Detta är en beskrivning av verksamheten för år 2015.

Detta är en beskrivning av verksamheten för år 2015. 1

2

Riktlinje nr 1. Jag skall som anställd vid Tolkcentralen bemöta alla parter med lika respekt oavsett etnisk eller religiös bakgrund, språk, politisk uppfattning, funktionshinder, social status, ålder, kön eller sexuell läggning. Riktlinje nr 2. Jag skall som tolk inte före, under eller efter en tolksituation angripa, förlöjliga eller kuva någon part. Riktlinje nr 3. Jag skall som tolk inte utnyttja någon part i tolksituationen för egen vinnings skull ex. sexuellt, ekonomiskt eller socialt. Riktlinje nr 4. Jag skall som anställd på Tolkcentralen inte medverka till att någon part blir beroende av mig. Jag skall som tolk bejaka parternas självständighet före, under och efter tolkuppdraget. Jag som tolk ansvarar för att allt som sägs och sker i rummet, och som är tolkbart, tolkas. Riktlinje nr 5. Jag bör som tolk undvika tolksituationer där några till mig närstående brukare medverkar. Riktlinje nr 6. Jag skall som anställd vid Tolkcentralen respektera andra yrkesgruppers professionalism. Jag som tolk/anställd ska inte ge råd och anvisningar som ligger utanför mitt kompetensområde inom mitt yrke. Riktlinje nr 7. Jag skall som tolk förbli medveten om mina språkliga/mänskliga färdigheter samt mina begränsningar. Jag som tolk ansvarar för att översättningens innehåll överensstämmer i så hög grad som möjligt med källspråkets innehåll. Jag skall som tolk, under pågående uppdrag, kunna byta mellan olika tolkmetoder inom mitt eget kompetensområde. Arbetsledningen och den enskilde tolken har ett ömsesidigt ansvar för villkoren och förutsättningarna för att tolkningen skall uppnå så god kvalitet som möjligt. Jag som tolk har ansvar för att avbryta tolkningen om rimliga förutsättningar för att utföra uppdraget inte finns. Riktlinje nr 8. Jag skall som anställd vid Tolkcentralen informera mig om och följa den sekretess och tystnadsplikt vilka jag lyder under och där situationen så kräver, informera om dessa. Riktlinje nr 9. Jag skall som tolk respektera mina tolkkollegors arbete, samt stötta och hjälpa dem i deras yrkesverksamhet. Det råder ett ömsesidigt ansvar mellan arbetsledningen och tolkarna att påkalla kollegor och/eller arbetsledningen om kollegors upprepade brister i deras yrkesutövande. Ansvaret ligger hos arbetsledningen att åtgärda och följa upp detta. Riktlinje nr 10. Jag skall som anställd vid Tolkcentralen ta ansvar för min fortbildning och min professionella utveckling. Detta som en del av mitt engagemang och för att kunna ge kvalificerad tolkservice. Arbetsledningen skall aktivt arbeta för att stödja och uppmuntra den anställde utifrån den verksamhets- och kompetensutvecklingsplan som finns, samt de möjligheter och resurser som verksamheten kan erbjuda. Arbetsledningen och den anställde har ett ömsesidigt ansvar för verksamhetsförbättringar. (Revidering genomförd 2014, beslut 2015) 3

Vardagstolkning Det handlar om tolkhjälp i vardagslivet, vid vårdbesök, myndighetskontakter, arbetsplatsträffar, föreningsmöten och liknande. Vid akuta behov finns teckenspråkstolk att tillgå dygnet runt alla årets dagar. Vardagstolkningen finansieras via landstingsskatten och i regel andra skattefinansierade verksamheter. Bildtelefoni.net Tolkcentralen är nationell leverantör av bildtelefoni. Där erbjuds teckenspråksanvändare med tillgång till bildtelefon distanstolkning via Internet, och 3 G-nätet. Detta uppdrag regleras via avtal mellan Örebro läns landsting och Post- och telestyrelsen (PTS) men är i grunden en del av vardagsuppdraget Utbildningstolkning Tolkcentralen erbjuder tolkning i olika utbildningssammanhang. Vi har avtal med Örebro universitet, Riksgymnasierna för döva och hörselskadade. Tolkning sker på lektioner, föreläsningar, grupparbeten seminarier och liknande där döva, hörselskadade eller dövblinda elever deltar. Vi använder flera olika tolkmetoder i vårt arbete. Teckenspråkstolkning, Taltjänsttolkning, Telefontolkning, Skrivtolkning, bildtelefonitolkning, webbtolkning och Distanstolkning. 4

Förvaltningen för Habilitering och hjälpmedel Ett nytt skede i habiliteringens historia inträdde i samband med årsskiftet 2011-2012. Enligt landstingsdirektörens beslut delades då den tidigare förvaltningen för primärvård, psykiatri och habilitering i tre självständiga förvaltningar. Den nya benämningen för vår förvaltning är Habilitering och hjälpmedel. Under 2015 genomfördes en ny omorganisation där Habilitering och hjälpmedel kom att ingå inom Hälso- och sjukvården som ett eget område. En ny organisation innebär nya förutsättningar och utmaningar. En ny stab med delvis nya medarbetare är etablerad, förväntningarna från verksamheterna på snabbare och smidigare beslutsvägar och en tydligare och mer effektiv ledning är stora. Viktigt är också att skapa en tillhörighet och känsla av gemenskap; att finna en gemensam vision och hitta den röda tråden. 5

En organisation med kundfokus Verksamheten är indelad i två tydliga grupper, Kundtjänst och Teckenspråkstolkar. Tre enhetschefer har personalansvar för var sin grupp teckenspråkstolkar, en enhetschef ansvarar för Kundtjänst som har som uppdrag att ta emot och planera uppdrag. Arbetsplatsträffar genomförs vid flera tillfällen för att inte produktionen totalt skall störas. Målet är att alla anställda skall ha god kännedom och ansvar för hela Tolkcentralens verksamhet. De anställdas kunskaper och intressen skall ligga till grund för matchning av uppdrag. Tolkcentralen genomför uppdrag per timme och med siktet inställt på att verksamheten skall uppnå 50% debiterbar tid. Tolkcentralen skall genomföra ca 65-70 000 timmar vardagstolkning, avtalstolkning inklusive bildtelefoni. Verksamhetschef Förordnande om 4 år. Leder arbetet i ledningsgrupp och samverkansråd. Direkt ansvar för Enhetschefer, ekonomi och personalfunktion. Ytterst ansvarig för verksamheten. Ingår i Habiliteringens ledningsgrupp. Medverka i nationella sammanhang gällande tolkverksamhet. Enhetschefer Tre av Enhetscheferna ansvarar för var sin grupp av teckenspråkstolkar. En Enhetschef ansvarar för bildtelefonis utveckling och drift. En Enhetschef ansvarar för Kundtjänst. Deras uppgift är att arbetsleda teamen, genomföra utvecklingsplaner och medverka till att Tolkcentralen totalt samordnas för det gemensamma uppdraget. Varje Enhetschef kommer att ha specialkunskap inom olika avtalsområden, vardagstolkning, avtalstolkning och bildtolkning. Enhetscheferna ingår i verksamhetens ledningsgrupp. Funktion som Samordnare av Kundtjänst med uppdrag att bemanna avtalade eller beslutade funktioner inom Kundtjänst inrättas. Utbildnings- och Utvecklingsledare I ledningsgruppen ingår enhetschefer även en Utvecklingsledare som har uppdraget att utveckla teckenspråkstolkarnas hantverk. Till sin hjälp knyts ytterligare 0,5 teckenspråkskunskap. Ledningsgruppen Fyra Enhetschefer, en Utvecklingsledare och en Verksamhetsutvecklare ingår i Tolkcentralens ledningsgrupp. 6

Örebro är en speciell plats för våra användargrupper. Här finns större möjligheter att utvecklas som människa om man är döv eller hörselskadad än på någon annan plats i Europa. Utbildning från de tidiga åren till universitetsstudier för användargruppen gör att andra sektorer inom samhället har utvecklats. Tolkcentralen i Örebro är en av de största i sitt slag. I Örebro har Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, DHB sitt rikskansli. Specialpedagogiska skolmyndigheten har stora delar av sitt kansli här. Fellingsbro folkhögskola utbildar teckenspråkstolkar och ligger i framkant gällande nya utbildningssätt och organisation. I Örebro finns tre privata tolkbolag samt företag med inriktning på översättning och läromedelsanpassning. Ord lexikon på teckenspråk skapas av organisationen Spread the Sign och många arbetar för att skapa ett europeiskt teckenspråkscenter med placering i Örebro. En världsunik applikation för webben där svensk text översätts till tecken tas fram i samarbete mellan ETC och Tolkcentralen i Örebro Region Örebro län har flera verksamheter inom området. Tolkcentralen, Audiologisk kliniken, Psykiatrisk mottagning för döva och hörselskadade m fl. 7

I mars 2010 blev Örebro Europas teckenspråkshuvudstad. I Örebro finns många som talar teckenspråk, här finns Europas största tolkcentral, skolor och andra verksamheter som riktar sig till döva och hörselskadade. Sverige fick en språklag 1 juli 2009. Lagen säger att svenskt teckenspråk jämställs med de nationella minoritetsspråken finska, samiska, romani chib, jiddish och meänkieli (tornedalsfinska). Det innebär till exempel att samhället har ansvar för att det ska finnas utbildningar på teckenspråk och att döva och hörselskadade ska kunna få information om samhället på teckenspråk. Örebro kommun, Regionförbundet Örebro, Örebro läns landsting, Örebro universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten lovar nu att Örebro ska bli Europas ledande teckenspråksstad. Vi ska följa den nya lagen och vi vill att svenskt teckenspråk ska användas och utvecklas. Vi uppmuntrar de som är intresserade av teckenspråk, och de som behöver det för sitt arbete, att studera det. Vi underlättar vardagen för teckenspråkiga medborgare och att vår personal kan lära sig mer om teckenspråkiga medborgare. Örebro kommun har genomfört en rad aktiviteter för att förbättra tillgängligheten för döva. Under året påbörjades arbetet med att starta ett Medborgarkontor där bl a teckenspråkiga kommer att vara anställda. Satsningar har även gjorts inom kulturområdet. 8

Förvaltningslagen 8 "När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk". Justitiedepartementet har förtydligat innebörden av 8 i sin skrift Förvaltningslagen: "En myndighet som handlägger ett ärende är skyldig att anlita tolk när det behövs och tolk finns att tillgå". Hälso- och sjukvårdslagen 2 och 3b "Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen". Det sägs även att: "Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall ges upplysningar om sitt hälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som finns till bud vardagstolkning skall tillhandahållas (HSL 3b ). Socialtjänstlagen 1 "Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet". I samma paragraf sägs det också att : "Verksamheten skall byggas på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet". Vidare sägs i 5 bland annat att : "Till socialnämndens uppgift hör att... informera om socialtjänsten i kommunen". Rättegångsbalken 5 kap 6 "Är part, vittne eller annan, som skall höras inför rätten ej mäktig svenska språket må tolk anlitas att biträda rätten". 9

All offentlig verksamhet har en framtidsutmaning i den demografiska utvecklingen. Allt fler äldre skall ges offentlig service av allt färre i arbetsför ålder. Detta är även en utmaning för Tolkcentralen. En tidigt vald utvecklingsväg är att använda sig av ny teknik för att effektivisera den av HoS fastlagda landstingsuppdraget, vardagstolkning. Bildtelefonin kommer att få allt större betydelse för att kunna möta dessa framtida behov. Nya tekniska hjälpmedel måste utvecklas varför Tolkcentralen ligger i denna tekniks framkant och detta även i ett Europeiskt perspektiv. Nya tekniker och innovationer kommer att fortsättas att prövas. Bildtelefoni inte minst internt inom Hälso- och sjukvården Webbtolkning Språköversättning på Internet Vuxendövtolken i fickan och i datorn Tal till text Tal till textfunktionen i mobiler och datorer är ett mycket viktigt hjälpmedel inte minst inom Hälso- och sjukvården. Information om funktionen kom att påbörjas under 2016. 10

Anpassning av verksamheten utifrån användarnas behov, ett ständigt pågående arbete. Förändringen av behoven sker ständigt och Tolkcentralen har kunnat anpassa sin produktion på ett mycket bra sätt. Detta har kunnat göras genom att Tolkcentralen i o m den genomförda omorganisationen, är en verksamhet mot tidigare fyra små centraler. Teckenspråkstolkarnas kompetensområden har därmed ökat och allt fler kan göra allt fler olika uppdrag. Stöd i denna utveckling ges av Utvecklingsledaren. Att våga göra nytt är att utvecklas, att göra nytt är inte alltid bra men utan misslyckanden kommer vi inte att utvecklas. Målsättningen är att 50% av alla teckenspråkstolkars arbetstid utförs i direkt tolkarbete. Annat arbete är förberedelser, resor, utbildning, handledning, möten samt administrativa uppgifter. Till detta skall läggas alla pågående utvecklingsprojekt. Detta mål nås sedan hösten 2013 och har upprätthållits även under 2015. 11

En förväntad utveckling är att antalet teckenspråkiga kommer att minska över tid detta då närmare 98% av alla som föds döva i Sverige erhåller Chocleaimplantat. Detta innebär att en viss hörsel fås varmed döva kommer att bli allt mer tvåspråkiga som grupp. Man blir delvis hörande. Detta ställer nya krav på Tolkcentralens tjänster. Behoven av kommunikationshjälp kommer att finnas men behoven kommer att förändras. Döva personer kommer troligen att önska olika metoder för tolkning vid olika situationer. Av denna anledning ges teckenspråkstolkar möjligheten att kunna utveckla en Quattrokompeten, teckenspråk-, dövblind-, skriv- och syntolkning. Utbildning i skrivtolkning för teckenspråkstolkar genomfördes för första gången i Örebro under året i samarbete med tre andra landsting. 12

Att kunna beställa tolk på det sätt som länsinvånarna själva vill är viktigt. Många beställningar görs över mail och telefon. Under året har verksamhetens beställningsportal tagits i drift och som används av ca 10% av användargruppen. Under året har även ett nytt webbformulär tagits fram och som gör att beställningar kan göras direkt från verksamhetens webbplats på nätet. Vi bildtelefoni.net kan även beställningar förmedlas till verksamheten. 13

Vardagstolkning är Tolkcentralens huvuduppdrag och beskrivs i Hälso- och sjukvårdslagen. Antalet beställningar har ökat med 30% i jämförelse mot 2006. Trots detta genomför vi allt fler vardagstolksuppdrag, detta tack vare nytt planeringsverktyg samt nya metodområden som skapar utrymme för nyanställningar. Bristen, andelen uppdrag som inte har kunnat genomföras har stadigt sjunkit under hela 2000-talet. Detta har kunnat göras bl a genom att beställningar idag bekräftas manuellt varmed uppdrag inställda på plats minskar. Under 2015 infördes verksamhetens Bokningsportal. Denna kom att användas av våra användare under 2015. Den positiva trend som funnits sedan 2006 bröts under 2015. Detta då stor turbulens inom verksamheten uppkom i o m att det blev klart att bildtelefonins framtid inte finns inom landstingsvärlen till stor bestörtning. Under senare delen av 2015 kom mycket arbete att läggas om framtidsutvecklingen och som innebär att verksamheten halveras 2016. 2015 fick ett 40-tal medarbetare vetskap om att de kommer att säjas upp p g a arbetsbrist fr o m 1/7 2016. Detta har påverkat hela verksamheten negativt. 14

Här redovisas successrate (hur väl vi lyckats genomföra alla beställningar) per prioriteringsgrupp och visar att det är inom prioritet 3 som förbättringarna skett. Detta innebär att allt fler unga har fått tillgång till tolk då det är unga människor som i större utsträckning beställer tolk till fritidsaktiviteter. Kan man då uppnå 100%? Detta är inte troligt då varje procentenhets förbättring kommer att kosta mycket för landstinget i form av skattemedel. För helheten är det helt avgörande hur väl verksamheten lyckas med att genomföra prioritet 2 uppdragen. Kombinationen av uppdrag, traditionell och distans Vardagstolkning är en framgångssaga för verksamhetens utveckling. Denna kommer dock att upphöra den 1/7 2016 varmed verksamheten kan komma att prestera resultat som likar 2006. Detta kommer att innebära minskade möjligheter för våra användargrupper att få tillgång till tolk till uppdrag inom prioritet 3 under 2016 m a o fritidsuppdrag. Bildtelefoni direkt handburna mobila enheter för snabb kontakt är nästa steg i denna utveckling för att motverka ovanstående risk. 15

