Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Relevanta dokument
Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

Anknytning Referenser

Anknytning i förskolan;

INSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen. Presentationen

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

UPPLÄGG. Moment 1 ( ): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling

Dagens teman. Se till mig som liten är om betydelsen av att stödja barnets tidiga utveckling för att främja senare psykisk hälsa och välmående

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Anknytning i teori och praktik

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Anknytning och föräldrablivande i adoptionsfamiljer. Carolina Laine Leg. psykolog

Anknytning I. De första åren

Respekt och relationer

Desorganiserad anknytning

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

Spädbarn igår idag i morgon. Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet

Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår

Frågor för reflektion och diskussion

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Små barns behov av en långsiktig trygg bas en barnpsykologisk kunskapsöversikt

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

ANKNYTNING I FÖRSKOLAN

RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr

Relaterat till barns socioemotionella utveckling och psykopatologi

Leif Andersson. Anknytning

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Föräldrarnas fackförbund BARNverket

Barns introduktion i förskolan

Anknytningens betydelse i dagvård

Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm

Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen.

En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet

Pedagogen som en sekundär anknytningsperson

ANKNYTNING I FÖRSKOLAN

Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och inskolning i förskolan

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Anknytning och sex. Anknytning. När aktiveras anknytningsmönstret? John Bowlby och Mary Ainsworth Strange situation

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Anknytning/ Relationer

Syfte..23. Deltagare...25 Intervju AAI Kodning av AAI...25 Procedur...28

FINNS DU DÄR FÖR MIG EN STUDIE OM ANKNYTNINGSTEORINS


Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Mikaela Haglund. Examensarbete för socionom (YH)-examen. Utbildningsprogrammet för det sociala området

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner

Barn som far illa i hemmet. En intervjustudie om hur pedagoger i förskolan observerar och följer barn som far illa i hemmet.

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Anknytning och våld i familjen. 1. Vad är anknytning? Det är inte det biologiska bandet som avgör. Anknytningsteori i sammanfa6ning

God natt, Alfons Åberg

Vad är Barn blir. Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt

Grundnivå 2 Trygghet och anknytning i förskolan. En kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare. Nej

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

TRYGGA BARN OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ SMÅ BARNS ANKNYTNINGSMÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR. Grund Pedagogiskt arbete. Laura Akmene Linda Erberg

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Trygga anknytningsrelationer och förskollärare

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

ANKNYTNINGEN ÄR A OCH

Vikten av anknytning i förskolan

Självständigt arbete i förskollärarutbildningen

Adopterade barn möter barnhälsovården

Den inre savannen inre konflikter ur ett anknytningsperspektiv. Tor Wennerberg

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Familjecentralssamverkan som gör skillnad

Man lämnar ju bort det viktigaste man har så man vill ju att det ska bli bra!

Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan

BARNS ANKNYTNINGSBETEENDE OCH PEDAGOGENS SVAR

ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete

Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Varberg och Halmastad

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

du måste ha kärlek till varje pris

Examensarbete. Grundnivå 2 Anknytning i förskolan. Åtta pedagogers arbete att skapa trygga barn i förskolan. Attachment in kindergarten

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Livskunskap för de allra yngsta

Transkript:

Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet www.sfft.se Behovet av någon att ty sig till Referens Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori - - betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur & Kultur Kunskapen om de första levnadsårens betydelse manar till handling 1. Hjärnans utveckling o Under fosterstadiet o Under de första levnadsåren 2. Känslomässig regleringsförmåga o Mjuk reglering via god omvårdnad o Hård reglering via hormon- och neurotransmittorer Pionjärerna 3. Den tidiga utvecklingen begränsar hjärnans framtida Glexibilitet o Biologisk anpassning till miljöer som är samma som den tidiga miljön 4. Erfarenheter av tidigt samspel lägger grunden för senare samspel 1

Kroppskontakt betyder så mycket Nomader är vana vid att bli burna Experiment med surrogatmödrar styrkte Bowlbys hypotes att kontakt är minst lika viktig som föda Studier av barn på sjukhus och barnhem visade på de negativa effekterna av separation i synnerhet för barn i åldern 1/2-3 år Separationsreaktioner och sorg Protest -- Vart tog du vägen?? Kom hit!! Förtvivlan -- Jag saknar dig, jag är ledsen och ensam. Jag klarar mig inte.. Losskoppling -- Jag måste klara mig och för att kunna ty mig till nya anknytningspersoner måste jag koppla loss från dig. Mary Ainsworths studier av samspelet mellan mor och barn i Uganda på 1950- talet la grunden för kunskapen om betydelsen av föräldrars lyhördhet för barns signaler Kollektiv omvårdnad/allföräldraskap 2

