Svenskt Vatten Utveckling



Relevanta dokument
Daniel Hellström Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling

Sverige ett land av vatten

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

Utveckling. Svenskt Vatten. Ekonomi, organisation och kommunikation

Samarbeid for konkurransedyktige og bærekraftige VA- tjenester

SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN

Om mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen?

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Svenskt Vatten Utveckling. November 2008 Daniel Hellström

EU, EUREAU och svensk avloppsvattenrening med kikaren riktad mot Lund Anders Finnson Svenskt Vatten

Per Ericsson Norrvatten

FoU-dag Biogas från avfall och slam

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

energieffektivisering

Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige. Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

10 Vatten och avlopp (VA)

Vatten Avlopp Kretslopp

10 Vatten och avlopp (VA)

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Projekt i tre etapper. Etapp 2 och 3 ekonomi. Projektorganisation. Energiprojektets Mål

Terminsblocket Uthålliga vatten- och avloppssystem

Övergripande tidplan

Sverige ett land av vatten

Sammanfattning VA-kluster Mälardalens internat augusti Stora Brännbo, Sigtuna

Protokoll 16 juni 2010

Summering av Energiprojektet

Rapporter från regeringsuppdrag om läkemedel HaV-projekten

Energieffektiv vattenrening

Svensk Vatten Utveckling 25 år då, nu och framtid

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Framtidens avloppsvattenrening

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Möjligheter och risker vid samrötning

SAmmAN- FATTNING. vattenvisionen FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISIONEN VATTEN

Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige. Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Knivsta där framtiden bor

Kommittédirektiv. Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. Dir. 2018:67. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018

VA-teknik Södra. prövar ny teknik för hållbar avloppshantering. Karin Jönsson (VA-teknik, LTH)

SEMINARIEPROGRAM SEPTEMBER, SAMMA TID OCH PLATS VARJE DAG

Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening

REDOVISNING 2011 VA-VERKSAMHET

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten

Uthålliga vatten- och avloppssystem (eller till någon av delkurserna i blocket!)

Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt

Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning.

Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Miljö och V/A-teknik DISTANSUTBILDNING

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Hållbart samhällsbyggande

Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK

Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN

VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering

VA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder.

Internat augusti, Friiberghs Herrgård

Miljöpåverkan från avloppsrening

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Nytt avloppsreningsverk i Lidköping

Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm vvd Produktchef

Förstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013

Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar

Utmaningen säkrare dricksvatten

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Forskning och utveckling som finansieras av Svenskt Vatten Utveckling

Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr. 09, avslutad) statsbidrag 2,7 mkr

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Forskning och utveckling som finansieras av Svenskt Vatten Utveckling

Forskning och utveckling som finansieras av Svenskt Vatten Utveckling

Innehåll. Innehåll. Sammanfattning...3. Management...4. Dricksvatten...6. Rörnät...8. Avlopp och Miljö Utbildning och Rekrytering...

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

1. LIA Mjölby Kommun. Adam Eriksson Vatten- och miljöteknik Hallsberg VM13H

automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Anders Rönnmark, Motala kommun Sudhir Chowdhury, Predect AB

VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering

Per Ericsson Görvälnverket

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Enkla Processer spar energi

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Teknikmarknad Teknikmarknad

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Transkript:

Svenskt Vatten Utveckling 2010-02-03 Daniel Hellström Svenskt Vatten Utveckling 2010 Prioriterade områden Satsning på projektprogram för högskolor och universitet i nära samarbete med Svenskt Vattens medlemmar Gemensam utlysning med Formas FoU-avgift 2010: 1,63 kr/kommuninvånare

Prioriterade områden Dricksvatten Klimatpåverkan Påverkan på och skydd av yt- och grundvatten. Behöver reningstekniken anpassas? Vattenledningssystem. Mikrobiologiska och kemiska processer vs. ledningsmaterial, rengöringsmetoder, etc. Riskanalyser Virus kartläggning av halter i vattentäkter, utveckling av analysmetoder Prioriterade områden - Ledningsteknik Säkerställande av kvalitet vid ledningsbyggande: Material, metoder och organisation vid genomförandet. Verktyg för att bedöma vattenledningars kondition och metodik för att bedöma förnyelsebehov. Helhetssyn på dagvattenhantering pga av förväntade klimateffekter Metoder för förnyelseplanering Fett i avloppsnät

Prioriterade områden Miljö & Avlopp Reningsteknik - strängare krav för många ämnen väntas Rening av dagvatten och bräddvatten Energi- och resurseffektivisering (inklusive biogasproduktion) Uppströmsarbetet, Hygienisering av slam Alternativa lösningar till återföring av fosfor ur slam. Prioriterade områden Management Samverkansfrågor: mellan VA-förvaltningar och bolag, mellan beställare och utförare, mellan olika sektorer Ekonomiska värdet av vatten och VA som en produkt Kommunikationsfrågan både för ordinarie verksamhet och krissituationer. Benchmarking och nyckeltal

Fördelning av medel Programsatsningar, 30-50 % Övriga projekt inom prioriterade områden, 30-50 % Fri pott, 20-30 % av medlen För 2010 är prognosen ca 11,6 Mkr till projekt Högskolesatsningen i korthet 30 50 % av projektbudgeten avsätts för samlade projektprogram vid högskolor och universitet. Satsningen kan ses som ett första steg mot att skapa kompetenscentra för olika områden vid olika högskolor.