Antalet uppdrag ökar totalt sätt marginellt mellan 2014 och 2015. Dock har antalet beställningar ökat gällande Vardagstolkning mellan åren 2006 och 2015 med hela 30%. Detta har kunnat göras genom omorganisering av verksamheten samt utvecklingen inom bildtelefonin som gjort att verkningsgraden per teckenspråkstolk har kunnat öka. Denna effekt kan komma att helt försvinna under 2016. 16

Enligt verksamhetsplan har Tolkcentralen som mål att nå 94% successrate. Detta når vi även per helår under 2015. Dock bör nämnas att november och december månad 2015 innebar stor belastning på verksamheten i o m omorganisation 2016 varmed successrate föll till ca 85%. Bristen är fortsatt låg per helår 2015 men problem kommer att uppstå under 2016. 17

Brukarnas benägenhet att boka av beställa uppdrag i tid är god. Detta föranleder inte till att förorda något system för avgifter vid att brukaren inte kommer. Denna del kommer även fortsättningsvis vara en variabel som följs. 18

Antalet beställningar ökar något i jämförelse med 2014. Dock är det så att antalet brukare sjunker vilket kommer att påverka tjänsten på sikt. Att beställningarna trots detta ökar beror troligen på att teckenspråkiga i allt större utsträckning har kontakter med samhället i övrigt, en positiv utveckling m a o. 19

Bristen är de uppdrag som Tolkcentralen inte kunnat genomföra. För 2015 uppgår den till 5,1% av alla beställningar. Detta innebär en viss försämring mot 2014 men väl inom verksamhetens beskrivna målbild om 94% successrate vilket innebär en brist om 6%. Detta är ett resultat som nationellt ligger bland mittenlandstingen. Under 2016 kommer denna faktor att följas noga då denna faktor troligen är det viktigaste kvalitetsmåttet. 20

Inga förändringar av mönstret går att finna gällande kön. Detta bör kunna ge en fingervisning om att beställningar idag hanteras könsneutralt. 21

Inställa uppdrag på plats fortsätter att sjunka. Detta är en mycket god utveckling och där gjorda informationsinsatser under 2015 faktiskt gett resultat. Detta arbete skall fortsätta även under 2016. 22

Bildtelefonin startade som ett projekt inom Örebro läns landsting 1995. Målet med projektet var att hitta metoder för att effektivare kunna tillhandahålla Vardagstolkning i enlighet med HsL. Projektet finansierades till en början helt av ÖLL men kom att få stöd för utvecklingsarbetet i o m att Post- och Telestyrelsen hade Riksdagens uppdrag att stödja telecom projekt i Sverige inom handikappområdet. Detta kom att innebära att PTS till en början delfinanseriade projektet och runt 2005 helt finansiera projektet. Utvecklingen inom Internet kom att göra tjänsten allt mer tillgänglig och kom att bli nationell. 2007 genomförde PTS en upphandling där ÖLL var enda leverantör som lämnade anbud. År 2011 gjordes på nytt en upphandling där Öll kom att vara ensamma anbudsgivare. År 2011 påbörjades en juridisk process gällande lagligheten för landsting att lämna anbud på en nationell tjänst. Domstol kom att döma att det var fel av landstinget i Örebro län att inkomma med anbud på en nationell tjänst utifrån kommunallagens bestämmelser enligt lokaliseringsprincipen. Detta gjorde att Region Örebro län kom att slåss för tjänsten i o m att bildtelefonin har en mycket viktig funktion gällande landstingens möjlighet att leva upp till Hälso- och sjukvårdslagstiftningens intentioner om leverans av Vardagstolkning. Denna kamp är nu förlorad och som innebär att ett finskt företag fr o m 1/7 2016 kommer att upprätthålla tjänsten för minst 4 år fram i tiden. Skulle de misslyckas med detta innebär detta mycket stora påfrestningar för landets alla tolkcentraler vilka har den lagliga skyldigheten att tillhandahålla teckenspråkstolkning. Ett utrednings- arbete pågår inom Socialdepartementet där bl a Tolkcentralerna kan komma att undantas från kommunallagens regler om lokaliseringsprincipen. En sådan förändring kommer därmed för sent för att rädda bildtelefonin vid landstingen men är en välkommen förändring för framtida gemensamma nationella satsningar inom andra områden som t ex förbokad Vardagstolkning. 23

