Faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut. Factors that affect the caring conversation with patients at the end-of-life



Relevanta dokument
Artikelöversikt Bilaga 1

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Bilaga 1. Artikelmatris

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Den implicita heteronormativiteten. The implicit heteronormativity

Främjande respektive hindrande aspekter i sjuksköterskans kommunikation med patienter inom palliativ vård.

Temalista Sophiahemmet Högskola; Vård i livets slutskede VT 2005

Tema 2 Implementering

Individens upplevelser av att leva med kronisk sjukdom. The individual experiences of one persons life living with chronic disease.

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Upplevelser av mötet i palliativ omvårdnad Experiences of the meeting in palliative caring

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor


Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

Kursplan. Psykiatri och psykiatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

Sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede

EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS BEMÖTANDE GENTEMOT OCH RELATION TILL CANCERPATIENTER I ETT PALLIATIVT SKEDE p Hälsa och samhälle

Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm.

Sjuksköterskans bemötande inom palliativ vård En litteraturstudie

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/ Beslutsdatum Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH

Att vara närstående i intensivvårdsmiljön

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

STÖDJANDE OCH HINDRANDE FAKTORER I SJUKSKÖTERSKANS SAMTAL MED SVÅRT SJUKA OCH/ELLER DÖENDE PATIENTER

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Högskolan på Åland serienummer 07/2015. Vård. Mariehamn 2015 ISSN

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!

The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Kommunikation och bemötande. Empati

Manual - en instruktion för användningen av Bedömningsformulär för klinisk utbildning (AssCE-formuläret*)

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Alla vägar bär till Rom-

Fokusområden. Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet. Att skapa sig en tydlig förståelse. Arbeta med valt fokus

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon:

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Patientens och sjuksköterskans upplevelse av vårdrelation inom palliativ vård

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö

ATT KOMMUNICERA MED SVÅRT SJUKA ELLER DÖENDE PATIENTER UR ETT SJUKSKÖTERSKEPERSPEKTIV - En litteraturöversikt

: 2( 34# 4 : 4 34# : 4 5# : 4 5# : (

Webbregistrering pa kurs och termin

Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska i den palliativa vården

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm

Bemötande av patienter med cancer inom palliativ vård

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Join the Quest 3. Fortsätt glänsa i engelska. Be a Star Reader!

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

KOMMUNIKATION I LIVETS SLUT

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Transition of care workers to assistant nurses recognition of prior learning in in-service training

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet

Quality-Driven Process for Requirements Elicitation: The Case of Architecture Driving Requirements

The annual evaluation of the Individual Study Plan for PhD students at the Department of Biochemistry and Biophysics

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Författare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Faktorer som påverkar vårdrelationen i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv

Ready for Academic Vocabulary?

Detta är Innehållsförteckningsrubrik, Times New Roman 19 pt (genereras automatiskt). Markera innehållsförteckningen

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Fysisk aktivitet och hjärnan

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone

Support for Artist Residencies

The Swedish National Patient Overview (NPO)

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Klicka här för att ändra format

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Samtal i livets slutskede sällan bota, ofta lindra alltid trösta

Samtal i livets slut

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

VÅRDANDE KOMMUNIKATION I LIVETS SLUTSKEDE

University of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar

Sjuksköterskors omvårdnad av patienter med existentiell smärta

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Förändrade förväntningar

Transkript:

Faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut Factors that affect the caring conversation with patients at the end-of-life Åsa Andersson Gunilla Voeler Sjuksköterskeprogrammet 120 p Omvårdnad 41-60 p Vt 2006 Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823 301 18 Halmstad

Titel Författare Sektion Handledare Faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut Åsa Andersson, Gunilla Voeler Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad AnneCharlotte Berggren, Universitetslektor Tid Vårterminen 2006 Sidantal 13 Nyckelord Kommunikation, palliativ vård, samtal, sjuksköterska-patient relationer. Sammanfattning Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut. Metoden bestod av granskning och analys av 17 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskans förmåga att aktivt lyssna, hennes personliga inställning till döden, utbildning i kommunikationsteknik, relation med patienten samt hennes ordval var faktorer som påverkade det vårdande samtalet. Ökad självkännedom och utbildning i samtalsteknik medverkar till att patientens behov tillfredsställs. Utbildning i kommunikation och omvårdnadshandledning kan förbättra sjuksköterskans förmåga att föra vårdande samtal med patienter i livets slut.

Title Authors Section Supervisor Factors that affect the caring conversation with patients at the end-oflife Åsa Andersson, Gunilla Voeler School of Social and Health Sciences, Halmstad University, Box 823, 301 18 Halmstad AnneCharlotte Berggren, Senior Lecturer Time Spring of 2006 Number of pages 13 Keywords Communication, conversation, nurse-patient relations, palliative care. Abstract Several patients at the end-of-life experience difficulties in communication with the caring staff. This leads to an insecure patient and unnecessary suffering. The nurse is poorly prepared to communicate with dying patients. She realizes the importance of the conversation but avoiding it because of the unpleasant feelings and anxiety the patients awaking. The patient s possibilities to express their feelings and thoughts can be prevented by the pattern of behaviour of the nurse. The aim of this study was to illustrate the factors that affect the caring conversation with patients at the end-oflife. The method consisted of 17 peer-reviewed articles, which were examined and analysed. The findings of this study shows that the ability to listen, attitude to death, education in communication skills, nurse-patient relations and the choice of words affect the caring conversation. Increased self-awareness by the nurse and education in communication skills provides satisfaction of the patients needs. Education in communication and nursing supervising improves the nurses ability to make a caring conversation with patients at the endof-life.

