräs som förökar sig med rötterna i schack. Utsädet är dessutom rensat från ogräs. Grödan du ser på bilden är vete. 12

Genomgång av arbetsuppgifter Uppgift 3b Hur lik de naturliga ekosystemen skulle åkern kunna vara när det gäller mångfalden av växter? Motivera! Man behöver inte ha ogräsfritt på åkern för att få god skörd, men man måste hålla ogräsen i schack annars kan de ta över helt och hållet. -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Hur kan man öka mångfalden? Ett bra sätt att öka mångfalden i anslutning till åkern är att lämna sprutfria zoner i åkerkanter. Särskilt viktigt är det vid öppna diken och vattendrag. Sådana åtgärder kan betyda mycket, inte bara för växterna utan också för t ex insekter och de fåglar som är beroende av dem. Man kan också välja att inte spruta alls, men då måste man vara extra noggrann med jordbearbetning och växtföljder. Accepterar man en viss mängd ogräs, får man räkna med att skörden kan bli något lägre. Man kan också öka mångfalden när det gäller själva grödorna. Det handlar om att odla olika grödor efter varandra. Uppgift 3c Varför tror du att fältgentianan behöver skyddas? Tips: ta floran till hjälp. Fältgentianan trivs på magra gräsmarker. Sådana är svåra att finna idag, då många ängar och hagar försvunnit eller förändrats t ex genom gödsling. 13

Genomgång av arbetsuppgifter Kretsloppen Stordia nr 4. Import och export till och från ekosystemet åkern. På den stordia som du hittar i pärmen har pilarna inte ritats ut. Det ger dig möjlighet att rita medan du berättar. Om du lägger en tom film ovanpå denna stordia kan du rita pilar om och om igen för flera klasser. Tjockleken på pilarna anger storleksordningen. Uppgift 4 (sid 10) Frågeinledning Tänk dig en havreåker som sås på våren. Just den här åkern hör till en gård som inte har några djur. Det blir ett bra år. Havren mår väl och tar upp all näring den fått som handelsgödsel och all näring som frigörs i marken. I september skördas fältet. Ungefär hälften av växtmassan förs bort. Resten plöjs ned. Förmultningen fortsätter långt in på hösten, och blir det en varm vinter utan tjäle, kan frigörelsen av näringsämnen pågå hela vintern. 14

Genomgång av arbetsuppgifter Rita pilar som visar hur växtnäringen kommer till ekosystemet, hur den lämnar det, samt hur den cirkulerar inom systemet. Med pilarnas tjocklek ska du försöka ange storleksordningen mellan flödena. Vill du kalla kretsloppet öppet eller slutet? Motivera! Det här ekosystemet är öppet eftersom: Näringsämnen förs bort med skörden. Näring tillförs med gödseln. Fältet är obeväxt under hösten och vintern, vilket gör att där finns få rötter som tar upp den näring som frigörs då skörderesterna bryts ned. Det blir ett stort läckage av näringsämnen med markens vatten. -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Hur kan man minska åkerns läckage av växtnäring med vattnet? Vill man ha mer slutna kretslopp på åkern måste man framför allt minska läckaget. Det kan man göra genom att i större utsträckning låta marken vara beväxt under hösten och vintern. Man behöver då heller inte tillföra lika mycket näringsämnen. Ett sätt är att odla fleråriga vallar av gräs. Detta är dock sällan ett alternativ för en gård som saknar idisslande djur som kan äta upp vallskörden. Ett annat sätt kan då vara att odla mer höstsådda grödor, t ex höstråg. Ytterligare ett sätt är att odla fånggrödor på hösten efter skörden. Fånggrödan tar upp den näring som frigörs när skörderesterna bryts ned. Sent på hösten eller före sådd på våren plöjer man sedan fältet. Nu ligger näringen samlad i den nedplöjda fånggrödan. När denna sedan bryts ned frigörs näring som nästa gröda kan ta upp. Uppgift 5 (s 11) Frågeinledning: Om det läcker mycket växtnäring från ett markområde till en sjö kan den bli övergödd. Den kan få kraftiga algblomningar och är det riktigt illa kan fisken dö. Om det ligger en åker med öppna kretslopp vid sjön kan det bli problem. 15