Efter dom i Högsta förvaltningsrätten kan konstateras att det var fel av landstinget att inkomma med anbud på tjänsten bildtelefoni.net 2011. Därmed kommer Tolkcentralen inte kunna leverera tjänsten fr o m 1/7 2016. Den pågående departementsutredningen vid Socialdepartementet gällande framtida tolktjänst i Sverige kommer under 2015 att avge ett förslag på organisering av en nationell tolktjänst. Bildtelefonin är en mycket viktig del av landstingens totala tolktjänst. Stor osäkerhet råder fn gällande kommande utveckling. 2 av 3 vardagstolksuppdrag genomförs i bildtelefonin idag. Tolkverksamheterna inom den offentliga sektorn kommer att kastas tillbaka till 90- talet varmed stora brister i det offentliga stödet till användarna blir ett faktum. Bildtelefonin har gjort Tolkcentralernas hela verksamhet mer effektiv, något som under 2016 kommer att försvinna om inte nya innovationer kan tas i bruk. 24

Vardagstolkning online är ett begrepp som myntades av vår tidigare landstingsdirektör och som väl beskriver verksamhetens nytta. Bildtelefonin kommer inte helt att försvinna inom landstingsvärlden. Förbokade bildtelefoniuppdrag kommer även fortsättningsvis att vara kvar inom Regionernas och landstingens uppdrag. Troligt är att ett arbete under 2016 kommer att påbörjas för att inventera de uppdragstyper som lämpar sig bäst för bildtelefoni tas fram i samråd med alla landsting i Sverige. 25

Prognosen för 2015 var 230 000 uppdrag. Ökningen per helår uppgår till 13%. 26

Under september månad 2013 genomfördes en kartläggning över till vilka våra användare av bildtelefoni.net vill nå telefonledes. På första plats kom kontakter med företag. Inte helt förvånande då de flesta företagens kundtjänster bara kan nås via telefon. Det finns flera företag inte minst inom tele-kom och försäkringsbranschen som fysiskt bara finns på Internet. På andra plats kom kontakter av privat natur och på tredje plats sjukvård. Denna redovisning visar att vi i bildtelefonin i högsta grad genomför uppdrag som är så kallade vardagsuppdrag i enlighet med HsL. 27

Tidigare betalningsmodell utgick ifrån Uppdragstiden. Fr o m 1/1 2013 erhåller vi ersättning för hela samtalstiden. 28

Antalet samtal m a o inte antalet uppdrag. Här ser vi en viss ökning sedan föregående år. 2013 29

När är bildtelefonin som hårdast belastad? Detta är en fråga som ständigt bevakas. Ovan visar att behoven av bildtelefoni är som störst på måndagar, något som inte skiljer dig ifrån annan vardagstolkning. Men här finns en mängd andra faktorer som påverkar hur bemanningen justeras, förutom säsongs och veckodagsvariationer, t.ex. försäkringskassans kösituation, om Sj s webbtjänst fungerar eller om det pågår ett OS där det går bra för någon svensk olympier. 30

Antalet uppdrag per timme under dagen visar en slående likhet med vardagstolkning i övrigt. Detta gör att bemanningen av tjänsten är en svår uppgift och som planeras utifrån historiska data. 2013 31

I huvudsak är det korta uppdrag och ibland extremt korta, t.ex. om det är upptaget. Ett intressant faktum är att uppdragens snitt tid är ca 8 minuter. 32

Behovet av att kunna nå 112 och 1177 finns. Önskemål finns om att att tjänsten skall vara öppet dygnet runt, något som kommer att inträffa fr o m 1/7 2016. Ett projekt genomfördes under 2015 med trepartssamtal i bild till 1177. 2013 33

