Den offentliga marknaden

Den Offentliga Marknaden 2011 1 2011 Den offentliga marknaden RESEARCH

2011 Den offentliga marknaden Text och research: Svante Hjukström & Hans Perkiö Övriga skribenter Johan Delby Mats Edman Anna-Lena Immo Måns Wikstrand FORM Tomas Backelin Utgivare Dagens Samhälle AB 1

Innehåll Introduktion till rapporten... 3 En marknad värd 820 miljarder... 6 Offentlig marknad och offentligt näringsliv...6 de största företagen... 8 100-i-topp-företagen...8 De är mest beroende av offentlig marknad...13 Byggjättarna drar in mest pengar...15 utveckling och trender...16 Friskolereformen banar väg...16 LOU en omtvistad lag...17 Välfärdsföretagen etablerar sig...18 De stora blir allt större...19 Spaning in i framtiden...20 Internationalisering...21 Branscherna...21 BRANSCHer offentliga verksamheter...22 Skola och barnomsorg... 22 Omsorg...24 Sjukvård...26 Kollektivtrafik...27 Ambulanssjukvård,... 29 sjuktransporter... 29 Färdtjänst, skolskjutsar... 30 Läkemedel...31 Avfallshantering...32 BRANSCHer övriga verksamheter...34 Bygg... 34 Lokaluthyrning...36 Informationsteknik (IT)...36 Livsmedel, måltider...37 Städning och service... 38 Bilar... 39 Tvätteritjänster... 40 branscher övrigt...41 Bemanning...41 Konsulter arkitekter...41 Konsulter revisionstjänster...42 Medicinsk teknik...42 Tandvård...43 Energi...43 Försvarsmateriel/vapen...43 Resor...44 Telekom...44 Övriga...44 ROT och RUT...44 Den ideella sektorn...45 Riskkapital bolagen...47 Det offentliga näringslivet...49 Staten är kapitalisten nummer ett...50 Kommunernas och landstingens företag...53 Så har vi räknat metodik...58 Tillvägagångssätt och källor...58 Så räknade vi fram de 820 miljarderna...58 Några jämförelser...60 Källor av särskilt intresse...61 Textförfattare (om ej annat anges): Svante Hjukström & Hans Perkiö

Den Offentliga Marknaden 2011 3 Introduktion till rapporten Denna rapport, Den offentliga marknaden 2011, är den första i sitt slag i Sverige. Trots marknadens enorma omfattning, både i pengar och antal människor som den sysselsätter, är den minst sagt dåligt genomlyst. Ett mödosamt arbete under flera månader ligger bakom. Projektet har initierats av undertecknad, men för det praktiska arbetet svarar Dagens Samhälles researchgrupp och våra ekonomireportrar. Jag vill särskilt framhålla de researchinsatser som journalisterna Svante Hjukström och Hans Perkiö svarat för. Den offentliga marknaden 2011 bör ses som ett ambitiöst försök att kartlägga denna marknadsplats och dess delmängder. Eftersom statistiken är bristfällig och aktuella vetenskapliga studier saknas har Dagens Samhälle haft en grannlaga uppgift. Vi gör inte anspråk på att vara heltäckande eller vetenskapliga. Felaktigheter kan finnas. Den uppmärksamme får gärna påpeka sådana brister för oss. Statskontoret presenterade i oktober 2011 en rapport med rubriken Den offentliga sektorns utveckling. Det går inte att utvärdera den offentliga sektorns verksamheter på ett jämförbart sätt, enligt Statskontoret som skriver att det finns en brist på samlade och jämförbara data för en beskrivning av produktivitet, kvalitet och effekter. Undantag finns, exempelvis SKL:s Öppna jämförelser. Det är dock i grunden samma slags kritik som framfördes i den omdiskuterade SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser. I researcharbetet med Den offentliga marknaden 2011 har vi stött på likartade problem. Vad menar vi med den offentliga marknaden? Det är i huvudsak fråga om offentliga medel som används för att göra affärer med en mängd olika företag i alla tänkbara branscher. Vi har summerat totalvärdet av samhällets upphandling, inköp och finansiering av varor och tjänster. Vi har även inkluderat det offentliga näringslivet, det vill säga de över 2000 olika aktiebolag som drivs av stat, kommuner och landsting. Vi har också tagit reda på vilka de största privata aktörerna är. Kartan över den offentliga marknaden har klarnat. Ändå finns det ingen myn-

