Verksamhetsberättelse 2012

Transkript

1 Nikolaigatan 3 i Örebro Verksamhetsberättelse 2012 Tolkcentralen startade sin verksamhet 1977 och har sedan dess ständig utvecklats till att idag vara en av Europas största i sitt slag. Mer än 60% av verksamheten är idag intäktsfinansierad utifrån avtal med Örebro kommun, Örebro Universitet och Post- och Telestyrelsen m fl var ett turbulent år. I den genomförda Bildtelefoniupphandlingen kom vi efter flera rättsliga turer att stå ensamma kvar som den enda möjliga leverantören. Rättsligt är inte processerna helt klart ännu, utan är en fråga som kommer att avgöras under Bristen i vardagsuppdraget, relationen mellan beställda uppdrag och uppdrag som vi inte kom att kunna göra, kom att bli 6% för hela året. Detta är den bästa siffran under 2000-talet, för tredje året i rad. Den av Regeringen tillsatta Tolkutredningen presenterade sitt förslag under Denna föreslog förändrad huvudman för teckenspråkstolkning samt större möjlighet för användarna att göra egna prioriteringar. Denna utredning kom att stanna vid just en utredning. Dock är ju vårt uppdrag oförändrat med stark tyngd i Hälso- och sjukvårdslagstiftningen. 1

2 Vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling Verksamhetsplan med budget 2008 och ekonomiska förutsättningar för 2009 och 2010 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Värdegrund Vi skall skapa förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människors bästa. Vi skall visa respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna genom hela livet. Vi ser behoven hos varje person För Tolkcentralen betyder det att varje individ i organisationen har fördjupat sin insikt i värdegrunden och genom dialog gjort den vägledande i varje handling och enskilt möte med brukare, medarbetare och intressent. Verksamhetsplan med budget 2008 och ekonomiska förutsättningar för 2009 och

3 Verksamhetsidé Att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Att bedriva forskning och högskoleutbildning. Att verka för en god regional tillväxt, kultur och bildning. Huvuduppdraget för Tolkcentralen är att tillhandahålla teckenspråk-, dövblind- och skrivtolkning samt Taltjänst. Vardagstolkning Det handlar om tolkhjälp i vardagslivet, vid vårdbesök, myndighetskontakter, arbetsplatsträffar, föreningsmöten och liknande. Vid akuta behov finns teckenspråkstolk att tillgå dygnet runt alla årets dagar. Vardagstolkningen finansieras via landstingsskatten. Utbildningstolkning Tolkcentralen erbjuder tolkning i olika utbildningssammanhang. Vi har avtal med Örebro universitet, Riksgymnasierna för döva och hörselskadade. Tolkning sker på lektioner, föreläsningar, grupparbeten seminarier och liknande där döva, hörselskadade eller dövblinda elever deltar. Bildtelefoni.net Tolkcentralen är nationell leverantör av bildtelefoni. Där erbjuds teckenspråksanvändare med tillgång till bildtelefon distanstolkning via Internet, och 3 G-nätet. Detta uppdrag regleras via avtal mellan Örebro läns landsting och Post- och telestyrelsen (PTS) Vi använder flera olika tolkmetoder i vårt arbete. Teckenspråkstolkning, Taltjänsttolkning, Telefontolkning, Webbtolkning Vuxendövtolkning och Distanstolkning. 3

4 Landstinget i siffror Landstingsskatt 11:02 kronor 2. Totalt: kr 3. Anställda personer Habilitering och hjälpmedel 478 personer Tolkcentralen 115 personer 4. Invånare i länet 31 dec personer Örebro läns landsting arbetar för att utveckla länet och bidra till livskvalitet för alla invånare i Örebro län. Detta görs inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, forskning, regional utveckling, kultur och utbildning. Landstingets organisation Politikerna bestämmer vilka mål landstinget ska arbeta efter och hur pengarna ska fördelas på olika områden. Landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen fungerar som länets "riksdag" respektive "regering". Det praktiska arbetet med att leda landstingets verksamheter och följa lagar och beslut är en uppgift för tjänstemannaorganisationen. Landstingets verksamhet leds av landstingsdirektören. Ledningskansliet styr och stödjer verksamheterna. Serviceorganisationen Lednings- och verksamhetsstöd ger service till alla landstingets verksamheter. Hälso- och sjukvården är organiserad i följande förvaltningar: Primärvård, Psykiatri, Habilitering och hjälpmedel, Universitetssjukhuset Örebro (USÖ), Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett samt Folktandvården. 4

5 Örebro läns landstings politiska organisation Ordförande i Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel Martin Lind (S) Landstinget är en demokratisk organisation som styrs av politiker. De bestämmer vilka mål landstinget ska arbeta efter och hur pengarna ska fördelas på olika områden. Men mycket av verksamheten styrs av lagar, t ex Hälso- och sjukvårdslagen. Det praktiska arbetet med att följa såväl lagar som beslut är en uppgift för landstingets verksamhetschefer och anställda. Landstingsfullmäktige - länets riksdag Landstinget styrs av landstingsfullmäktige. Det är landstingets högsta beslutande organ och det enda folkvalda parlamentet i länet. Vart fjärde år väljer länets invånare 71 ledamöter till landstingsfullmäktige från olika politiska partier i Örebro län. I majoritet är Socialdemokraterna (31 mandat) och Vänsterpartiet (4) och Miljöpartiet (4). I opposition är Moderaterna (15), Folkpartiet (5), Kristdemokraterna (4), Centerpartiet (4) och Sverigedemokraterna (4). Landstingsstyrelsen leder och samordnar landstingets olika verksamheter och ansvarar för den ekonomiska förvaltningen. Den fungerar som landstingets regering. Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Ordförande Telefon Nämndens uppgifter är att: se till att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och har hög tillgänglighet inom ramen för de finansiella resurser som ställs till nämndens förfogande, se till att verksamheten utvecklas och svarar mot de behov som från tid till annan gör sig gällande, se till att vårdkedjorna fungerar effektivt, föreslå mål inom ramen för sin verksamhet samt, följa upp kvalitet, kvantitet, effekt/nytta och ekonomi i vårdproduktionen. 5

6 Örebro läns landstings verksamhetsorganisation Landstingsdirektör Rickard Simonsson Landstingets organisation Politikerna bestämmer vilka mål landstinget ska arbeta efter och hur pengarna ska fördelas på olika områden. Landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen fungerar som länets "riksdag" respektive "regering". Det praktiska arbetet med att leda landstingets verksamheter och följa lagar och beslut är en uppgift för tjänstemannaorganisationen. Landstingets verksamhet leds av landstingsdirektören. Ledningskansliet styr och stödjer verksamheterna. Serviceorganisationen Lednings- och verksamhetsstöd ger service till alla landstingets verksamheter. Hälso- och sjukvården är organiserad i följande förvaltningar: Primärvård, Psykiatri, Habilitering och hjälpmedel, Universitetssjukhuset Örebro (USÖ), Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett samt Folktandvården. Tolkcentralen ingår som en av 9 verksamheter i förvaltningen för Habilitering och hjälpmedel. 6

7 Habilitering och hjälpmedel Ledningsgrupp Habiliteringens forskningscentrum (HFC) Förvaltningsdirektör Mats Eriksson Ledningsstöd - Verksamhetsutveckling - Personal - Ekonomi - Kommunikation - Kvalitet och IT - Miljö - Säkerhet Syncentralen Barn- och ungdomshab Tolkcentralen Centrum för hjälpmedel Vuxen habiliteringen Audiologiska kliniken Ortopedteknik Familjerådgivningen Förvaltningschef Mats Eriksson Ny förvaltning nya utmaningar Ett nytt skede i habiliteringens historia har inträtt i samband med årsskiftet Enligt landstingsdirektörens beslut delades då den tidigare förvaltningen för primärvård, psykiatri och habilitering i tre självständiga förvaltningar. Den nya benämningen för vår förvaltning är Habilitering och hjälpmedel. En ny organisation innebär nya förutsättningar och utmaningar. En ny stab med delvis nya medarbetare är etablerad, förväntningarna från verksamheterna på snabbare och smidigare beslutsvägar och en tydligare och mer effektiv ledning är stora. Viktigt är också att skapa en tillhörighet och känsla av gemenskap; att finna en gemensam vision och hitta den röda tråden. Betydelsefullt är också att skapa nya former för samverkan med de tidigare stödresurser som funnits som gemensamma tillgångar inom PPH, t ex kvalitet, personal och ekonomi. 7

8 Örebro Riksgymnasium för döva Nationella specialskolor SPSM Universitet DHB huvudkontor Örebro Europas teckenspråkiga huvudstad Örebro är en speciell plats för våra användargrupper. Här finns större möjligheter att utvecklas som människa om man är döv eller hörselskadad än på någon annan plats i Europa. Utbildning från de tidiga åren till universitetsstudier för användargruppen gör att andra sektorer inom samhället har utvecklats. Tolkcentralen i Örebro är en av de största i sitt slag i Europa. I Örebro har Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, DHB sitt rikskansli. Specialpedagogiska skolmyndigheten har stora delar av sitt kansli här. Fellingsbro folkhögskola utbildar teckenspråkstolkar och ligger i framkant gällande nya utbildningssätt och organisation. I Örebro finns tre privata tolkbolag samt företag med inriktning på översättning och läromedelsanpassning. Ord lexikon på teckenspråk skapas av organisationen Spread the Sign och många arbetar för att skapa ett europeiskt teckenspråkscenter med placering i Örebro. Örebro läns landsting har flera verksamheter inom området. Tolkcentralen, Audiologisk kliniken, Psykiatrisk mottagning för döva och hörselskadade, Audiologiskt forskningscentrum m fl. Ett tjugotal verksameter och projekt har inventerats. 8

9 En offentlig vilja..stödjer Örebro kommuns vilja att utvecklas till Europas ledande teckenspråksstad. I mars 2010 blev Örebro Europas teckenspråkshuvudstad. I Örebro finns många som talar teckenspråk, här finns Europas största tolkcentral, skolor och andra verksamheter som riktar sig till döva och hörselskadade. Sverige fick en språklag 1 juli Lagen säger att svenskt teckenspråk jämställs med de nationella minoritetsspråken finska, samiska, romani chib, jiddish och meänkieli (tornedalsfinska). Det innebär till exempel att samhället har ansvar för att det ska finnas utbildningar på teckenspråk och att döva och hörselskadade ska kunna få information om samhället på teckenspråk. Örebro kommun, Regionförbundet Örebro, Örebro läns landsting, Örebro universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten lovar nu att Örebro ska bli Europas ledande teckenspråksstad. Vi ska följa den nya lagen och vi vill att svenskt teckenspråk ska användas och utvecklas. Vi uppmuntrar de som är intresserade av teckenspråk, och de som behöver det för sitt arbete, att studera det. Vi underlättar vardagen för teckenspråkiga medborgare och att vår personal kan lära sig mer om teckenspråkiga medborgare. 9

10 Lagar som styr 1. Förvaltningslagen 8 2. Hälso och sjukvårdslagen 2 och 3b 3. Socialtjänstlagen 1 4. Rättegångsbalken 5 kap 6 5. mfl Förvaltningslagen 8 "När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk". Justitiedepartementet har förtydligat innebörden av 8 i sin skrift Förvaltningslagen: "En myndighet som handlägger ett ärende är skyldig att anlita tolk när det behövs och tolk finns att tillgå". Hälso och sjukvårdslagen 2 och 3b "Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen". Det sägs även att: "Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall ges upplysningar om sitt hälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som finns till bud". vardagstolkning skall tillhandahållas (HSL 3b ). Socialtjänstlagen 1 "Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet". I samma paragraf sägs det också att : "Verksamheten skall byggas på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet". Vidare sägs i 5 bland annat att : "Till socialnämndens uppgift hör att... informera om socialtjänsten i kommunen". Rättegångsbalken 5 kap 6 "Är part, vittne eller annan, som skall höras inför rätten ej mäktig svenska språket må tolk anlitas att biträda rätten". 10