Varje månad har antalet uppdrag ökat i jämförelse med föregående år. 34

Avvikelserna ökar när förändringar genomförs i den tekniska plattformen, något som skedde två gånger under 2014. Under 2016 kommer en större förändring att genomföras varmed avvikelserna förväntas öka igen vid detta tillfälle. 35

Här visas ökningen per månad 2014 2015. 36

Vi har mycket tydliga instruktioner i avtalet med PTS ang. svarstider. Vi skall ha en genomsnittlig svarstid på 30 sekunder på 70% av alla samtal samt 80% av alla samtal skall vara besvarade inom 60 sekunder. Vite utgår vid misslyckande. Detta är troligtvis en av de hårdast tillgänglighetskraven i en telefontjänst. Vi klarar de uppställda kraven 2015. 2013 37

Bemanningsplaneringen vid Tolkcentralen i Örebro skiljer sig betydligt från andra tolkverksamheter i Sverige. Verksamheten kan ställa om resurser på minutbasis. Detta för att kunna möta en tillfälligt ökad trafik i bildtelefonin. 38

Dagplaneringen utförs av verksamhetens 5 samordnare. Till sin hjälp har de ITsystemet PlanIT och som utvecklas helt inom verksamheten. Systemet har utvecklats i samarbete med dåvarande nationella tjänsten för teckenspråkstolkning i Finland. 39

Ett projekt startades under året i syfte att förse sjukvårdsrådgivningen med ljud och bild. Detta gör att sjuksköterskan även får bild i samband sina bedömningar och kan även koppla in tolk när detta behövs. Projektet fortskrider även under januari månad 2016. Ett uppdrag som verksamheten har är att tillskapa en förvaltningsorganisation för fortsatt permanent drift av projektet. Detta måste ske i samklang med 1177 i Serige. 40

Framtidens kommunikationsverktyg finns redan, det gäller bara att gör dem smartare för våra användargrupper. Bildtelefoni.net har en egen App som man enkelt laddar ned till sin klient. Sök efter bildtelefoni.net och du kommer att hitta den gratis. Appen innebär att du har tillgång till teckenspråkstolk från kl 06.00 24.00 alla dagar under året. Under 2016 kommer mobila klienter att sättas ut inom sjukvården. 41

Under 2014 startades det en departementsutredning inom Socialstyrelsen i syfte att ge svar på fem utvalda frågor. Tolkcentralernas Arbetsledarförening lämnade under 2014 in ett förslag till lösning på de problem som utredaren har att hantera. Under maj månad 2015 skulle ett förslag lämnas ut på remiss. Detta kom inte att göras då de ekonomiska kalkylerna upplevdes som svaga. En mindre utredning kom därefter att påbörjas inom Socialdepartementet och som skulle avlämnat förslag i slutet på 2015. Troligt är att förslaget kommer att ges i början av 2016. En arbetsgrupp finns även för förvaltningschefer i Sverige och som stödjer en utveckling för att skapa en väg in för alla brukare i Sverige. Landstingen får oavsett utgången nu på allvar försöka samarbeta över länsgränserna i syfte att göra tjänsten mer lika i Sverige samt att tillsammans göra verksamheten mer kostnadseffektiv. 42

Att Örebro län är en speciell plats för våra användargrupper syns i NYSAM statistiken. Det är fler teckenspråkiga i Örebro län än någon annan stans i Sverige i förhållande till befolkningsmängd. 43

Fr o m år 2013 blev det möjligt att till sin telefon eller surfplatta ladda ner en gratisapplikation som möjliggör ett mycket enkelt sätt att nå tjänsten. Vi kan konstatera att antalet samtal in till tjänsten med denna app ökar stadigt varje månad. Möjlighet finns även att ringa med Skype. 44

Antalet uppdrag har stadigt ökat sedan 2005 gällande bildtelefoni. För 2016 förväntas en avmattning då antalet nya användare inte ökar i samma takt som tidigare. Dock kvarstår det faktum att användarna använder tjänsten allt oftare vid fler tillfällen. 45