Den Offentliga Marknaden 2011 4 dighet som kan ge medborgarna tillfredsställande svar om den offentliga marknaden, eftersom den inte har kartlagts fullständigt. Följden är att skattemiljarder riskerar att hanteras utan tillräcklig kontroll, uppföljning och efterkalkyl. Allmänhetens insyn, och även politikernas, är begränsad. Bristande kontroll kan dölja misshushållning med gemensamma medel, eller korruption. Dagens Samhälle har inte fått fram allt, långtifrån, men vi kan se att växelverkan mellan det offentliga och privata är mer omfattande än vad folk känner till. Många reagerar med ett åfan när vi redovisar följande: Hälften av statens, kommunernas och landstingens samlade utgifter (exklusive transfereringar) spenderas på att köpa varor och tjänster från näringslivet. Den offentliga marknaden har ett värde på 820 miljarder (inköp som görs av myndigheter och offentligt ägda företag), pengar som blir omsättning i huvudsakligen privata företag. 820 miljarder är faktiskt 60 miljarder högre än kommunernas och landstingen samlade intäkter! Somliga brukar raljera om den ofantliga sektorn. Man kan lika gärna tala om en ofantlig, skattefinansierad, konjunkturokänslig inhemsk marknad som är vidöppen för det privata näringslivet. Ett ankare i en turbulent ekonomi. Nästan halva den statliga och kommunala sektorns budget exklusive transferingar (500 av cirka 1 000 miljarder) skickas vidare till näringslivet via upphandling, inköp och finansiering av välfärdsproduktion. Resterande 500 miljarder används huvudsakligen till de offentliganställdas löner. Det senaste året har ordet vinstöverföring dykt upp i debatten om friskolor och privat drift av skattefinansierade vårdtjänster. Vinstöverföring är inget företagsekonomiskt vardagsbegrepp. Snarare ett politiskt hitte-på-ord som antyder att något skumt är i görningen. Men det handlar om att företag som jobbar med offentliga uppdrag kan tjäna pengar, gå med vinst. I sammanhanget kan man notera att ungefär lika mycket pengar som går till välfärdsföretagen (skola, vård och omsorg) används för att köpa relaterade välfärdstjänster som skolskjuts, läromedel, färdtjänst, ambulans, läkemedel, tandvård och medicinsk teknik utan att det förs någon diskussion alls om vinster. Kanske beror det på att vinstöverföring förekommer i alla delar

Den Offentliga Marknaden 2011 5 av den offentliga marknaden sedan urminnes tider. Om offentliga sektorn inte ska tillverka allting själv måste man förhålla sig realistisk till vinsten. Den är inte enda drivkraften, men är grundförutsättningen för att företag ska kunna utvecklas och överleva. Även om det offentliga skulle producera precis allt i egen regi förutsätter det vinstrika företag i näringslivet. Det är nämligen företagen, och deras anställda, som är basen för i stort sett alla skatteintäkter. Utan företagen blir det inga inkomstskatter, arbetsgivaravgifter eller löner till momsbelagd konsumtion. En intressant fråga är hur stor den totala vinstöverföringen är från det offentliga till det privata. Hur stor vinst gör näringslivet på offentliga uppdrag? Enligt SCB uppgick den genomsnittliga rörelsemarginalen (före skatt och avskrivningar) i hela näringslivet 2007 2009 till drygt 10 procent av omsättningen. Leverantörerna på offentliga marknaden har sannolikt liknande vinstmarginaler. Dagens Samhälle skattar därför den årliga vinsten i det privata näringslivet på offentliga uppdrag till 75 85 miljarder kronor. Ett enormt belopp, javisst. Men 2010 hade exempelvis de statliga koncernerna en genomsnittlig vinstmarginal på 17 procent och statens affärsverksamhet tjänade 80 miljarder på marknaden. Politiken måste kunna stå till svars för alla miljarder de kontrollerar. Därför behövs en professionell uppryckning när det gäller regler, kontroll, uppföljning och statistik för den offentliga marknaden. Det är även angeläget att privata företag som får leverera på den offentliga marknaden öppet redovisar sina affärer. Med stor sannolikhet kommer politikerna att tvingas engagera sig betydligt mer i upphandling, inköp och finansiering. Ju mer som läggs ut på entreprenad, desto viktigare att kunna följa och utvärdera hur pengarna används. MATS EDMAN Chefredaktör/vd Dagens Samhälle

