Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen (Förlängning)

2009 01 30 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen (Förlängning) Projektförslag till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Landstinget Socialtjänsten Sändlista: margareta.e.eriksson@arbetsformedlingen.se michael.boman@forsakringskassan.se lars.agren@forsakringskassan.se tony.kallman@umea.se marine.sturesson@vll.se annie.hansen.falkdal@vll.se mikael.holmlund@umea.se curt.edlund@vll.se Tommy.henfridsson@vll.se

1. BAKGRUND... 3 2. PROBLEMFORMULERING... 4 3. SYFTE... 5 4. MÅL... 5 5. MÅLGRUPPER... 5 6. GENOMFÖRANDE... 5 6.1 Ledning/styrning... 5 6.2 Stöd och Kompetensutveckling... 5 6.3 Deltagande parter... 6 6.4 Hälso- och sjukvården... 6 6.5 Försäkringskassan... 7 6.6 Arbetsförmedlingen:... 7 6.7 Socialtjänsten:... 8 7. UTVÄRDERING OCH RESULTATSPRIDNING...9 8. FÖRVÄNTAT RESULTAT... 9 9. KOSTNAD OCH FINANSIERING... 10 10. Bilaga 1. Insatsen koppling till landstingets arbete med sjukskrivingsprocessen.... 11 11. Bilaga 2. Begreppsdefinitioner... 13 12. Bilaga 3. Västerbotten läns landsting målsättning att länet ska ha världens friskaste befolkning år 2020... 15 2

3 1. BAKGRUND Långvarig smärta och psykiska/stressrelaterade besvär är de vanligaste diagnoserna vid långa sjukskrivningar och utgör mer än hälften av sjukfallen. Många av individerna har flera diagnoser och ofta symtom av såväl somatisk som psykisk karaktär. Erfarenheter från tidigare projekt - nationella och internationella forskningsrön - visar att multidisciplinär bedömning och behandling bidrar till ökad arbetsförmåga. Adekvata och snabba åtgärder minskar konsumtionen av sjukvård, förkortar sjukskrivningar och ger en förbättrad livskvalitet för individen. För den professionella hjälparen kan tydligt ledarskap och struktur samt ett multidisciplinärt arbetssätt ge avlastning och stöd i ett arbete som ofta upplevs som tungt och svårt. Sjukskrivningsstatistik/mönster inom Västerbotten ser ut enligt följande vad gäller sjukskrivande enhet: o Primärvården ca 63 % o Sjukhus ca 27 % (främst psykiatri och ortopedi) o Företagshälsovård och privata läkare ca 10 % Landstingen har sedan 2006 fått ökade ekonomiska motiv för att utveckla sjukskrivningsprocessen genom den s.k. sjukvårdsmiljarden. Under 2008 beslutades att statens stimulansbidrag till landstingen förlängs till och med år 2011. Från och med maj 2007 har tjänstemän från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten kompletterat de multidisciplinära teamen på hälsocentralerna inom Umeå kommun, dvs. tio hälsocentraler och på sex av klinikerna på Norrlands Universitetssjukhus. Syftet med detta har varit tidigare insatser och parallella processer i samverkansarbetet. Det har också funnits ett syfte att verka förebyggande för att minska inflödet i sjukförsäkringen. Detta har skett med finansiering från Samordningsförbundet och insatsen utvärderas av Curt Edlund. Enligt den första utvärderingsrapporten som Curt Edlund redovisade för styrelsen den 28 november 2008 uppfyller projektet eller är på väg att uppfylla de målställningar som satts upp. Bland annat följande målsättning uttrycktes i den första projektansökan: Projektet ska bidra till att stärka individens egna resurser och förutsättningar i sin rehabilitering genom: o Enhetlig information ska ge känsla av sammanhang och delaktighet o Samverkan mellan aktörerna ska stärkas o Insatsen ska bidra till att tillgången till multidisciplinära team förbättras o Individens tillgång till bred bedömning ska ske tidigare o Tillämpning av rutiner ska förbättras bland annat genom samordnat stöd, gemensamma definitioner, beredningsmöten och avstämningsmöten Av den första utvärderingsrapporten framgår att målsättningarna i allt väsentligt har nåtts eller är på väg att nås. I samma rapport framgår också tydligt att förbättringspotential finns på flera HC/Kliniker. Projektet har bidragit till att lägga en bra struktur för samverkan, vilket inte minst kommer att vara av stor betydelse nu när den av riksdagen beslutade rehabiliteringskedjan införts.

