Sammanträdesprotokoll 10 (15) Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-03-30 28 Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare (UN 2015.027) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Utbildningsnämnden godkänner patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare gällande ungdomsmottagning och elevhälsa Ärendebeskrivning Kunskapscentrum Nordost (KCNO) är ett kommungemensamt kansli för vuxenutbildningen för kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. KCNO ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen, både på grundläggande och på gymnasial nivå, samt svenska för invandrare (SFI). Redovisningen i verksamhetsberättelsen innehåller bland annat information om pågående utvecklingsarbeten inom länet samt redovisning av betygsutfall och antal studerande (unika individer). Yrkanden Roswitha Melzer (L) yrkar att arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Utbildningsnämnden godkänner patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare gällande ungdomsmottagning och elevhälsa Beslutsgång Ordförande, Roswitha Melzer (L), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare 2. PatientsäkerhetsberättelseV2015 3. PatientsäkerhetsberättelseVum2015 Expedieras till Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2016-03-11 DNR UN 2015.027 ELISABETH JOHANSSON SID 1/1 KANSLICHEF ELISABETH.JOHANSSON@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare gällande ungdomsmottagning och elevhälsa Ärendet i korthet Utbilldningsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsa och ungdomsmottagning. Målet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och förebyggs. Verksamhetschef för hälso- och sjukvård inom nämndens ansvarsområden ska årligen i patientsäkerhetsberättelser till nämnden återrapportera avvikelser och risker i verksamheten och vilka åtgärder som vidtagits för att upprätthålla god kvalitet och hög patientsäkerhet. