Protokoll till det 5:e sammanträdet med :s styrelse 2010 Tid 29 november 2010 kl 9.30 15.30 Plats: Kinnarps, Fannys väg 5, Sickla/Nacka Närvarande: Leif Johansson, GS-facket med fullmakt för Anders Tivell, Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Erik Ling, Svenska kyrkans FSC-förening Tomas Ekström (ordf), Kinnarps Uno Brinnen, Korsnäs Per Larsson (vice ordf), WWF Eva Mattsson, SOF Klas Ancker, Miljöförbundet Jordens Vänner Lina Bergström (sekreterare, adj), Håkan Berglund (adj), Bilagor bifogade protokollet: Kommentarer till punkt 66 samt bilaga 3: Stubbrytning Page 1 of 20
PROTOKOLL Pkt Ärende Beslut 64 Mötets öppnande Godkännande av dagordning Val av justerare Dagordningen godkänns med följande ändringar: Mötet startar med punkt 71 och 72. Klas Ancker anmäler ett övrigt ärenden. Till justerar väljs Klas Ancker 65 Genomgång av inkomna dispensanökningar Beslut De flesta ansökningarna rediovisar en ambitionshöjning när det gäller utfasning av insekticider i skogsbruket. 13 ansökningar har inkommit, alla ansökningar gäller användning av bekämpningsmedel mot snytbagge inklusive behandlade plantor under år 2011 enligt fotnot 36 under indikator 6.6.2 Ansökningar med följande certifikatsnummer beviljas: Bergvik skog DNV-FM/COC-000042, Derome, SkogssällskapetDNV-FM/COC-000045 och (hargsbruk),dnv- FM/CoC 000045 Skogsutveckling Syd DNV-FM/CoC-000049 Sydved, DNV-FM/CoC-000048 Södra skogsägarna DNV-FM/CoC-000170, Vida Skog AB DNV-FM-000279 Styrelsen behöver kompletteringar för att kunna ta ställning till följande ansökningar: Holmen skog DNV-FM-00043 och 000444, SCA SGS-FM/CoC-0213 och 0518, Stora Enso skog DNV-CoC/FM-000066 Bl.a behövs det ytterligare data för att kunna bedöma särskilda skäl. Kansliet får mandat att informera berörda certifikatsinnehavare om diskussionen som förts av styrelsen och om möjlighet att komplettera ansökningarna. Det finns möjlighet att inkomma med kompletteringar senast den 13 december för att kunna behandlas på styrelsemöte den 22 december. För att öka tydligheten måste en separat ansökan för respektive certifikat skickas in. Klas Ancker reserverar sig mot beslutet, och bifogar en kommentar till detta nedan*). Page 2 of 20
Punkten är omedelbart justerad. *) MJVs kommentar angående dispensansökningar till FSC för användning av insekticider på unga plantor: Det har givits ett intryck av att det efter den 31 december 2010 inte skall förekomma gifthantering i FSC-märkt skogsbruk. Det visar sig nu att skogsbruket långt ifrån kommer att kunna hantera detta efter detta datum. Det måste ha varit känt för ekonomiska kammaren, som inte tydligt informerat om, att målet med insekticidfritt skogsbruk inte kommer att vara genomfört på utsatt datum. Detta skapar en förtroendekris inom FSC. Hur skall man dessutom klara av att förklara för allmänheten och FSCs kunder, att man inte kan sluta använda insekticider mot snytbaggar? FSCs goda rykte är redan kraftigt ifrågasatt. Vi måste värna noga om FSCs goda namn för att förhindra att kunder och allmänhet finner att FSC-märkningen inte är mycket värd. Dispenstiden har gått ut enligt tidigare beslut. MJV finner vi ingen anledning till ytterligare dispenser. Det går inte att hela tiden fösa problemet framför sig. Det, som är anmärkningsvärt, är att både giftbehandling och mekaniska skydd bara angriper symtomen och inte till orsaken till problemen med snytbaggarna. Det är kalhyggesbruket (trakthyggesbruket), som i sig har skapat problemen, dvs skogsbruk med underröjning, kalhuggning, hyggesrensning, markberedning och plantering. Det är också en av orsakerna varför den biologiska mångfalden hela tiden minskar. Det finns gott om exempel i andra länder, där man inte kalhugger (hyggesfritt) och där man inte har problem med snytbaggar och därför slipper hantering och spridning av insekticider. Det finns dessutom stora vinster att hämta med ett förändrat skogsbruk. En mängd åtgärder kan vidtas som motverkar snytbaggeangreppen utan gifter: - den effektivaste metoden är att använda hyggesfritt skogsbruk - självföryngring - hyggesvila - plantering under skärm - använda äldre plantor, 4 år och äldre - plantera vid lämpliga tidpunkter efter hyggesupptagning - undvika kant-i-kanteffekter med nya hyggen som förorsakar angrepp - korta plantlagringstider Citat: - Vår lärdom är, att genom att manipulera biologiska system för att lösa ett problem, generellt sett alltid leder till andra problem och problem, som ofta är större, än det första problem, som man skulle bemästra, enligt professor Johan Rockström, chef för Stockholm Environment Institut. Klas Ancker och Carl-Gustaf Lundgren, MJV Page 3 of 20