11 Tolkcentralen Verksamhetschef Utv.ledare 1,0 Sekr/pers 1,0 Ledningsgrupp Enhetschef Proj Magnus Sjögren Verksamhetschef Brukare/ kund Enhetschef Kundtjänst Vardagstolkning Gymnasieavtal Universitetsavtal Enhetschef Akut Enhetschef Akut Tolkföretag Andra landsting Tolktjänst Bildtelefoni Samordning Reception BT-kundtjänst Information A Rörlighet 113 anställda var av 95 tolkar En organisation med kundfokus Verksamheten är indelad i två tydliga grupper, Kundtjänst och Teckenspråkstolkar. Två enhetschefer har personalansvar för var sin grupp teckenspråkstolkar, en enhetschef ansvarar för Kundtjänst som har som uppdrag att ta emot och planera uppdrag. Arbetsplatsträffar genomförs teamvis för att inte produktionen totalt skall störas. Målet är att alla anställda skall ha god kännedom och ansvar för hela Tolkcentralens verksamhet. De anställdas kunskaper och intressen skall ligga till grund för matchning av uppdrag. Tolkcentralen genomför uppdrag per timme och med siktet inställt på att verksamheten skall uppnå 50% debiterbar tid. Tolkcentralen skall genomföra ca timmar vardagstolkning, avtalstolkning inklusive bildtelefoni. Verksamhetschef Förordnande om 4 år. Leder arbetet i ledningsgrupp och samverkansråd. Direkt ansvar för Enhetschefer, ekonomi och personalfunktion. Ytterst ansvarig för verksamheten. Ingår i Habiliteringens ledningsgrupp. Medverka i nationella sammanhang gällande tolkverksamhet. Enhetschefer Två av Enhetscheferna ansvarar för var sitt team av teckenspråkstolkar. En Enhetschef ansvarar för den enheten för bildtelefonis utveckling. En Enhetschef ansvarar för Kundtjänst. Deras uppgift är att arbetsleda teamen, genomföra utvecklingsplaner och medverka till att Tolkcentralen totalt samordnas för det gemensamma uppdraget. Varje Enhetschef kommer att ha specialkunskap inom olika avtalsområden, vardagstolkning, avtalstolkning och bildtolkning. Enhetscheferna ingår i verksamhetens ledningsgrupp. Utvecklingsledare I ledningsgruppen ingår enhetschefer även en Utvecklingsledare som har uppdraget att utveckla teckenspråkstolkarnas hantverk. Ledningsgruppen Fyra Enhetschefer och en utvecklingsledare ingår i Tolkcentralens ledningsgrupp. 11

12 Utmaning All offentlig verksamhet har en framtidsutmaning i den demografiska utvecklingen. Allt fler äldre skall ges offentlig service av allt färre i arbetsför ålder. Detta är även en utmaning för Tolkcentralen. En tidigt vald utvecklingsväg är att använda sig av ny teknik för att effektivisera den av HoS fastlagda landstingsuppdraget, vardags-tolkning. Bildtelefonin kommer att få allt större betydelse för att kunna möta dessa framtida behov. Nya tekniska hjälpmedel måste utvecklas varför Tolkcentralen ligger i denna tekniks framkant och detta även i ett Europeiskt perspektiv. Nya tekniker och innovationer kommer att fortsättas att prövas. Bildtelefoni Webbtolkning Flexitext mobila texttelefoner Språköversättning på Internet Vuxendövtolken i fickan Tal till text 12

13 Europas största Tolkcentral 1% 5% 41% 50% Mål (47% 2012) 48% 5% Örebro Kommun Bildtelefoni Universitet Landstinget VT Webbtolkning 4,0% ,7% ,2% 6,0% Vardagstolkning Universitetet Bildtelefoni Örebro kommun Europas bästa Tolkcentral.. Anpassning av verksamheten utifrån användarnas behov. Förändringen av behoven sker ständigt och Tolkcentralen har kunnat anpassa sin produktion på ett mycket bra sätt. Detta har kunnat göras genom att Tolkcentralen i o m den genomförda omorganisationen, är en verksamhet mot tidigare fyra små centraler. Teckenspråkstolkarnas kompetensområden har därmed ökat och allt fler kan göra allt fler olika uppdrag. Stöd i denna utveckling ges av Utvecklingsledaren. En fortsatt anpassning är ständigt pågående. Målsättningen är att 50% av alla teckenspråkstolkars arbetstid utförs i direkt tolkarbete. Annat arbete är förberedelser, resor, utbildning, handledning, möten samt administrativa uppgifter. Till detta skall läggas alla pågående utvecklingsprojekt. Ibland skapas temporära produktionsgrupper för speciella projekt där dessa grupper är självstyrande. Under 2012 var 15 grupper verksamma. 13

14 Tolkcentralen i timmar Produktion per avtalsområde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Webbtolkning 560,2 0 0 Landstinget VT Universitet Bildtelefoni Örebro Kommun Örebro Kommun Bildtelefoni Universitet Landstinget VT Webbtolkning Antalet samtal i bildtelefonin har för första gången minskat men samtidigt har samtalslängden fortsatt att öka. Detta beror troligtvis på att tjänstens tekniska plattform blivit allt mer stabil, man ringer inte om. Bildtelefonin är en av de högst rankade samhällstjänsterna av våra användargrupper. Under året har verksamheten förberett sig för nya öppettider fr o m Antalet uppdrag kom att uppgå till ca: st vilket är dubbelt så många uppdrag som alla tolkcentralers uppdrag tillsammans. Produktionen av vardagstolkning är i princip den samma mot år Att vi klarat uppdragen beror på en ökad verkningsgrad mot tidigare år Nya arbetssätt har införts inom bildtelefonin, dessa kommer även fortsättningsvis att förändras för att finna en allt bättre metod som innebär att vi på effektivaste sätt utför vår tjänst. 14

15 Styrkort Individuell kompetensplanering 2012 Våra verktyg i Kvalitetsarbetet. Vi arbetar enligt Örebro läns landstings vision och värdegrund, Kammarkollegiets God Tolksed samt har egna etiska riktlinjer som komplement. I arbetet att hålla landstingets vision och värdegrund levande har verksamheten tre styrkort. Landstingets visions och värdegrundskort, Tolkcentralens bemötandestandards samt styrkort för kompetensutveckling i samband med uppdrag Samtal före och efter uppdrag. Tolkcentralen påbörjade 2011 ett arbete med att utveckla eget system för kompetensutveckling gällande teckenspråkstolkarnas hantverk. Denna utmynnar i individuella kompetensutvecklingsplaner och som skall följas upp årligen. I detta arbete ingår enhetschefer och Utvecklingsledaren och arbetet kommer att pågå under flera år. 15

16 Prioriteringsordning Prio 1 Måsteuppdrag det vill säga händelser som inte återkommer och är oåterkalleliga och som är personligt kopplade till de grundläggande händelserna i livet. Hit hör tolkuppdrag så som dop, vigsel eller motsvarande, begravningar, etc. Dokument Tolkcentralen har en politiskt förankrad prioriteringslista som vägledning för verksamheten. Denna är indelad i tre nivåer och utgör ett dagligt arbetsredskap för vår Kundtjänst. I dialog med brukargruppen skall denna lista utvecklas. Under 2011 har allt fler prioritet 3 uppdrag kunnat genomföras genom ökad effektivitet. 16

17 Prioriteringsordning Prio 2 Sjukvård/vård. Exempelvis besök till läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska, sjukvårdande behandlingar etc. Myndighetsbesök. Exempelvis domstol, polis, social myndighet/socialtjänst, familjerådgivning, arbetsförmedling, försäkringskassa. etc. Skola. Exempelvis möten gällande barns skolgång så som klassträffar etc. Arbetsplats. Exempelvis arbetsplatsträffar, fortbildning inom arbetsplatsen, utvecklingssamtal, etc. Föreningslivet: Exempelvis brukarföreningarnas egna styrelse, samt medlemsmöten. Poliskt förtroendemannaskap /arbete: Exempelvis politiskt arbete som fritids eller yrkespolitiker, etc I prioritet 2 återfinns de flesta beställda och genomförda uppdragen. 17

18 Prioriteringsordning Prio 3 Fritid. Hit hör oftast föreningslivet med inriktning på fritid samt uppdrag så som idrottsutövande, studiecirklar, fritidskurser, övrig kyrklig verksamhet, etc. Under 2011 kunde allt fler prioritet 3 uppdrag genomföras. Detta genom en bättre effektivitet. Införandet av vårt nya planeringsverktyg har även påverkat resultatet positivt. 18

19 Produktion vardagstolkning Successrate Antalet utförda uppdrag utifrån beställda 95,0% 94,0% 93,0% 92,0% 91,0% 90,0% 89,0% 88,0% 87,0% 86,0% 85,0% 84,0% Vardagstolkning är Tolkcentralens huvuduppdrag. Antalet beställningar har i princip varit de samma mellan 2012 och Bristen, andelen uppdrag som inte har kunnat genomföras har stadigt sjunkit under hela 2000-talet. Detta har kunnat göras bl a genom att beställningar idag bekräftas manuellt varmed antalet uppdrag inställda på plats fortsätter att minska. Flera förbättringsförslag finns och som kommer att fortsätta att påverka den pågående trenden positivt. 19

20 Användare från andra landsting Karlskrona TC Visby TC Jönköping TC Växjö TC Kalmar TC Gävle TC Falkenberg TC Luleå TC Västerås TC Umeå TC Linköping TC Karlstad TC Uppsala TC Härnösand TC Eskilstuna TC Falun TC Skåne TC Västra Götaland TC Stockholm TC Totalt personer har beställt/beställts till tolk var av 915 Örebroare Örebro är en speciell plats för vår användargrupp. Här finns skolor och stort utbud av aktiviteter vilket även visar att många från andra landsting använder sig av våra tjänster. 20

21 Användare Män Kvinnor Under Summa Fler kvinnor än män beställer tolktjänst. Antalet användare har jämnats ut mellan könen. Antalet användare tycks minska. En möjlig förklaring är att antalet personer med CI-implantat ökar och därmed påverkar behoven av teckenspråkstolkning. Frågan är om det är genomslag för denna operationsmetod vi nu ser. Denna utveckling måste följas noga kommande år. För första gången i Tolkcentralens historia är antalet beställning ungefär den samma som de två senaste åren. Tidigare har gällt att efterfrågan stadigt ökar med 10%, nu ser vi en minskning. De historiska uppgifterna är uppskattade då tidigare IT-system före år 2011 hade en annan kundindelning. Dock dock är det så att de värden som nu presenteras är mer rimliga. Dock torde uppgifterna visa att antalet användare inte ökar utan snarare minskar. År 2013 bör ge svar på denna fråga. Tidigare angavs personer under 18 år, numer under 19 år. Detta kan förklara skillnaden mellan åren gällande personer under 19 år. I ovanstående räknas endast de beställningar som har knutits till ett personnummer. Detta innebär att antalet personer kan vara fler då många beställningar avser gruppbeställningar. 21

22 Antalet beställningar Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vardagstolkning - Landstingsuppdraget Antalet beställningar. Då vi infört ett nytt IT-system finns risk om att de nya sättet att definiera en beställning slagit igenom. De uppgifter vi idag kan leverera svarar mer mot den verklighet som är mot tidigare systems utdata. Antalet beställningar är den samma som tidigare år, en viss minskning kan ses i statistiken. Detta kan bero på att Örebro kommun genomfört upphandling varmed vi inte längre är första leverantör. 22

23 Antalet utförda uppdrag Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vardagstolkning - Landstingsuppdraget Antalet utförda uppdrag är i princip den samma mellan åren 2011 och Dock bör man ha med i tanken att det nya It-systemet implementerades fullt ut fr o m februari 2011 varmed beställningar kan ha tappats från statistiken är därför ett viktigt år för att kunna följa en långsiktig trend. 23

24 Brist - Ant ej genomförda uppdrag Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vardagstolkning - Landstingsuppdraget 2011 var året då Tolkcentralen för första gången under 2000-talet kom att få en brist under 10%. Resultatet blev 7,5% för 2011 och bristen för 2012 kom att uppgå till 6%. 24

25 Antal avbokade uppdrag i rätt tid Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vardagstolkning - Landstingsuppdraget Antalet avbokade uppdrag har ökat dramatiskt och har bidragit till de låga bristvärdena. Att allt fler avbokar sina beställningar i rätt tid beror nästan uteslutande på bättre information om vikten av att avboka uppdrag i tid samt att alla beställningar bekräftas via SMS eller mail. Inom detta område kommer flera förändringar att genomföras varmed den glädjande trenden kan fortsätta. 25

26 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% Ej genomförda uppdrag i förhållande till antalet beställningar "Brist" % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vardagstolkning - Landstingsuppdraget Bristen kan här följas per månad och visar att det även finns en trend under året som vi hoppas kunna upprätthålla under

27 Utförda timmar utifrån prioriteringsordning i relation till beställda timmar % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 99% 100% 100% 94% 92% 94% 77% 66% Prio 1 Prio 2 Prio 3 39% Vardagstolkning - Landstingsuppdraget Här redovisas sucessrating per prioriteringsgrupp och visar tydligt att det är inom prioritet 3 som förbättringarna skett. Detta innebär per automatik att allt fler unga har fått tillgång till tolk då det är unga människor som i större utsträckning beställer tolk till fritidsaktiviteter. Kan man då uppnå 100%? Detta är inte troligt. För helheten är det helt avgörande hur verksamheten lyckas med att kunna genomföra så mycket som möjligt av prioritet 2 uppdragen. Det arbetssätt som har införts har haft stor betydelse för den positiva utvecklingen. 27

28 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Utförda timmar utifrån prioriteringsordning, grupp och kön, i relation till beställda timmar Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Kvinnor 1 Kvinnor 2 Kvinnor 3 Män 1 Män 2 Män % 93% 86% 99% 94% 72% 99% 94% 77% % 90% 40% 100% 91% 35% 100% 88% 72% % 94% 49% 100% 93% 38% 100% 94% 30% Vardagstolkning - Landstingsuppdraget Enligt denna statistik kan man tro att det är mäns fritidsaktiviteter som har premierats tidigare år, så är inte fallet. Kvinnor beställer tre gånger så ofta prioritet 3 uppdrag som män varför statistiken blir något missvisande. Dock har vi lyckats under 2012 att jämna ut förhållandena. Förbättringen i resultatet har m a o först och främst inneburit förbättringar för kvinnor relativ sett. 28

29 Hur beställa Vardagstolkning? Alla har rätt att beställa tolk Vardagstolkning gratis för primäranvändaren en privatperson. Uppdragen prioriteras Hälso- och Sjukvårdslagen Myndighetsutövning, arrangörer, tolkning i arbete bekostas av beställaren. Beställa via telefon, mail och hemsida Mottas av Reception registreras Samordning och prioritering Tolkning. Information som ska lämnas vid beställning av tolk 1. Tolkningsdatum 2. Klockslag (starttid - sluttid) Viktigt att hålla tiden då tolken kan ha uppdrag både före och efter denna tolkning 3. Plats för tolkningen, - Adress: Gata, nummer, eventuellt våningsplan, postnummer, stad - Mötesplats 4. Beställarens namn 5. Beställarens telefonnummer 6. Vem behöver tolk Namn på tolkanvändaren. Vid grupp av tolkanvändare måste vi ha namn på samtliga tolkanvändare. 7. Telefonnummer att ringa till vid eventuellt förhinder eller försening 8. Tolkmetod - teckenspråk, visuellt, taktilt, syntolkning, bildtelefoni - skrivtolkning 9. Typ av tolkning Till exempel: Läkarbesök, kyrkotolking, arbetsplatsträff, ridlektion. Är tolkningen inomhus eller utomhus, behövs det särskild klädsel, är det ett möte med få eller många deltagare. 10. Lämna information om vad som ska tolkas. Till exempel: Dagordning, program, kursmaterial. 11. Vid längre tolkningar behöver vi veta om tolkning behövs under pauser och måltider. 12. Övriga upplysningar Ju mera information om tolkuppdraget, desto bättre möjlighet för tolkarna att förbereda sig och ge bra tolkning 29

30 Inflöde Process Utflöde Huvudprocess Tillhandahålla Tolkservice Kommunikationsbehov Kommunikationsbehov upphört Delprocesser Mottaga Registrera Prioritera Samordna Planera Tolka Kundtjänst Reception Se Prio. dokument Kundtjänst Samordning Meddela Användaren/ Beställaren Samtal före och efter uppdrag Tolkcentralens Tolkar Politik och Brukarråd En beskrivning av vår huvudprocess skisseras ovan. Andra moment finns i våra processer riktade till externa kunder. Den kanske viktigaste skillnaden är att det inte finns något prioriteringsmoment i dessa. 30

31 Bildtelefoni historia Örebro har flest döva i Sverige per invånare Vardagstolkning enligt HoS Lägst statsbidrag per utförd timme Start 1995 Bildtec Effektivare vardagstolkning PTS projekt 1997 nationell tjänst PTS upphandling 2007 Ensam anbudsgivare PTS upphandling anbudsgivare 4 processer genomförda Nytt avtal fr o m 1/ En kvarvarande rättstvist pågår Innovatör och offentlig entreprenör Johnny Kristensen 31

32 Kortfattad tjänstenytta 1. Tjänsten bildtelefoni.net Förmedling av samtal mellan teckenspråk och taltelefoni Distanstolkning, bägge parter är i videosamtal Informatör Angelica Lindholm 32

33 Nuläge & Utveckling Bildtelefoni med tolk drygt 4000 unika användare uppdrag 2011 Öppet mån-fre lör-sön Språktolkning Utveckling Allmänt tillgängliga video/tv - tjänster Metodforskning Logistiksystem Distansutbildning 33

34 Bildtelefoni samtal samtal samtal

35 35

36 36

37 Det vi kunnat se är att uppdragens längd tenderar att bli längre. Detta kan bero på att plattformen har blivit stabilare varmed antalet samtal sjunker och att samtal kopplas fram. Detta kommer att följas noggrant i det nya avtalet. 37

38 38

39 Avvikelser Vardagstolkning Avvikelser Vardagstolkning Jan-Dec Rel 2011 Rel Avslutades tidigare i förhållande till beställning % % Bristande information på beställningen 4 1% 26 4% Dragit över tiden i förhållande till beställning 44 9% 53 7% Dubbelbokning 3 1% 14 2% Felaktig information på beställningen 21 5% 34 5% Inställt på plats % % Problem vid besökstelefon 1 0% 0 0% Annat 28 6% 77 11% Summor % % Tolkcentralen har ett eget system för Avvikelsehantering. Systemet innebär att avvikelser rapporteras efter genomfört uppdrag. De klassiska avvikelserna är Avslutades tidigare i förhållande till beställning samt Inställt på plats. Gällande Inställt på plats har ett system med bekräftande av uppdrag genomförts. Åtgärden har haft en stor betydelse då vi ser att antalet Avbokade uppdrag i tid ökar och Inställt på plats minskar. (rapporter från planeringsverktyg). Nya insatser måste komma att göras inom detta område och ett verktyg som inte använts ännu är att avgiftsbelägga Inställt på plats. För 2013 kommer åtgärder att göras för att komma till rätta med Avslutades tidigare i förhållande till beställning. Se verksamhetsplan 2013 Information. 39

40 Avvikelser Vardagstolkning (Rel%) % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Avslutades tidigare i förhållande till beställning Bristande information på beställningen Dragit över tiden i förhållande till beställning Dubbelbokning Felaktig information på beställningen Inställt på plats Problem vid besökstelefon Annat Här ett annat sätt att presentera rapporterade avvikelser gällande vardagstolkning, landstingsuppdraget. 40

41 Avvikelser Bildtelefoni Avvikelser bildteletefoni i antal Antal avvikelser Kundtjänstärenden Avvikelserapporteringen är en viktig del i den månatliga rapporteringen till Post- och telestyrelsen. Avvikelserna är ofta att samtal onaturligt kopplas ned eller att bilden är dålig. Detta är frågor som hela tiden bevakas. Vi klarar de krav som ställts i avtalet med PTS. 41