4 Den 1 juli 2008 infördes den s.k. rehabiliteringskedjan vilket innebär att försäkringskassan inom givna tider har att pröva den enskildes arbetsförmåga och därmed rätten till sjukpenning. Förändringen i sjukförsäkringen innebär också att det finns en bortre gräns för hur länge sjukpenning kan betalas ut. Normalt ska sjukpenning inte utges längre än ett år även om det undantagsvis kan vara aktuellt med längre perioder. Man kan med fog påstå att varje dag en individ är sjukskriven utan insatser är en "förlorad" dag. Det är därför av största vikt att berörda aktörer, arbetsgivare, vården försäkringskassan och arbetsförmedlingens insatser sätts in mycket tidigt i sjukfallet. En väl fungerade samverkan mellan aktörerna är en viktig förutsättning att för att så ska bli fallet. Arbetsgivaren måste i nära anslutning till sjukfallets början vidta insatser som kan underlätta återgång i arbetet. Vården måste tidigt uppmärksamma vilka insatser den enskilde behöver för att så snart som möjligt kan återgå i arbete. Försäkringskassan som har det övergripande samordningsansvaret måste tidigt i sjukfallet uppmärksamma vilka behov som behöver tillgodoses, både vad avser medicinska, sociala som arbetslivsinriktade insatser. Arbetsförmedlingen har i samband med förändringarna i sjukförsäkringen fått en än mer viktig roll, de arbetsmarknadspolitiska insatserna behöver sättas in betydligt tidigare än vad som tidigare skett. För att undvika sjukskrivning och långvariga sjukskrivningar behöver den enskilde ha stöd av en väl fungerande samverkan mellan inblandade aktörer. Den samverkan som bedrivs inom närsjukvårdsprojektet har visat sig vara effektivt och vara ett viktigt stöd för den enskilde. De nu genomförda förändringarna i sjukförsäkringen understryker att den samverkan som sker inom närsjukvårdsprojektet fyller en än viktigare funktion. Västerbotten läns landsting har som målsättning att länet ska ha världens friskaste befolkning år 2020. Visionen världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning 2020 är en djärv vision som kräver samverkan mellan samhällets olika aktörer. Projektet ska harmonisera med denna målsättning. Målsättningen världens bästa hälsa 2020 utvecklas i bilaga 3. Landstingen har fått ytterligare ett uppdrag från staten, den så kallade rehabiliteringsgarantin. Detta är ytterligare ett instrument för staten att arbeta för att människor ska kunna stanna kvar i arbete eller kunna återgå så snabbt som möjligt efter sjukskrivning. Ekonomiska incitament kan utgå till landstingen 2009 2010 om man kan erbjuda tidig bedömning och evidensbaserad rehabilitering till de två största diagnosgrupperna för sjukskrivning. Dessa är lättare och medelsvår psykisk ohälsa, och smärta i nacke, axlar rygg (mer generaliserad smärta). 2. PROBLEMFORMULERING Projektet har pågått i cirka 1,5 år och successivt har arbetet utvecklats på de respektive myndighet och hälsocentralerna/klinikerna. Vi kan på goda grunder säga att en fungerad struktur är etablerad i Umeå vad gäller samverkan mellan hälso- och sjukvård och de inblandade myndigheterna. Det är nu viktigt att komma vidare och att fördjupa arbetet inte minst med tanke på de krav som kommer att ställas på inblandade parter när rehabiliteringskedjan nu införts. Vi menar att det arbete som görs inom sjukskrivningsprocessen/samverkansarbetet är en absolut förutsättning för att klara av detta.