Den Offentliga Marknaden 2011 6 En marknad värd 820 miljarder Den offentliga sektorn och det privata näringslivet är intimt sammanflätade. Ur produktionen tas skatterna som finansierar det offentliga. Och kommuner, landsting och stat köper varje år varor och tjänster för enorma belopp av företagen. Någon samlad bild har hittills inte funnits. Med den här rapporten försöker Dagens Samhälle fylla kunskapsluckan. Vi har beräknat hur mycket det offentliga köper varor och tjänster för av det privata näringslivet, eller på annat sätt står för finansieringen. Vi listar också de största branscherna och företagen som omsätter mest på den offentliga marknaden. En återkommande siffra är att offentlig sektor köper för 500 miljarder kronor varje år. Den har sitt ursprung i en rapport som nationalekonomen Mats Bergman gjorde 2008 på uppdrag av Konkurrensverket. Den summan handlar enbart om offentlig upphandling och täcker inte alls in allt som i övrigt köps eller finansieras av den offentliga sektorn. Vår uppskattning är att den offentliga marknaden kan värderas till cirka 820 miljarder kronor, inklusive de offentligägda bolagens inköp som i runda tal är 300 miljarder. Ungefär en fjärdedel av BNP och mer än landsting och kommuner omsätter totalt. Hur vi kommit fram till detta redovisas längre fram. Vi gör också en kartläggning av det vi kallar det offentliga näringslivet, det vill säga bolag som ägs av staten, kommuner eller landsting. Flera verkar på en helt kommersiell marknad, medan andra är sedvanlig offentlig verksamhet bedriven i bolagsform. Däremellan finns en gråzon. Även här rangordnar vi de större bolagen. Offentlig marknad och offentligt näringsliv Trots sin stora betydelse för ekonomin är den offentliga marknaden inget etablerat begrepp. Det är heller inte självklart vad som omfattas av det. Vad vi menar är hela den marknad som uppstår genom köp,

Den Offentliga Marknaden 2011 7 upphandling och finansiering från den offentliga sektorn. Eller uttryckt på ett annat sätt, alla de affärsmöjligheter som är tillgängliga för olika företag. Det innebär att vi betraktar offentliga upphandlingar som en del av den offentliga marknaden, även om det ibland är offentligt ägda företag som vinner dem. De kundval som finns på olika områden ingår också i den offentliga marknaden. Ibland är det knepiga gränsdragningar. I vissa verksamheter får företag som vinner upphandling intäkterna helt eller delvis via avgifter från medborgarna. Sophämtning och kollektivtrafik till exempel. Där räknar vi in avgifterna i den offentliga marknaden, inte bara den del som betalas av skattemedel. Det centrala är uppskatta marknadsvärdet, och därmed möjligheterna, för företagen. Vissa subventioner är också en del av den offentliga marknaden. Till exempel läkemedelsförmånen för receptbelagda mediciner och tandvårdssubventionen. Vi inkluderar även de offentligt ägda bolagen i den offentliga marknaden. Dessa behandlas även i ett eget avsnitt, om det offentliga näringslivet. Den offentliga marknaden har stor betydelse för den svenska ekonomin, vilket företagarorganisationen Almega har sammanfattat i uttrycket offentlig köpkraft som tillväxtmotor. Den har också en stabiliserande funktion i tider av försämrad konjunktur, även utan stimulansinsatser i Keynes anda. 820 MILJARDER TOTALT Så här fördelar sig den offentliga marknaden på 820 miljarder, på dels den egentliga offentliga sektorn och de offentligt ägda bolagen, dels upphandling och övriga inköp. 135 mdr 180 mdr 170 mdr 335 mdr Offentliga myndigheters upphandling Offentliga myndigheters övriga inköp Offentliga bolag upphandling Offentliga bolag övriga inköp

Den Offentliga Marknaden 2011 8 de största företagen Här är de 100 företag som har störst omsättning på den offentliga marknaden. En unik lista. Uppgifterna bygger på siffror från Bolagsverket och från företagen själva. I åtskilliga fall har vi fått göra uppskattningar, oftast därför att företagen inte velat eller kunnat uppge hur stora intäkter man har från offentlig sektor. Siffrorna gäller år 2010, när de varit tillgängliga, och avser i första hand omsättning från staten, kommunerna och landstingen. De offentligt ägda bolagens inköp är mycket svåra att få fram uppgifter om. Samma förutsättningar gäller även för de branschvisa listorna längre fram i rapporten. 100-i-topp-företagen Företagen är rangordnade efter deras omsättning på den offentliga marknaden. Siffrorna är avrundade och avser 2010. Orange cell = uppskattning Företag/Koncern Bransch Total omsättning i Sverige mkr Omsättning offentlig marknad, mkr Andel offentlig marknad 1 Skanska Bygg 24 000 12 000 50% 2 Peab Bygg 32 000 10 000 31% 3 NCC Bygg 27 000 9 000 33% 4 Carema Sjukvård, omsorg 6 200 6 200 100% 5 Nobina Sverige Kollektivtrafik 4 500 4 500 100% 6 Attendo Omsorg 4 200 4 200 100% 7 Telia Sonera Telekom 30 000 4 000 13% 8 Praktikertjänst Sjukvård, tandvård 8 600 3 800 44% 9 Capio Sjukvård 3 700 3 700 100% 10 Academedia (m. Pysslingen) Skolor/förskolor 3 600 3 600 100% 11 Keolis Kollektivtrafik 3 000 3 000 100%

