fräsning av fjärrvärmespår i småhusområden

fräsning av fjärrvärmespår i småhusområden Maria Dahlgren, Göteborg Energi Forskning och Utveckling Värmegles 2005:22

FRÄSNING AV FJÄRRVÄRMESPÅR I SMÅHUSOMRÅDEN Rapport Värmegles 2005:22 Maria Dahlgren, Göteborg Energi ISSN 1401-9264 2005 Svensk Fjärrvärme AB Art nr 05-18

I rapporten redovisar projektledaren sina resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB eller styrgruppen för Värmegles Fjärrvärme tagit ställning till slutsatser och resultat.

Sammanfattning Detta projekt har genomförts av Göteborg Energi i samarbete med Källby Rör AB och SBS Entreprenad AB som är totalentreprenörer för fjärrvärmeutbyggnad till småhus i Göteborg. Att fräsa ett smalt spår i gatan istället för att gräva ett traditionellt schakt nyttjas idag i samband med läggning av bredband och gas, bl a i Tyskland och Frankrike. Projektets syfte var i första hand att praktiskt testa metoden fräsning för fjärrvärme, i andra hand att studera möjligheter att minska anläggningskostnader och störningar i kundens närmiljö och effekter för väghållaren. Målsättningen var att prova fräsning i kombination med kallförläggning och med skumbetong som kringfyllning. I projektets inledning konsulterades en fransk fräsfirma men konstaterades att den franska fräsmetoden inte är särskilt lämpad för markförhållandena i Göteborg, där väguppbyggnaden i småhusområden ofta består av stora stenar. Provfräsning och sedan anslutning av fjärrvärmekunder på Ostrongatan i Göteborg genomfördes istället med en svensk gräventreprenör. Ett radhus med 6 fastigheter anslöts och det hade varit fullt möjligt att fräsa, montera fjärrvärmerören och fylla igen spåret på en och samma dag. Eftersom projektet valt att inte utveckla hantering av massor för den svenska fräsmaskinen gjordes nu anslutning och igenfyllning på två dagar. Fräshastigheten var ca 72 m/h och spårets dimensioner ca 400 mm spårbredd och ca 600 mm djup. Med utvecklad fräsmetod bör kostnaderna för hantering och transport av massor minska, liksom arbete med avstängning av gata såsom hantering av plåtar, avspärrning mm. Kostnaden för asfaltåterställning minskar, hur mycket beroende på fräst spårbredd. Att använda fräsning då tjältining annars hade varit nödvändig minskar kostnaderna något. Flera av dessa parametrar innebär även stora miljöfördelar jämfört traditionella schakt. Projektet har aldrig haft förhoppningen att med denna metod ersätta alla annan typ av byggnation. Det vi eftersträvar är valmöjligheter för att vid varje tillfälle kunna välja den teknik som passar bäst. Det var för oss intressant inte bara att testa ny schaktmetodik utan även att uppmärksamma de förändringar i arbetsmiljö som montage ovan mark innebär för entreprenörerna. Den höga fräshastigheten gör att metoden också kräver nytänkande runt arbetsorganisation och planering. Spårdimensionen i detta test gav tyvärr inte de ekonomiska förutsättningarna för att testa igenfyllning med skumbetong, något som annars projektet gärna ser vidare utveckling och provning av. Maria Dahlgren, Göteborg Energi 3

4

Innehållsförteckning 1. Inledning... 7 2. Problembeskrivning och målsättning... 7 3. Bakgrund... 7 4. Genomförande... 8 4.1. Projektgrupp... 8 4.2. Förstudier... 8 4.2.1. Förstudie fräsmaskin... 8 4.2.2. Förstudie kringfyllning... 9 4.2.3. Förstudie rörmontage... 9 4.2.4. Förväntade fördelar... 10 4.2.5. Provområde... 10 4.2.6. Provfräsning... 11 4.2.7. Erfarenheter från förstudien beslut om fortsatt genomförande... 11 4.3. Fjärrvärmeanslutning Ostrongatan... 11 5. Analys med resultat... 13 5.1. Metodutformning/teknik... 14 5.2. Ekonomiskt utfall... 14 5.3. Miljöpåverkan... 15 5.4. Översikt... 15 6. Slutsatser... 16 5

6

1. Inledning Detta projekt har genomförts av Göteborg Energi i samarbete med Källby Rör AB och SBS Entreprenad AB som är entreprenörer för fjärrvärmeutbyggnad till småhus. Göteborg Energi har sedan 1998 en projektorganisation som driver företagets arbete med att erbjuda 16 000 småhuskunder fjärrvärme och bredband. De småhusområden som återstår för att uppnå målet innebär en ännu större utmaning i att utveckla nya metoder och tekniker för att kontinuerligt sänka investeringskostnaderna. Utvecklar oss gör vi även genom att snegla på andra infrastrukturbranscher för att få idéer, vilket detta projekt är ett exempel på. 2. Problembeskrivning och målsättning Många svenska fjärrvärmeföretag är mitt uppe i eller står inför fjärrvärmeutbyggnad till småhus. Kostnaderna för distributionsanläggningarna ska då bäras av så kallade värmeglesa områden, det vill säga områden med färre och mindre energiförbrukande kunder jämfört med exempelvis flerbostadshus. Ingreppet i kundernas närmiljö är också stort under anläggningstiden. Det känns angeläget att på flera håll försöka minska negativa effekter, som till exempel ett öppet schakt kan utgöra. Den tredje intressenten, jämte fjärrvärmebolaget och kunden, är våra väghållare (oftast kommunen) som också har synpunkter på byggnationen. Dessa har även ett långsiktigt perspektiv när det gäller ingreppet i gatan, gatans hållfasthet och framtida underhåll vid distributionsanläggningarna. Målsättningen är att utveckla anläggningsmetoder som uppfyller/minskar problemställningarna ovan. 3. Bakgrund Mark- och byggkostnader utgör en betydande andel av den totala kostnaden för förläggning av fjärrvärmerör 1. Enligt tidigare erfarenheter kan dessa kostnader reduceras genom att kontinuitet upprätthålls i förläggningsprocessen 2. De kan även påverkas genom att åverkan på asfaltbeläggning minskas, vilket bland annat medför reducerade kostnader för framtida underhåll. Förläggning genom att fräsa ett smalt spår i gatan istället för att gräva ett traditionellt schakt utnyttjas idag i samband med förläggning av bredband och gas bla i Tyskland och Frankrike. Metoden att fräsa och fylla spåret med en skumbetong marknadsförs bland annat som Clean-fast av Marais Groupe 3 och Eco-Trench av Solcon AB 4. Svensk fjärrvärme har finansierat ett projekt där inledande utredning av tillämpbarheten för fjärrvärmedistribution genomförts, 2004:114 EcoTrench läggning 1 FVF, Kulvertkostnadskatalog, FVF 1997:10, 1997 2 T.Gudmunsson, Rationellt byggande av fjärrvärmeledningar, FOU 2003:89, 2003 3 www.maraisgroupe.com, 2004-11-23 4 www.solcon.se, 2004-11-23 7

av fjärrvärmerör 5. Detta projekt beskriver metoden EcoTrench med syfte att särskilt analysera den skumbetong som kan användas för att fylla det frästa spåret, skumbetongens hållfasthet och termiska egenskaper. 4. Genomförande 4.1. Projektgrupp Mars 2004 bildades en projektgrupp bestående av medarbetare och industridoktoranden på Göteborg Energi samt representanter från Göteborg Energis småhusentreprenörer. En referensgrupp för Värmeglesprojektet tillsattes också. Projektgrupp Charlotte Claesson, Göteborg Energi/Chalmers Ingemar Magnusson, Göteborg Energi Lars Ljunggren, Göteborg Energi Referensgrupp Dan Ekelind, Kungälv Energi Sven Olof Persson, Falbygdens Energi Sten Bruce, Tekniska verken Linköping Maria Dahlgren, Göteborg Energi Per Jansson, SBS Entreprenad Robert Nyman, Källby Rör Utöver projektgrupp och referensgrupp har flera medarbetare på Göteborg Energi och entreprenörföretagen varit engagerade. 4.2. Förstudier Projektgruppens målsättning inledningsvis var att göra ett praktiskt prov med fräsning och igenfyllning med skumbetong för en fjärrvärmeanslutning av småhus. Syftet med projektet var inte att optimera genomförandetider eller kostnader, och analyser av dessa heller inte det primära. I projektet genomfördes förstudier bla innehållande dessa kontakter: teoriutbyte med Linköping konsultation rörtillverkare/betongleverantörer/maskintillverkare konsultation/markprover med Marais/Solcon 4.2.1. Förstudie fräsmaskin Efter en undersökning av marknaden för fräsmaskiner var de alternativ som projektet fann den franska fräsfirman Marais och en svensk gräventreprenör Grävfirma J A Lundblad 6, med fräsmaskin av märket Vermeer 7. Det visade sig att flera svenska gräventreprenörer hade ägt fräsmaskiner, men sålt dessa till utlandet för en tid sedan. 5 2004:114 EcoTrench läggning av fjärrvärmerör, resultat från FoU-projekt 2004, Göteborg Energi deltog i referensgruppen http://www.fjarrvarme.org/index.php3?use=publisher&id=1109 6 http://www.gravfirmajanlundblad.com/ 2004-11-23 8