5 3. SYFTE Huvudsyfte är att de etablerade arbetsmetoderna ska vidareutvecklas. Metoder som gör att individens egna resurser och förutsättningar lyfts fram, och dennes upplevelse av delaktighet och känsla av sammanhang blir central vid kontakter med projektets parter. Syftet är också att verka förebyggande för att minska inflödet i sjukförsäkringen. 4. MÅL Individens egna resurser och förutsättningar i sin rehabilitering ska stärkas bland annat genom: o Enhetlig information till individen om sjukskrivningsprocessen som skall bidra till en känsla av sammanhang och delaktighet. o samverkan mellan närsjukvård/aktuella kliniker försäkringskassa arbetsförmedling socialtjänsten skall vidareutvecklas. o Insatsen skall bidra till att tillgången till multidisciplinär kompetens/team även fortsättningsvis ska finnas inom närsjukvården/aktuella klinikerna. o Individens tillgång till en bred bedömning av sina besvär ska ske tidigt i rehabiliteringsförloppet o Dokumentering och tillämpning av rutiner och metoder i det vardagliga arbetet skall förbättras, exempelvis: o Ge samordnat stöd innan sjukskrivning o Gemensamma definitioner av begrepp i sjukskrivningsprocessen o beredningsmöten o Avstämningsmöten 5. MÅLGRUPPER Målgruppen består av personer som riskerar sjukskrivning, personer som är på väg in i en sjukskrivning och personer som är inne i en sjukskrivning. 6. GENOMFÖRANDE 6.1 Ledning/styrning Projektet leds av en styrgrupp bestående av representanter från Västerbottens läns landstings sjukskrivningsprocess, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Samordningsförbundet i Umeå. Sammankallande är Samordningsförbundets tjänsteman. 6.2 Stöd och Kompetensutveckling Personal skall ha tillgång till den egna myndighetens utbud av kompetensutveckling. En fungerade stödprocess är viktig. Även fortsättningsvis kommer den att bestå av regelbundna

6 träffar med handläggare. Dessutom ska två seminarium per år anordnas där målgruppen är den personal som är involverad i arbetet. 6.3 Deltagande parter Insatsen stödjer samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och samtliga hälsocentraler i Umeå samt de kliniker där det finns ett inflöde av sjukskrivna. Dessa är Dragonens hälsocentral, Backens hälsocentral, Tegs hälsocentral, Böleängs hälsocentral, Hörnefors hälsocentral, Holmsunds hälsocentral, Ersboda hälsocentral, Ålidhems hälsocentral, Mariehems hälsocentral samt Sävars hälsocentral. De aktuella klinikerna är: Rehabmedicinskt centrum, Hand- och plastikkirurgi, psykiatri, ortopedi, hjärtcentrum och stresskliniken. 6.4 Hälso- och sjukvården För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna en högre prioritet i hälso- och sjukvården och att utveckla sjukskrivningsprocessen införde staten för åren 2006 2008 ekonomiska incitament, den så kallade sjukvårdsmiljarden. Hösten 2008 fattade regeringen beslut om att förlänga de ekonomiska incitamenten som ska stimulera hälso- och sjukvården att aktivt delta och fortsätta utveckla sjukskrivningsprocessen så att sjukfrånvaron kan reduceras. Enligt den överenskommelse som är gjord, mellan staten och Sveriges kommuner och landsting, ska utvecklingen ske inom följande områden: o ledning/styrning, o kompetensutveckling o samverkan o kvinnors sjukskrivning Landstingen ska också: o vidta åtgärder för att det Försäkringsmedicinska beslutstödet används i större omfattning o tidigt i sjukfallet identifiera förekomst av missbruk o bistå Försäkringskassan med tillgång till medicinska underlag som behövs för att fatta beslut i sjukpenningärenden. o Sedan 2006 bedrivs således ett internt arbete inom Västerbottens läns landsting för att förbättra hälso- och sjukvårdens insats i sjukskrivingsprocessen. Västerbottens läns landsting har förutom omfattande kompetensutvecklingsinsatser arbetat mycket med arbetet i sjuskrivningsprocessen genom s.k. koordinatorer och läkare med försäkringsmedicinskt uppdrag. Utvecklingsarbetet inom processen i vårt län vänder sig generellt till hela hälso- och sjukvården men främst till hälsocentralerna i länet samt till de kliniker som sjukskriver i större omfattning eller arbetar med sjukskrivna patienter. De kliniker som i dagsläget deltar mer aktivt i processen är: Rehabiliteringsmedicin med tre enheter, Hand- och plastikkirurgen, Ortopeden i Umeå, Hjärtcentrum, Stresskliniken, Psykiatriska klinikerna i Umeå och Skellefteå.

7 Hittills har arbetet framför allt gått ut på att stödja uppbyggnaden av en bra organisation för arbetet med sjukskrivning och sjukskrivna. I det arbetet har en viktig del varit att involvera såväl resursteam på hälsocentralerna som team tillsammans med försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst. Vi har också börjat arbeta med hur man kan förebygga behov av sjukskrivning utan att för den skull medikalisera normala livsprocesser. Processen ingår alltså som en del i landstingets hälsofrämjande inriktning. I Umeå med omnejd (14 vårdcentraler) finns handläggare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunens socialtjänst på vårdcentralerna kontinuerligt för att delta i träffar och enskilda samtal på vårdcentralerna. 6.5 Försäkringskassan Försäkringskassan tillförs motsvarande totalt två samordnartjänster som skall verka vid aktuella hälsocentraler och kliniker i Umeå. De kommer att finnas på hälsocentralerna i enlighet med ett rullande schema utifrån behoven på respektive hälsocentral. Tjänstemannen kommer att tillföra yrkesspecifik kompetens till de resursteam som finns på hälsocentralerna. Behoven beräknas till en halvdag/vecka för samtliga hälsocentraler förutom Dragonen som beräknas behöva en heldag. För klinikerna beräknas en halvdag/vecka vardera förutom psykiatrin som beräknas behöva två och en halv dag/vecka. Försäkringskassehandläggaren förväntas samarbeta med hälsocentralernas koordinatorer utifrån hälsocentralernas riktlinjer och arbetssätt och ska ha följande uppdrag: o o o o o Delta i rehabteamsträffar för att kunna bidra med kunskapsstöd runt försäkringskassans arbetsförmågebedömningar och information kring försäkringskassespecifika frågeställningar. Fokus gällande ärenden ligger på ärenden där stöd krävs från FK och där det inte ännu blivit en sjukskrivning och där en förebyggande insats kan förhindra detta. Vara den som står för handläggningen under hela sjukskrivningsperioden i de fall patienten/den försäkrade tillhör deras ansvarsområde. Detta innefattar allt från deltagande vid interna team-möten på hälsocentralen, via SASSAM-kartläggningar till avstämningsmöten med informationsinhämtning, planering och uppföljning. Ambitionen är att under projektperioden arbeta för ett tydligare sjukfallsinflöde baserat på hälsocentralerna som en kombination till de kontaktteam som byggts upp i samband med arbetsgivaravtal och Arbetsförmedlingssamverkan. Koordinera mot ordinarie handläggare när det finns kontaktteam vid Försäkringskassan som arbetar mot särskilda arbetsgivare. Förmedla behov av fördjupade samverkansinsatser som tex dialog med FMR kring försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Implementera Försäkringskassans partnerkoncept. Samma uppdrag som ovan gäller även Försäkringskassans handläggare vid klinikerna med undantag av punkten gällande inflödeshandläggning. 6.6 Arbetsförmedlingen: Arbetsförmedlingen avsätter 7-8 personer med förankring inom arbetslivsinriktad rehabilitering med 1.25 %. Dessa finns placerade på alla fyra sektioner, som numera är branschindelade, för att skapa god förankring i linjeorganisationen. För att hålla samman

