Vad är på gång? Utveckling på området kvalitetssäkring. Ole Karlsson



Relevanta dokument
Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi

Datum: Giltighetstid Upphör vid slutet av 2018

NORDTEK Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH

Auditering av högskolornas kvalitetssäkringssystem

Utvecklingsarbete vid ÅA. Kvalitetsledningssystem

NYTT NATIONELLT KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR UTBILDNING. Vad händer på nationell nivå? Anne Persson Dekan. Bild 1

Policy för kvalitetsarbetet

Auditering av högskolornas kvalitetssäkringssystem

Att synliggöra kvalifikationer

Rapport 2013:13 Mål och strategier för Universitetskanslersämbetets utvärderingsverksamhet

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Riktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad. Beslutat av rektor , dnr L 2017/178.

Auditeringshandbok för högskolornas kvalitetssystem för åren Publikationer av Rådet för utvärdering av högskolorna

Rådet för utvärdering av högskolorna Verksamhetsplan

Sammanfattning. Utgångspunkter för kvalitetssäkring vid universiteten

UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena?

Linköpings universitet

Studieplan för informationskompetens de finländska universitetsbibliotekens gemensamma projekt

Torgmötet

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

Trackit. Koppling till kvalitet och. kvalitetssäkring av utbildning. Liselott Lycke

Från Bologna till Borås Viktig information för dig som studerar vid Högskolan i Borås

Högskolans perspektiv på kvalitetskriterierna

Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning, U2015/1626/UH

Tack för alla motioner!

Sammanfattning av slutrapport om projektet Utvärdering av gemensamma nordiska masterprogram

AUDITERINGSHANDBOK FÖR HÖGSKOLORNAS KVALITETSSYSTEM FÖR ÅREN

Ny tränarutbildning för junior- och seniortränare En konsekvens av innehållet i Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU)

Beredning av utvärderingsplan för utbildningen. Heidi Backman

System för säkring och utveckling av kvalitet

KVALITETSARBETE VID KFS KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS BEREDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ (KF BUGA)

Rapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut?

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för Verksamhetsstöd vid Högskolan i Borås

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle.

Välkomna till stormöte!

Statsrådets förordning

Riktlinjer för studentinflytande vid Högskolan i Halmstad Ändring av Beslut av rektor , Dnr

SUHF:s ställningstagande i fråga om nationellt kvalitetssystem för högre utbildning. Åsa Kettis

Er referens/dnr: Stockholm Dnr. U2015/1626/UH

Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande Förslag i Remisspromemoria

Planering och förverkligande av gemensamma/dubbla examina

Gemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning.

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova

Planering och förverkligande av gemensamma/dubbla examina

Planering och förverkligande av gemensamma/dubbla examina

Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna

Riktlinjer för validering av ej programbaserad utbildning som kan leda till examen

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15

STUDERANDE SOM SAMHÄLLSAKTÖR

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning?

Åsa Ekberg & Christer Bergqvist

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium

Utvärdering av kvaliteten i universitetets utbildningar en metod och vägledning

Allmän presentation av kriterierna och verkställandet av självvärdering

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI

Kommittédirektiv. Pedagogisk förnyelse av den högre utbildningen. Dir. 2000:24. Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 2000.

Utvärderingsplan för utbildningen Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:15

Nordisk studiestödskonferens den 6-9 juni 2006 i Åbo, Finland

Universitets- och högskolerådet

Kvalitetsgranskning och uppföljning av utbildning vid Samhällsvetenskapliga fakulteten

Följebrev till Proposition 6: Medlemskapsansökan i LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

Auditering av kvalitetssäkringssystemet vid Åbo Akademi

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

LMS110, Människa, natur och samhälle för lärare 1 30 högskolepoäng

Europaparlamentets resolution om universitet och högre utbildning i ett europeiskt område för kunskap (2001/2174(INI))

Program för kvalitetsarbetet vid Högskolan i Gävle Fastställt av Högskolestyrelsen Dnr HiG 2012/1613

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

HÖGSKOLAN I BORÅS Forsknings- och utbildningsnämnden Ulrika Bernlo, sekreterare FOU 2014/10 1(5) Tid: kl

Direktiv för utvärdering av program inom SLU:s fortlöpande miljöanalys

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse

Implementering av Umeå universitets kvalitetssystem på grund- och avancerad nivå vid teknisk naturvetenskapliga fakultet.

Internationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter

Bologna: mål och betyg för SU:s studenter

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

TEMA: VÄGLEDNING, GENOMSTRÖMNING OCH RETENTION

Regeringens skrivelse 2015/16:76

UFV 2015/475. Uppdrag om att utforma en modell för systematisk utbildningsutvärdering. universitet. Direktiv. Beslutade av rektor

Delegeringsordning PKLC

Anna Fredriksson KONSTSKOLAN FÅR INTE VARA FEGIS

Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen

Referensramen för examina inom högskolan och SeQF. Janerik Lundquist

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN

ASIN och EU 2016 utvecklingen inom studiesto ds- och utbildningsområ det

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Mötesanteckningar från Universitetskanslersämbetets insynsråd

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Sammanfattning. 1. Inledning

S2EUS Masterprogrammet i Europakunskap, 120 högskolepoäng

RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN FÖR PERIODEN OCH HÖGSKOLANS RESURSER FÖR 2004

KALLELSESIDA Kommungården, sessionssalen

SS-EN ISO 22870:2006. In vitro-diagnostik Patientnära analyser (PNA) Krav på kvalitet och kompetens

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Transkript:

Vad är på gång? Utveckling på området kvalitetssäkring Ole Karlsson

Förkortningar EHEA European Higher Education Area ENQA the European Association for Quality Assurance in Higher Education

Bolognaprocessen Europeisk utveckling Den officiella målsättningen är inte att skapa ett homogent utbildningssystem Istället betonas åtgärder som underlättar jämförbarheten Kvalitetssäkringen (QA) har fått en stor roll i undervisningsministrarnas slutkommunikéer som avslutar varje uppföljningsmöte.

Europeisk utveckling (forts) Kvalitetssäkring i slutkommunikéerna Bologna (1999) Europeiskt samarbete inom QA centralt i utvecklingsarbetet EHEA år 2010. Prag (2001) Behovet av gemensamt godtagbara kriterier inom QA betonades. Berlin (2003) Grundkriterier för QA fastställdes. ENQA fick i uppdrag att utveckla noggrannare riktlinjer. Bergen (2005) ENQAs riktlinjer godkändes. Högskolornas roll inom QA lyftes fram. Ett register för utvärderingsorganisationer skall byggas upp.

Europeisk utveckling (forts) ENQA bildades år 2000 för att koordinera och utveckla europeisk kvalitetssäkring. Organisationens medlemmar består av nationella utvärderingsorgan. De nationella utvärderingsorganen upptas i ENQA såvitt de fyller kraven som fastställts i publikationen Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area Publikationen är central eftersom den även fastställer riktlinjer för högskolornas kvalitetssäkring

Utgångspunkter i Finland Universitetslagen ställer krav på att Hög internationell kvalitet nås inom forskning, utbildning och undervisning Högskolorna utvärderar sin egen verksamhet för att bedöma hur verkningsfull den är Högskolorna deltar i externa utvärderingar Högskolorna offentliggör utvärderingarnas resultat Rektorsrådets manifest (december 2005) Universiteten åtar sig att utveckla heltäckande kvalitetssäkringssystem

Nationella utvärderingsorgan Rådet för utvärdering av högskolorna (Utvärderingsrådet) Utvärderar utbildning och administration, helhetsbedömning av högskolor Finlands medlem i ENQA Finlands Akademi Utvärderar forskningsområdet Undervisningsministeriet Resultatstyrning Utredningar och riktade utvärderingar Ekonomiska, sociala och arbetsmarknadspolitiska effekter Bildningsmässiga och kulturella verkningar

