MINNESANTECKNINGAR 1 (5) MILJÖENHETEN Magnus Svensson Samverkansmöte om kommunernas miljötillsyn inom jordbruket Närvarande: Svante Larsson, Maria Lundin, Marianne Lidman Hägnesten (Västerås), Ulf Björkman (Kungsör), Agneta Lenngren (V-dala), Carina Rosendahl, Erik Munktell (Surahammar), Ulrika Vinberg (MDH), Eva Bohman (Arboga), Kristina Storfors (Köping), Gun Skarin (Hallstahammar), Susanna Vesterberg, Britt Halling, Gunnel Wikander, Magnus Svensson och Petra Karlsson (Länsstyrelsen). 1. Handläggarträff om växtnäring och vatten Britt Halling summerade kortfattat förra träffen som ägde rum 20091020. Denna träff var mer av en föreläsningsdag med fokus på olika aspekter av växtnäring, övergödning, vatten och jordbruk. Föredragshållare på denna träff var Magnus Svensson (vattendirektivet, miljötillståndet i länets vatten), Martin Larsson (VM; övergödning och åtgärdsprogrammet, åtgärder mot växtnäringsläckage från jordbruk), Gunnel Wikander (växtnäring), Maria Henriksson-Nordbäck (tvärvillkor) och Johannes Eskilsson (Jordbruksverket; på gång från Jordbruksverket, nya regler). Västerås vill att fokus på dagens träff ska vara en diskussion om vilka projekt som gruppen kan jobba med och hur vi kommer vidare i jobbet att minska övergödningen i våra vattendrag. 2. Arbetet med miljötillsyn och jordbruk i kommunerna Arboga Har inte särskilt många tillstånds- eller anmälningspliktiga lantbruk i kommunen, just nu tillsyn över 6 st. Tillsynen över jordbruk har tidigare legat på de som hade djurskyddstillsynen, men efter att dessa flyttat till Länsstyrelsen är arbetsuppgiften ganska ny för inspektörerna. Köping Liknande situation som i Arboga, djurskyddarna kan gårdarna bäst. För närvarande arbetar man mest med egenkontrollstillsyn. B- och C-jordbruk planeras dock att besökas, en C-anläggning är bokad för besök nästa vecka. LRF:s egenkontrollmaterial, Miljöhusesyn, rekommenderas för att sätta sig in i jordbrukstillsyn. Aktuell fråga har varit dispenser för spridning av gödsel på snötäckt mark. Den blöta hösten gjorde åkrarna icke körbara och den långa snöiga vintern gjorde läget akut. Inga dispenser gavs. Lösningen fick bli att försöka hitta lagringsplatser på
MINNESANTECKNINGAR 2 (5) andra jordbruk. En del tomma brunnar finns faktiskt att tillgå. Ansvar att skaffa utrymme ligger på lantbrukaren. Diskussioner med lantbrukare har också förts för att försöka hitta lösningar på hur situationen ska kunna undvikas i fortsättningen. Förslag har bla varit att använda lättare maskiner och system med tankar och slangar vid sidan om åkrarna för att kunna sprida även under blötare perioder. Detta hade troligen inte räckt som lösning den här säsongen. Vem är ansvarig för att gödselbrunn på nedlagt lantbruk är godkänd? De flesta närvarande anser att det är lantbrukarens ansvar att se till att den plats han använder för lagring av gödsel är tät och godkänd. V-dala Har djurskyddsinspektörerna kvar i Avesta. Arbetet fortgår och förra året gjordes inspektioner på 40 gårdar. Större gårdar med spannmålsodling eller djurhållning har prioriterats och 40 inspektioner planeras även i år. Arbetet med tillsyn på jordbruk har även samordnats geografiskt med inventering och tillsyn på enskilda avlopp. Det finns vinster med att gå fram samtidigt på båda dessa områden (inte minst pedagogiska). V-dala använder en checklista med punkter för de olika områdena man inspekterar, bekämpningsmedel, cisterner o dyl. Växtnäring finns med i checklistan men bara i begränsad omfattning. Man vill utveckla frågeställningarna kring växtnäring och diskussioner pågår internt. Fråga: Hur kan man definiera en avvikelse avseende växtnäringsläckage? Förslag på en avvikelse är att exempelvis kolla om det finns en plöjd piss ut genom en skyddszon som ett exempel på avvikelse som inte borde finnas. Detta bör kunna anses ovarsamt. Det är dock svårt juridiskt att definiera en sådan avvikelse eftersom det inte finns regler kring sådant, men de allmänna hänsynsreglerna skulle kunna användas i sammanhanget. Surahammar Har varit ute en del, särskilt i samband med dispensansökningar. Surahammar ligger ej inom nitratkänsligt område. De arbetar mest med händelsestyrd tillsyn. De senaste tre åren har dock samtliga C-jordbruk besökts. Ett aktuellt ärende just nu är en ansökan från lantbrukare som avser sprida gödsel inom vattenskyddsområde. Han söker tillstånd för tre år, men kommunen har hittills bara beviljat ett års tillstånd. Anledningen till detta är att skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet revideras. Lantbrukaren har överklagat. Markkartering och plan för spridning har gjorts. Kungsör Stora genomgångar har gjorts 2003 och 2004. Ca 100 aktiva jordbruksföretag finns i kommunen enligt SCBs listor. De undrar om det bara är C-jordbruk som ska prioriteras? Kungsör anser att det är viktigt att det råder samsyn och att tillsynen över jordbruk blir mer enhetlig över hela länet. Fråga: Finns det en gemensam checklista som kan användas? V-dala har en egen. En checklista med tillhörande bedömningsgrunder har också tagits fram inom ett tillsynsprojekt i länet 2006/2007 tillsyn enligt MB vid lantbruksföretag utan
MINNESANTECKNINGAR 3 (5) djurhållning. Projektet inriktades på bekämpningsmedelshantering men även övriga kemikalier och avfall ingick. Projektmaterialet finns tillgängligt på Länsstyrelsens hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/amnen/miljo/tillsynsvägledning/lantbru ksproj.htm På Länsstyrelsens hemsida finns också ett förslag till länspolicy för lagring av stallgödsel som togs fram av en arbetsgrupp 2007. Avfallsfråga Hur brukar avfall hanteras? Vissa lantbruksförsäkringar innefattar en avfallsförsäkring. Genom denna ordnas med hämtning av det mesta av det avfall som uppkommer på ett jordbruk. Hallstahammar Efter att djurskyddet flyttades till Länsstyrelsen har inspektören fått tillsyn över hälsoskydd och livsmedel och har inte hunnit med så mycket tillsyn av jordbruket. Kommunen har väldigt många hästgårdar och har haft en minskning av antalet övriga djurgårdar. Västerås Bedriver regelbunden tillsyn av B- och C-gårdar. Har även haft projekt med tillsyn över U-anläggningar. Just nu har de ett aktuellt fall där en lantbrukare saknar godkänd plats för lagring av gödsel. Just nu lagras gödsel i en grop som för närvarande bara ser ut som en hög pga att den är överfull. Täthet, funktion och konstruktion kan ej kontrolleras. Lantbrukaren har förelagts med vite, men har överklagat vitet. Inspektörerna har problem med att kommunicera med lantbrukaren eftersom han inte dyker upp på uppgjorda möten eller är nåbar. Lst Gunnel presenterade lite av varje som är aktuellt på Landsbygdsenheten. Jordbruksverket har skickat handlingsprogram för att minska utsläppen växthusgaser och förluster av växtnäring från jordbruket för samråd. Svarstiden var mycket kort. Länsstyrelserna i regionen tillsammans med Vattenmyndigheten gjorde ett gemensamt svar. I handlingsprogrammet finns bl.a. förslag om att stallgödsel på andra hästhållande företag än jordbruk ska regleras av spridningsföreskriften. Kurs i växtnäring inom Greppa Näringen-projektet har hållits i Dingtuna. Handläggare från Örebro och Magnus lånades in. Andra kurser som är på gång: Tvärvilkorskurs för hästägare med jordbruk, samt studieresa till Bornsjön (18 maj), ett område där man har experimenterat med åtgärder mot näringsläckage (strukturkalkning och en fosfordamm). De planerar också en kurs om stallgödselspridning och de nya spridningsreglerna inom nitratkänsligt område. Detta är kurser för jordbrukare men inspektörer är välkomna med i mån av plats. Det gäller också behörighetskurserna för bekämpningsmedel som anordnas i början av varje år. I den nya föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket (SJVFS 2004:62 senast ändrad 2010-03-29) har det gjorts ganska många ändringar i villkoren för gödselspridning
MINNESANTECKNINGAR 4 (5) inom nitratkänsligt område. De nya reglerna kan innebära att behovet av lagringskapacitet ökar. Lst - Magnus nytt sen senast inom vattenförvaltningen är att Miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram nu är beslutade (december 2009). Normerna är nu skarpa vilket betyder att myndigheter och kommuner är ansvariga för att god ekologisk och kemisk status ska ha uppnåtts 2015 eller 2021 (i de flesta fall). I nuläget uppnår endast 20 % av vattenförekomsterna i länet god ekologisk status. Åtgärdsprogrammet är bindande och ska beaktas i tillsynen gäller prioritering vid arbete med enskilda avlopp och tillsyn av jordbruk. Frågor rörande egenkontroll och jordbruk utreds just nu. Enligt artikel 9 i vattendirektivet ska vattentjänster bekostas av vattenanvändarna (i enlighet med PPP), dvs kostnaden för övervakning av vattenkvalitet ska ligga på de som påverkar den. Reningsverk och industrier med utsläpp till vatten bekostar miljöövervakning inom den samordnade recipientkontrollen. Borde kanske större jordbruk ingå i den samordnade recipientkontrollen? Lst Susanna vattenfunktionen jobbar med att ta fram detaljerade delåtgärdsprogram för vattenförekomster på avrinningsområdesnivå. För att kunna börja med åtgärder behövs mycket noggrannare utredningar på vattenförekomstnivå. Rapporter kommer att tas fram. En projektgrupp har börjat med Köpingsåns avrinningsområde som ett pilotområde för detta. Sjön Glåpen kommer att bli första exemplet. Till detta behövs hjälp och samarbete med kommunerna utredningarna måste bli användbara. Synpunkt angående åtgärder: Att bedriva tillsyn bör inte räknas som åtgärd, åtgärder bör konkretiseras t.ex. att anlägga skyddszoner, våtmarker osv. Just nu finns en brist på tydliga verktyg för att jobba med åtgärder. 3. Gruppdiskussion Allmän synpunkt: Verktyg för att arbeta med tillsyn avseende näringsläckage saknas. Fråga: Är det näringsläckage som ska vara huvudfokus för arbetet med tillsyn inom jordbruk? Lst: Flerårsplanen för tillsynsvägledning är ganska fokuserad på detta. Näringsläckage bör ha hög prioritet. Tvärvillkor, vad förväntas av kommuner? Avvikelse, vad är en avvikelse avseende näringsläckage? Hur ska sådana definieras? Vilka krav ska/kan vi ställa? Användning av nedlagda gårdars gödselbrunnar för lagring av gödsel, vad gäller? Lantbrukaren svarar för att brunnen är godkänd. Checklista Kan den förbättras med avseende på näringsläckage?
MINNESANTECKNINGAR 5 (5) Hästgårdar Vad gäller egentligen? Gödselplatta, måste sådan finnas? Handläggare har sett exempel på väldigt dålig lagring av gödsel på hästgårdar. Föreskrifterna 2004:62 gäller bara jordbruksföretag. Allmänna hänsynsreglerna kan dock användas för att förelägga om förbättrad lagring av hästgödsel på hästgårdar som inte är jordbruksföretag. Se förslag till länspolicy för lagring av stallgödsel. Förprövning av djurstallar, kommunerna får dessa ärenden för kännedom från Länsstyrelsen. Det framfördes att det är ett bra sätt för kommunerna att få kännedom förändringar på gårdar med <100 de, har de t.ex tillräcklig lagringskapacitet? Rutiner för rapportering av avvikelser från tvärvillkor Kan rapportering förenklas? 4. Examensarbete om gödsel (Ulrika Vinberg, MDH) Ulrika har påbörjat ett examensarbete om övergödning i Mälaren med fokus på stallgödselspridning. Projektet ska kartlägga spridning av gödsel vid olämpliga tidpunkter vid Sagån och även om gödsel spridits vid tidpunkter med mycket nederbörd. Projektet ska försöka ta reda på i vilken storleksordning detta bidrar med näringsläckage och om detta är ett problem. 5. Till nästa träff Frågor som behöver diskuteras och jobbas vidare på: VMs delåtgärdsprogram, pilotprojekt Köpingsån och Glåpen. Surahammar, Köping och Skinnskatteberg kommer att bjudas in till ett särskilt möte om detta. Susanna återkommer.gruppen tar fram förslag på frågeställningar som sedan diskuteras vidare i samverkansgruppen, t.ex: Åtgärder? Vad är en avvikelse? Vilka krav kan egentligen ställas (har vi tillräckligt underlag)? Vilka verktyg har vi för att förhindra näringsläckage från jordbruket? Preliminärt datum för nytt möte: torsdag 16/9 (före älgjakten) Antecknat: Magnus Svensson