Arbetets betydelse för uppkomst av besvär i nacke, skuldror och armar

Relevanta dokument
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Kunskapsöversikter. Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog

Arbets- och miljömedicin Lund. Är det farligt med ensidigt repetitivt arbete? Kunskapsläget Rapport nr 14/2014

Gradering av evidensstyrka ABCD

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Nack- och skulderbesvär i arbetet

Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version OBS! Smärre ändringar kan komma att ske

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Belastningsergonomisk exponering hos montörer och maskinoperatörer

Bilaga till rapport 1 (10)

Påverkbara riskfaktorer för ALS

Arbets- och miljömedicin Lund

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

Radialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Evidensgrader för slutsatser

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Behandling av långvarig smärta

Manuell hantering av handhållna maskiner och verktyg bland verkstadsarbetare

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Spröda kvinnor och starka gubbar?

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

RAMP II (version 1.03)

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

Vibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 3 to Annex 1 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

Att läsa en vetenskaplig artikel

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Bilaga till rapport 1 (11)

forskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod

Instrument för bedömning av suicidrisk

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Evidensgradering enligt GRADE

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

2. Metodbeskrivning. Frågeställningar

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Design av kliniska studier Johan Sundström

Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7)

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Boendestöd En ny praktik och nya kunskaper

HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt

Application for funding from Swedish Coeliac Association Fund for scientific research

Är arbete bra för hälsan?

Stillasittande & ohälsa

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Ljusterapi vid depression

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Bilaga till rapport 1 (13)

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Att mäta samverkansamverkansenkät

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Projektplan. Mat vid fetma. 17 maj 2011

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Transkript:

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär i nacke, skuldror och armar Catarina Nordander Överläkare, docent

Vad säger vetenskapen? Vad säger lagen? Hur jobbar man praktiskt?

SBU rapport 2012 Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten En systematisk litteraturöversikt

SBU:s slutsatser Det finns vetenskapligt stöd för att följande exponeringar innebär en risk för besvär och sjukdomar i: Nacke/axlar Arbete med böjd/vriden bål Kraftkrävande arbete (lyfta, bära, skjuta, dra) Psykosocial belastning (Höga krav och/eller låg kontroll/lågt beslutsutrymme)

SBU:s slutsatser forts. Det finns vetenskapligt stöd Axlar Kraftkrävande arbete (lyfta, bära, skjuta, dra) Långvarigt arbete med datormus

SBU:s slutsatser forts. Det finns vetenskapligt stöd Armbågar och underarmar Kraftkrävande arbete (lyfta, bära, skjuta, dra) Repetitivt arbete Långvarigt arbete med datormus

SBU:s slutsatser forts. Det finns vetenskapligt stöd Handleder och händer Biomekanisk belastning (kombinationen av repetitiva handrörelser och kraft)

SBU:s slutsatser forts. Det finns otillräckligt vetenskapligt underlag rörande orsak till Generaliserad smärta Flerlokaliserad smärta Cervikobrachialt syndrom

Så blev det också med en rad exponeringar, tex arbete med armar ovan axelhöjd Och vi fann inte tillräckligt stöd för samband för någon enskild diagnos

För ingen exponering eller region fann vi att det fanns vetenskapligt stöd för att det inte finns något samband!

Dtsch Arztebl Int. 2011 Apr;108(14):238-42. doi: 10.3238/arztebl.2011.0238. Epub 2011 Apr 8. Carpal tunnel syndrome as an occupational disease. Giersiepen K, Spallek M. BACKGROUND: Carpal tunnel syndrome (CTS) has been listed since 2003 in the European Union's list of occupational diseases. In 2001, it took sixth place in frequency among all occupational diseases recognized in the European Union. METHODS: We selectively reviewed the literature on the potential causation of CTS by occupational activities. RESULTS: Repetitive manual work tasks involving flexion and extension at the wrist, forceful grip with the hand, and/or vibrations of the hand and arm, such as are induced (for example) by hand-held vibrating tools, can damage the median nerve and cause CTS. A combination of these exposures has been found to raise the risk of CTS with a more than additive effect. CONCLUSION: The causation of CTS by occupational activities, either alone or in combination with other factors, has been well documented by epidemiological data and is pathophysiologically plausible. In Germany, a physician who diagnoses carpal tunnel syndrome in an employee with a relevant, damaging occupational exposure is required to report the case to the German Social Accident Insurance. Förkortad version!