42 Inkommande uppdrag per inkommande SIP-samtal fördelat per bildtelefonleverantör 42

43 Ekonomi TC Förvaltningsersättning Avsättning till utveckling BT Produktionsverktyg Appar Utfall Årsbudget Rel Utfall Utfall INTÄKTER kr kr 118% kr kr PERSONALKOSTNADER kr kr 106% kr kr KOSTN. FÖR KÖPT VERKSAMHET kr kr 93% kr kr DRIFTKOSTNADER kr kr 362% kr kr ÖVRIGA VERKSAMHETSKOSTNADER kr kr 77% kr kr LANDSTINGSBIDRAG kr kr 100% kr kr Totaler kr kr kr LANDSTINGSUPPDRAGET + STATSBIDRAG 33% RESULTAT INNAN AVSÄTTNING TILL BT UTVECKLING kr Resultat +1,7 mnkr De extraordinära kostnader som förväntades kom i slutet av året. Inköp av konsultinsatser, teknisk utrustning samt viss ombyggnation även Avsättning till bildtelefonins utvecklingskonto har kunnat göras enligt plan varmed vi når ett ingångsvärde 2013 om 2,8 milj kr. Till detta skall läggas att den interna förvaltningsersättningen om 1,6 milj kr ingår i resultatet. Det minskade behovet av tolktimmar vid framförallt vid Örebro Universitet har kunnat kompenseras med ökad bemanning i bildtelefonin. Gällande landstingsuppdraget når vi 94% successrate. Detta har kunnat uppnås genom ökad produktivitet. Under 2012 tecknades nytt avtal med Post och Telestyrelsen gällande bildtelefoni, år. Detta ger en viss trygghet inom verksamheten Det psykosociala arbetsklimatet har dock försämrats med tydlig adress till de nya öppettiderna inom bildtelefonin. Stort förberedelsearbete kom att göras under De stora förändringarna av verksamheten är nu genomförda, flytt av hela verksamheten till nya lokaler, införande av schema kvällar och helger, önskeschema, införande av nytt planerings- och orderverktyg, nytt lönebildningsprogram, en Tolkcentral, nytt PA-system samt förändrad ledningsstruktur samt ett nytt eget kompetensutvecklingssätt. Den ekonomiska förutsättningarna för 2013 kommer att vara sämre varför effektivitetsarbetet fortsatt är viktigt. 43

44 Nya interna redovisningsregler 2012 Ny ansvarsenhet skapas Teckenspråkstolkar För vem gör vi jobbet, inköpet, investeringen eller åtgärden Tolkar K-tjänst Gemensam ÖLL Örebro Kommun Örebro Univers. Post- och Telestyr. Själva idén är att samla kostnader för teckenspråkstolkar på den nya ansvarsenheten. Kostnader som är direkt kopplade till avtalen skall däremot gå på respektive avtals ansvarsområde. En 60-årspresent är till en tolk som kan jobba på alla avtal skall belasta medan en resa utgår ifrån på vilket avtal vi gör resan. En utbildning kan vara svår att fördela. Gör vi en utbildningsinsats t ex polistolkning då skall det belasta vardagstolkning eller en "ordkurs" för tolkar som tolkar på gymnasiet skall det belasta ÖK men gör vi en generell kompetensutveckling t ex må bra kurser skall det belasta hela verksamheten. Målet är att kunna redovisa de faktiska kostnaderna per avtalsområde, specifika och generella. Målet är att vi därmed får ett internt tolkpris som sedan kan belasta de olika avtalsområdena utifrån hur många tolktimmar som varje avtal kräver gällande tecken-språkstolkning. Statistiken från Loitsu kommer då väl till pass. Direkta kostnader hamnar där de skall och de generella åtagandena belastar alla avtal lika mycket. Resultatet av 2012 års förändring kommer att kunna ses under

45 Brukarenkät 2010 och ny och 2010 genomförde Örebro läns landsting en brukarundersökning. Den kom att visa att vi förbättrat patienttillfredsställelsindex från 55% till 60%. Verksamheten har arbetat mycket med bemötandestandards vilket troligtvis påverkat resultatet. Den troligt viktigaste orsaken till de förbättrade resultaten är att tillgängligheten har ökat. Den viktigaste kvalitetsfaktorn för våra användargrupper är att man får tolk till de tillfällen man önskar. Tolkcentralen kan inte p g a sin verksamhets art, ha väntelistor eller köer. Dock har vi lägre värden i jämförelse med övriga landstinget. Detta beror på att våra användare inte har samma beroendeförhållande till oss som till sjukvård. Vi är en mycket tydligare serviceverksamhet och bör jämföra oss med t ex Färdtjänst. Under 2012 genomfördes en ny brukarenkät och denna genomfördes i samarbete med Stockholms läns landsting m fl. Detta gör att utfallet kan jämföras på ett nytt sätt i framtiden. Analys av 2012 års brukarenkät kommer att göras under våren

46 Brukarenkät 2012 De preliminära resultaten anger att Tolkcentralen har två områden som måste speciellt analyseras och åtgärdas. Systemet med bekräftelser måste utvecklas under Frågan gällande Tolkcentralens lyhördhet för önskemål om tolkens kompetens måste komma att utredas. 46

47 Brukarråd Enskilda brukarråd på våren Gemensamt brukarråd på hösten Alla frågor viktiga Prioriteringsordning Ungdomsråd Mål och riktlinje SYFTE Brukarorganisationernas inflytande och delaktighet i planering och genomförande av verksamheten säkerställs Verksamhetsutveckling förbättras genom att brukarorganisationerna och deras representanter tillför den kunskap och de erfarenheter som de förfogar över Verksamheternas möjligheter att göra rätt prioriteringar förbättras genom att de tar del av brukarorganisationerna beskrivningar av målgruppernas behov MÅL Beskriver vad vi önskar uppnå genom vårt gemensamma arbete i brukarråden. Delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning i utvecklingen av verksamheten God kvalitet och ett gott resultat genom de habiliterings- och rehabiliterings insatser som erbjuds Helhetssyn och hög grad av kunskap och kompetens kring levnadsvillkoren för människor med funktionsnedsättning bland såväl brukarorganisationernas representanter som Habiliteringens medarbetare Brukarråd genomförs på våren med varje enskild förening och på hösten med ett gemensamt för alla föreningarna. Detta för att organisationerna företräder skilda grupper. Under året kallade Tolkcentralen till ett extra Brukarråd gällande tolkning i arbetslivet. 47