Finlands policy för kvalitetssäkring År 2004 framställde en UVM-arbetsgrupp ett betänkande om kvalitetssäkring Det konstaterades att en ny struktur behövs för att Finland skall uppfylla kraven inom det europeiska samarbetet (=kraven i ENQAs publikation) En modell till ny struktur ingick i betänkandet. Modellen godkändes av universiteten. Strukturen betonar fyra begrepp: Kvalitetssäkringssystem (högskolans ansvar) Auditering (utvärderingsrådets ansvar) Utvärderingsrådets oberoende (UVM/riksdagens ansvar) Betonad roll för kvalitetssäkring i mål- och resultatstyrningssystemet (UVMs ansvar)

Kvalitetssäkringssystem I litteraturen finns olika tolkningar för hur ett kvalitetssäkringssystem skall definieras Utvärderingsrådet skriver in såväl uppföljning av verksamheten som utveckling av verksamheten i begreppet Systemet skall redogöra för bl.a. målsättningar för kvalitetssäkringen metoder för att uppnå målsättningarna hur resultaten av verksamheten bedöms hur utvärderingsresultaten beaktas Kriterier för systemet och för hur systemets funktion skall bedömas har fastställts i auditeringshandboken (bilaga)

Kriterier för kvalitetssäkringssystemet Fylla europeiska kriterier Del av styr- och ledningssystemet Täcka högskolans hela verksamhet Inordnas i den normala verksamheten Vara kontinuerligt Vara dokumenterat Alla medlemmar av högskolesamfundet skall kunna delta i kvalitetsarbetet

Ny ingrediens: Auditering Med auditering avses en extern utvärdering av högskolans kvalitetssäkringssystem Utvärderingsgruppen utses av Utvärderingsrådet Utvärderingsgruppen följer ett fastslaget protokoll En godkänd bedömning ger högskolan rätten att använda Utvärderingsrådets kvalitetscertifikat

Auditering (forts) Processen fokuserar på två nivåer Högskolans kvalitetssäkring som helhet Högskolans grundläggande uppgifter med fokusering på den examensinriktade utbildningen Processen bedömer kvalitetsäkringssystemets omfattning (processer i användning) metoder för uppföljning, utvärdering, utveckling (processernas uppbyggnad) funktionsduglighet (ändamålsenlig information) öppenhet (tillgänglighet för olika intressentgrupper) slagkraft (användningsgrad vid enheterna) effektivitet (bevis för att systemet ger resultat)

Målet är att säkerställa Auditering (forts) att högskolan har ett stabilt kvalitetssäkringssystem, som stöder en fortgående utveckling av verksamheten att systemet är ändamålsenligt att systemet leder till utvecklingsåtgärder att systemet är internationellt pålitligt Alla högskolor skall auditeras före år 2010, tidpunkten för Åbo Akademi inte fastställd (troligtvis 2008/2009)

Utvärderingsrådets oberoende Ett viktigt krav i ENQAs kvalitetskriterier är att det nationella utvärderingsrådet är en oberoende organisation I Finland hör Utvärderingsrådet under UVM, vilket har väckt kritik. En arbetsgrupp har tillsatts för att granska nuläget. Med största sannolikhet kommer rådet att bli en självständig organisation. Ett annat problem som arbetsgruppen utreder är förhållandet mellan rådet och Finlands Akademi.

Mål- och resultatstyrning Det är svårt att utveckla kvalitativa mätare för mål och resultat UVM har inte meddelat om att auditeringsresultatet skulle ge några ekonomiska fördelar eller nackdelar Satsning på kvalitetsenheter - exempelvis inom grundutbildningen delade 20 enheter på 6 miljoner euro under perioden 2004-2006