Teckenspråk en mänsklig rättighet

VALPLATTFORM 2014: Teckenspråk en mänsklig rättighet Sveriges Dövas Riksförbund, SDR satsar tillsammans med regionala och lokala föreningar och förbund i årets valrörelse på att uppmärksamma vår mänskliga rättighet till svenskt teckenspråk. Framförallt när det gäller barns rätt till teckenspråk, rätt till teckenspråkstolkar i arbetslivet och rätten att till en säker och ändamålsenlig vård och omsorg på våra villkor. Presentation av SDR SDR är ett partipolitiskt och religiöst obundet förbund med uppgift att tillvarata dövas och teckenspråkigas sociala, ekonomiska, språkliga och kulturella intressen. Det svenska teckenspråket är av central betydelse i all vår verksamhet, för gemenskap, självkänsla och kulturella identitet. Rättigheten till teckenspråk i livets alla skeden går som en ledstjärna och röd tråd genom hela vår verksamhet. SDR har regionala förbund och lokala föreningar över hela landet. Mer om SDR och vårt arbete finns på www.sdr.org

För dig som är aktiv Driv våra valfrågor genom din förening/ditt förbund! Med din hjälp kan våra gemensamma valfrågor få ett stort genomslag på alla nivåer även där du bor. Dina insatser är värdefulla och kan också få stor betydelse för andra. För dig som är aktiv i våra regionala och lokala föreningar och förbund finns det en tipslista fylld med värdefulla råd och argument att lyfta i diskussioner om våra valfrågor. Tips: Sök upp politiker i ditt landsting och din kommun som kan vara intresserade av och/eller har inflytande över våra frågor. De kan skriva motioner, ställa sig bakom debattartiklar eller annat för att uppmärksamma frågorna. Sök upp information om hur frågorna uppmärksammats tidigare i ditt landsting och din kommun. Har politiker motionerat om frågor som kan knytas an till valfrågorna? Ta kontakt med dem och föreslå ett möte. Har du själv eller någon som du känner upplevt något av det som beskrivs i valplattformen? Kontakta journalister och be dem skriva om det. Skriv insändare till er dagstidning eller lokaltidning. Twittra #SDRval14 Ordna en valdebatt: bjud in politiker till din förening för en debatt om frågorna. Tänk på att vara ute i god tid för att boka tid med dem. Intervjua politiker, sammanställa deras svar och publicera i era informationskanaler. Läs mer om våra frågor inför valet på www.sdr.org/val2014 Våra verktyg och argument SDR:s arbete för våra mänskliga rättigheter utgår främst utifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Språklagen. Vår tillgång till en kulturell och språklig identitet och ett fungerande språk är en mänsklig rättighet. Enligt Språklagen (2009:600) har det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket samt göra det möjligt att lära sig, utveckla och använda teckenspråk. I valplattformen återfinns hänvisningar till aktuella artiklar och referenser som kan vara värdefulla som argument. Tips! Informera om att döva medborgare vill ta del av information inför valet! Foldern Inför upphandling av teckenspråksfilmer finns på www.sdr.org och ger handfasta råd om vad man som beställare behöver tänka på.

Vi ställs utanför arbetsmarknaden rent kompetensslöseri! Offentligfinansierade tolkar till döva och hörselskadade i arbetslivet gynnar alla. Tillgänglighet för oss förutsätter en välfungerande tolkservice, men tillgången till tolk i arbetslivet har kraftigt begränsats. Ett dåligt fungerande tolksystem på arbetsmarknaden leder till att vi utestängs och utsätts för strukturell diskriminering, både vid rekrytering och under anställningstiden. Vi har fått information om att tolkkostnader lett till att döva har valts bort vid rekrytering, trots att de enligt arbetsgivaren varit det mest attraktiva valet. Det har också förekommit att sämre lönevillkor motiverats med att arbetsgivaren måste stå för tolkkostnader. Flera utredningar har visat att ansvaret för tolktjänst på arbetsmarknaden är otydlig och leder till ojämlika regler och villkor. Men ärendet har förhalats av regeringen och varit föremål för utredning på utredning. Under tiden har det offentliga allt mer skjutit över tolkkostnader på arbetsgivare, som i sin tur undrar vem som ska ta kostnaden. När tolkkostnader blir orimligt höga blir det nästintill omöjligt för arbetsgivare att anställa döva och hörselskadade som använder tolk och därmed förlorar möjligheten ta del av vår kompetens och kunskap. Med det har en strukturell diskriminering fått fäste och vi ser en utveckling där tolkanvändare allt mer ställs utanför arbetsmarknaden. Ett rent kompetensslöseri som får konsekvensen att alla står som förlorare; samhället, arbetsmarknaden, arbetsgivare och tolkanvändare. Vad vi vill Det offentliga ska ta sitt ansvar för tolk i arbetslivet för döva och hörselskadade. Frågor Vad anser du och ditt parti om att döva och hörselskadade utestängs från arbetsmarknaden på grund av att arbetsgivarna måste stå för tolkkostnaderna? Vad gör ditt parti för att förbättra tolksystemet? Hur ställer sig ditt parti till att implementera En Samlad Tolktjänst (SOU 2011:83)?

