Ungdomars drogvanor, nätdroger, behandling

Relevanta dokument
Drogfokus Blandberoende. Praktiskt handhavande.. Tobias Eriksson. Chefsöverläkare Beroendemedicin Akademiska sjukhuset

En klinisk handbok för behandlare

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Farmakologisk behandling av beroendesjukdomar. Örebro Tobias Eriksson chefsöverläkare Verksamhetsområde Beroende och Neuropsykiatri

Screening och utredning av drogproblem

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Nätdroger bland unga

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten

Naloxon nässpray - överdosprevention

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

Narkotikastrafflagen (1968:64)

Cannabis och syntetiska preparat

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Narkotikakartläggning för 2009

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Nätdroger - hur ser det ut bland unga i Sverige

Symtom vid akut förgiftning

Information om de vanligaste drogerna

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Kunskapskällar n. PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Ove Lundgren. Tel

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare ,

Centralstimulantiapåverkan

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kunskapskällar n. Ove Lundgren

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention.

Skolelevers drogvanor 2017

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

Bruket av ANT under senaste året (%)

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Pernilla Isendahl. Katja Troberg. Projektledare Naloxonprojektet. Projektsamordnare Sprutbyte 2020

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Internetdroger ( Nätdroger ) är syntetiska eller växtbaserade substanser som i många fall inte omfattas av någon juridisk klassificering

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Nationell baskurs

Narkotika bland unga. Av Gatulangningsgruppen i Göteborg City

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM

Spice. Knark från cyberrymden Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

TEMA: Droger Mitt namn:

Skattning av narkotikaanvändning

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotika, del 2. Partydroger, NPS, AAS. Tobias Eriksson, chefsöverläkare. Beroendemedicin, Akademiska sjukhuset

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97

Bipacksedel: information till användaren

Narkotikafri gymnasieskola. Inför och under provtagning av missbruksmedel i urin & saliv & Mats Ohlson

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

Största problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö

Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun

Inledning Sammanfattning

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54

Lär dig rädda liv med naloxon. Information om opioid-motgiftet naloxon

Ungdomars drogvanor 2016

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

Nätdroger. Erik Lindeman läkare Giftinformationscentralen

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 50

Ungdomar och riskbruk

Akuta förgiftningar orsakade av nätdroger

Du kan minska din risk för överdos och rädda liv

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/ Milja Ranung, leg sjuksköterska

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Gymnasiet

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa

Alkohol Narkotika Doping Tobak

GHB. - Användning, spridning och samhällsinsatser. Jari Kuosmanen Fil dr Socialt arbete, Aukt socionom Forskare Institutionen för Socialt arbete

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen Martin Thornell,

Får ej offentliggöras före den 23 november 2006 kl MET/Bryssel

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Kultur- och fritidskansliet

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Drogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Transkript:

Svenska BUP Kongressen 2016 Uppsala Drogtrender Ungdomars drogvanor, nätdroger, behandling Tobias Eriksson Chefsöverläkare Beroendemedicin Akademiska sjukhuset

Ungdomar som använder nätdr0ger - vilka är de? Empiriska analyser av skolelevers drogvanor med fokus på nätdroger CAN Rapport 137, Håkan Leifman & Clara Henriksson Vi vet idag relativt mycket om näthandel och om uppkomsten av nya preparat. Men vad är det som kännetecknar den som använder dessa nätdroger? Har den minskade konsumtionen av alkohol bland unga ersatts av nätdroger?

Hur har informationen inhämtats? Underlaget utgörs av drygt 8000 ifyllda gymnasieenkäter från årskurs 2 under 2012 och 2013. Totalt har 4,2 % av gymnasieeleverna använt nätdroger -5,8 % av pojkarna -2,5 % av flickorna

Vad fann man i undersökningen? Av alla som gick i åk 2 hade 16% någon gång använt cannabis, ca 1% hade prövat amfetamin och knappt 1% hade använt kokain. Av de som uppgav att de prövat nätdroger hade 79% använt cannabis, 15% amfetamin och 15% kokain. 12% av alla gymnasieelever uppgav en hög konsumtion av alkohol, i gruppen som prövat nätdroger utgjorde 44% högkonsumenter av alkohol. 14% av alla gymnasieelever uppgav regelbunden rökning av cigaretter, i gruppen som prövat nätdroger utgjorde 55% regelbundna eller dagliga rökare.

Sammanfattning Gymnasieeleverna som använder nätdroger brukar i hög grad redan andra droger. De har dessutom ett mönster av skolkning som skiljer sig från övriga elever. 38% uppger att de skolkar minst 2-3 ggr per månad, siffran för hela gruppen gymnasielever är 13% 23% av de som brukat nätdroger uppger att deras föräldrar accepterat deras bruk av alkohol och cigaretter, bland samtliga svarande elever var denna siffra 8% Elever med ren nätdrogserfarenhet är långt under 1%

Vem kan man lita på? Om ungas förtroende för källor Ungas frågor om alkohol och droger. CAN Rapport 145, Anna Raninen & Nina Dahlman Varför skall man vara intresserad av ungas mediavanor? Det är en förutsättning för att nå ut till dem med information.. Vidare lär det oss att känna denna målgrupp om vi vet var de skaffar sin världsbild..

Vilka medier används?

Vem litar man på?

Vad är känsligt att diskutera med andra?

Var söker man stöd respektive information?

Drogutvecklingen i Sverige 2014 CAN, Rapport 144. Ulf Guttormsson, Clara Henriksson & Tony Nilsson Alkohol Ungdomar dricker mindre än någonsin, däremot uppfyller nästan 6% av svenska befolkningen kriterierna för beroende eller missbruk (446000 individer) 15% av den svenska befolkningen uppger att de påverkas negativt av att personer i deras närhet dricker för mycket Tobak Andelen vuxna som röker har minskat från 35 till 20 procent sedan början av 1990-talet. Rökningen bland ungdomar har minskat kraftigt Narkotika Unga som använder narkotika är oförändrat till antal men de blir allt yngre, tungt bruk ökar i gruppen. Blodsmitta minskar då injektionsmissbruket går ned. Man blandar droger i högre utsträckning blandmissbruket har således ökat..

Nätdroger Synonyma begrepp är research chemicals (RC-droger), designer drugs eller legal highs De flesta nätdrogerna som säljs påminner i sin effekt om cannabis eller amfetamin Tyvärr har de första nätdrogerna med opioida egenskaper dykt upp

Spice Ett fenomen som dyker upp vid millenieskiftet som en kryddblandning från Asien med påstådda cannabisliknande effekter Omkring 2004 börjar vi se en produkt från The Psyche Deli i London där man tillsatt syntetiska cannabinoider, man saluför blandningen under namnet Spice Skillnaden mellan Spice och Cannabis är längre duration, större inslag av agitation och ångest med risk för självdestruktivitet hos nätdrogen Misstänk Spice om patienten uppträder rökig med negativ urinscreen

Buprenorfin, Subutex, Temgesic, Suboxone En långverkande syntetisk opioid som används i LARO-program och som smärtstillande Långsamt tillslag och lång halveringstid Buprenorfin är en partiell agonist som dock binder starkare till receptorn än andra opioider Buprenorfin har en takeffekt vad gäller andningsdepressionen Suboxone kombinerar buprenorfin och naloxon i samma tablett, naloxonet bryts ned i magslemhinnan men förblir aktivt om det injiceras

Tramadol En syntetisk opioid som också är en återupptagshämmare av serotonin och noradrenalin vilket sammantaget gör det till ett potent smärtstillande preparat Ger svår abstinens vid snabb utsättning Höga doser ger risk för epileptiska anfall med potentiellt dödligt förlopp

Fentanyl, Durogesic, Drop dead En mycket stark syntetisk opioid som används som narkosmedel intravenöst och som plåsterberedning vid behandling av kraftig smärta Preparatet är hundra gånger starkare än morfin Ger risk för andningsdepression, kramp i luftstrupen och hjärtrytmrubbning Plåstren tuggas eller slammas upp i saliv varvid sörjan injiceras Inte möjligt att dosera säkert vid missbruk, drogen kallas också Drop dead Minns ni tragedin vid Dubrovkateatern 2002?

Kan utdelning av naloxon förebygga död i opioidöverdos? Under åren 1991-2007 stod heroin och andra opiater för 76-91% av de akut drogrelaterade dödsfallen i Sverige, på senare år har det tillkommit en ökning av dödsfall relaterade till opioider såsom metadon. I en undersökning på sprutbytesprogrammet i Malmö uppger 74% att de erfarit minst en heroinöverdos. 96% av de tillfrågade har dessutom själva bevittnat en annan persons överdos Metoderna för att hjälpa personen med överdos är oftast felaktiga eller tom farliga. Man vågar inte heller ringa ambulans av rädsla för polisingripande

Naloxon i preventionsprogram Flera länder har i preventionsprogram delat ut antidoten naloxon till potentiella överdosvittnen Naloxon reverserar effektivt överdosen, är ett billigt läkemedel och saknar allvarligare biverkningar Naloxon har ingen missbrukspotential I USA utdelades under åren 1996-2010 naloxondoser i injektionsform till 53000 individer vilket under denna period reverserade 10000 opiatöverdoser! I Boston gavs en nasal beredningsform till 385 individer som efter drygt ett år hade reverserat 74 överdoser

Är detta något för Sverige? En studie avseende opiatberoende patienters attityder till att ingå i antidotprogram gjordes under våren 2012 vid en LARO-mottagning i Malmö. Av 60 tillfrågade patienter valde 50 att delta genom informerat samtycke. 62% rapporterade av de själva erfarit minst en överdos 94% rapporterade att de bevittnat minst en överdos 86% hade bevittnat minst två överdoser och 26% hade sett tio händelser eller mer Endast i hälften av fallen tillkallades ambulans Flera felaktiga åtgärder förekom i gruppen

Hur var attityden till naloxon? 90% av de tillfrågade skulle vilja ha naloxon förskrivet 90% av de tillfrågade skulle vilja få naloxon av en person som inte är sjukvårdskunnig En nasal beredning uppfattas mer tilltalande då den kan ges utan injektionsutrustning och utan risk för stickskador och blodsmitta. Den kan ges av personer utan injektionsvana. Naloxonutdelning bör kombineras med utbildning och uppmaningen att ringa ambulans. Det bör vara väl känt att larmoperatören inte golar ner den som ringt. Pax OD

Återigen, är detta något för Sverige? Blandberoendet ökar och går ned i åldrarna De första nätdrogerna som utgör opioider har dykt upp

Metylenedioxypyrovalerone, MDPV Kannibaldrogen

Vad är MDPV? En syntetisk katinon som dök upp som designerdrog 2004. Har använts som legal high och bantningsmedel men narkotikaklassad i Sverige sedan 2010 varvid näthandeln i princip har upphört. Är en drog med centralstimulerande effekter som påminner om amfetamin Utgör ett fint pulver som kan variera i färg och dofta fisk eller brom.

MDPV, droghistorik kärt barn har många namn Apdamm, Magic, Super Coke, Peeve, Cloud 9, Zombie drug, Kannibaldrog Varför tar man denna drog? Man vill ha eufori, ökad vakenhet, ökad koncentrationsförmåga, minskat behov av sömn och mat. Ökad energi. Varför så farlig? Mycket potent drog där olika batcher kan variera i styrka. Stor individuell känslighet.

MDPV, en rysk roulette Psykiska effekter Excitation, paranoida tankar och psykotiska symtom. Panångest med suicidala impulser Känsla av övermänskliga krafter, förvirring, delirium Våldsamheter riktade mot sig själv eller omgivning, biter omkring sig som ett försvar Ångest, suicdalitet och nedstämdhet kan dröja sig kvar efter att ruset på 4-8 timmar passerat Kraftigt psykiskt beroendeframkallande

MDPV, behandling Kräver ofta ett multidisciplinärt omhändertagande av psykiatri, medicin och intensivvård LPT kan bli tillämpligt för adekvat gränssättning och vård Polis och väktare kan behövas för att få situationen under kontroll Läkemedel som bensodiazepiner ( Stesolid ) lågdosneuroleptika ( Haldol ) blir i regel aktuella Angeläget att följa parametrar inom slutenvård som BT,puls, temp, lab Vid svåra agiterade tillstånd sövs patienten Överväg LVM- anmälan

Patientfall 1, MDPV Man född -60 med tidigare mångårigt amfetaminbruk, utredd avseende ADHD och under en period använt metylfenidat (Concerta) men pga sidomissbruk avslutat behandlingen via Neuropsykiatriska mottagningen. Nu påbörjat kontakt med mottagningen igen och lämnat neg u-screeningar Köpt MDPV utifrån rekommendationer och lågt pris, syns ej heller vid våra vanliga drogscreeningar. Fastnar i ett förvirrat tillstånd under ruset i knästående under 17 timmar med massivt muskelsönderfall och allvarlig njurpåverkan som följd.

Patientfall 2, MDPV Ung man född -91 som inkommer med ambulans efter att ha uppträtt hotfullt på en förfest i en studentkorridor. Köpt apdamm av en polare från hemorten som beskrivit ruset som en omloppsbana runt jorden. Inte tidigare känd av psykiatrin i Uppsala eller på hemorten. Vid ankomst uppjagad, talträngd och lättirritabel. Upprörd över våran fälla och att vi inte förstår hans oro över vad som kryper i hans ben, försöker bita sig i vaderna och gör utfall mot de skötare som försöker gränssätta honom. Läggs i bälte och kräver stora doser Stesolid samt Två doser Haldol a 5 mg innan han kommer till ro. Dygnet efter inkomst adekvat och ledsen, vissa minnesluckor men kommer ihåg bältesläggningen och att han upplevde sig överfallen av levande döda.

Ecstacy E, Adam, MDMA, XTC Ecstacy, eller 3,4-metylendioxymetamfetamin (MDMA) påminner om både amfetamin och hallucinogenen meskalin i sin verkan. Tas som regel som tabletter eller märken. Ger vid intag en kort förvirrad upplevelse följt av kroppsliga symtom med muskelryckningar och stickningar för att sedan övergå i en eufori, artificiell förälskelse. Effekten kan dröja en halvtimme och sedan stanna under tre timmar med ett maximum en timme efter intag. Man ser hyperaktivitet, minskat sömnbehov, minskad aptit och ökad sexlust. Man vill omfamna alla. Förstärker ljud- och ljusintryck, kan ge illusioner eller hallucinationer. Ecstacy ger permanenta hjärnskador med kroniska depressioner som följd. Viss toleranseffekt kan ses och många upplever efter en tid inga positiva effekter oavsett dos, sannolikt till följd av neurotoxiciteten.

GHB, Gammahydroxybutyrat Gobbe, Tvål En substans som finns naturligt i kroppen, en organisk syra som är intimt kopplad till gammaaminosmörsyra,gaba, en viktig signalsubstans i centrala nervsystemet. Började framställas syntetiskt på 60-talet och var tänkt som narkosmedel, används idag vid narkolepsi. Inom industrin finns saneringsvätskan GBL och lösningsmedlet 1,4-butandiol som i kroppen får samma egenskaper som GHB. GHB är narkotikaklassat sedan år 2000, de andra inte. Det är lätt för en hobbykemist att framställa GHB i hemmet, produkten blir en genomskinlig något oljig och luktfri vätska med salt smak. Om man misslyckas med framställningen kan den vara frätande. Vad vill man uppnå? Uppiggande, ökad självkänsla, pratighet Eufori, ökat välbefinnande Muskelavslappning Sömn Berusning utan baksmälla

GHB, forts Mer regelbundet intag kommer att ge toleransutveckling, ett fysiskt- och psykiskt beroende utvecklas relativt snabbt. Klinisk bild vid överdosering snabbt insättande sedering fluktuerande vakenhet med frånvaroattacker illamående och kräkningar tremor, kraftig yrsel korta stunder av medvetslöshet motorisk oro långsam puls affektlabil, aggressivitet En större överdos ger koma oregelbunden och låg puls långsam andning andningsdepression låg temperatur generella kramper kräkningar,aspiration plötslig död

Hallucinogener Lysergsyredietylamin, LSD Mescalin från kaktus, Psilocin och Psilocybin från svampar Fencyklidin, angels dust Hallucinogener tas via munnen och effekt vid väldigt små doser. Psykotiska tillstånd med dramatiska syn- och hörselhallucinationer Återtrippar eller flashbacks kan uppträda en tid efter intag Behandling I akut skede ges antipsykotisk medicin, LPT kan bli nödvändigt. Någon egentlig abstinens eller toleransutveckling ses ej. Sällsynta tillstånd

Katinoner Syntetiskt framställda centralstimulantia MDPV -Narkotikaklassat Mefedron, Krabba -Påminner om amfetamin men med ett större inslag av cirkulatorisk påverkan och epileptiska anfall

Fenetylaminer Nära släktingar till amfetamin DOB, Golden Eagle Bromo-Dragonfly - Har både hallucinogena och centralstimulerande effekter - Har kraftigt kärlsammandragande effekt med risk för kallbrand

Dextrometorfan, DMX Här har vi ett exempel på ett gammalt läkemedel som hittat ut på nätmarknaden med helt andra syften än vad det ursprungligen var tänkt för En hostmedicin som i höga doser påminner om PCP eller Angels dust Klåda, desorientering och suicidala infall

MT-45 MT-45 är en syntetisk opioid som till gruppen piperaziner (påminner om piperin som ger svartpeppar dess starka smak) Drogen har varit inblandad i flera dödsfall och svåra förgiftningar Kvarstående hörselpåverkan har noterats i 3 av 12 förgiftningar, således ototoxiskt Det står inget om hörselpåverkan i bipacksedeln