Den Offentliga Marknaden 2011 9 100-i-topp fortsättning Företag/Koncern Bransch Total omsättning i Sverige mkr Omsättning offentlig marknad, mkr Andel offentlig marknad 12 Aleris (m. Proxima) Sjukvård, omsorg 2 900 2 900 100% 13 Pfizer Läkemedel 3 200 2 900 90% 14 Servera Livsmedel/ måltider 7 700 2 700 35% 15 Veolia Kollektivtrafik 2 700 2 700 100% 16 MTR Kollektivtrafik 2 600 2 600 100% 17 Hewlett-Packard IT 13 000 2 500 19% 18 ISS Service/måltider 5 000 2 500 50% 19 Humana (m. Assistansia) Omsorg 2 100 2 100 100% 20 Veidekke Bygg 3 300 2 000 61% 21 Volvo (PV) Bilar 14 000 2 000 14% 22 Logica IT 6 300 1 800 29% 23 Merck Sharp & Dohme Läkemedel 1 900 1 700 90% 24 Novartis Läkemedel 1 800 1 600 90% 25 Sweco Bygg 3 100 1 600 52% 26 Arriva Kollektivtrafik 1 500 1 500 100% 27 Astrazeneca Läkemedel 1 700 1 500 90% 28 29 IBM IT 8 100 1 500 19% 30 Menigo Foodservice Livsmedel/ måltider 4 800 1 500 31% 31 Sodexo Service/måltider 3 000 1 500 50% 32 VW-koncernen Bilar 17 000 1 500 9% 33 WSP Bygg 2 300 1 400 61% 34 Bravida Bygg 6 600 1 300 20% 35 JB Education (John Bauer) Skolor/förskolor 1 300 1 300 100% 36 Frösunda LSS Omsorg 1 200 1 200 100% 37 Orifarm Läkemedel 1 300 1 200 90% 38 Roche Läkemedel 1 300 1 200 90% 39 Dustin IT 4 400 1 100 25% 40 Förenade Care Omsorg 1 100 1 100 100% 41 Glaxo Smith Kline Läkemedel 1 200 1 100 90%

Den Offentliga Marknaden 2011 10 100-i-topp fortsättning Företag/Koncern Bransch Total omsättning i Sverige mkr Omsättning offentlig marknad, mkr Andel offentlig marknad 42 Johnson & Johnson Läkemedel 1 200 1 100 90% 43 ÅF Bygg 3 300 1 100 33% 44 CapGemini IT 4 000 1 000 25% 45 Manpower Bemanning 4 300 1 000 23% 46 Tele2 Telekom 13 000 1 000 8% 47 Telenor Telekom 10 000 1 000 10% 48 Tieto IT 4 600 1 000 22% 49 YIT Bygg 5 400 1 000 19% 50 Olivia Omsorg 960 960 100% 51 Balfour Beatty Rail Bygg 1 200 900 75% 52 Arla Livsmedel 15 000 800 5% 53 Meda Läkemedel 920 800 90% 54 Microsoft IT 5 000 800 16% 55 Ramböll Bygg 1 300 800 62% 56 Sanofi-Aventis Läkemedel 930 800 90% 57 Strukton Rail Bygg 1 100 800 73% 58 Kunskapsskolan Skolor/förskolor 770 770 100% 59 EDB Ergogroup Systeam IT 3 600 700 19% 60 Nettbuss Kollektivtrafik 850 700 82% 61 TDC Telekom 2 700 600 22% 62 Samres Persontransporter 590 590 100% 63 Baggium Skolor/förskolor 550 550 100% 64 Ahlsell Bygg 11 000 500 5% 65 JM Entreprenad Bygg 1 500 500 33% 66 Oden Anläggningsentreprenad Bygg 1 000 500 50% 67 Procordia Livsmedel m m 3 300 500 15% 68 Sirius Humanum Persontransporter, ambulans 500 500 100% 69 Falck Ambulans, räddningstjänst mm 800 490 61% 70 Bergkvarabuss Skolskjuts/ kollektivtrafik 610 460 75% 71 Jensen Skolor/förskolor 460 460 100%

Den Offentliga Marknaden 2011 11 100-i-topp fortsättning Företag/Koncern Bransch Total omsättning i Sverige mkr Omsättning offentlig marknad, mkr Andel offentlig marknad 72 Addnode IT 1 100 400 36% 73 Atria Supply Livsmedel/ måltider 2 600 400 15% 74 Berendsen Textil Service Tvätteri 1 300 400 31% 75 Compass Group Livsmedel/ måltider 930 400 43% 76 Ford Bilar 3 600 400 11% 77 HI3G Access Telekom 4 200 400 10% 78 Ragn-Sells Avfallshantering 3 000 400 13% 79 Renault Bilar 4 200 400 10% 80 Toyota Bilar 5 000 400 8% 81 Samtrans Persontransporter 360 360 100% 82 Textilia Tvätteri 450 350 78% 83 Coor Service Management Service/städning 4 700 330 7% 84 Global Health Partner Sjukvård 590 330 56% 85 Addeco Bemanning 2 400 300 13% 86 Dafgård Livsmedel/ måltider 1 900 300 16% 87 Eltel Networks Telekom 2 500 300 12% Fazer Food Services Livsmedel/ måltider 1 500 300 20% 88 Poolia 89 (m. Dedicare) Bemanning 1 100 300 27% 90 Proffice Bemanning 3 000 300 10% 91 SITA Avfallshantering 2 000 300 15% 92 Omsorgshuset Omsorg 290 290 100% Power Planning 93 System Skolor/förskolor 290 290 100% 94 Diaverum Sjukvård 220 220 100% 95 Achima Care Vård 200 200 100% 96 IL Recycling Avfallshantering 2 100 200 10% 97 Liselotte Lööf Avfallshantering 220 200 91% 98 Softronic IT 500 200 40%

Den Offentliga Marknaden 2011 12 100-i-topp fortsättning Företag/Koncern Bransch Total omsättning i Sverige mkr Omsättning offentlig marknad, mkr Andel offentlig marknad 99 Svensk Cater Livsmedel/ måltider 2 600 200 8% 100 Särnmark Omsorg 200 200 100% 100 White Arkitekter Bygg 500 200 40%

Den Offentliga Marknaden 2011 13 De är mest beroende av offentlig marknad En del företag arbetar enbart på den offentliga marknaden eller i väldigt stor utsträckning. Utan skattefinansiering skulle många av dessa företag inte kunna existera. Företagen är rankade efter hur stor andel (%) av deras omsättning i Sverige som tas in på offentliga marknaden. Orange cell = uppskattning Företag/Koncern Bransch Total omsättning i Sverige mkr Omsättning offentlig marknad, mkr Andel offentlig marknad Carema Sjukvård, omsorg 6 200 6 200 100% Nobina Sverige Kollektivtrafik 4 500 4 500 100% Attendo Omsorg 4 200 4 200 100% Capio Sjukvård 3 700 3 700 100% Academedia (m. Pysslingen) Skolor/förskolor 3 600 3 600 100% Keolis Kollektivtrafik 3 000 3 000 100% Aleris (m. Proxima) Sjukvård, omsorg 2 900 2 900 100% Veolia Kollektivtrafik 2 700 2 700 100% MTR Kollektivtrafik 2 600 2 600 100% Humana (m. Assistansia) Omsorg 2 100 2 100 100% Arriva Kollektivtrafik 1 500 1 500 100% JB Education (John Bauer) Skolor/förskolor 1 300 1 300 100% Frösunda LSS Omsorg 1 200 1 200 100% Förenade Care Omsorg 1 100 1 100 100% Olivia Omsorg 960 960 100% Kunskapsskolan Skolor/förskolor 770 770 100% Samres Persontransporter 590 590 100% Baggium Skolor/förskolor 550 550 100% Sirius Humanum Persontransporter, ambulans 500 500 100% Jensen Skolor/förskolor 460 460 100% Samtrans Persontransporter 360 360 100% Omsorgshuset Omsorg 290 290 100% Power Planning System Skolor/förskolor 290 290 100% Diaverum Sjukvård 220 220 100%

Den Offentliga Marknaden 2011 14 Företag/Koncern Bransch Total omsättning i Sverige mkr Omsättning offentlig marknad, mkr Andel offentlig marknad Achima Care Vård 200 200 100% Särnmark Omsorg 200 200 100% Liselotte Lööf Avfallshantering 220 200 91% Pfizer Läkemedel 3 200 2 900 90% Merck Sharp & Dohme Läkemedel 1 900 1 700 90% Novartis Läkemedel 1 800 1 600 90% Astrazeneca Läkemedel 1 700 1 500 90% Orifarm Läkemedel 1 300 1 200 90% Roche Läkemedel 1 300 1 200 90% Glaxo Smith Kline Läkemedel 1 200 1 100 90% Johnson & Johnson Läkemedel 1 200 1 100 90% Meda Läkemedel 920 800 90% Sanofi-Aventis Läkemedel 930 800 90% Nettbuss Kollektivtrafik 850 700 82% Textilia Tvätteri 450 350 78% Bergkvarabuss Skolskjuts/ kollektivtrafik 610 460 75% Balfour Beatty Rail Bygg 1 200 900 75% Strukton Rail Bygg 1 100 800 73% Ramböll Bygg 1 300 800 62% Falck Ambulans, räddningstjänst mm 800 490 61% WSP Bygg 2 300 1 400 61% Veidekke Bygg 3 300 2 000 61% Global Health Partner Sjukvård 590 330 56% Sweco Bygg 3 100 1 600 52% Skanska Bygg 24 000 12 000 50% ISS Service/måltider 5 000 2 500 50% Sodexo Service/måltider 3 000 1 500 50% Oden Anläggningsentreprenad Bygg 1 000 500 50%

Den Offentliga Marknaden 2011 15 Byggjättarna drar in mest pengar De viktigaste branscherna omsätter cirka 400 miljarder på på den offentliga marknaden. Övriga inköp, värda cirka 120 miljarder, har inte gått att kartlägga i detalj. Utelämnat är också de offentligägda företagens inköp på cirka 300 miljarder, som inte heller gått att kartlägga detaljerat. Totalt handlas det årligen för 820 miljarder på den offentliga marknaden (400 + 120 + 300). Bransch Mdr kr Offentliga verksamheter 159 Skola/barnomsorg 34 Läkemedel 33 Kollektivtrafik 30 Omsorg 27 Sjukvård 21 Färdtjänst o skolskjutsar 10 Avfallshantering 3 Ambulans- o sjuktransporter 1 Övriga verksamheter 244 Byggsektorn 90 Lokalhyror 35 Vapen o försvarsmateriel 25 IT 20 Energi 20 Medicinsk teknik 18 Livsmedel o måltider 9 Städning o service 8 Bilar 5 Telekom 5 Resor 4 Bemanning 3 Tvätteri 1 Revisionstjänster 1 SUMMA 403

Den Offentliga Marknaden 2011 16 utveckling och trender Stat och kapital har gått sida vid sida genom historien. Många storföretag har byggts upp i symbios med det offentliga, som Ericsson och Asea. Offentliga sektorn har alltid varit en stor kund hos företagen, och köpt allt från sjukhussängar och storköksmat till fordon och städmaskiner. Många av Sveriges stora exportindustrier har sedan 1900-talet utvecklats i nära samarbete med stat, kommun och landsting för att därefter expandera på de internationella marknaderna. I takt med att tjänstesamhället växt fram och politiken öppnat för privat drift har företag tagit över allt mer av verksamheter som traditionellt skötts av det offentliga. Till en början gällde det kringtjänster som städning och fastighetsservice. Sedan i allt högre grad det man brukar kalla kärnverksamheter; typ vård, skola, omsorg. Kollektivtrafiken, som förr sköttes av det offentliga, är i dag nästan helt på entreprenad. När offentliga sektorn outsourcar den löpande driften av verksamheter till privata företag brukar man tala om privatisering, även om det normalt sett bara är entreprenaden som är privat medan finansieringen är fortsatt offentlig. Det yttersta ansvaret för resultat och kvalitet ligger kvar hos det offentliga. Entreprenören har inte samma kontroll som i ett vanligt privat företag. Friskolereformen banar väg En testballong inom välfärdsområdet på 1980-talet var Pysslingen, som drev daghem (som man sa då) i privat regi. Sedan följde en livlig debatt och den dåvarande socialdemokratiska regeringen förbjöd vidare privatisering genom en ny lag, Lex Pysslingen. Annars brukar startpunkten för privatisering i större omfattning anges till början av 1990-talet. Med argument om att ökad konkurrens skulle öka effektivitet, kvalitet och mångfald öppnade den dåvarande borgerliga regeringen dörren för företagen. Friskolereformen 1992 är en milsten. Husläkarreformen två år senare en annan, där läkare och

Den Offentliga Marknaden 2011 17 sjukgymnaster fick fri etableringsrätt. Privatiseringen har varit en ideologiskt het potatis. Socialdemokraterna har ibland gjort återställare när de kommit till makten. Men allt mer har även Socialdemokraterna accepterat eller drivit på förändringarna. Avregleringen av elmarknaden skedde under Göran Perssons regeringstid. Det socialdemokratiskt styrda landstinget i Västmanland hade på 1990-talet nästan hälften av vårdcentralerna i privat regi. En av de största striderna var när det borgerliga styret i Stockholms läns landsting 1999 lade ut S:t Görans sjukhus på privat drift. S-regeringen svarade med en stopplag mot utförsäljning av akutsjukhus, som sedermera avskaffades av den borgerliga regeringen. Andra strider har gällt avknoppningar, att offentlig verksamhet lämnas över till privata intressen utan föregående upphandling. Ibland till reapris, som när Täby kommun så gott som skänkte bort Tibble gymnasium. Avknoppningar hade funnits i flera år utan att någon reagerat. Men nu blev det fart på både statsmakten och andra organisationer. Statskontoret och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kom fram till att den här typen av avknoppningar inte var förenliga med EU:s statsstödsregler. En annan debatt gäller välfärdsföretagens vinst. De borgerliga partierna ser inga problem med vinstdrivande företag inom vård, skola, omsorg. Däremot är Vänsterpartiet emot. Socialdemokraterna vacklar. Partiet har ett kongressbeslut om att tillåta vinst. Men i senaste skuggbudgeten passar Socialdemokraterna i frågan och vill se en bred utredning om vinst och konkurrens i välfärden. LOU en omtvistad lag Den offentliga marknaden har allt mer reglerats. 2008 ersatte den nya lagen om offentlig upphandling (LOU) en gammal lag med samma namn från 1992. Nya LOU baseras på EU-direktiv och är ett av de viktigaste medlen för EU att skapa en inre marknad. Alla företag ska kunna konkurrera om de offentliga uppdragen, oavsett vilket EU-land de kommer ifrån. Samtidigt inrättades lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Offentlig upphandling är ett komplext område. I allt högre grad går maskineriet i stå på grund av överklaganden. Särskilt när det gäller stora kontrakt och i branscher som domineras av ett par eller några aktörer, exempelvis inom livsmedel, tvätteritjänster och hörapparater.

Den Offentliga Marknaden 2011 18 Tunga organisationer som SKL hävdar att regelverket är allt för byråkratiskt och hindrar det offentliga att göra bra affärer. SKL varnar för att kommuner, landsting och andra offentliga aktörer återigen kommer att driva verksamheterna i egen regi i stället för att upphandla. Företrädare för statsmakten, exempelvis Konkurrensverket, menar att offentliga sektorn måste bli bättre på att sköta och följa upp sina upphandlingar. Den senaste trenden är kundvalssystem. Några kommuner var tidigt ute och hade kundval redan på 1990-talet. Allra längst har Nacka drivit modellen och i dag är exempelvis all hemtjänst i kommunen i privat drift och 42 företag konkurrerar med varandra. I landstingsvärlden var Halland först ut med vårdval inom primärvården 2007. I ett kundvalssystem har alla företag som lever upp till vissa minimikrav rätt att etablera sig. Brukaren/patienten får en offentligt finansierad peng som används för att betala producenten. Den borgerliga regeringen har sett kundval som både ett medel för ökad valfrihet för brukare/patienter och ett effektivt sätt att få in alternativa utförare och införde 2009 lagen om valfrihet (LOV). Den är frivillig för kommuner, men regeringen har anslagit 280 miljoner kronor som smörjmedel vilket kommuner som inför LOV kan ansöka om. Hittills har nästan 6 av 10 kommuner beslutat att införa kundval inom äldre- och handikappomsorg. Vårdföretagarna räknar med att minst 140 nya företag startats som följd av valfrihetssystemen. För landstingen blev vårdval inom primärvården obligatoriskt den 1 januari 2010. Vårdvalet har lett till att 230 nya vårdcentraler etablerats i landet, enligt Konkurrensverket. Man ska inte glömma bort den ideella, eller idéburna, sektorn. Det vill säga icke vinstdrivande företag som verkar inom vård, skola, omsorg och socialvård. Ideella föreningar eller stiftelser har till exempel en tredjedel av friskolorna. Många har lång historia, som Stadsmissionen, Röda korset och Ersta diakoni. Inom välfärdstjänsterna omsätter den ideella sektorn 14 miljarder kronor och detta har växt under de senare åren. Välfärdsföretagen etablerar sig Andelen privata utförare inom skola, vård och omsorg har ökat kraftigt, men från en låg nivå. I dag bedrivs ungefär 12 procent av sjukvården och 14 procent av äldreomsorgen i privat regi (räknat som andel av kostnaderna). På skol- och barnomsorgsområdet ligger andelen på

Den Offentliga Marknaden 2011 19 16 procent. I takt med den utvecklingen har det nya begreppet välfärdsföretag dykt upp som beskrivning av dem som verkar i de här branscherna. Inom vissa områden har privatiseringen gått längre. En fjärdedel av primärvården drivs privat. På området funktionshindrade har privata företag 55 procent inom personlig assistans, 28 procent av boendena för funktionshindrade och 23 procent av hemtjänsten (räknat som andel nyttjare eller timmar). Inom individ- och familjeomsorgen har andelen privata företag av tradition varit stor. Andelen friskolor är 24 procent inom gymnasiet och 12 procent i grundskolan (andel elever, se graf intill). De stora blir allt större Precis som inom det privata näringslivet i övrigt är det ofta ett par eller några företag som dominerar i de olika branscherna. Samtidigt är antalet småföretag stort, men tendensen är ökad koncentration. Stora utbildningsföretag och vård- och omsorgsföretag köper upp mindre aktörer. De fyra största inom sjukvården har 54 procent av den privata marknaden (inklusive de ideella företagen). Fyra omsorgsföretag har 43 procents marknadsandel. Tio koncerner dominerar på friskolemarknaden för grund- och gymnasieskolan och har 40 procent av eleverna. Utöver det som kallas välfärdstjänster finns andra stora branscher där privata företag säljer varor eller tjänster till det offentliga. En av de snabbaste förändringarna har skett inom kollektivtrafiken, där kommuner och landsting drev det mesta i egen regi för 20 år sedan, medan det omvända gäller nu. De fyra största trafikföretagen har nästan hälften av marknaden. Byggprojekt och infrastrukturprojekt har länge utförts av privata företag. Inom de här områdena har ett antal utländska företag slagit sig in på den svenska marknaden. Byggsektorn domineras tydligt av tre miljardföretag. De är även de i särklass största bolagen på hela den offentliga marknaden. Tillsammans omsätter branschen nästan 100 miljarder årligen inom offentlig marknad (se även listan över de 100 största företagen sid 9 13). ELEVFÖRDELNING GRUNDSKOLAN Fördelning elever offentliga och privata grundskolor. Privata 12% Offentliga 88% ELEVFÖRDELNING GYMNASIESKOLAN Fördelning elever offentliga och privata gymnasieskolor. Privata 24% Offentliga 76%

Den Offentliga Marknaden 2011 20 Spaning in i framtiden En trolig utveckling är att kundvalsmodeller och vårdval införs på allt fler områden. Ett tecken på det är att regeringen i budgetpropositionen för 2012 vill att landstingen utökar vårdvalet till den öppna specialiserade vården. Ett stimulansbidrag på 160 miljoner kronor utgår för 2012 och cirka 100 miljoner kronor årligen 2013 2014. Om inte landstingen lystrar till detta kommer regeringen att överväga lagstiftning. Stockholms läns landsting som ofta gått i spetsen när det gäller privatisering i sjukvården har redan infört vårdval inom en rad verksamheter utöver primärvården, till exempel operationer av grå starr och höft- och knäprotesoperationer. Välfärdsutvecklingsrådet som regeringen inrättade i maj 2010 förespråkar också kundvalsmodeller, helst i riktning mot hur friskolereformen fungerar. Här finns många områden kvar att öppna upp som också ytterligare skulle främja tillväxten av nya företag, skriver rådet i en delrapport. Intresseorganisationer som Svenskt Näringsliv och Vårdföretagarna är också pådrivande när det gäller kundvalssystem. Huruvida ett maktskifte skulle begränsa kundvalen är oklart. Socialdemokraterna är inte emot valfrihetssystemen, men skeptiska till fri etablering. Vad som händer med offentliga upphandlingar i framtiden är en öppen fråga. Det finns en tendens till att endast stora företag kan tävla om uppdragen. Både regelverket i sig och hur det tillämpas hindrar små och medelstora företag att delta i upphandlingarna, och det har kritiserats skarpt av flera företagarorganisationer. SKL har varnat för att juridiskt krångel blir kontraproduktivt och hindrar vidare affärer. Välfärdsutvecklingsrådet konstaterar att rätt tillämpad kan LOU vara en möjlighet för mindre aktörer, men att de i praktiken har svårt att vinna uppdrag. Regeringen och Konkurrensverket hävdar att problemen i mångt och mycket hänger på att upphandling inte prioriteras tillräckligt högt av kommuner, landsting och andra offentliga aktörer. EU har tagit fram en grönbok om upphandling, där regelverket ska förenklas. Sammanfattningsvis kan det antingen bli bakslag för offentlig upphandling eller så fortsätter det att öka i omfattning. Har den nya sortens offentlig privat samverkan (OPS) en framtid i Sverige? Modellen var stort sett oprövad i Sverige när Stockholms läns landsting slog till med en OPS-upphandling av Nya Karolinska i Solna.