Det är mycket som skiljer fräsmaskinerna åt, där Marais har de mest utvecklade både när det gäller fräsverktyg och hantering av massor. Bra fräsverktyg är viktigt för att få skarpa kanter utan sprickbildning i asfalten, men bör också ha egenskaper som kan hantera varierande typ av bärlager och ha rimlig ljudnivå. Marais fräsmaskiner förses med sugmaskin som samlar det damm och de massor som bildas vid fräsningen. Många kommuner ställer krav på de fordon som används vid byggnationer i centrala delar, som krav på miljöanpassning/vikt osv. Projektet hade egentligen redan innan beslutat att testa den franska fräsfirman och det beslutet stod fast efter den första förstudien av fräsmaskiner. 4.2.2. Förstudie kringfyllning Det är inte bara skydd för fjärrvärmerören som utgör gränser för läggningsdjup etc, utan även hållfastheten på spåret, som minst ska motsvara befintlig gatas. Vid användning av skumbetong kan spårets djup minskas jämfört traditionellt läggningsdjup, eftersom skumbetongens hållfasthet kan göras högre än den kringfyllning som normalt används. Grunt och smalt spår förmodas i sin tur ge skumbetongen även ekonomisk motivering. Att fylla ett traditionellt schakt med skumbetong innebär volymer som idag inte är ekonomiskt försvarbart. Skumbetongen uppges kunna ha egenskaper som gör att den härdar snabbt vilket gör spåret körbart bara på några timmar, med tillräcklig vidhäftning till manteln samt termiska egenskaper som minskar värmeförlusterna utan att riskera för hög temperatur på mantelytan. Vidare uppges skumbetong vara grävbar, en viktig aspekt för framtida underhåll. Önskade egenskaper hos skumbetong undersöktes i det tidigare FoU-projektet (2004:114). Vi fann dock inget som var konkret användbart till vårt projekt, och fortsatte därefter att själva undersöka utbudet av skumbetong. Den franska fräsfirman Marais hade en skumbetong för förläggning av kablar mm, vars recept vi inte tagit del av. Vi tittade också på en skumbetong på den svenska marknaden från Triodev, Senad LWC 8. Resultatet vi fick var vagt när det gällde svar på våra frågor om tillgång och praktisk tillämpning. 4.2.3. Förstudie rörmontage Utgångspunkten i projektet var att utnyttja kallförläggning och byggnation av fjärrvärmerören vid sidan eller ovanpå spåret. Fjärrvärmerör i form av dubbelrör, användning av så kallade elipsformade dubbelrör skulle möjliggöra ännu smalare spår. De elipsformade dubbelrörens egentliga syfte är att ge mer utrymme för svetsning mellan medierören utan att överdimensionera användningen av isolering. Förhoppningen var att hitta ett provområde med bredband i form av optofiber, vars kablage har mindre dimension. 7 http://www.vermeer.com/ 2004-11-23 8 www.senad.se 2004-12-02 9

Bild 1 Skiss över det tänkta frästa spåret optofiber 40 mm 0,4 m Skiss över det tänkta frästa spåret med elipsformat dubbelrör och bredband i form av optofiber Projektet beslutade att för provområdet låta den ansvarige entreprenören få huvudansvaret för dessa moment. I förberedelserna deltog även Kristina Lygnerud, Värmeglesdoktorand vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. 4.2.4. Förväntade fördelar Genom det frästa smala och grunda spåret fås mindre massor att hantera, mindre material för återfyllning/återställning samt mindre åverkan på befintlig gata, vilket innebär både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Genom att lägga rören grundare kan en del kollisioner med andra ledningsslag undvikas. Vid användning av skumbetong minskar värmeförlusterna något 9. Kontinuerligt byggande var en av projektplanens huvudspår, med mycket snabbt förlopp från första ingreppet i kundens närmiljö till återställning. 4.2.5. Provområde Parallellt med inhämtning av teoretiska kunskaper pågick arbetet att hitta ett lämpligt provområde. De parametrar vi ansåg viktiga för detta test var att gatan skulle vara mindre trafikerad, gärna ganska rak och cirka 100 meter lång. När vi hittat två alternativ bjöd vi in Solcon och franska Marais för att utvärdera möjligheterna att använda den franska fräsmetoden i Göteborg. Tre provgropar hade öppnats och okulär besiktning genomfördes av Marais, med ett negativt resultat. De franska fräsmaskinerna har delvis utvecklats efter franska motorvägsförhållanden, det vill säga för bärlager av betong. I Göteborg, särskilt i småhusområden, är gatorna anlagda för längesedan med bärlager byggda för hand av större stenar mm. Begränsningarna utgjordes både av fräskapacitet för sten och av bristande sugkapacitet för större stenar. Detta gjorde att projektet beslutade att anpassa fräsmetoden efter Göteborgs förhållanden istället för att anpassa testet efter den franska fräsmetoden. 9 FoU rapport 2004:114 10