Motiv för f ökad satsning påp högskoleforskning Bidra till att säkra de svenska VA-verkens (vattentjänstföretagens) kompetens- och kunskapsbehov Kvalificerad teoretisk kunskap utvecklas främst i högskolemiljö God utbildning behöver en bas i god forskning för att utvecklas Viktigt att kedjan FoU innovationer effektivisering fungerar Högskolesatsningen läget 2010-02 02-0303 Dricksvattenprogram på Chalmers Projektprogram för avloppsfrågor med LTH och VA-SYD Mälardalskluster med UU, SLU, MDH, KTH, IEA vid LTH och IVL. Fokus: Energieffektivare avloppsrening. Förhandling pågår med KlusterNord Teknikprogrammet vid Ekonomihögskolan i Lund?

Gemensam utlysning med Formas Gemensam utlysning för 2010 2012. Omfattar de områden som Svenskt Vatten definierat som prioriterade för VA-branschen och som har en tydlig koppling till effekter av förändrat klimat samt branschens klimatpåverkan. Formas bidrar med upp till 9 miljoner, men ställer krav på medfinansiering. 18 ansökningar, sökt ca 62 Mkr. Beslut april 2010 Mer info: www.svensktvatten.se Mål l för f r internationellt engagemang Företräda medlemmarnas intressen när det gäller gemensam FoU för de europeiska vattentjänstföretagen (inom ramen för engagemanget i EUREAU och WSSTP). SVU skall företräda medlemmarnas intressen i det internationella samarbetet via IWA och verka för ökat svenskt engagemang i IWA

Nya SVU-projekt - Dricksvatten Nulägesanalys av och förslag till åtgärder för ökad SCADA-säkerhet inom kommunal dricksvattenförsörjning Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Smittutbrott - vad kan man lära av Lilla Edet? Skillnader mellan traditionella sandfilter och alternativa filter med expanderad lera - en energi- och vattenproduktionsstudie. Nya SVU-projekt - Ledningsnät Tillfällig avstängning av stora plaströrsledningar Metod för att identifiera träd som orsakar rotinträngning NOS-dagvatten (Undersökning av dagvattenanläggningar i Norrortskommuner )

Nya SVU-projekt - Avlopp och Miljö Rötning med inledande separat hydrolyssteg Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner Har skärgårdsbottnarna tillfrisknat? Nyckeltalsjämförelse för reningsverk - verktyg för effektivare resursanvändning Återvinning av fosfor och energi ur avloppsslam genom termisk behandling Program VA södra Sverige Mälardalskluster SVU 2008-19 Effektivare reningsverk Delrapport från energiprojektet Inspiration för energieffektivisering Pumpar: varvtalsreglering och dimensionering (av ledningar). Luftning: Flexibel reglering för rätt syrehalt Kemikalier: Flexibel reglering Biogas och värme

SVU 2008-20 Endotoxin i kranvatten Exponering via aerosoler Gränsvärden saknas Vatten ut från vattenverk OK Rekommendationer för att minska riskerna: - Undvik stillastående vatten (ex töm duschslangar) - Kallt kallvatten och varmt varmvatten - Se upp för algblomningar SVU 2009-02 02 Tätskikt av FSA 3 år, 2två deponier FSA, Flygaska och Stabiliserat Avloppsslam, tillräckligt tätt Ingen påvisbar nedbrytning av FSA, men gasmätningar indikerar omsättning Mycket höga halter av N och metaller i vatten under tätskikt (men klingar av) Rekommenderar fortsatt uppföljning

SVU 2009-03 03 Tidiga förvarningssystemf Används av ett fåtal kommuner. Göteborg ledande (i Sverige) Många tekniker under utveckling SVU 2009-04 04 Förorening av ytvattentäkter Rapport från högskoleprogram Underlag för bättre och systematisk kontroll/bevakning av riskhändelser

SVU 2009-12: Projekteringsverktyg för f r VA-ledningssystem Guide för beställare av verktyg för 3Dprojekteringsverktyg C SP2009-21, 21, (SVU-projekt: 27-112) Acceptanskriterier för f r repor och intryck i plaströr Polyetenrör Moderna bimodala PE80- och PE100- material klarar upp till 10 % djup. Äldre material klarar repor sämre. Repdjupsmätare för fältbruk

SVU 2009-13 Vattenförs rsörjningsintresset rjningsintresset i fysisk planering Hur VA-sektorns aktörer deltar och hävdar sina intressen i samhällsplaneringen. Djupstudie av två fall - Gråbotäkten: vattenkontra grustäkt. - Nybroåsen: vatten eller väg (E22)? VA behöver skaffa sig rollen som ett gemensamt intresse. SVU 2009-14: Effekt av nitrattillsats påp algblomning Infiltrationsdammar vid Vombsjön (en av Sydvattens vattentäkter) Endast tillsats under höstblomningen Inga effekter kunde detekteras

SVU 2009-15: Pilotstudie av tre metoder att bekämpa fjädermyggor i avloppsreningsverk Biologisk bekämpning (BTI bakterie aktivt mot mygglarver) Tömning och rengöring Ytskiktshöjande ämnen (linolja) BTI fungerade i praktiken SVU 2009-16: Fällningsdammar F nuläge och framtid Fältstudie av ca 15 dammar + data från miljörapporter Reduktionsgrader, slamproduktion, energiåtgång mm Riktlinjer för bl. a.: - design - uppehållstid - slamtömningsbehov Metodutveckling - biodammar - bevattning

Rapporter påp gång Dimensionerande regnintensitet - klimatologisk formel Fett i avloppsnät Luftspolning av tryckavloppsledningar för bekämpning av svavelväte Förebyggande av rotinväxning i VA-ledningar Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt övriga ämnen i dagvatten. Övervakning av prioriterade ämnen i vatten och slam från avloppsreningsverk i Stockholm ENERGIPROJEKTET Utlysning om bidrag februari 2010 Ansökningar inne i början av juni

TACK