48 Personal 2011 År 2011 genomfördes en medarbetarenkät. Denna visar att våra medarbetare är mer nöjda än landstingets och Habiliteringens medarbetare. De riskområden som vi kunde konstatera var ovissheten om framtida möjlighet att arbeta som tolk inom verksamheten. Under 2012 genomförde verksamheten sin egna årliga mätning. 48

49 Personalenkät 2012 Arbetsplats svar svar Arbetstider 100% svar svar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 100% 90% 80% 70% 60% 20% 10% 0% Vi har en tydlig organisation och arbetsfördelning 50% 40% 30% Jag känner till avdelningens/enhetens 20% 10% mål 0% Jag upplever att målen är möjliga att nå Vi följer upp våra mål och aktiviteter Jag kan påverka mina arbetstider Vi har en effektiv och välfungerande avdelning/enhet Jag är nöjd med mina arbetstider 2012 år enkät kom att visa helt andra värden än Detta då vi fick kunskap om att avtalet med Post- och telestyrelsen kunde tecknas mellan dem och oss, Örebro läns landsting. De nya krav som detta avtal stipulerar skulle nu under 2012 genomföras. Den viktigaste förändringen var de nya arbetstiderna samt att andelen bildtelefoni i arbetet förväntades att öka från ca 50% till 60%. Åtgärder: Arbetstider Visionen fär arbetssätt och schemaläggning - Tc webben Utvärdering av schemaperiod 7/1-3/3, våren 2013 Utvärdering efter den 6/ Individuella anpassningar enligt fastställd rutin - Enhetscheferna Delaktighet System för förslagsverksamhet på TC-webben Tolkcentralens FB utveckling Facken har bjudits in att närvara under korrigeringsfasen schemaplanering. Samrådsgruppens betydelse för utveckling Medarbetarsamtal/spontana samtal Kommunikation Informationsskärm till matsalen. På plats mars 2013i Vad händer på TC? - Kalendern på TC-webben. - Enhetschefers ansvar Samverkansråd uppdrag och innehåll Arbetsplats Dialoggruppens arbete Rapporteringssätt Auskultering Tc-webben - datum 49

50 Kompetensutveckling 2012 Mental träning Förläsning med Lars Erlman. Sjukgymnast Studiotolkningar Mentorer och nyanställda Taltolkning Uttrycksfullt teckenspråk Bemötande Auktorisation Engelska Individuell kompetensutveckling Mental träning Fortsättning på höstens Temadagar året innan där vi hade en förläsning om Mental träning. Hur vi som tolkar kan använda oss av det ute på fältet. Förläsning med Lars Erlman. Mental träning, nu med inriktning på friskvård. Att må bra i både kropp och själ. Sjukgymnast En sjukgymnast från landstinget kom till oss (frivilligt tillfälle) och gav oss träningsprogram och föreläste om problem som kan uppstå för oss tolkar i rygg, axlar och nacke. Studiotolkningar Inspelat material som vi tolkar i webbstudion. Detta material analyseras av tolken själv samt av mig och någon annan tolk. Mentorer och nyanställda Dessa arbetar tillsammans och ska prata tolkning. Denna grupp har också fått en fortbildning i samtalsmetodik. Taltolkning Jonas Carlsson (tolklärare) föreläste för oss om taltolkning och detta var mycket uppskattad. Uttrycksfullt teckenspråk Julia Kankonen kom till oss under hösten och fortbildade oss i teckenspråk. Bemötande En föreläsning om bemötande ordnades för Kundtjänst. Auktorisation Cirkel med Fellingsbro Fhs. Engelska Ett par tolkar åkte på kurs i England. Varje fredag får de tolkar som tolkar engelska fortbildning. 50

51 Personalkostnader Övertidskostnader ÅR Lön Enkel o kval Rel kr kr 3,2% kr kr 2,9% ÅR Tolk Adm Sum tim Tolkcentralen kommer alltid att ha övertidskostnader i o m dygnetruntverksamhet och joursystem. Tolkar och samordning har beredskap dock är frågan vad som är rimlig övertidskostnad alltid en fråga som alltid ger anledning till resonemang i verksamheten. Alla teckenspråkstolkar är schemalagda kvällar och helger och fr o m 1/ från kl 06:00 till 24:00. 51

52 Fokusfrågor Samtal före och efter uppdrag 2. Bemötandestandards 3. Införande av nytt IT-stöd 4. Kundytor på Internet 5. Brukarråd för ungdomar 6. Elevhandledning 7. Forskarstudier 8. Auktorisationsstöd 9. Kompetensutvecklingsplan 10. Flexitext lansering 11. Skype 12. Nya brukarråd 13. NYSAM 14. CKS 1. VT vad är det? 2. 50% målet 3. Upphandling BT 4. Upphandling underlev. 5. Samarbete-lt BT 6. Schema hela TC 7. Självskattning 8. Webbtolkning 9. BT direkt 10. Tjänsteexport 11. Dygnet runt BT Se Verksamhetsplan 2013 Röd punkt innebär att området inte har påbörjats. Gul punkt innebär att vi kommit igång och grön punkt att vi är i mål. Grönt och gult innebär var vi är, inte riktigt framme men att ågärder görs. 53

53 Mål Riktvärde VP2013 Minst 80 % av ungdomarna (16 18 år) uppfattar tolkningens kvalitet som hög Minst 50 % av tolkarna vid TC ska vid utgången av 2013 ha auktorisation. En kompetensförsörjningsplan för Habilitering och hjälpmedel finns framtagen Samtliga medarbetare ska ha haft medarbetarsamtal samt erhållit en kompetensutvecklingsplan Miljöprogram Öka antalet avvikelser Varje verksamhet har genomfört minst en riskanalys Vid samtliga avvikelser av allvarlig art har händelseanalys genomförts. Samtliga verksamheter har mätt och redovisat antal anmälningar/klagomål direkt från patienter och närstående Samtliga verksamheter har arbetat systematiskt för att ta tillvara erfarenheterna från anmälningar, avvikelserapportering och riskanalys. Alla verksamheter som deltagit i brukarenkät 2012 har analyserat, prioriterat och påbörjat förbättringsåtgärder Samtliga verksamheter har formulerat aktiviteter som stödjer förverkligande av barnkonventionen Samtliga verksamheter har genomfört åtgärder för anpassning av information till patienter, brukare och anhöriga Här visas vad Tolkcentralen skall rapportera Se verksamhetsplan 2013 för en detaljerad beskrivning. 54