4.2.6. Provfräsning Efter beslutet att förändra projektplanen kontaktades Grävfirma J A Lundblad och med deras fräsmaskin genomfördes en provfräsning i juni. Motiven till provfräsningen var främst att: - få mer erfarenhet av fräsning i praktiken, input till vidare planering - testa den svenska entreprenören för fräsning, då vi inte hade några egna erfarenheter av fräsmaskinen Vermeer - genomföra ljud- och markvibrationsmätningar För provfräsningen användes ett av SBS byggarbetsområden i Sannegårdshamnen, Göteborg. Resultaten från provfräsningen visade att fräsmaskinen Vermeer saknade vissa egenskaper vi gärna hade haft, som finare skärverktyg, miljöklass, gummerade larvfötter mm. De frästa massorna transporteras upp ur spåret med fräständerna och sedan via bandtransportör inuti maskinen till utkast på maskinens sida. 4.2.7. Erfarenheter från förstudien beslut om fortsatt genomförande Resultatet från provfräsningen gav uppfattningen att det skulle vara värdefullt att utföra ett praktiskt prov, fjärrvärmebyggnation med fräsmaskinen Vermeer från den svenska gräventreprenören på en vanlig gata. Fräshastigheten vid provfräsningen hade varit 80 m/h och med vibrationer på godkänd nivå. Denna fräsmaskin kan inte fräsa så smalt att skumbetong blir ett lönsamt alternativ, varför skumbetong uteslöts ur testet. Göteborg Energi erbjuder bredband i samförläggning med fjärrvärmen, vilket också utgjorde begränsningar för försök med mindre spårdimensioner och skumbetong i det provområde som kunde uppbådas under hösten. Projektet avvägde att utveckla fräsmaskinen avseende hantering av massor men beslöt att inte göra så eftersom det redan finns mycket modernare fräsmaskiner än denna. Fokus flyttades alltså från spåret/skumbetongen till själva fräsningen, från att analysera hållfasthet till att studera skillnad i arbetsmoment vid fräsning/kallförläggning och traditionell metod. 4.3. Fjärrvärmeanslutning Ostrongatan Provområdet Ostrongatan i västra Göteborg är en rak gata utan genomfartstrafik, kunderna utgörs av radhus. Installationen utfördes den 8-9 november 2004. Serviserna grävdes någon dag i förväg med minigrävare. Måndag förmiddag genomfördes fräsningen och enligt tidplanen skulle rören ha monterats senare samma dag och återfyllnad dagen därpå. Entreprenören utförde dock även en del av rörarbetet dagen därpå, se nedan. Själva fräsningen påbörjades klockan 9 måndag morgon. Sträckan var ca 60 m och frästes på ca 50 min, dvs hastighet ca 72 m/h. Spårets dimensioner var ca 400 mm spårbredd och ca 600 mm djup. Ostrongatan var ett exempel på gata med ett stort antal större stenar i bärlagren. Dessa stora stenar revs upp ganska bra av fräsmaskinen ur spåret, men bidrog till att markvibrationerna och ljudnivån blev avsevärt högre än vad de hade behövt vara med denna teknik. Med de förhållanden som var direkt efter fräsningen hade rören kunnat läggas ner på spårbottnen utan problem. 11

Svensk Fjärrvärme AB Värmegles 2005:22 Bild 2 Fräsning Ostrongatan Bild 3 Kartskiss Ostrongatan 14:1 18 755:373 14:2 16 12:1 12:1 14:3 14 15:5 12:2 Blåmussleg 4 6 13:1 Ostrongatan 13:2 25 13:3 27 13:4 29 23 14:5 14:4 14:8 14:6 14:7 12 10 8 6 4 15:7 15:8 15:6 15:9 15:10 12:6 2 13:6 13:5 31 33 14:9 Piggvarsgata 2 15:11 12:8 755:373 (1C) 12:7 756:243 (14) 1B 755:373 12 (1A) 10 8 Sandmussle (1) (2) 6 5:1 4 5:2 Måndag eftermiddag påbörjades rörmontaget, med rören utlagda på reglar ovanpå spåret. Enligt tidplanen skulle rören ha monterats klart under måndagen med återfyllnad och återställning dagen därpå. Entreprenören utförde dock även en del av rörarbetet dagen därpå, bland annat på grund av hantering av massorna från fräsningen (se Analys med resultat nedan). Dubbelrör (ej elipsformade) av DN 40 kallförlades, samtliga svetsar röntgades och provtryckning/läcksökning genomfördes. Förhållandena var inte de mest lämpade för kallförläggning, med några få plusgrader och tidvis regn. Anslutningen på huvudledningen som tidigare anlagts i huvudgatan utanför gjordes med en separat schaktgrop. Ledningarna mättes in, spåret återfylldes och packades under onsdagen för att senare asfaltbeläggas. 12

Bild 4 Rörmontage Ostrongatan 5. Analys med resultat Projektet har aldrig haft förhoppningen att med denna metod ersätta alla annan typ av byggnation. Det vi eftersträvar är valmöjligheter för att vid varje tillfälle kunna välja den teknik som passar bäst. Det var för oss intressant inte bara att testa ny schaktmetodik utan även att uppmärksamma de förändringar i arbetsmiljö som montage ovan mark innebär för entreprenörerna. Entreprenören fick lägga tid på att hantera massorna på sidorna av spåret, bland annat för att göra den smala gatan framkomlig. Masshantering var dock heller inget vi i projektet avsåg att utveckla för denna fräsmaskin som inte uppfyller våra normala miljökrav, så det bör heller inte påverka utvärderingen. Väsentligt är att i och med fräsning minskar mängden massor avsevärt jämfört traditionellt schakt. Som en stor del av massorna såg ut efter fräsningen på Ostrongatan skulle dessa kunna användas som återfyllning. Montaget har skett med extra kontroll i och med kallförläggningen. Ledningens larmtrådar är inkopplade på Göteborg Energis övervakningssystem och hittills har inget avvikande uppmärksammats. Svetsarna ser fördelar med kallförläggning, t ex vid blöta förhållanden, men arbetssättet bör utvecklas map metoder att torka PUR-ändar (el, varmluft mm eller t ex genom att använda rör med prefabricerade ändgavlar). Korsande kablar förutsågs vara ett problem vid denna metod då fräsmaskinen inte kan frilägga kablar utan fräser av dem som är i dess väg. På Ostrongatan passerades dock exempelvis belysningskablar utan problem, och kan läggningsdjupet minskas ännu mer med till exempel skumbetong minskar risken för kapade kablar ytterligare. Entreprenören ser stora fördelar med metoden ur trafiksynpunkt, avstängning av gata underlättas. Provområdet Ostrongatan var dock en kort och smal gata utan genomfartstrafik så framkomligheten under själva fräsningen var begränsad. Vi tycker att det i framtiden hade varit spännande att testa igenfyllning av ett fräst spår med andra material såsom skumbetong, för att ytterligare påverka återställningstiden och gatans hållfasthet. Även om massorna på Ostrongatan innehöll stora stenar så var dessa utan vassa kanter, vilket är det som är riskabelt vid användning av befintliga massor för återfyllnad. 13

5.1. Metodutformning/teknik Fräsning lämpar sig bäst den årstid då kallförläggning med dagens teknik lämpar sig minst. Frusen mark innebär jämnare motstånd för fräsningsverktygen, kall luft innebär risk för kondens och fukt i skarvar. Det finns dock teknik att skydda PUR-ändar, användes inte i detta projekt. Entreprenören ser stora fördelar i frästekniken den kalla årstiden då traditionell tjältining är kostsamt. Fräsning med separering av asfaltlagret är nödvändigt för att uppfylla miljökraven. Markvibrationer och ljudnivå blir hög vid större stenar. Detta hade undvikits om fräsdjupet minskats, såsom markförhållanden såg ut för Ostrongatan. Minskat fräs-/läggningsdjup kan fås vid användning av skumbetong. De högre värdena för ljudnivå uppvägs av att exponeringen är kortvarig. Fräsning av även spår för serviser borde vara möjligt. Att förändra arbetssätt från längre till kortare byggtider kräver även nytänkande i organisation. För att fullt utnyttja maskinens snabba hastighet krävs eventuellt mer koncentrerad personalstyrka, god organisation i arbetsflödet, goda kontakter med kommunen osv. Tidsstudier var inte relevant i detta projekt, men med fräsning finns stor potential att förbättra både tidsåtgång och metoder. 5.2. Ekonomiskt utfall Ofta blir kostnaderna då någonting testas för första gången högre än med traditionella metoder. I detta fall gör den låga tillgängligheten av fräsmaskiner det mycket svårt att göra en ekonomisk bedömning. Användning av den franska fräsmaskinen hade inneburit stora kostnader på grund av transport/ställtid. Användning av den enda fräsmaskin vi hittade på den svenska marknaden innebar avkall på modernitet och funktion, vilket även påverkade utvärdering av övriga moment (montage etc). Kostnaden för att anlita den fräsmaskin som projektet nyttjade var 22 500:- för en heldag inklusive ställtid och personal. Kostnaderna för hantering och transport av massorna minskar med minskad volym, nedan visas schematiskt skillnaden mellan fräst spår och traditionellt schakt: Bild 5 Schematisk skiss Schematisk skiss över fräst spår och traditionellt schakt, påverkan på volymen massor. Arbetet med avstängning av gata minskar, såsom hantering av plåtar, avspärrning mm. Kostnaden för asfaltåterställning minskar delvis med arean. Bredden som ska återasfalteras minskar från 2 meter vid traditionellt schakt till 1,4 meter vid denna fräsning (båda inkluderar obligatorisk kantskärning). Att använda fräsning då tjältining annars hade varit nödvändig minskar kostnaderna något (tjältining ca 100 kr/löpmeter). 14

5.3. Miljöpåverkan Vid fräsning med denna maskin blandas asfalt med övriga massor vilket vi ska undvika av miljöskäl. En fräsmaskin med förskärning av asfalt och fräsning av asfalt i maskinens framkant separat hade varit att föredra. För vägprojekt finns många typer av verktyg som river bort asfaltlagret. Kan asfalten avskiljas vid fräsningen innebär metoden flera stora miljöfördelar, såsom minde mängd massor/återfyllnadsmaterial, mindre transporter och vid användning av skumbetong även minskade värmeförluster. Vid användning av metoden vintertid medför miljövinster i form av slopad tjältining, vilken ofta utförs med dieseldrivna värmeaggregat eller kol. 5.4. Översikt En översiktlig jämförelse mellan fräsmetod och traditionell metod ges i tabell 1 nedan. Tabell 1 Översiktlig jämförelse Provfräsning Gbg Traditionell metod Fräsmetod vision" Spår/schaktdimension 1,4 m x 0,6 m 2 m x 0,6 m ca 0,5 m x 0,5 m Volym massor spår/schakt 0,84 m³/m 1,2 m³/m 0,25 m³/m Hastighet spår-/schaktframställning ca 72 m/h ca 30 m/dag uppnådd Asfaltåterställning spår/schakt 1,4 m²/m 2 m²/m 0,5 m²/m Kostnad tjältining Nej Ja Nej 15

6. Slutsatser Vi vet nu att det är fullt möjligt att på en och samma dag genomföra byggnation och återställning. Vi säger inte att det är en metod som alltid är mest lämplig, utan att med valmöjligheter kan vi kostnadsoptimera de enskilda projekten efter dess förutsättningar. Den höga fräshastigheten gör att metoden också kräver nytänkande runt arbetsorganisation och planering. Påverkan på kundernas närmiljö anser vi vara lite utredd, med denna metod kan ingreppet minskas åtminstone när det gäller tiden för de negativa effekterna av distributionsanläggningarnas byggande. Oavsett om fräsning eller annan schaktmetod används är det intressant att arbeta vidare med utveckling/användning av minskade schaktdimensioner och kallförläggning. Ytterligare att gå vidare med: - Utveckla fräsutrustning (exempelvis skära och separera asfalt, transportband mellan maskin och lastbil, materialhantering, befintliga massor, larvfötter mm) - Utveckla kallförläggning i utförandet (skyddsgavlar för PUR-ändarna, varmlufttorkning mm) - Kringfyllning skumbetong - Tillgänglighet av fräsmaskiner, motivera intresse hos entreprenörer och fjärrvärmebranschen 16