Innehåll Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 3 Metod 3 Datainsamling 3 Databearbetning 4 Resultat 5 Faktorer som försämrar förutsättningarna för ett vårdande samtal 5 Faktorer som förbättrar förutsättningarna för ett vårdande samtal 8 Diskussion 9 Metoddiskussion 9 Resultatdiskussion 10 Konklusion 12 Implikation 13 Referenser Bilaga 1 Artikelöversikt

Referenser 1. Widell M. Lindrande vård vård i livets slutskede. Stockholm: Bonnier utbildning; 2003. 2. Sandman L, Woods S. God palliativ vård etiska och filosofiska aspekter. Lund: Studentlitteratur; 2003. 3. Kübler-Ross E. Samtal inför döden om ängslan, fruktan och förtröstan. 2:a uppl. Falun: Bonnier Alba AB; 1992. 4. Qvarnström U. Vår död. Arlöv: Berlings; 1993. 5. Ciccarello G. Strategies to improve end-of-life care in the intensive care unit. Dimensions of Critical Care Nursing 2003;22(5):216-22. 6. Cooley C. Communication skills in palliative care. Professional Nurse 2000;15(9):603-5. 7. Edwards P. An overview of the end-of-life discussion. International Journal of Palliative Nursing 2005;11(1):21-7. 8. Higginson I, Costantini M. Communication in end-of-life cancer care: a comparison of team assessments in the three European countries. Journal of Clinical Oncology 2002;20(17):3674-82. 9. Rowe J. Self-awareness: improving nurse-client interactions. Nursing Standard 1999;14(8):37-40. 10. Kruivjer I, Kerkstra A, Bensing J, van de Wiel H. Nurse-patient communication in cancer care. Cancer Nursing 2000;23(1):20-30. 11. Dean A. Talking to dying patients of their hopes and needs. Nursing Times 2002;98(43):34-5. 12. Världshälsoorganisationen (WHO). 1990 utdrag 2006-03-05. Tillgänglig på: http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/ 13. Henoch I. Palliativ en begreppsanalys. Vård i Norden 2002;22(3):10-4. 14. Hanssen I. Kommunikation. Kap.10 I: Jahren Kristoffersen N (red). Allmän omvårdnad 2. Stockholm: Liber AB; 1997. 15. Forchuk C. Hildegarde E Peplau: interpersonal nursing theory. California: Sage Publications; 1993. 16. Eide H, Eide T. Omvårdnadsorienterad kommunikation. Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur; 1997. 17. Twycross R. Palliativ vård. Lund: Studentlitteratur; 1998.

18. Fredriksson L. Modes of relating in caring conversation: a research synthesis on presence, touch and listening. Journal of Advanced Nursing 1999;30(5):1167-76. 19. Schulman-Green D, Mc Corkie R, Cherlin E, Johnson-Hurzeler R. Nurses communication of prognosis and implications for hospice referral: a study of nurses caring for terminally ill hospitalized patients. American Journal of Critical Care 2005;14(1):64-70. 20. Martins Trovo de Araújo M, Paes da Silva M. Communication with dying patients perception of intensive care units nurses in Brazil. Journal of Clinical Nursing 2004;13:143-9. 21. Bailey K, Wilkinson S. Patients views on nurses communication skills: a pilot study. International Journal of Palliative Nursing 1998;4(6):300-5. 22. Holst M, Sparrman S, Berglund A-L. Det dialogiska förhållandet - Möten i palliativ omvårdnad vid somatiska vårdavdelningar. Vård i Norden 2003;23(2):46-9. 23. Bowles N, Mackintosh C, Torn A. Nurses communication skills: an evaluation of the impact of solution focused communication training. Journal of Advanced Nursing 2001;36(3):347-54. 24. Fallowfield L, Jenkins V, Beveridge H. Truth may hurt but deceit hurts more: communication in palliative care. Palliative Medicine 2002;16:297-303. 25. Wilkinson S. Factors which influence how nurses communicate with cancer patients. Journal of Advanced Nursing 1991;16:677-88. 26. Mc Caughan E, Parahoo K. Medical and surgical nurses perceptions of their level of competence and education needs in caring for patients with cancer. Journal of Clinical Nursing 2000;9:420-8. 27. Martins Trovo de Araújo M, Paes da Silva M, Francisco M. Nursing the dying: essential elements in the care of terminally ill patients. International Nursing Review 2004;50:149-58. 28. Sivesind D, Parker P, Cohen L, Demoor C, Bumbaugh M, Throckmorton T, et al. Communicating with patients in cancer care; what areas do nurses find most challenging? Journal of Cancer Education 2003;18(4):202-9. 29. Clover A, Browne J, Mc Erlain P, Vandenberg B. Patient approaches to clinical conversations in the palliative care setting. Journal of Advanced Nursing 2004;48(4):333-41. 30. Friedrichsen M, Strang P, Carlsson M. Cancer patients interpretations of verbal expressions when given information about ending cancer treatment. Palliative Medicine 2002;16:323-30. 31. Salander P, Spetz A. How do patients and spouses deal with the serious facts of malignant glioma. Palliative Medicine 2002;16:305-13.

32. Mok E, Chiu P C. Nurse-patient relationships in palliative care. Journal of Advanced Nursing 2004;48(5):475-83. 33. Wilkinson S, Bailey K, Aldridge J, Roberts A. A longitudinal evaluation of a communication skills programme. Palliative Medicine 1999;13:341-8. 34. Wilkinson S, Gombles M, Roberts A. The essence of cancer care: the impact of training on nurses ability to communicate effectively. Journal of Advanced Nursing 2002;40(6):731-8. 35. Willman A, Stoltz P. Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur; 2002. 36. Kolf J. Tröst och omvårdnad i livets slutskede. Lysekil: Slussens Bokförlag; 2001.