66 Information från arbetsgruppen angående stubbrytning Beslut, Bilaga 3 samt kommentarer, Bilägges protokollet Arbetsgruppen har ej uppnått enighet om en uppgörelse i stubbfrågan. Framförallt skiljer sig åsikterna åt när det gäller omfattningen av areal. Beslut kan ej fattas, bilagan bilägges detta protokoll. Kansliet får i uppdrag att meddela detta till certifierare och Internationella FSC. Frågan kommer åter tas upp på nästa styrelsemöte och beslut tas om huruvida tvistenämnd ska inrättas. 67 Ansökan om att starta planeringsprocess för revisionen av skogsbruksstandarden 68 Förslag, Verksamhetsplan Beslut: Ansökan godkänns med tillägg från årsstämman om när standarden ska vara klar. Kansliet får i uppdrag att sända in slutlig ansökan till Internationella FSC Beslut: Verksamhetsplanen godkänns under förutsättning att den kompletteras med nyckeltal till styrelsens möte i februari 2011. 69 Rapport, prel. bokslut Beslut: Preliminärt bokslut godkänns 70 Förslag, budget 2011 Diskussion: Verksamhetens budget har markant ökat med hjälp av Sveaskogs bidrag. Förslaget till budget godkänns och slutligt budgetförslag kommer att presenteras på styrelsens möte i februari 2011. 71 Marknadskommittén, Rapport om planer för 2011 Markandskommittén planerar aktiviteter mot konsument med start i mars. Omfattningen kommer att avgöras av den budget vi har. Slutligt beslut tas på marknadskommitténs möte den 15 december. Till hösten kommer möjlighet att synas skapas i samarbete med Akzo Nobel, men detaljerna kring detta kan först utarbetas när kontrakt skrivits med Akzo Nobel. Danska FSCs informationsansvarig besökte senaste marknadskommitté mötet. Viss lärdom från dem kan dras, t ex auktion och designetävling samt deras medlemssystem. 72 Standardkommittén Kommittén har fokust på tolkningar. Certifierarnas frågor gör att arbetet går långsamt. Certifierarna är inte alltid nöjda med svaren och önskar att de inte skrivs så formellt att det blir standardtext. Kommittén har beslutat att inte behandla frågor längre än sex månader. Därefter går frågan till styrelsen. Styrelsen får vara beredd på att några frågor snart kommer upp på styrelsens dagordning. Page 4 of 20
Beslut: Ny ledamot för ekonomiska kammaren är Daniel Forsberg från Stora Enso som fyller vakant plats efter Börje Pettersson. 73 Standardkommittén har beslutat bordlägga arbetet med att ta fram riktlinjer för hur större FSCcertifierade markägare ska dokumentera sin förmåga att leva upp till skogsbruksstandardens princip 3. 74 Projektplanför polytaxprojektet Standardkommitténsarbetsgrupp föreslår att uppdraget omformuleras till att gälla riktlinjer för årlig utvärdering av samråd under indikator 3.1.7. Beslut: Hänvisas till beslut från styrelsens möte 2010-10-20, punkt 56. Ekonomiska kammaren vill avvakta SKS klargörande av 30 i SVL. Därför kan inte FSC uppfylla motion 1 antagen av årsstämman 2010 som skulle redovisas sista december 2010. Förslag till reviderad tidsplan: 1. I december 2010 görs en preliminär sammanfattning av polytaxinventeringens metodik och resultat (officiella data för enskilda och övriga markägare). Sammanfattningen omfattar även preliminära tolkningar av metodik och resultat. 2. Inför styrelsemötet 2011-02-14 färdigställs en enkel rapport, dock med fylligare innehåll än den preliminära sammanfattningen. 3. Därefter får styrelsen ta ställning till om vi ska fördjupa arbetet i en tredje rapport. Beslut: Håkans förslag tillstyrkes. 75 Informationspunkt, Klas Ancker Klas redovisade ett antal synpunkter på det moderna skogsbrukets följder och alternativa metoder. 76 Rapport, Certifierarforum Behovet av att träffas verkar vara stor, bl. a. pga att många certifierare har tillkommit i Sverige. Mötet verkade också vara meningsfullt för alla som var med. Certifierarna tycker det går långsamt för standard-kommittén att arbeta med frågorna och att systemet är byråkratiskt, men de är ändå positiva till att forumen ges två gånger per år. 77 Medlemsansökningar Skogsindustrierna har lämnat in ansökan om medlemskap. Beslut: frågan bordlägges till nästa styrelsemöte den 22 december. 78 Informationfrån kansliet Kansliet har ansökt om medel från konsumentverket. Besked väntas komma innan jul. Page 5 of 20
Möte för nationella initiativ i Europa hölls i Bonn i mitten av november. Kontraktet med internationella FSC skrevs då under och det svenska kansliet kan nu kalla sig NO, National Office. Telefonen går varm på kansliet. De flesta frågorna rör spårbarhetsstandarden och det är fortfarande många tryckerier som ringer. Tydligen börjar några av dem få en större efterfrågan på FSC än Svanen. Diskussioner med Uppsala stift har startat om större lokaler. Utrymme för att kansliet ska kunna hyra fler kontorsplatser finns, men ännu har inget konkret förslag inkommit. Rekrytering av projektledare för nytto-projektet pågår. Förhoppningsvis är det klart till styrelsemötet den 22 december. Internationella FSC kommer anställa en lobbyist med placering i Bryssel. 79 General Assembly Kansliet planerar att delta och kommer ordna seminarier för genomgång av motionerna för de medlemmar som så önskar 80 Beslutsuppföljning Styrelsen gick igenom beslutsuppföljningen 81 Övriga frågor Klas Ancker informerar om beslut om skogliga frågor vid mångfaldsmötet i Japan. FSC bör följa upp detta vid ett senare styrelsemöte. Uno Brinnen informerar att några bolag gått samman för att anställa en resurs som kan bidra med att arbetet med FSC-systemet effektiviseras. Hans Djurberg är personen som ska axla uppdraget. Han ska jobba både internationellt och nationellt och stödja de aktuella ledamöterna som arbetar i styrelse och övriga arbetsgrupper. Börjar troligen i januari. 82 Nästa sammanträde Beslut: 22 december 10-12 telefonmöte 83 Mötets avslutande Mötet avslutas 14 februari 2011 i WWFs lokaler kl 09.30-15.30 Protokollet justeras: Klas Ancker Page 6 of 20