Anabola androgena steroider, AAS I Sverige finns det drygt 10000 användare av AAS, majoriteten är män Den vanligaste typen av patient är en man mellan 17-30 år som tränar på gym och har använt mer än en kur Kemiskt framställda preparat som skall simulera effekten av manligt könshormon, testosteron. Deca-Durabol, Halotestine, Mestoranum, Metandienon, Ryssfemmor Testosteron finns som läkemedelsberedningar Undestor, Atmos, Testoviron Den medicinska användningen handlar om att behandla kakexi, brännskador, hypogonadism och ovanliga tillväxthämningar

AAS, vem? vad händer? Missbruket Används av idrottsmän som vill höja sin prestation i kraftsporter Kroppsbyggare som vill öka muskelmassan Grupper utanför gym som drogar med AAS för att bli självsäkra och euforiska Symtom argsint och maniskt uppskruvad, våldsbrott hos tidigare ostraffad Typisk muskeldistribution med tjurnacke och armarna som om man bär omkring på en tjock-tv krympande testiklar, sterilitet, prostataproblem,acne bröstkörtelförstoring hos män, kortväxthet påverkan på lever och blodfettrubbningar, hjärtmuskelförstoring hos kvinnor ses ökad kroppsbehåring, lägre röstnivå, klitorishypertrofi, sterilitet med tiden nedstämd och ångest pga låga testosteronnivåer

AAS, omhändertagande i sjukvården Behandling Långvariga psykologiska insatser, heterogen grupp individer från ren missbrukare till person med grav psykopatologi Megarexi, muskeldysmorfofobi Utredning Erbjud somatisk undersökning med provtagning med blodstatus, leverstatus och blodfetter. Kontrollera s-tsh och s-testosteron Urinscreen avseende droger och vb analys av AAS Följ upp patienten med återbesök för att utröna beredskap till förändring Komplikationer av somatisk karaktär kan kräva konsultation

Analyser för att påvisa drog Urinprov för screening och verifikation Urinstickor för snabbtest Salivtest Håranalys Vi använder allt mer salivtester då de är verifierade på en gång och svarar ut 58 tänkbara droger.

Beroendemedicin är nu en tilläggsspecialitet Förutsättningen för att erhålla tilläggsspecialiteten är att man är specialist i psykiatri (vuxen eller barn- och ungdom) Uppfylla målbeskrivningen (MI, ÅP, Farmaka, Vårdgrannar..) En Beroendemedicinsk vidareutbildning? Tjänstgöringstid för att tillägna sig praktisk beroendemedicin, hur länge?

Hur var det nu med den där Spetsekorren? Ptilocercus Iowii Stämmer det verkligen att den tillbringar nätterna med att dricka alkoholhaltig nektar utan att bli berusad eller ta kroppslig skada?

Ekorrens liv har kartlagts av ett forskarlag Wiens F, et al. Chronic intake of fermented floral nectar by wild treeshrews PNAS 2008;105:10426-31 Det finns en uppenbar symbios mellan en palm som växer i regnskogsområden och spetsekorren. Bertampalmen (eugeissona tristis) huserar en mängd jästsvampar i blomknoppen vilket gör att dess nektar fermenteras till strax under fyra volymprocent. Nätterna igenom dricker ekorren av denna nektar för att sedan ligga i klungor och sova dagtid.

Vad blir resultatet? En packad ekorre med synnerligen kort livslängd?

Resultatet blir något oväntat Genom håranalysteknik har forskarna räknat ut att ekorren varje natt intar motsvarande 9 glas vin Den blir varken intoxikerad eller omdömeslös, några kroppsliga skador av alkoholen kan inte heller noteras Ekorren har en snabb eliminering av alkohol via glukuronsyrakonjugering, hos människor sker detta i mycket liten omfattning Fördelen för palmen är att den får hjälp med sin pollinering

Varför berättar jag det här om Spetsekorren? Kan det förklara vissa individers tolerans mot alkoholskador? Kan vi få fler ledtrådar i vår fördjupade forskning kring den mänskliga alkoholismen? Kan det öppna möjligheter till nya behandlingsmetoder? Ungdomar känner idag till Spetsekorren då de hittar detta på nätet men har ingen aning om vad fyllehund eller fyllkaja innebär världsbilden förändras

Några obesvarade frågor om droger och alkohol? Kom ihåg den kliniska handboken på nätet, en pappersutgåva blir snabbt inaktuell när det gäller drogkunskaper