Vad visar andra översikter? Samband mellan smärta och ömhet i nacken och Repetitiva armrörelser Repetitiva armrörelser med böjd nacke Böjd nacke med statisk belastning Palmer och Smedley Scand J Work Environ Health 2007;33:165-191 Samband mellan axeltendinit och Arbete med armarna 45 uppåt Repetitiva armröreler Repetitiva handrörelser >2 tim/dag Lyft >20 kg 10 ggr per dag Van Rijn et al. Scand J Work Environ Health 2010;36:189-201

Vad visar andra översikter? Samband mellan lateral epikondylit och Att hantera verktyg som väger >1kg Lyft >20 kg 10 ggr per dag Repetitiva handrörelser >2 tim/dag Låg kontroll Låg socialt stöd Samband mellan medial epikondylit och Att lyfta >5kg 2ggr/min 2 tim/dag Lyft >20 kg 10 ggr per dag Hög handgripkraft >1 tim/dag Repetitiva handrörelser >2 tim/dag Arbete med vibrerande verktyg >2 tim/dag Van Rijn et al. Rheumatology (Oxford). 2009;48:528-36.

Vad visar andra översikter? Samband mellan karpaltunnelsyndrom och Genomsnittlig handkraft >4kg Repetitiva handrörelser Arbete med böjd handled (palmart eller dorsalt) Arbete med vibrerande verktyg A8 >3.9 m/s 2 Inget samband med psykosociala faktorer Van Rijn et al. Scand J Work Environ Health. 2009;35:19-36.

Vad visar andra översikter? Nacke/axlar Sittande arbete Böjd och vriden bål Repetitiva rörelser med extension eller flexion av nacken Arbetstid vid dator Datorutrustnings placering Arbetstillfredsställse Stress Lågt stöd från kollegor Osäkerarbetssituation Höga krav Axlar/armar Repetitiva rörelser Armarna lyfta mer än 60 (tendinit) Höga krav Stress

Vad visar andra översikter? Armbågar Tunga lyft Arbete med handverktyg som väger >1kg Repetitivt arbete Låg kotroll Lågt socialt stöd Handleder Starka handgrepp (>4kg) Repetitivt arbete Höga psykosociala krav

Hur gick det till? Projektgrupp Christer Edling (ordförande) Maria Feychting Johan Hallqvist Catarina Nordander Jorma Styf Kjell Torén Ewa Wigaeus Tornqvist Anders Norlund (projektledare) Jonas Lindblom (informatiker) Elisabeth Källgren (projektassistent) Maria Skogholm (projektassistent)

Litteratursökning 40 Kohortstudier 22 587 abstracts 897 artiklar 392 kvalitetsgranskade artiklar 2 Fall- Kontrollstudier 4 RCT-studier 22 Systematiska översikter = slutsatserna baseras på 46 studier

Granskningsmall Randomiserade kontrollerade studier Särskild SBU mall Systematiska litteraturöversikter Särskild SBU mall Prospektiva kohortstudier Egen mall Fall-kontrollstudier Egen mall Ca hälften av studierna bedömdes ha tillräckligt god kvalitet Tvärsnittstudier granskades ej, pga stor mängd studier ovan

GRADE Syntes och styrkegradering av slutsatser Starkt vetenskapligt stöd ( ) Randomiserade kontrollerade studier Måttligt starkt vetenskapligt stöd ( ) Randomiserade kontrollerade studier Begränsat vetenskapligt stöd ( ) Observationsstudier Otillräckligt vetenskapligt stöd ( )

Sänk om Brister i kvalitet, max -2 Brister i överensstämmelse mellan studier, max -2 Brister i överförbarhet, max -2 Bristande precision, max -1 Hög sannolikhet för publikationsbias Höj om Stora effekter och inga sannolika confounders, max +2 Tydligt dos-responssamband, max +1 Confounders borde leda till bättre behandlingsresultat i kontrollgruppen

Även begränsat vetenskapligt underlag är vetenskapligt! Begränsat vetenskapligt stöd ( ) Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Detta innebär att sambandet mellan exponering och effekt är vetenskapligt styrkt.

Studien har fått kritik Bengt Järvholm, Johan Hvid Andersen, Bo Veiersted LÄKARTIDNINGEN NR 25 2012 VOLYM 109 1235 Slutsatser baseras på vissa typer av epidemiologiska studier. International Agency for Research on Cancer (IARC) analyserar såväl mekanistiska, experimentella som epidemiologiska resultat. GRADE vid studier inom folkhälsoområdet har tidigare kritiserats. Uppdelningen på för många subanalyser. Rekommenderar den intresserade att läsa andra kunskapssammanställningar.

För många utfall/exponeringar? Endast studier på människor Endast prospektiva studier och fall/kontrollstudier

Vad säger vetenskapen? Vad säger lagen? Hur jobbar man praktiskt?