Kommentarer till punkt 66 FSCs styrelseprotokll 2010 11 29 Per Larsson, med stöd av Klas Ancker och Eva Matsson, lägger följande kommentar: Miljökammaren konstaterar att stubbrytning är en oprövad metod i enlighet med indikator 6.1.6 med sannolika tydligt negativa konsekvenser för miljön och den biologiska mångfalden. Det finns omfattande kunskapsluckor och risker kopplat till metoden ur ett miljöperpektiv. Vidare har berörda skogsbrukare inte på ett övertygande sätt kunnat redovisa vad tidigare försökverksamhet på FSC-certfierad areal har bidragit till. Istället finns anledning att tro att en fortsatt verksamhet snarare bidrar till att ännu starkare förankra stubbrytning som en etablerad verksamhet. I avsaknad av ett beslut i frågan inom konstaterar vi att stubbrytning som metod måste betraktas som en icke godkänd verksamhet inom FSC-certifierat skogsbruk i Sverige. Uno Brinnen, med stöd av Erik Ling lägger till följande kommentar: Skogen utgör en viktig energikälla för att uppnå samhällets mål om att begränsa utsläpp från fossila bränslen. Den politiska drivkraften att öka andelen förnybar energi, inom EU med minst 20 % till 2020, har lett till att skogsbruket ser möjligheter att ta tillvarata stubbar efter avverkning. Å andra sidan föreligger det kunskapsluckor och risker (se bilaga 1) som måste kunna hanteras för att säkerställa en miljömässig och socialt acceptabel verksamhet. Efter en avsiktsförklaring av ett antal skogliga aktörer gjorde Skogsstyrelsen den 5 november 2007 ett utlåtande om att stubbrytning bör ses som en ny metod och att i avvaktan på en miljöanalys skulle en acceptabel omfattning av verksamheten, dvs ej nämnvärd omfattning, ligga på under 2000 ha per år. Den 10 december 2007 togs ett beslut i om hur stubbrytning skulle hanteras på FSCcertifierad skogsmark. Detta beslut accepterade en fortsatt begränsad stubbrytning enligt Skogsstyrelsens utlåtande och riktlinjer, men med tillägg att FSC-certifierade aktörer skulle följa ett antal FSC-specifika riktlinjer. I september 2009 publicerade Skogsstyrelsen sin kunskapssammanställning och analys rörande stubbrytning, där man specificerar ett antal rekommendationer för hur verksamheten bör bedrivas för att värna bl.a. miljö, vattenvård, naturvård, rennäring samt sociala intressen (rekommendationer framgår i bilaga 2). I Skogsstyrelsens meddelande framkommer att: - man bedömer att stubbskörd under de närmaste åren kommer att beröra i Page 7 of 20
storleksordningen upp till 10 000-20 000 ha per år - Skogsstyrelsen ska genomföra en årlig uppföljning om hur stor areal som anmäls för stubbrytning på lands- och länsnivå - Skogsstyrelsen föreslår att man år 2013 ska genomföra en uppföljning med avseende på erfarenheter, uppföljning av miljöhänsyn vid stubbskörd, anmäld respektive faktiskt skördad areal, ny forskning samt behov av regeländringar. - om omfattningen av stubbskörd innan 2013 nationellt överstiger 20 000 ha per år eller om större landskapsavsnitt får en dramatisk ökning av areal stubbskörd kan Skogsstyrelsen komma att överväga att tidigarelägga denna kontrollstation. Dessa rekommendationer och bedömningar kom till efter det att Skogsstyrelsen bedömt att stubbrytning bör ses som pågående markanvändning. 1 Här är det av betydelse att peka på att miljöintressen, miljörättslig expertis, Naturvårdsverket samt Riksantikvarieämbetet inte delade Skogsstyrelsens tolkning i frågan. I ett senare PM från Skogsstyrelsen verkar dock frågan vara mer osäker då man skriver att detta inte är upp till Skogsstyrelsen att besluta och att rättstillämpningen först bli aktuell om markägare och myndighet inte är överens om vilka anpassningar till miljö eller andra intressen som behöver vidtas vid stubbskörd. 2 Innebörden i detta senare dokument blir att stubbrytning tills vidare får fortsätta som verksamhet utan att vara tillståndspliktig enligt lagstiftning, men med ett oklart rättsläge gällande om verksamheten är pågående markanvändning eller inte. dskolka 10-12-20 11.10 Kommentar [1]: Nytt stycke: Ola Kårén Ek kammaren: Sammantaget bedömer Skogsstyrelsen att möjligheterna att ersätta fossila bränslen genom stubbrytning inom ramen för rekommendationerna och angiven omfattning medför en positiv effekt ur klimatsynpunkt, samtidigt som negativa effekter av stubbrytning på miljön bedöms bli begränsade. per 10-12-20 11.10 Kommentar [2]: Per Larsson / Miljökammaren: Vill inte ha ovanstående tillägg alternativt stryka hela texten under Bakgrund 1 Skogsstyrelsedokument daterat 09-02-27 av Gunilla Kocks, verksjurist, Enheten för lag och områdesskydd 2 Skogsstyrelse PM daterat 09-09-28 om frågor och svar gällande stubbskörd, Jenny Stendal, Skog Nord 3 För 2011 års försöksverksamhet inkommer skogsbrukare med försöksplanen vid den tidpunkt som anges under Årlig utvärdering. Page 8 of 20
Bilaga 3 till styrelsens möte 2010 11 29 Stubbrytning - Överenskommelse inom 2010-2013 Arbetsgruppen har ej uppnått enighet om en uppgörelse i stubbfrågan. Nedan finner ni ett dokument med kommentarer från arbetsgruppen. De utstående frågor som finns rör: 1) Arealer - här skiljer sig uppfattningarna stort. 2) Konsensus skall krävas för stubbrytning (både för samer och lokala intressenter) 3) Lokala intressenter skall definieras enligt vägledningstext i 4.4 4) Stubbrytning skall kompenseras med motsvarande arealer försöksmark som syftar till att stärka naturvården, t.ex. hyggesfritt skogsbruk 5) Ek kammaren vill ha med Skogsstyrelsens sammanfattande bedömning för sitt beslut till rekommendationer 2009 Gruppen har träffats tre gånger. Första träffen var i Uppsala, under lunchen på klimatseminariet 10/11. Redan då identifierade vi var de större meningsskiljaktigheterna fanns. 18/11 hade vi ett telefonmöte. Som underlag använde vi det arbetsdokument som togs fram av standardkommittén, och som WWF inkommit med synpunkter/förslag. Till nästa möte fick var och en fundera vilka punkter som man kunde förhandla om. 22/11 hade vi ett nytt telemöte och konstaterar att punkterna ovan kvarstår. Styrelsen får avgöra om en lösning kan förhandlas fram. Page 9 of 20
Bakgrund Skogen utgör en viktig energikälla för att uppnå samhällets mål om att begränsa utsläpp från fossila bränslen. Den politiska drivkraften att öka andelen förnybar energi, inom EU med minst 20 % till 2020, har lett till att skogsbruket ser möjligheter att ta tillvarata stubbar efter avverkning. Å andra sidan föreligger det kunskapsluckor och risker (se bilaga 1) som måste kunna hanteras för att säkerställa en miljömässig och socialt acceptabel verksamhet. Efter en avsiktsförklaring av ett antal skogliga aktörer gjorde Skogsstyrelsen den 5 november 2007 ett utlåtande om att stubbrytning bör ses som en ny metod och att i avvaktan på en miljöanalys skulle en acceptabel omfattning av verksamheten, dvs ej nämnvärd omfattning, ligga på under 2000 ha per år. Den 10 december 2007 togs ett beslut i om hur stubbrytning skulle hanteras på FSCcertifierad skogsmark. Detta beslut accepterade en fortsatt begränsad stubbrytning enligt Skogsstyrelsens utlåtande och riktlinjer, men med tillägg att FSC-certifierade aktörer skulle följa ett antal FSC-specifika riktlinjer. I september 2009 publicerade Skogsstyrelsen sin kunskapssammanställning och analys rörande stubbrytning, där man specificerar ett antal rekommendationer för hur verksamheten bör bedrivas för att värna bl.a. miljö, vattenvård, naturvård, rennäring samt sociala intressen (rekommendationer framgår i bilaga 2). I Skogsstyrelsens meddelande framkommer att: - man bedömer att stubbskörd under de närmaste åren kommer att beröra i storleksordningen upp till 10 000-20 000 ha per år - Skogsstyrelsen ska genomföra en årlig uppföljning om hur stor areal som anmäls för stubbrytning på lands- och länsnivå - Skogsstyrelsen föreslår att man år 2013 ska genomföra en uppföljning med avseende på erfarenheter, uppföljning av miljöhänsyn vid stubbskörd, anmäld respektive faktiskt skördad areal, ny forskning samt behov av regeländringar. - om omfattningen av stubbskörd innan 2013 nationellt överstiger 20 000 ha per år eller om större landskapsavsnitt får en dramatisk ökning av areal stubbskörd kan Skogsstyrelsen komma att överväga att tidigarelägga denna kontrollstation. Dessa rekommendationer och bedömningar kom till efter det att Skogsstyrelsen bedömt att stubbrytning bör ses som pågående markanvändning. 3 Här är det av betydelse att peka på att miljöintressen, miljörättslig expertis, Naturvårdsverket samt Riksantikvarieämbetet inte delade Skogsstyrel- 3 Skogsstyrelsedokument daterat 09-02-27 av Gunilla Kocks, verksjurist, Enheten för lag och områdesskydd dskolka 10-12-20 11.08 Kommentar [3]: Nytt stycke: Ola Kårén Ek kammaren: Sammantaget bedömer Skogsstyrelsen att möjligheterna att ersätta fossila bränslen genom stubbrytning inom ramen för rekommendationerna och angiven omfattning medför en positiv effekt ur klimatsynpunkt, samtidigt som negativa effekter av stubbrytning på miljön bedöms bli begränsade. per 10-12-20 11.08 Kommentar [4]: Per Larsson / Miljökammaren: Vill inte ha ovanstående tillägg alternativt stryka hela texten under Bakgrund Page 10 of 20
sens tolkning i frågan. I ett senare PM från Skogsstyrelsen verkar dock frågan vara mer osäker då man skriver att detta inte är upp till Skogsstyrelsen att besluta och att rättstillämpningen först bli aktuell om markägare och myndighet inte är överens om vilka anpassningar till miljö eller andra intressen som behöver vidtas vid stubbskörd. 4 Innebörden i detta senare dokument blir att stubbrytning tills vidare får fortsätta som verksamhet utan att vara tillståndspliktig enligt lagstiftning, men med ett oklart rättsläge gällande om verksamheten är pågående markanvändning eller inte. Stubbrytning som försöksverksamhet och omfattning Stubbrytning betraktas fortsatt som oprövad metod enligt -standarden (indikator 6.1.6). Verksamheten kan tillåtas som försöksverksamhet under perioden 2010-2013 med en total årlig stubbrytningsareal på maximalt X ha på FSC-certifierad skogsmark. De FSC-certifierade skogsbrukare som önskar tillämpa stubbrytning inkommer senast i slutet av november varje år 2011-2012 *3 till med en gemensam försöksplan innefattande: 1) En beskrivning på hur verksamheten ska kunna bidra till att ge svar på kunskapsluckor och minimera risker. 2) En motivering av den önskade försöksarealen. Försöksplanen med ingående delar skall godkännas av alla kammare inom innan ytterligare stubbrytning tillåts. Försöksverksamheten följs upp årligen enligt punkterna 1-6 nedan. Om ny kunskap tillkommer under försöksperioden kan detta föranleda en förtida omprövning av beslutet från :s sida. Riktlinjer för stubbrytning Stubbrytning som försöksverksamhet sker i enlighet med Skogsstyrelsens rekommendationer (Bilaga 2), FSC-standarden samt tillkommande FSC-krav: - Stubbrytning tillåts inte på lavrika och lavdominerade marker inom renskötselområdet. På övriga marker inom renskötselområdet sker samråd med berörd sameby. Speciell uppmärksamhet ges till objekt med inslag av marklav samt för rennäringen viktiga flyttleder där framkomligheten kan komma att påverkas negativt. - För större skogsbrukare skall samråd ske med lokala intressenter enligt indikator 4.4. Vid samråd enligt 4.4 skall särskilda ansträngningar göras för att tillmötesgå lokala intressenters synpunkter, enligt ovan samt vid val av objekt. 4 Skogsstyrelse PM daterat 09-09-28 om frågor och svar gällande stubbskörd, Jenny Stendal, Skog Nord 3 För 2011 års försöksverksamhet inkommer skogsbrukare med försöksplanen vid den tidpunkt som anges under Årlig utvärdering. peterr 10-12-20 11.08 Kommentar [5]: Areal ej överenskommen. Frågan hänvisas till FSC-styrelsen. dskolka 10-12-20 11.08 Kommentar [6]: Per Larsson / Miljökammaren : Maximal areal 1000 hektar /år dskolka 10-12-20 11.08 Kommentar [7]: Ola Kårén, Ek kammaren: 1a stycket: Stubbrytning betraktas fortsatt som oprövad metod enligt -standarden (indikator 6.1.6). Verksamheten tillåts som försöksverksamhet under perioden 2011-2013 på FSC-certifierad skogsmark, under förutsättning att omfattningen håller sig inom de nationella ramar som Skogsstyrelsen anger (Meddelande 4/2009), på motsvarande andel FSC-certifierad mark. dskolka 10-12-20 11.08 Kommentar [8]: Per Larsson, Miljökammaren: 3) I komplement till den ansökta arealen för stubbrytningsförsök skall försöksplanen innehålla motsvarande arealer med försök som syftar till kunskap om hur skogsbruket kan stärka naturvården. Detta kan även inbegripa försök med hyggesfritt skogsbruk. Även dessa försök redovisas årligen till Svenska FSCs standardkommitté. dskolka 10-12-20 11.08 Kommentar [9]: Anders Tivell + SSR, Sociala kammaren : För större markägare skall samråd ske med lokala intressenter definierade enligt vägledningstexten till 4.4 i nya skogsbruksstandarden. Vid samråd enligt 4.4 samt med berörda samebyar skall konsensus råda vid val av objekt. Stöds av Per Larsson / Miljökammaren Page 11 of 20
- FSC-certifierade skogsbrukare ska under perioden 2010-2013 kommunicera till entreprenörer och andra intressenter inklusive bränsleköpare som kan tänkas investera i stubbrytning eller använda stubbar som råvara att metoden anses oprövad inom. Skogsbrukare skall tillämpa rutiner och följa upp verksamheten för att säkerställa att den bedrivs i enlighet med Skogsstyrelsens rekommendationer, FSC-standarden inkl. FSC-kraven ovan och skogsbrukarens egna rutiner. Årlig utvärdering av stubbrytning Verksamheten revideras årligen vid aktuella skogsbrukares externa revisioner och interna miljörevisioner. Följande uppgifter rapporteras årligen till gemensamt från de FSC-certifierade skogsbrukare som bedriver stubbrytning under försöksperioden: 1. Vilka geografiska områden och vilka arealer som det har skett stubbrytning på. 2. Avsikter med fortsatt verksamhet för kommande verksamhetsår (arealer och geografiska områden). 3. Stöd till forskning inom området, samt en sammanfattning av under året erhållna forskningsresultat. 4. Rutiner som gäller vid utförande och uppföljning av stubbrytning. Exempelvis prioriteringar av trakter utifrån bördighet, trädslag samt hänsyn till kultur-, frilufts-, turist-, och utpekade biologiska värden. 5. Information om intern och extern uppföljning av försöksverksamheten, där efterlevnad av ovanstående riktlinjer (inkl Skogsstyrelsens rekommendationer) samt skogsbrukarens egna instruktioner granskas. Observationer och avvikelser redovisas. 6. Ny kunskap som kan ligga till grund för omprövning gällande verksamheten och riktlinjer för densamma. Redovisningen ska inkomma skriftligt till i början av året, och är en förutsättning för att tillstånd till stubbrytning under perioden årsvis ska kunna förnyas av. Redovisningen skall skickas in senast två veckor före FSC:s styrelsemöte, för att kunna behandlas vid detta möte, dock senast 28 februari. Om intressent inom påkallar att redovisning även ska ske i seminarieform ska certifierade skogsbrukare som bedriver stubbrytning även bereda möjlighet för detta. Page 12 of 20
Bilaga 1 Risker och kunskapsluckor om stubbrytningens miljöeffekter OBS! Motsvarande tabell bör tas fram inom det ekonomiska och sociala området. Här nedan presenteras exempel på några kunskapsluckor och tänkbara risker kring stubbrytning. Bristen på kunskap inom dessa områden motiverar en fortsatt försöksverksamhet i syfte att möjliggöra vetenskaplig utvärdering av effekterna av stubbrytning. Översikten baseras på det som framkommit i skogsbränsleprogrammets syntesrapport (Egnell 2006) kunskapssammanställningen om stubbskörd (Egnell m.fl. 2007), miljöanalysen om stubbskörd (Egnell m.fl. 2008), Lindhe (2009) samt forskarintervjuer. Tabellen är ett utdrag från rapporten Är Skogsbränsleuttag hållbart? En analys av risker vid skogsbränsleuttag utifrån aktuellt kunskapsläge. Översikt över effekter och risker av stubbrytning samt identifierade kunskapsluckor, Flertalet av dessa skulle kunna utvärderas inom en utökad försöksverksamhet av stubbskörd hos de FSCanslutna markägarna 2010-2013. Påverkan Aktivitet Effekt/risk Kunskapsluckor Biologisk mångfald Lagring och torkning av skördade stubbar. Uttag av stubbar Skördade stubbar i vältor eller högar riskerar att fungera som fällor i och med att de lockar till sig äggläggande insekter. När stubbarna transporteras bort och förbränns utarmas insektspopulationer. Stubbskörd kommer sannolikt att leda till att både sällsynta vedlevande arter, men kanske framförallt allmänt förekommande arter drabbas. Detta kan leda till att fler vedberoende arter blir sällsynta/rödlistade Det är i dagsläget oklart vilken betydelse vältor har som fångstfällor för vedlevande skalbaggar. Experiment pågår i Finland, samt inom TEMAprojekt nr 6. Vilka arter nyttjar stubbar och vilken betydelse har stubbar i förhållande till andra substrat för att bevara livskraftiga populationer? Vilka typer av stubbar är viktigast för de vedlevande arterna? Försök inom TEMAprojekt nr 5. Page 13 of 20
Uttag av stubbar Stubbar kan fungera som refugier för marklevande djur (som inte är specifikt vedlevande). Många av dessa är ryggradslösa rovdjur, till exempel spindlar Hur påverkas dessa djurgrupper samt markens övriga födoväv av stubbskörd? Försök inom TEMAprojekt nr 7. Uttag av död ved (GROT och stubbar) samt aktiviteter som minskar död ved poolen All intensifiering av skogsbruket leder till en trivialisering av skogslandskapet Kvantifiera de faktiska naturvärden som försvinner vid intensifierat skogsbruk Påverkan Aktivitet Effekt/risk Kunskapsluckor Körskador vid stubbskördeaktiviteter Körskador vid stubbskördeaktiviteter Ökad markkompaktering och spårbildning Ökad markkompaktering Betydelsen för bildande av metylkvicksilver Långsiktiga effekter på skogsproduktionen? Mark och vatten Uttag av stubbar Betydelsen av grövre rötter. Hur mycket och hur fina rötter följer med vid stubbskörd? Relatera näringshalter i rotsystemet till praktisk utnyttjandegrad. Relatera nedbrytning och näringsdynamik i rotsystemet till olika grad av stubbtäkt. Uttag av stubbar Vednedbrytande svampar tar in kväve i stubben under nedbrytningsprocessen och imobiliserar därmed en del av markens kväveförråd. Hur påverkas nitratläckaget från marken av stubbskörd? Vilka är effekterna på försurning och risvegetationen? Page 14 of 20
Omrörning inkl ev. kompletterande markberedning En eventuell ökad sedimenttransport till ytvatten skulle kunna påverka akvatiska arter. I vilket grad leder stubbskörd inom försöksområdena till slamning i vattendrag? monitoring av utförd verksamhet (dock ska områden väljas ut så att risken för negativ påverkan på vattendrag elimineras!) Påverkan Aktivitet Effekt/risk Kunskapsluckor Kolbalans Bilaga 2 Omrörning inkl ev. kompletterande markberedning Uttag av död ved Ökad koldioxidavgivning under hyggesfasen Minskad koldioxidavgivning under hyggesfas, då biomassa tas ut. Långsiktiga effekter är osäkra. Hur jämförbara är långtidsdata från studier som enbart hanterar markberedning, ej stubblyft? Ev. effekter på tillväxt påverkar kolbalansen under hela skogsgenerationen. Modellering behövs. Skogsstyrelsens rekommendationer Ur MEDDELANDE NR 4/2009 Mot bakgrund av att det fortfarande saknas kunskap om stubbskördens effekter på såväl produktion som miljö har rekommendationerna baserats på ett försiktighetstänkande. Proportionen mellan å ena sidan risken för och storleken på en möjlig negativ effekt och å andra sidan graden av restriktioner har beaktats. Skogsstyrelsen bedömer att effekterna på biologisk mångfald blir begränsade, med en geografiskt någorlunda jämnt utspridd stubbskörd på maximalt 5-10 % av den årliga föryngringsavverkade arealen, förutsatt att rekommendationerna följs. Sammantaget bedömer Skogsstyrelsen att möjligheterna att ersätta fossila bränslen genom ökad stubbskörd inom ramen för nedanstående rekommendationer och i angiven omfattning medför en positiv effekt ur klimatsynpunkt, samtidigt som negativa effekter av stubbskörd på miljön bedöms bli begränsade. Page 15 of 20