Vår enkla idé är att ta skapa uppdrag inom andra områden än traditionell vardagstolkning och därmed ge möjlighet till ökad verkningsgrad per anställd. Något som faktiskt har fungerat mycket väl och som innebär att våra användare kan ges större möjlighet att delta i det svenska samhället. Denna idé kommer inte kunna genomföras på samma sätt som tidigare i o m att Tolkcentralen inte längre kan tillhandahålla tjänsten efter den 30/6 2016. De försämringar som förväntas kommer verksamheten att försöka mildra genom att skapa nya produkter samt satsa stort på förbokade bildtelefonisamtal vilket även i framtiden kommer att vara en del av det uppdrag som tolkverksamheten har. 46

TsN, Texttelefoni som Nätverkstjänst ÖLL, har kommit till genom landstingspolitiskt beslut för att öka tillgängligheten mot landstingets verksamheter för länets hörselskadade, döva, dövblinda, vuxendöva, talskadade och andra som önskar använda texttelefon som kommunikationsmedel i sina kontakter med bl.a. samhällsfunktioner som landstinget. Servicen är inrättad för att ge en ökad tillgänglighet till ÖLL-verksamheterna, men medger också anslutning av externa kunder med samhällsnytta som mål. Servicen medger tillgänglighet genom texttelefon till de flesta av landstingets publika verksamheter vilket uppfyller landstingets handikappolitiska krav, punkt fem. Genom denna service väntas även delar av de skärpta tillgänglighetskraven enligt gällande EU-direktiv vara tillgodosedda. Tjänsten är idag en reguljär verksamhet. 47

Projektet Publik BT kom under året att byta namn till Bildtelefoni direkt och har som mål att göra teckenspråk mer tillgängligt i samhället. Det handlar om att installera fasta bildtelefoner i det offentliga rummet eller göra hörande teckenspråkiga genom mobila enheter som e-pads och bärbara datorer. Medborgarkontoret vid Örebro kommuns bibliotek samt Arbetsförmedlingen är två pågående försök. Målet är att alla offentliga verksamheter i länet skall ha tillgång till teckenspråkstolk i befintlig IT-utrustning. Fortfarande finns problem med att kunna använda landstingets trådlösa nätverk. Detta kommer troligt att kunna ordnas först under 2016 varmed många verksamheter inom Region Örebro län kommer att kunna erbjudas e-pads för snabba och akuta kommunikationsuppdrag. 48

Under 2011 kom en helt ny teknik att testas och utvecklas. Denna innebär att teater, möten, konferenser, utbildningar, film och television kan tolkas på distans och detta i realtid. Tolkcentralen har sedan dess genomfört ett 100 tal arrangemang med lyckat resultat. Ett projekt har startats gällande teckenspråkstolkade underhållningsprogram tillsammans med TV4. Dessa har både varit live tolkade och inspelade eftertolkade program. Webbtolkning förväntas att öka i framtiden. P g a hot om anmälan till Konkurrensverket kom vi under 2013 att sluta ta emot beställningar från TV4. Under slutet av 2013 kunde samarbetet mellan Örebro kommun och Tolkcentralen att formaliseras vilket kommer att innebära att alla fullmäktigesammanträden både vid Örebro kommun och Region Örebro län kan följas i realtid på webben med eller utan teckenspråkstolk. Detta är en mycket stor framgång rent demokratiskt som gör det möjligt för våra användare att kunna följa det demokratiska beslutsfattandet. 49

Sedan 2012 genomför vi syntolkning av TV program mm. Det är en stor framgång. Antalet personer med synproblem är över 100 000 personer, detta i jämförelse med teckenspråkiga som uppgå till ca 7 000 personer. Teckenspråkstolkar är ofta även döv- blindtolkar varmed de har stor kunskap om hur syntolkning går till. Denna kunskap kan här användas fullt ut och ger även nya insikter i användargruppens behov. 50

Ringa med webbläsaren Din vanliga dator blir till en bildtelefon utan att behöva installera några nya program. Detta är ett användningssätt som bör vara mycket intressant för hela den offentliga sektor, vägen in med bild och ljud för alla invånare. Ett mål är att kunna ta fram en gemensam teknik för all offentlig kommunikation med bild och som förvaltas av det offentliga systemet varmed vi själva styr över utvecklingsstegen och kostnadsbilden. 51

52