Barn berövas rätten till teckenspråk! Det är en mänsklig rättighet för döva och hörselskadade att få utbildning på de mest ändamålsenliga språken för kommunikation. Kommunikationen ska fungera mellan eleven, lärare och personal utan språkliga hinder. En tillgänglig kommunikation i skolan är avgörande för elevernas akademiska och sociala utveckling. Döva, hörselskadade och barn med teckenspråkiga anhöriga har laglig rätt att få lära sig svenskt teckenspråk. Men dagens utbildningssystem gör det svårt för barnen att få tillgång till undervisning och utveckling i teckenspråk. Trots att svenskt teckenspråk är jämställt med de nationella minoritetsspråken ges det inte samma status, vilket inskränker barns rätt till teckenspråk. De flesta barn med hörselnedsättning går idag i kommunala skolor, ofta utan möjlighet att lära sig och utveckla teckenspråk tillsammans med andra. För döva och hörselskadade elever som lärt sig teckenspråk ges en ovärderlig tillgång till ett visuellt språk som inte ställer krav på att höra. Tvåspråkighet (svenskt teckenspråk och svenska) ger möjlighet att välja språk beroende på situation. Barn till teckenspråkiga föräldrar har rätt att lära sig svenskt teckenspråk som modersmål i skolan, men hindras alltför ofta till exempel för att elevantalet är för lågt eller att det saknas teckenspråkslärare. I rapporten Se språket Barns tillgång till svenskt teckenspråk (Språkrådet 2014), uppmärksammas dagens brister som försvårar tillgången till undervisning i svenskt teckenspråk: Möjligheten att få modersmålsstöd eller undervisning i svenskt teckenspråk varierar i landet. Enligt skolförordningen är kommunerna skyldiga att ordna modersmålsundervisning först när det finns fem elever och det går att hitta en lämplig lärare. Det är dock i praktiken svårt för att inte säga omöjligt att skapa modersmålsklasser med dessa krav. För de nationella minoritetsspråken gäller inte bestämmelsen om minst fem elever. Idag råder det en alarmerande brist på teckenspråkslärare och utan teckenspråkslärare kan ingen undervisning i ämnet teckenspråk erbjudas till barnen. Det finns heller ingen högskola eller universitet som har examensrätt för att utbilda teckenspråkslärare. Ekvationen är dyster men enkel: Ingen teckenspråkslärarutbildning + inga teckenspråkslärare = ingen undervisning i ämnet teckenspråk. Det är inget annat än att beröva barn ett språk de har rätt till! Vad vi vill Eftersom svenskt teckenspråk är jämställt med de nationella minoritetsspråken ska rätten till modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk stärkas på samma sätt som föreslagits för minoritetsspråken (Proposition Vissa skollagsfrågor 2013/14:148). Detta innebär att följande krav ska tas bort i skollagen: att vårdnadshavaren har språket som modersmål, att eleven har grundläggande kunskaper i språket. Det ska också räcka med att en elev begär modersmål för att detta ska erbjudas.

En teckenspråkslärarutbildning måste inrättas snarast för att stärka barns rätt till teckenspråk och främja utbildning i teckenspråk. Kommuner ska se till att barn som önskar teckenspråk i skolan erbjuds detta och i de fall vårdnadshavare till barn med hörselnedsättning söker om skolplats i hörselklass eller specialskola, ska en sådan skolgång ges. Frågor Vad kan du och ditt parti göra för att barn ska få rätt att lära sig och utveckla svenskt teckenspråk i skolan? Vad kan ditt parti göra för ett införande av en utbildning som kan säkerställa tillgången till behöriga lärare i svenskt teckenspråk? Vad gör ditt parti för att svenskt teckenspråk jämställs med de nationella minoritetsspråken?