8 arbetsförmedlingens roll inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen krävs att resurs även avsätts för utvecklingsinsatser för att möta de nya kundernas och ev samarbetpartners behov. Detta säkras inom ramen för 1,25 %. Arbetsförmedlarens uppgift är att fungera som kontaktperson mot projektets hälsocentraler och kliniker. De ska delta i rehabträffar och bistå med generell arbetsförmedlingskompetens. De ska även representera Arbetsförmedlingen i individärenden. Arbetsförmedlarens uppgifter är: o vara internkoordinator på arbetsförmedlingen för de individärenden som ska aktualiseras för samarbete inom projektet, för att komma vidare i planeringen mot arbete o aktualisera för samarbete de personer som behöver en insats för att kunna få eller behålla ett arbete o identifiera behov av samarbete tidigt i individens rehabiliteringsprocess mot arbete Motivet till en särskild utvecklingsresurs på arbetsförmedlingen är att en trolig effekt av rehabiliteringskedjan är en tydlig ärendeförskjutning från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Detta medför bland annat att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Hälso- och sjukvården måste stärkas. 6.7 Socialtjänsten: Socialtjänsten avsätter 3-5 socialsekreterare med totalt 75 % tjänstgörighetsgrad vars uppgift är att vara kontaktpersoner gentemot hälsocentralerna samt klinikerna. Deras uppgift är att delta vid rehabträffar och bistå med generell socialtjänstkompetens samt representera socialtjänsten i individärenden. Tjänstemännens arbetsuppgifter specificeras nedan: o De ska fungera som koordinatorer in mot den egna organisationen i individärenden o De ska arbeta för att lyfta fram de personer som är aktuella hos socialtjänsten så att de tidigare än idag kommer i åtnjutande av samverkan för att komma ut i arbetslivet o De ska föra de 0-klassades talan så att de snabbare kommer med i rehabiliteringskedjan. Personer med SGI 0 kommer i dagsläget ej vidare hos FK utan att någon påtalat deras behov av rehabilitering och därmed påbörjar sin återgång till arbete. o De ska arbeta för att personer som är i behov av stöd, gäller psykiatriska problem likväl som arbetsförmågebedömningar, snabbare kan få det bistånd som krävs för att ha en möjlighet att fungera i arbetslivet. o De ska delta vid de avstämningsmöten som försäkringskassan kallar till i de individärenden där försörjningsstöd, istället för sjukpenning, utgår under sjukskrivningsperioden

9 7. UTVÄRDERING OCH RESULTATSPRIDNING I den korta sammanfattningen av projektet har flera av momenten i utvärderingen nämnts. Följande delar kommer att ingå i den kommande utvärderingsinsatsen. Eventuellt kommer ytterligare moment att läggas till under projekttiden. Registrering av de som deltar i projektet för att följa sjukskrivningstider. Försäkringskassan har gett utvärderaren tillstånd att forska på dessa resultat. Fortsatta kontinuerliga träffar med kontaktpersonerna vid försäkringskassan, socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Fortsatt information om aktuella böcker och forskning inom arbetsfältet. En enkät om attityder mm genomfördes i samband med projektstart. En uppföljande enkät planeras till våren 2009. Djupintervjuer med kontaktpersoner har genomförts under 2008. Nya intervjuer planeras till hösten 2009 och hösten 2010. Klientintervjuer genomförs under våren 2009 och hösten 2010. Fortsatta noteringar i dagböcker av kontaktpersonerna under projektperioden. Fortsatt användning av överlappande information från utvärdering av landstingets koordinatorer och försäkringsmedicinska läkare. Deltagarna registreras i Sus (Systemet för uppföljning av samverkansinsatser) enligt förenklad metod (ålder och kön). Försäkringskassans tjänstemän ansvarar för att upprätta lister för registrering. 8. FÖRVÄNTAT RESULTAT Vid projektettidens utgång förväntas verksamheten givit sådana resultat att finansieringen övertas av ordinarie aktörer. De förväntade resultaten för inblandade myndigheter kan sammanfattas enligt nedan. o Minst 1 408 beredningsträffar kommer att ha genomförts (1-2 hälsocentral/klinik per månad). o Minst 2 112 avstämningsmöten kommer att ha genomförts (2-4 hälsocentral/klinik per månad). (Effekten av avstämingsmöten ska mätas i ökad arbetsförmåga efter sex månader). o Det ska finnas en plan för återgång till arbete i 85 % av alla sjukfall inom 90 dagar o Den genomsnittliga tiden för avstämningsmöten i Umeå kommer att ha förkortas från dagens cirka 365 dagar till högst 90 dagar. o Samsynen om sjukskrivningsprocessen skall ha ökat. o Samverkan mellan deltagande myndigheter runt den sjukskrivne/den som riskerar sjukskrivning skall ha tidigarelagts. o Delaktigheten i sin plan för återgång till arbete ska öka.