54 forts En översyn har genomförts med syfte att utveckla internkommunikationen inom förvaltningen. En omvärldsanalys omfattande aktuella samverkansaktörer och deras uppfattning av Habilitering och hjälpmedel har genomförts Antalet kontakter via Mina Vårdkontakter har ökat i förhållande till 2012 En översyn har genomförts med syfte att utveckla förvaltningens kommunikation på landstingets webbplats, 1177 och i sociala medier. Minst 50 % av invånarna har vid utgången av 2013 kännedom om tjänsterna i konceptet Andelen fullföljda beställningar av tolkuppdrag uppgår till minst 94 % TC har mätt och redovisat andelen brukarrelaterad tid i förhållande till placerad tid Samtliga verksamheter följer budget 2013 NMI (nöjd medarbetarindex) har ökat i förhållande till föregående mätning. Samtliga chefer och medarbetare inom Habilitering och hjälpmedels verksamheter anser att förvaltningen erbjuder en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats Antalet medarbetare med maximalt 5 sjukdagar/år och maximalt 3 ggr per år har minskat i förhållande till år

55 forts Samtliga medarbetare som vill ha heltid har erbjudits detta Alla verksamheter genomför aktiviteter för att i tillämpliga delar implementera jämställdhetsstrategins mål och intentioner Andelen tolkuppdrag vilka avslutas i förtid har minskat med 5 % Brist och Successrate Alla verksamheter genomför aktiviteter för att i tillämpliga delar implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Alla verksamheter genomför aktiviteter för att i tillämpliga delar implementera folkhälsoplanens mål och intentioner Alla verksamheter ger patienter och brukare information om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga sjukdom eller skada 56

56 Rikstolkkonferens juni 2014 Hålls vart tredje år Branschen träffas Programpunkter FRAMTID Bildtelefoni Flexitext T3 och mycket annat Rikstolkkonferens 2014 Örebro juni Rikstolkkonferensen 2014 går av stapeln i Örebro. Konferensen hålls vart tredje år och besöks av branschfolk från hela landet. Vi är mycket glada att som en av Europas största tolkcentraler stå som värd för detta utmärkta evenemang. På denna sida kommer mer information att läggas upp fortlöpande. Även mer detaljerade uppgifter om registrering och så vidare kommer att visas här. 57

57 TsN Texttelefoni som Nätverkstjänst Med denna service kan alla texttelefonanvändare nå de flesta av landstingets verksamheter för rådgivning, beställning- och ändring av tid. Anders Hjälm TsN, Texttelefoni som Nätverkstjänst ÖLL, har kommit till genom landstingspolitiskt beslut för att öka tillgängligheten mot landstingets verksamheter för länets hörselskadade, döva, dövblinda, vuxendöva, talskadade och andra som önskar använda texttelefon som kommunikationsmedel i sina kontakter med bl.a. samhällsfunktioner som landstinget. Servicen är inrättad för att ge en ökad tillgänglighet till ÖLLverksamheterna, men medger också anslutning av externa kunder med samhällsnytta som mål. Servicen medger tillgänglighet genom texttelefon till de flesta av landstingets publika verksamheter vilket uppfyller landstingets handikappolitiska krav, punkt fem. Genom denna service väntas även delar av de skärpta tillgänglighetskraven enligt gällande EU-direktiv vara tillgodosedda. 58

58 Publik BT Medborgarkontoret OK Arbetsförmedlingen OK Servicekontoret Ortopedteknik Öbo Vårdcentral Sip to Flash Projektet Publik BT har som mål att att göra teckenspråk mer tillgängligt i samhället. Det handlar om att installera fasta bildtelefoner i det offentliga rummet eller göra hörande teckenspråkiga genom mobila enheter som e- pads och bärbara datorer. Medborgarkontoret vid Örebro kommuns bibliotek samt Arbetsförmedlingen är två pågående försök. Målet är att alla offentliga verksamheter i länet skall ha tillgång till teckenspråkstolk i befintlig IT-utrustning spås bli bildtelefonins år. 59

59 Webbtolkning Nyhet Under 2011 kom en helt ny teknik att testas. Denna innebär att teater, möten, konferenser, utbildningar, film och television kan tolkas på distans och detta i realtid. Tolkcentralen har under året genomfört ett 40 tal arrangemang med lyckat resultat. Örebro Kommuns fullmäktigesammanträden har kunnat visas på Internet. Ett projekt har startats gällande teckenspråkstolkade underhållningsprogram tillsammans med TV4. Dessa har både varit live tolkade och inspelade eftertolkade program. Webbtolkning kommer att öka i framtiden 60

60 Flexitext.net Projektledare Anders Nilsson Flexitext är en nationell texttelefonitjänst med gratis texttelefonklienter som är tillgänglig dygnet runt. Du kan antingen ladda ner en klient till din dator och mobiltelefon eller använda Flexitext direkt på datorn med tjänstens webbklient. Mer information om de olika klienterna hittar du i vår klientguide. Det kostar inget att använda Flexitext. Du betalar inget för dina samtal men detta kan ändras i en framtid. Du kan både ringa och ta emot texttelefonsamtal. Några av klienterna erbjuder också möjligheter till Tala-Direkt och Höra-Direkt. Registrerad För att använda dig av tjänsten måste du vara registrerad. Detta gäller både för att ringa texttelefonsamtal med din dator och med din mobiltelefon. Internetförbindelse Du måste ha en fungerande internetförbindelse eftersom tjänsten är internetbaserad. Det går lika bra med en fast internetanslutning som med en mobilt bredband eller med en mobiltelefon som har internetförbindelse. Flexitext.net bekostas av Post- och Telestyrelsen 61

61 Bakgrund Under Flexitext fas 1 har teknik för texttelefoni över internet, inkl funktionen Tala Direkt införts. Erfarenheterna från projektet har varit positiva då det har vistats att tillgängligheten kan öka samtidigt som det möjliggör betydande besparingar inom hjälpmedels-försörjningen. Under de senaste åren har tekniken utvecklats samtidigt som utrustning och infrastruktur såsom mobiltelefoner, datorer och internet (mobilt och fast) har blivit både billigare och mer tillgängliga. 62

62 Mål (1) Med utgångspunkter från den nya tekniken som finns idag, ta till vara på brukarefarenheter och ytterligare anpassa tekniken så att den blir än mer användarvänlig med hänsyn till de nya förutsättningar som ges av nya mobiltelefoner, 3- och 4G mobilt internet och dator pads, etc. (2) Införa nya tjänster som byggs på ny teknik, såsom textad telefoni, taladirekt o.d. (3) Utreda om och hur befintlig teknik såsom E-num, nummerplan mm kan införas i texttelefoni via internet. 63