Genomgång av arbetsuppgifter Tänk dig nu istället att det ligger en uppvuxen skog invid sjön och att marken endast lutar svagt. Motivera varför eller varför inte sjön riskerar att bli övergödd av kulturskogen. Sjön riskerar inte att bli övergödd av den uppvuxna kulturskogen eftersom det finns fullt med levande rötter i marken som tar upp det mesta av den näring som frigörs. -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Varför läcker det överhuvudtaget från skogen? Det lilla läckage av växtnäringsämnen som trots allt kommer från vuxen skog beror på att träden vilar mer på vintern än vad de nedbrytande organismerna gör. Träden suger därför upp mindre mängd näring än vad som frigörs. Uppgift 6 (sid 11) Finns det situationer när det läcker mycket från skogen? Ja, vid en kalhuggning är situationen mer lik den på en åker. Det gäller dock bara i några få år. Sedan har ett nytt effektivt rotsystem utvecklats. En urskog som just brunnit kan också likna åkern och kalhygget, under förutsättning att en stor andel av träden dött. Från askan kommer då gott om tillgänglig näring, men det finns få rötter som kan ta upp den. Läckaget blir därför stort under några år, men sedan ökar växtmassan kraftigt. Produktionen Frågeinledning I bilindustrin är produktionen i första hand beroende av döda ting som maskiner och olja. Jord- och skogsbrukets produktion är däremot beroende av de levande växterna och vilar på ekosystemen. Som hjälpmedel används dock mycket olja, maskiner och andra döda ting. Dessa ger brukaren stora möjligheter att styra och förändra ekosystemen så att de blir alltmer olika de naturliga. Hur långt kan man gå i den riktningen? Vad tycker du? Är det viktigt att också försöka efterlikna de naturliga ekosystemen när man bedriver jord- och skogsbruk och i så fall hur mycket? Motivera! På denna fråga kan man naturligtvis svara olika beroende på vilken åsikt man har. 16

Genomgång av arbetsuppgifter -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Hur kan man besvara frågan? Världens befolkning växer och behovet av mat och andra förnödenheter från jord- och skogsbruket är stort. Vi måste därför sträva efter en hög och jämn produktion. Allt för mycket kan vi därför inte låta jord- och skogsbrukets ekosystem likna de naturliga. Men vad innebär det om vi bara tar hänsyn till skördevolymen? Låt oss ta åkern som exempel. Med en sådan strategi utnyttjas åkermarken hårt och får kanske sämre bördighet på sikt. Många arter hotas och man får en stor förbrukning av olja, råfosfat och bekämpningsmedel, samt ett av- sevärt växtnäringsläckage till omkringliggande ekosystem. En strategi som istället vårdar de ekosystem som ligger till grund för odlingen ger större möjligheter att få uthålliga produktionssystem. Att vårda ekosystemen innebär att man tar hänsyn till hur de naturligt fungerar och att man i viss mån efterliknar dem. Hur långt man kan gå i den riktningen beror på hur mycket produktionen påverkas. Det blir en avvägningssak. Förslag till avslutning Naturligt jord- och skogsbruk finns det? Hur man svarar på denna fråga, som är lektionens titel, beror på hur man definierar ordet naturligt. Kanske ska man börja med att sätta upp några olika definitioner och därefter se vilka svar man får. Betyder naturligt att något är helt opåverkat av människan då finns inget naturligt jord- och skogsbruk. Om man däremot bara menar att man ska avstå från att sprida ut kemikalier då räcker det kanske med att man inte använder bekämpningsmedel och ser till att inte syntetiska oljor läcker ut ur maskinerna. Men hur är det med alla definitioner däremellan? Är det naturligt att: använda stål till redskapen? använda mineraloljor? använda handelsgödselmedel? använda råfosfat som man bara krossat? ge mineralfoder till djuren? ge djuren mediciner när de är sjuka? 17