10 9. KOSTNAD OCH FINANSIERING Personal 2009* 2010 Totalt Personlig handläggare 384 000 473 000 857 000 kr Personlig handläggare 384 000 473 000 857 000 kr (27 000 kr/månad) Summa personal 768 000 kr 946 000 kr 1 714 000 kr Externa tjänster Arbetsförmedlare (75 %) 288 000 kr 354 750 kr 642 750 kr Socialsekreterare (75 %) 288 000 kr 354 750 kr 642 750 kr Utvecklingsresurs Af (50 %)** 154 000 kr 236 500 kr 390 500 kr Summa externa tjänster 730 000 kr 946 000 kr 1 676 000 kr Lokaler Summa lokaler - kr - kr - kr Övriga kostander Summa Övriga kostnader - kr - kr - kr Summa Totalt 1 498 000 kr 1 892 000 kr 3 390 000 kr * Start 2009-03-01 beroende på att föregående beslut sträcker sig till 2009-02-28 **Start 2009-05-01

11 10. Bilaga 1. Insatsen koppling till landstingets arbete med sjukskrivingsprocessen. 2006-2008 Audit för sjukskrivning Inspirationsbesök Utbildningar, bl.a.: Socialförsäkring och försäkringsmedicin Utb. uppdraget koordinator o läkare Kognitivt förhållningssätt (okt 2006---) Ort.med.funktionsdiagnostik (jan 2007) Bedömning arbetsförmåga Lärande Utvecklingsarbeten Lärande seminarier på vc seminarier 2006 2008 Riskbed., Tidig bedömning, Tidig uppföljning Koordinator Resursteam, Inkl RAK Läkare Försäkringsmedicin Läkargrupp Förebyggande och rehab.verktygslåda utvecklas R E S U R S E R Handledare + grupper Rehabträffar Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst Psykiatri Ortopedi Rehab Stress. Sjukskrivningskommitté Avstämningsmöten Interna riktlinjer för sjukskrivningsarbetet Hanteringsriktlinjer Annie Hansen-Falkdal, sjukskrivningsprocessen

12 2009-2010 A K T I V I T E T E R U T B I L D N I N G 2009 V E R K T Y G Teamutveckling Yrkesspecifika utbildningar Välutvecklade medicinska underlag Implementering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Riktlinjer ang. alkohol och droger Resursteam förebyggande av sjukskrivning, tidig bedömning och intervention i samband med sjukskrivning under sjukskrivningstid, och bra avslut från sjukskrivningstid. Försäkringsmedicinskt förhållningssätt Rehabiliteringsgaranti Samverkan specialistvård och primärvård Hälsocentraler och Psykiatri Ortopedi Rehabmedicn Hjärtcentrum Stressklinik Fyrpartssamverkan Hälso- och sjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst Sjukskrivningskommitté 2011 Handledning Koordinatorer FM-läkare

13 11. Bilaga 2. Begreppsdefinitioner I denna skrivning kallas den enskilde genomgående för patient vilket är benämningen i hälso- och sjukvården, hos övriga myndigheter/organisationer finns andra benämningar t.ex. klient, den försäkrade, arbetssökande. Avstämningsmötet är den metod Försäkringskassan använder när vi tillsammans med en patient och ytterligare någon eller några aktörer behöver utreda och bedöma patientens medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering. Avstämningsmötet ger också möjlighet att göra en planering och ansvarsfördelning för de eventuella åtgärder som behöver vidtas för att patienten ska kunna återgå i arbete eller stå till arbetsmarknadens förfogande. Det är Försäkringskassan som har ansvar för att kalla till och dokumentera avstämningsmötet. Beredningsmöte är resursteamens planerings- och diskussionsträffar med övriga aktörer, i första hand handläggare från försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunens socialtjänst. Syftet med träffarna är: att öka samarbetet mellan organisationerna så att inga patienter hamnar mellan stolarna, att alla patienter ska få det stöd och hjälp de behöver, att inte sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesser fördröjs i onödan, att klarlägga vilka patienter som är gemensamma mellan organisationerna, och bestämma vem som ska göra vad. Allt arbete i dessa träffar ska ske med fingertoppskänsla och men etiska överväganden om vad som kan och bör diskuteras. De handläggare från Försäkringskassa, Arbetsförmedling och kommunens socialtjänst som deltar i dessa organiserade beredningsmöten är i möjligaste mån samma personer över tid. De är rådgivare men också insamlare av information/kunskap. Handläggaren kan fungera som respektive enhets inkörsport. De kan också ta reda på vem som är personlig handläggare och föra vidare information till denne, eller se till att det tas fram en personlig handläggare när sådan inte finns sedan tidigare. Lika viktigt är att vården kan få impulser från övriga aktörer omkring patienters behov av olika insatser från hälso- och sjukvården. I dessa möten deltar inte patienter men om någon enskild patient diskuteras är det med dennes medgivande och endast det som är relevant för övriga aktörer tas upp. Mötet ska inte bestämma över huvudet på patienten, endast rådgöra med varandra vad som kan vara möjligt och vem som har i uppgift att göra vad. Detta presenteras senare för patienten i enskilt samtal med en vårdarbetare eller handläggare och/eller vid ett avstämningsmöte med endast de deltagare med som behövs för träffens syfte. Patienter kan möjligen också diskuteras utan medgivande men bör i så fall presenteras avidentifierad. Meningen med detta är att klarlägga de olika organisationernas ansvar och möjligheter att hjälpa det fall som presenterats. Den/de myndigheter som är berörda kan sedan få del av personens identitet (om individen givit sitt godkännande genom ifylld medgivandeblankett) och tid kan bokas för ett beredningsmöte eller avstämningsmöte. Resursteam är vård-, hälsocentralernas och sjukstugornas interna teamträffar. Det kan också vara träffar på berörda kliniker. I resursteamen i primärvården deltar läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer, och på vissa hälsocentraler psykolog och berörda sjuksköterskor. Teamen träffas vanligen en gång per vecka. Varje enhet arbetar utifrån handlingsplan och riktlinjer som de tagit fram för sitt arbete med förebyggande av sjukskrivning, tidig

bedömning och intervention i samband med sjukskrivning och under sjukskrivningstid, och bra avslut från sjukskrivningstid. Resursteamen är, som de benämns, resurs/stöd för patienten och för varandra i det dagliga arbetet. 14

15 12. Bilaga 3. Västerbotten läns landsting målsättning att länet ska ha världens friskaste befolkning år 2020 Visionen världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning 2020 är en djärv vision som kräver samverkan mellan samhällets olika aktörer. En god hälsa är eftersträvansvärt för varje enskild medborgare, kanske det viktigaste i livet, grunden till att minska ohälsan är att ge förutsättningar för bästa möjliga hälsa. Viktiga faktorer som påverkar hälsan. En utgångspunkt i folkhälsoarbetet är att folkhälsan beror på något. Folkhälsan är inte slumpens skördar utan resultat av olika typer av påverkan. Dessa faktorer som påverkar hälsan till det bättre eller sämre kan vi kalla hälsans bestämningsfaktorer. Bestämningsfaktorerna kan bestämma mer eller mindre, men de kan också vara mer eller mindre möjliga att påverka. För att kunna påverka de bestämningsfaktorer som är till gagn för vår hälsa så krävs ett samarbete mellan samhällets olika aktörer, att tillsammans skapa en förutsättning till främjande av det goda samhället. Landstinget antog hösten 2004 ett folkhälsopolitiskt program som knyter an till de 11 nationella målen för folkhälsan som riksdagen fastställt: 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande De första sex målen handlar om förhållanden i samhället och faktorer som kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut. De resterande fem målen handlar om levnadsvanor som människan/människor själv påverkar men där också den socioekonomiska miljön ofta spelar en avgörande roll. Västerbottens läns landsting har lagt till ett område 12: Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa.

De folkhälsopolitiska målen får ligga som en bas för utvecklingen av vårt samarbete mellan våra myndigheter, den samverkansstruktur som skapats i närsjukvårdsprojektets tidigare arbete lägger en grund för en vidareutveckling av nödvändig samverkan i syfte att vara delaktig i visionen Världens Bästa Hälsa och Friskaste befolkning 2020. 16