Rekommendationerna anger hur Skogsstyrelsen anser att stubbskörd inom ramen för ett uthålligt skogsbruk bör utföras för att inte negativa effekter ska uppstå på miljön. Rekommendationerna anger vilken hänsyn som bör tas till natur- och kulturmiljöer, sociala värden samt till rennäringen. Rekommendationerna förutsätter en skonsam teknik för stubbskörd, med inriktningen att bland annat lämna de mer näringsrika finrötterna kvar. Vid stubbskörd rekommenderar Skogsstyrelsen att den utförs så att: Den hänsyn som tagits till natur- och kulturmiljön vid tidigare skogsbruksåtgärder, exempelvis i form av lämnad död ved, och sparade evighetsträd, trädgrupper och buskar bibehålls och inte skadas. En tillräcklig mängd av den typ av livsmiljöer som stubbar utgör bibehålls för den biologiska mångfalden. Risken för markkompaktering och markskador med efterföljande erosion minimeras. Slamtransport samt förhöjd utlakning av lösta näringsämnen, humus och tungmetaller till anslutande vattenmiljöer undviks. Försurning av mark eller vatten inte uppstår och så att markens näringsbalans inte rubbas. Skador på kulturmiljöer undviks. Förutsättningarna för rekreation och friluftsliv, samt för att bedriva rennäring inte försämras i någon nämnvärd utsträckning. Detta bör åstadkommas genom att nedanstående hänsyn tas på beståndsnivå, inom bestånd samt med beaktande av tillfälliga variationer i markförhållanden kopplat till bland annat väderlek. Stubbskörd inom ett fornlämningsområde kräver alltid tillstånd av länsstyrelsen. Page 16 of 20
Bestånd som är lämpliga för stubbskörd Vid stubbskörd bör denna koncentreras till bestånd där åtgärden inte nämnvärt påverkar miljön eller andra allmänna intressen negativt. Exempel på sådana bestånd är: Bestånd som inte har höga naturvärden, värdefulla kulturmiljöer eller höga sociala värden, och där markförhållandena är sådana att stubbar kan skördas utan någon uppenbar risk för markskador med efterföljande negativa effekter på produktion eller miljö. Rötskadade bestånd, där stubbskörd kan ha en potential att minska risken för rotröta i kommande bestånd. Granplanteringar på nedlagd åkermark, som vanligtvis har relativt låga miljövärden. Bestånd som är olämpliga för stubbskörd Vissa bestånd kan vara direkt olämpliga att skörda stubbar från på grund av höga risker för negativa effekter på natur- och kulturmiljön samt på sociala värden. För höga naturvärden och värdefulla kulturmiljöer gäller detta särskilt när dessa förekommer i en större del av beståndet. Skogsstyrelsen rekommenderar därför att stubbskörd undviks i följande typer av bestånd: Bestånd med höga naturvärden, där stubbskörd riskerar att påverka dessa negativt. Bestånd i anslutning till vattentäkter, för att inte riskera negativ påverkan på dricksvattenkvaliteten. Bestånd med markfuktighetsklass fuktig och blöt, dvs. där grundvattenytan är mindre än 1 meter under markytan. Vid dessa markförhållanden är risken stor för kraftiga markskador, samt därav negativ påverkan på ytvattenkvalitet i form av sedimentation och förhöjd utlakning av organiska och oorganiska ämnen. Bestånd på finjordsrika marker, dvs. jordarter med finmo/mo och finare textur bör i normalfallet undantas från stubbskörd, för att minimera risken för markkompaktering och erosion. Undantag kan göras för flacka bestånd som inte ligger i anslutning till vatten och där risken för markkompaktering bedöms vara liten 84. För bestånd med lutning som överstiger ca 15-25 % (eller ca 10-15 ) bör stubbskörd undvikas oavsett textur, för att minska risken för erosion. Bestånd med värdefulla kulturmiljöer, i synnerhet lämningar med konstruktioner eller där det finns ett värdefullt kulturlager, t.ex. ett bevarat gårdstun med bibehållen grässvål. Vid ytstora lämningar bör försiktighetsprincipen tillämpas. Bestånd i fornlämningstäta områden som sannolikt hyser ytterligare fornlämningar. Bestånd med höga sociala värden 85. Dessa skogar har kvaliteter och tillgänglighet som gör dem viktiga för folkhälsan genom att de är värdefulla för människors livsmiljö, rekreation och friluftsliv. Dessa värden har även betydelse för lokal och regional utveckling. Hänsyn inom bestånd Page 17 of 20