Förslag till avslutning -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Vad är handelsgödselmedel? gänglig genom syrapåverkan. I detta fall av växternas egna syror. Utgångsmaterial för kaliumgödseln är fyndigheter av kalisalter (KCl samt K 2 SO 4 ). Dessa salter omkristalliseras och renas innan de saluförs. Kaliumgödselmedel i form av kemiskt framställda rena kaliumfosfater och kaliumnitrater finns också. De framställs genom neutralisation. Vilket ansvar har vi människor? Är eleverna diskussionssugna kan en etisk diskussion kring följande frågor också vara lämplig som avslutning på lektionen. Hur långt kan vi gå när vi använder naturen? Har vi människor ansvar bara för oss själva och våra närmaste, för hela mänskligheten eller för alla varelser på jorden? Förslag till uppföljning Gör lokala intervjuer Klassen indelas i sex grupper som gör intervjuer. Frågorna förbereds väl. Arbetshäftet kan tjäna som faktaunderlag. Gå gärna igenom frågorna med eleverna före intervjun. Intervjuerna bör göras så att man får fram fakta som kan fungera som underlag för en diskussion i klassen. Själva redovisningen kan göras i klass eller i tvärgrupper. Samarbetar man med svenskläraren kan en redovisning i form av en artikel ge omväxling. För flera av grupperna kan det vara bra att veta vilka arter som är hotade lokalt. Följande Det man i dagligt tal kallar handelsgödsel eller eller konstgödsel är näringsämnen som framställts på industriell väg. Genom att kvävgas (N 2 ) förenas med vätgas (H 2 ) får man ammoniak (NH 4 ) som är utgångsmaterial för många kvävegödselmedel. Man kan också fortsätta processen genom att oxidera ammoniaken till nitrat (NO 3- ). Fosforgödselmedlen framställs av råfosfat Ca 5 (PO 4 ) 3 OH som hämtas från berggrunden. Genom syraupplösning får man former av fosfor som är mer växttillgängliga än den ursprungliga råfosfaten. I åkermarken finns fosfor naturligt i mineralen. Den fosforn blir också växttillböcker utgivna av ArtDatabanken (f.d. Databanken för hotade arter) kan därför vara bra att ha till hands: Rödlistade växter i Sverige 1995. Rödlistade evertebrater i Sverige 1993. Ingemar Ahlén m fl. Artfakta. Sveriges hotade och sällsynta ryggradsdjur. 1992. Ta också gärna kontakt med Skogsvårdsstyrelsen i länet som har god kunskap om nyckelbiotoperna i den produktiva skogsmarken. Med nyckelbiotoper menas områden där man kan förvänta sig att finna hotade växt- och djurarter. 18

Förslag till uppföljning Odlingen och bekämpningsmedlen Det är mycket vanligt att man sprutar mot ogräs för att minska deras konkurrens med grödan. Människan använder sig då av kemiska preparat i sitt ingripande i ekosystemen. Diskussionsfråga: Ska man använda kemiska bekämpningsmedel i jordbruket? Grupp 1 Gruppen förbereder och inleder en klassdiskussion om användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. Gruppen läser lämpligen igenom villkor 2 i Har vi mat i morgon? och tar sedan kontakt med såväl en ekologisk odlare som en konventionell odlare. Exempel på frågor: Varför använder du/använder du inte bekämpningsmedel? Hur stor är konkurrensen från ogräsen? Blir skörden lägre om man inte använder bekämpningsmedel? Vilka ogräs har man problem med när man använder respektive inte använder bekämpningsmedel? Hur klarar man dessa problem? Är det svårast att bedriva jordbruk med eller utan bekämpningsmedel? Ekologiska odlare kan man nå genom organisationen KRAV med centralt kansli i Uppsala tel 018-10 02 90. (Telefonnumret gäller i juni 1995). Regionala kontor finns. Konventionella odlare kan man nå genom de länsförbund som hör till Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Hur miljöanpassat är jord- och skogsbruket på orten? Grupperna gör intervjuer med jord- och skogsbrukets representanter på orten om miljöåtgärder. Diskussionsfråga: Är åtgärderna tillräckliga? Grupp 2 En viss del av en skog kan vara särskilt artrik. Vad gör man för att bevara den? Gruppen kan intervjua en skogsägare eller någon från ett bolag om sådana skogsområden som eventuellt ska bevaras. Frågorna bör ställas så att eleverna får reda på vilka särskilt värdefulla artrika skogsområden som finns, varför de skyddas och hur det går till. Exempel på frågor: Vilka områden med särskilt artrik skog har skogsägaren? Hur stora är dessa områden i förhållande till övrig skog? Hur ser det ut i de delarna av skogen? Är det olika typer av skog? Vilka ovanliga eller kanske rödlistade arter finns där? Hur stor del av den särskilt artrika skogen tänker man bevara? Fortsätt på nästa sida! 19

