Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska
Författare: Kristin Eliasson, Mikael Kjerfve Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen Juni 2012 Rapporten finns som pdf på vår webbplats: www.vgregion.se/jamlikvard Omslag: Benjamin Jocic
Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Inledning Ljumskbråckoperationer är den vanligaste kirurgiska åtgärden i Sverige med omkring 18 000 operationer per år. Drygt 90 procent av dem som drabbas av ljumskbråck är män vilket gäller i såväl Västra Götaland som i övriga riket. Livstidsrisken att behöva opereras för ljumskbråck är beräknad till cirka 3 procent för kvinnor och 27 procent för män. Ljumskbråck omfattar inguinala och femorala bråck. Inguinala bråck är vanligast hos båda könen men cirka 25 procent av alla bråck hos kvinnor är femorala bråck. Motsvarande siffra för män är 1 procent. Fler kvinnor än män tvingas genomgå akuta operationer. Skälet är att kvinnor har ökad incidens av femorala bråck och därmed större risk till inklämning och akut operation. Enligt nya nationella indikationer bör kvinnor alltid erbjudas operation för sina ljumskbråck då att det är svårt att avgöra om bråcket är femoralt eller inguinalt. Denna rapport studerar könsskillnader avseende val av operationsmetod, akuta operationer och omoperationer vid ljumskbråck. Data och diagram är hämtade från Öppna jämförelser 2011, rapporten Indikationer för operation av ljumskbråck (2011:07) från Nationella medicinska indikatorer samt Svenskt Bråckregister (SBR). Svenskt Bråckregister innehåller uppgifter om bråckoperationer hos patienter som är 15 år och äldre. Operationsmetoder I de flesta fall är operation den bästa behandlingen vid bråck och majoriteten av alla operationer är planerade i förväg. I dag utförs enbart cirka 6 procent av operationerna akut. Prioritering till operation sker främst utifrån graden av besvär och arbetsförmåga. En lyckad bråckoperation är en okomplicerad åtgärd och vid planerade operationer är mortaliteten låg hos båda könen. Operation görs oftast inom dagkirurgi som blivit mycket vanligare vid ljumskbråcksoperationer i Sverige de senaste åren, från knappt tre av tio operationer 1992 till sex av tio operationer 2008. Förändringen har varit möjlig tack vare nya metoder för bedövning och operation. Dagens operationsmetoder och material har också medfört en stark minskning av frekvensen för återfallsbråck. Tidigare drabbades uppemot 20 procent av alla opererade patienter av återfall. En av de operationstekniker som används vid ljumskbråck har lägre risk för omoperation än andra metoder. Metoden kallas Lichtenstein och innebär att ett nät läggs in för att förstärka bukväggen.
Den metoden är numera vanligast i Sverige, men det kan finnas skäl som gör att den inte alltid är lämplig. Av männen i Västra Götaland 2010 opereras drygt hälften (53,8%) med Lichtenstein, vilket är en betydligt lägre andel än övriga riket, där sju av tio opereras med den metoden (72,5%). I Västra Götaland används Övriga öppna metoder (21,2%) och pluggmetoder (10,7%) i större uträckning i än övriga landet (10,1 % resp. 4,0 %). 24,5 procent i Västra Götaland opererades med Laparoskopimetoder 2010 vilket var nästan samma andel som övriga riket (22,0 %). Andelen som opereras med Laparoskopimetoder ökar över tid men det är dock fortfarande majoriteten av kvinnorna som opereras med andra metoder. Vanligaste metoderna är Övriga öppna metoder och Lichtenstein, dessa står för sju av tio bråckoperationer på kvinnor i både Västra Götaland och övriga riket. I Västra Götaland återspeglas sannolikt en terapitradition. Men under de senaste 10 åren har andelen operationer med Lichtenstein ökat. Detta förehållande gäller både män och kvinnor. Akuta operationer Under samtliga år mellan 2006 och 2010 har Västra Götaland högre andel akut opererade bråck än övriga riket oavsett kön. De senaste fem åren var andelen akutopererade kvinnor i Västra Götaland i genomsnitt 17,9 procent för kvinnor och 4,7 procent för män. Diagram 1: Andel akutopererade bråck (Källa SBR 2010)
Andelen som akutopereras är alltså större bland kvinnor, vilket kan bero på att kvinnor har större andel av femorala bråk. Beroende på att femoralt bråck inte alltid ger symptom förrän i ett akut skede och att kvinnor löper större risk att utveckla femoralt bråck så torde risken att akut operation kvarstå men förhoppningsvis minska om de aktuella indikationerna följs. Den högre andelen akuta operationer bland kvinnor gör att kvinnor har fyra gånger högre mortalitet än män inom 30 dagar efter ljumskbråcksoperation (Nationella medicinska indikatorer, 2011). Omoperationer Vissa former av ljumskbråck är förknippade med större risk för omoperation än andra. Risken är också större om man drabbas av komplikationer efter operationen eller om man tidigare har opererats för ljumskbråck. Enligt nationella siffror är det större risk för kvinnor att omopereras än för män. Den relativa risken att behöva genomgå en ytterligare operation är 29 procent större för en kvinna än för en man (SBR årsrapport, 2009). Risken för omoperation av kvinnor kan antigen bero på att ett femoralt bråck har förbisetts vid första operationen, att den preoperativa diagnosen var fel eller att kvinnor efter operation av ett inguinalt bråck löper större risk att utveckla ett femoralt bråck. Det är därför viktigt att vid operation av kvinnor använda en teknik där man kan visualisera femoralkanalen.
Slutsatser Om man följer de nationella indikationerna för operation av ljumskbråck finns förutsättning att skillnaderna i behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska. Då femorala bråck har hög risk för inklämning, vilket ökar risken för akut operation, bör de opereras med förtur. Femoralbråckens höga inklämningsrisk jämfört med inguinalbråcken (tio gånger så hög risk) understryker vikten av en korrekt primärdiagnos. Det är därför viktigt att operera kvinnor med en metod som visualiserar femoralkanalen och möjliggör en bakre plastik. Detta utförs säkrast med laparoskopisk eller öppen teknik (Nationella medicinska indikatorer, 2011). Referenser Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet - Jämförelser mellan landsting 2011, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen 2011 Indikationer för operation av ljumskbråck (2011:07), Nationella medicinska indikatorer Svenskt Bråckregister (SBR), http://www.svensktbrackregister.se/