För att inte stubbskörd ska leda till negativa effekter på natur- och kulturmiljön, sociala värden och rennäringen bör hänsyn tas inom de bestånd där stubbar skördas. Skogsstyrelsen rekommenderar därför följande: Skörda endast stubbar av barrträd, eftersom dessa utgör ett betydligt vanligare substrat och dessutom hyser en lägre mångfald av arter (inklusive rödlistade arter) än lövträdsstubbar. Lämna 15-25 % av volymen av både gran- och tallstubbar, eftersom dessa trädslag inte fullt ut kan ersätta varandra i syfte att bibehålla biologisk mångfald. Stubbarna bör i första hand lämnas där hänsyn bör tas enligt föreliggande rekommendationer. Många arter knutna till gran har sin sydgräns i höjd med en ungefärlig linje mellan Göteborg och Kalmar. I de fall övrig hänsyn enligt föreliggande rekommendationer inte är aktuell kan den rekommenderade Page 18 of 20
andelen lämnade granstubbar underskridas i bestånd belägna söder om den linjen. Detsamma gäller för bestånd med rotröta, eftersom stubbskörd kan minska dess förekomst. Skörda inte stubbar i fuktiga och blöta partier, inte heller i delar av bestånd där texturen eller lutningen är sådan att erosionsrisk föreligger (se ovan). Lämna stubbar i och invid basvägarna för att bibehålla bärigheten. Ris bör lämnas för att begränsa markskador i drivningsvägar som utnyttjas för att transportera ut stubbar. Lämna skyddszoner, inom vilka stubbar inte skördas, intill kantzoner mot vatten och trädbevuxna hänsynsytor i den mån det behövs för att stabiliteten hos dessa träd inte ska försämras ytterligare. I de fall trädbevuxna kantzoner saknas mot sjöar och vattendrag bör stubbar lämnas inom en skyddszon på minst 10-15 m för att minska risken för sedimentation och förhöjd utlakning av organiska och oorganiska ämnen. I anslutning till diken bör risken för negativ påverkan på vattenkvaliteten beaktas och eventuell anpassning därav ske. Vid behov bör stubbskörd kompenseras för genom askåterföring. Behov uppstår i de fall det samlade uttaget av biomassa utöver stamved överstiger en bortförsel motsvarande 0,5 ton aska per ha 86. Enbart stubbskörd leder inte till behov av kompensationsåtgärd, men tillsammans med GROT-uttag kan behov uppstå beroende på virkesvolymer (tabell 1 finns i bifogad PdF meddelande 4_2009 Stubbskörd ). Sträva mot att markberedning integreras med stubbskörden dels för att minska antalet tillfällen med maskiner i beståndet, dels för att inte markstörningen ska bli onödigt stor. Skörda inte stubbar på eller i direkt anslutning till värdefulla kulturmiljöer. Om tidigare okända kulturmiljöer upptäcks bör stubbskörden avbrytas på dessa. Om tidigare okända fornlämningar upptäcks vid stubbskörd ska arbetet avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen eftersom stubbskörd inom ett fornlämningsområde kräver tillstånd. Skörda inte stubbar i direkt anslutning till skogar med höga sociala värden eller till stigar/vandringsleder och målpunkter i landskapet. Vid stubbskörd bör man överväga att informera nyttjarna. Inom renbetesområdet bör stubbskörd ske med minsta möjliga påverkan på lavhävdade marker 87. Inom året-runt-markerna rekommenderar Skogsstyrelsen starkt att berörd sameby bereds tillfälle till samråd enligt 20 skogsvårdslagen. Skördade stubbar som är rötinfekterade bör snarast transporteras bort från hygget. Orsaken är att de utgör spridningskälla för rottickan och att man genom att reducera sporspridningen kan minska infektionsrisken i kvarvarande stubbar på hygget och i stubbar på hyggen i närheten. Page 19 of 20
Hänsyn till tillfällig variation i markförhållanden Skogsmarken kan på grund av naturliga variationer i väderlek tillfälligt bli blötare än normalt. Efter föryngringsavverkning stiger dessutom vanligtvis grundvattenytan, vilket kan leda till samma tillfälliga förändring i markförhållanden. Även på dessa tillfälligt blöta partier föreligger det risk för att stubbskörd kan leda till sådana markskador att yt- eller grundvattenkvaliteten påverkas negativt. Skogsstyrelsen anser att det är viktigt att även dessa tillfälliga variationer beaktas vid stubbskörd, exempelvis genom planering i fält efter föryngringsavverkning samt en flexibilitet i samband med stubbskörden. 84 Ju torrare marken är desto mindre är risken för markkompaktering. Exempel på sådana bestånd kan vara granplanteringar på nedlagd åkermark, vilka ofta har en finkornig jordart. 85 Skogsstyrelsen genomför för närvarande identifiering av dessa skogar i samtliga kommuner enligt reviderade rutiner för identifiering av skogar med höga sociala värden, Skogsstyrelsens Protokoll Nr 26, 2009. 86 Rekommendationer för GROT-uttag och askåterföring återfinns i Skogsstyrelsens Meddelande 2/2008, Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring. 87 Rekommendationen baseras på de allmänna råden till 31 skogsvårdslagen (om hänsyn till rennäringen) där det anges att markberedning som behövs för att trygga återväxten av skog bör ske med minsta möjliga påverkan på lavhävdade marker. I det nationella sektorsmålet för skogsbruk och rennäring har lavhävdade marker ersatts med marker av lavtyp, lavrik typ och torra ristyper med inslag av lav. (Skogsstyrelsen. 2005. Nationella skogliga sektorsmål.). Page 20 of 20