Vad är anknytning? En känslomässig relation som Har varaktighet över tid Den som det riktas mot är inte utbytbar Har stark känslomässig relevans Innebär att man söker den andres närhet för känslomässig påfyllning upplever obehag vid ofrivillig separation söker trygghet, tröst och beskydd hos den andre v Teorin behandlar hur bandet växer fram mellan spädbarnet och dess närmaste vårdare under de första levnadsåren människor senare i livet balanserar närhet, be- skydd och omsorg å ena sidan, och självständig- het och upptäckarglädje å den andra Anknytningens ändamål v Vi behöver skyddas mot faror, särskilt när vi är små v För att kunna utforska världen behöver vi känna oss trygga v Vi behöver lära oss känslomässig reglering v Vi behöver lära oss förstå oss själva och andra människor som sociala varelser med intentioner och begär (= mentalisering) v Vi behöver förbereda oss för att så senare själva bli dugliga omvårdnadspersoner v Ja nästan! Knyter alla barn an? v Att knyta an är inte det samma som att anknytningen är långsiktigt hälsosam för barnet v Viktigt att skilja mellan anknytning och anknytningskvalitét v Att ett barn knutit an är därmed inte heller i sig något argument mot t ex omhändertagande och placering av barnet Vilka barn är det som INTE knyter an v De som inte får chansen v Man bör få chansen före 2-2 1/2 års ålder v ERA-studierna och de nya studierna från Rumänien är skrämmande men mycket viktiga! Närhet utforskande - omvårdnad v Anknytningssystemet; en termostat som: aktiveras vid rädsla, behov av närhet och skydd försätts i viloläge, när allt är lugnt, för att på så sätt ge utrymme för utforskande på avstånd kan aktiveras väldigt snabbt och då förhindras allt utforskande v Gummibandsprincipen v Den vuxnes uppgift är att i omvårdnaden skapa utrymme för och balansera trygghetssökande & utforskande till barnets bästa Utveckling av anknytning De första tre levnadsåren (Fas I-III) Från odiskriminerande signalering till alltmer selektiv orientering mot välbekanta människor. Gradvis bättre reglering av beteendesystemen baserad på allt bättre minnesfunktioner. Från behov av närhet till en balans mellan närhet och utforskande Inre arbetsmodeller (IAM) byggs upp. Anknytningens kvalitet befästs. Förälderns roll förändras från att vara en dold reglerare av barnets fysiologiska behov till att bli en samspelspartner. 3

Primär anknytningsperson v Barn utvecklar i allmänhet anknytning till Glera personer (3 6) v Anknytningen är relationsspecigik och i huvudsak bestämd av den vuxnes om- vårdnadsbeteende gentemot barnet v Anknytningshierarki - anknytning till olika personer är olika viktiga Olika typer av anknytning i åldern 12-18 månader v Organiserad -- samspelet mellan barn och förälder har varit rimligt konsekvent och barnet har lärt sig vad det kan förvänta sig i relationen till föräldern TRYGG -- barnet kan använda föräldern som trygg bas och trygg hamn UNDVIKANDE -- barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med föräldern av rädsla för att bli avvisad AMBIVALENT -- barnet söker föräldern men är osäker på dennes tillgänglighet v Desorganiserad -- Samspelet mellan barn och förälder har innehållit element av rädsla. Spädbarnets bristande kognitiva kapacitet gör det omöjligt för barnet att organisera en sammanhållen representation av samspelet med föräldern Det biologiska bandet är inte avgörande v Kontinuitet i kontakten v Upplevelsen av den vuxne som Större, Starkare, Klokare OCH Snäll v Särskilt viktig är kontakten i anknytnings- relevanta situationer - - - där barnet känt sig rädd/orolig och behövt att den vuxne tröstat barnet Inre arbetsmodeller (IAM) v Av själv och andra v Utvecklas på basis av barnets samspel med anknytningspersonen v Bygger på både omedvetna förspråkliga och medvetna språkliga minnen (händelserepresentationer) v Besvarar frågor som: "Finns andra tillgängliga när jag behöver skydd? Får jag vara i fred när jag behöver det? Om svaren är nej - Barnet har en otrygg anknytning Multipla motstridiga IAM; medvetna och omedvetna aspekter går i olika riktning Defensiv förskjutning av uppmärksamhet från närhet till avstånd. Barnet fokuserar instrumentella handlingar, materiella saker och att klara sig på egen hand ( det som inte dödar stärker ). Trygg/otrygg anknytning Metaanalyser visar att i västvärlden 60-70 % trygg anknytning 30-40 % otrygg anknytning kulturell variation mellan förekomst av A och C Defensivt uteslutande information om omvårdarens otillgänglighet utesluts som skydd mot ångest. Barnet är upptagen av relationen men kan inte använda sig av erfarenheten. Symboliseringssvårigheter. 4

Omvårdnad och anknytning TRYGGHETSCIRKELN Omvårdnadsperson som tar hand om ett barn och tillgodoser dess behov Två sidor av samma mynt Omvårdnaden kommer naturligt MEN det enda omvårdnad som kommer naturligt är den vi själva varit med om o Många barn får sin goda föräldraförmåga i doppresent o Andra lyckas genom att själva putsa på sin föräldraspegel o Vissa får hjälp o Många lyckas tyvärr inte WHO- rapporten 1951 For the moment it is sufficient to say that what is believed to be essential for mental health is that an infant and young child should experience a warm, intimate, and continous relation with one person who steadily mothers him/her, in which both find satisfaction and enjoyment. Ett samhälle som bryr sig om sina barn måste vårda sig om deras föräldrar 5