Förslag till uppföljning Tänker man bevara olika typer av skog? Vilka är skälen till att man valt just de områden man gjort? Skulle det vara möjligt att bevara ännu mer skog? Vad innebär bevarandet? Hugger man inte alls eller tar man ut en del träd? Varför har man valt denna metod att skydda skogen? Grupp 3 Det är även viktigt att öka artrikedomen i den vanliga produktionsskogen. Gruppen kan intervjua någon lokal skogsägare om vad man gör för att åstadkomma detta. Exempel på frågor om lövträd: Vad gör ni för att öka mängden lövträd i skogen? Vad gör ni för att öka andelen död ved och gamla träd? Vilka lövträd låter ni växa bland barrträden? Hur stor andel får det vara? Finns det några nackdelar med att göra detta? Vilka arter på orten vill ni hjälpa på detta sätt? Exempel på frågor om barrträd: Vad gör ni för att få gamla barrträd i skogen? Vad gör ni för att få döende och döda träd i skogen? Vilka arter på orten vill ni hjälpa på detta sätt? Finns det några nackdelar med att göra detta? Hur stor andel gamla och döende träd kan man ha? Grupp 4 Från kalhyggen precis som från åkermark kan läckaget av växtnäring bli stort. En mindre grupp kan intervjua någon från det lokala skogsbruket om vad man gör för att minska läckaget. Exempel på frågor: Vad gör ni för att läckaget av växtnäring ska bli så litet som möjligt? Läckagerisken är särskilt stor i branta sluttningar. Vidtar ni speciella åtgärder där? 20

Förslag till uppföljning Grupp 5 Jordbruket bidrar till övergödningen av sjöar, vattendrag och hav. Hur är det på din ort är läckaget stort eller litet och vad gör lantbrukarna för att minska det? Gruppen kan t ex intervjua någon från landsbygdsenheten på länsstyrelsen. Genom LRF:s länsförbund kan ni dessutom få tips om någon lokal företrädare för lantbrukarna som kan vara intressant att intervjua. Exempel på frågor: Är läckaget av växtnäringsämnen från jordbruket stort eller litet i området? Hur kommer det sig att det är stort/litet? För att minska läckaget bör marken vara beväxt under höst och vinter. Hur stor del av jordbruksmarken i området är det? Vilka andra åtgärder vidtar ni för att minska läckaget? Har ni redan minskat läckaget av näringsämnen jämfört med tidigare? Går det att minska läckaget ytterligare? Grupp 6 Många arter som trivdes i det äldre jordbrukslandskapet är idag hotade. Gruppen tar reda på vilka arter i jordbrukslandskapet som är lokalt hotade, samt läser vad som står om biologisk mångfald under villkor 3 i Har vi mat i morgon? Sedan tar eleverna kontakt med någon från LRF:s länsförbund och någon från länsstyrelsen för att diskutera vad man kan göra för att rädda arterna. Exempel på frågor: Har det funnits mycket ängar i området förut och finns det några kvar nu? Vad gör lantbrukarna för att bevara ängsmarker? Vad gör länsstyrelsen för att bevara ängsmarker? Har många öppna diken lagts igen? Vad gör man för att rädda arter som trivs i öppna diken? Skyddar man de öppna dikena när man utför kemisk bekämpning på åkrarna? Finns och har det funnits stengärdesgårdar och stenrösen i området? Hur skyddar man arter som trivts i stengärdesgårdarna och rösena? Vilka andra åtgärder kan lantbrukaren göra för att bevara arter i det moderna jordbrukslandskapet? Om något ängsmarksreservat finns i området kan eleverna gärna beskriva det i redovisningen och förklara varför de rödlistade arterna har en chans att överleva här. 21

Förslag till uppföljning Temaundervisning Naturkunskap Samhällskunskap Om du arbetar tillsammans med samhällskunskapsläraren kan grupperna lägga till frågor som handlar om vad miljöåtgärderna i skogen och jordbruket kostar och vilka lagar och förordningar som gäller. Det kan också vara intressant att låta en sjunde grupp studera vad skogsbruket betyder för svensk ekonomi och vad skogsvårdslagen säger om förhållandet mellan produktionen och miljön (produktionsmålet och miljömålet är jämställda). En pärm liknande denna kommer i ämnet samhällskunskap. Där finns ytterligare uppslag för samhällskunskapsdelen. 22

Projektledare: Ingela Hallberg Redaktör och författare: Solweig Wall Ellström Grafisk form: Jonas Pertoft Illustrationer: Bo Furugren (s 1, 10, 11), Kim Gutekunst (s 7, 14), Sture Andersson (s 12) Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala 1995 24