Vården ska göra oss friska - inte sjuka! Ökad patientsäkerhet genom vård och omsorg på svenskt teckenspråk. Vi har rätt till vård och omsorg där vi kan kommunicera utan språkliga hinder. En vård och omsorg med okunskap och språkliga barriärer ökar patientosäkerheten för döva, hörselskadade och teckenspråkiga. I kritiska/akuta vårdsituationer utsätts ofta döva och hörselskadade för onödiga risker när de inte får information och kommunikation på ett tillgängligt sätt. Bristande information/kommunikation kan leda till frustration, oro och i värsta fall felaktiga diagnoser och felbehandlingar samt omänsklig isolering inom äldreomsorgen. En äldre döv är i behov av vård och omsorg. Anhöriga ansöker om att denne får bo i ett vårdboende där det finns teckenspråkig personal. Kommunen avslår ansökan och erbjuder egen lösning som innebär ett boende i den egna kommunen där ingen av personalen kan teckenspråk. Kommunen anser vidare att deras ansvar är att se till att personen får vård och omsorg samt att kommunikation inte ingår i ansvaret. Många döva åldras med oro och räds inför den dagen det är dags att flytta till ett äldreboende eller vårdhem då det på de flesta ställen saknas till kommunikation på teckenspråk. Det är lika med att bli dömd till en social isolering och ensamhet till livets slut. En vardag fylld av språkliga barriärer är mentalt påfrestande och bidrar till en sämre hälsa. När vi behöver psykiatrisk vård måste det ges med god kompetens om teckenspråk, dövkultur och vård som lämpar sig väl för döva, hörselskadade och teckenspråkiga. Annars är risken stor att behandlingen får en motsatt effekt och bidrar till en ökad ohälsa! Det finns endast ett fåtal mottagningar och företag med teckenspråkig kompetens och kunskap om döva, hörselskadade och teckenspråkigas behov. Idag är vi utlämnade till kommunernas och landstingens godtycke och välvilja om vi ska få tillgång till vård i en annan kommun eller landsting där kompetensen finns. Språkliga barriärer, bristande kompetens inom vård och omsorg och ovilja att låta patienter få vård utanför sitt landsting bidrar till ökade hälsoproblem! Vad vi vill Det ska finnas lösningar för att erbjuda kommunikation på svenskt teckenspråk vid varje kontakt och vårdtillfälle, såväl akut som planerat antingen direkt med teckenspråkig vårdpersonal eller via teckenspråkstolk. Nationell samordning av kompetens om svenskt teckenspråk, dövkultur och vård som lämpar sig väl för döva och teckenspråkiga ska etableras. Kommuner och landsting ska antingen i egen regi eller i samarbete med andra göra det möjligt för döva och hörselskadade att kunna välja vård- och omsorgsgivare över kommunoch landstingsgränser när rätt kompetens saknas på bostadsorten.

Frågor Vad anser ni om fritt val över kommun- och landstingsgränser i vård och omsorg och hur kan det erbjudas för oss döva? Vad kommer du och ditt parti göra för att döva äldre ska få äldreomsorg på svenskt teckenspråk? Hur kan ditt parti bidra till en nationell samordning av befintlig kompetens som kan erbjudas inom vård och omsorg på teckenspråk för döva?

Bilaga Underlag att använda som stöd för argument Vi ställs utanför arbetsmarknaden rent kompetensslöseri! : Hälso- och sjukvårdslagen 3 b Landstinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där. 3. Tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Härunder följer utdrag från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på mänskliga rättigheter som döva och hörselskadade personer har inom arbetsmarknaden. Artikel 8. Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning. 8.2.a.iii) om att främja erkännande av färdigheter, meriter och förmågor hos personer med funktionsnedsättning samt av deras bidrag på arbetsplatserna och på arbetsmarknaden. Artikel 9. Tillgänglighet 9.2.e) erbjuda former av assistans och annan personlig service, däribland ledsagare, lektörer och yrkesverksamma teckenspråkstolkar, för att underlätta tillgänglighet till byggnader och andra anläggningar som är öppna för allmänheten, 9.2.f) främja andra ändamålsenliga former av hjälp och stöd till personer med funktionsnedsättning för att säkerställa deras tillgång till information, Artikel 21. Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information 21.b) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation och alla andra tillgängliga medel, former och format för kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt, 21.e) erkänna och främja användning av teckenspråk. Artikel 27. Arbete och sysselsättning 27.1. Konventionsstaterna erkänner rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som för andra. Det innefattar rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle genom fritt valt eller antaget arbete på arbetsmarknaden och i en arbetsmiljö som är öppen, som främjar integration och är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Konventionsstaterna ska skydda och främja förverkligande av rätten till arbete, däribland för personer som förvärvar funktionsnedsättning under

anställning, genom att vidta ändamålsenliga åtgärder, däribland lagstiftning, för att bl.a. göra följande: a) förbjuda diskriminering på grund av funktionsnedsättning med avseende på alla frågor som gäller alla former av yrkesverksamhet, innefattande rekryteringsvillkor, anställning och sysselsättning, bibehållande av anställning, befordran samt säkra och hälsosamma arbetsförhållanden, b) skydda rätten för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor, innefattande lika möjligheter och lika ersättning för arbete av lika värde och till trygga och sunda arbetsförhållanden, innefattande skydd mot trakasserier, och lösning av klagomål, d) göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få faktisk tillgång till ar- betsoch yrkesvägledning, arbetsförmedling, yrkesutbildning och vidareutbildning, som är allmänt tillgängliga, e) främja möjligheter till anställning och befordran för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden och hjälp med att finna, erhålla, bibehålla och återgå till en anställning, g) anställa personer med funktionsnedsättning i den offentliga sektorn, h) främja anställning av personer med funktionsnedsättning inom den privata sek- torn genom ändamålsenliga riktlinjer och åtgärder, vilka kan omfatta program för positiv särbehandling, stimulansåtgärder och andra åtgärder, i) säkerställa att skälig anpassning på arbetsplatsen erbjuds personer med funktionsnedsättning, j) främja att personer med funktionsnedsättning tillägnar sig arbetserfarenhet på den öppna arbetsmarknaden, samt k) främja program avseende yrkesinriktad och yrkesmässig rehabilitering, bibehållande i arbete och återinträde i arbete för personer med funktionsnedsättning.

Barn berövas rätten till teckenspråk : Tips! Se filmen Jag ser vad mitt barn säger på www.barnhorsel.se Artikel 7 Barn med funktionsnedsättning. 7.2 I alla åtgärder som rör barn med funktionsnedsättning ska barnets bästa komma i främsta rummet. Artikel 24 Utbildning: 24.3.b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet, samt 24.3.c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling. 24.4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga förstorande och alternativa for- mer, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning. Artikel 30. Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott. 30.4. Personer med funktionsnedsättning ska ha rätt på lika villkor som andra till erkännande av och stöd för sin särskilda kulturella och språkliga identitet, däribland teckenspråk och dövas kultur.

Vården ska göra oss friska inte sjuka Se gärna dessa filmer från SDR:s projekt Tillgänglighet genom teckenspråk : http://www.tgt.sdr.org/social/social-exempel http://www.tgt.sdr.org/tolk/tolk-exempel http://www.tgt.sdr.org/?itemid=420 Artikel 25. Hälsa Konventionsstaterna erkänner att personer med funktionsnedsättning har rätt att åtnjuta bästa möjliga hälsa och utan diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster för personer med funktionsnedsättning med beaktande av jämställdhetsperspektivet, däribland hälsorelaterad rehabilitering. Konventionsstaterna ska särskilt 25.d) kräva att hälso- och sjukvårdspersonal tillhandahåller vård av samma kvalitet till personer med funktionsnedsättning som till andra, inbegripet med deras fria och informerade samtycke, genom att bl.a. höja medvetandet om mänskliga rättigheter, värdighet, självständighet och behov för personer med funktionsnedsättning, genom utbildning och utfärdande av etiska normer för offentlig och privat hälsoservice, Hälso och sjukvårdslagen 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård Detta innebär att den skall särskilt; 1. Vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. Vara lätt tillgänglig 3. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. Tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt.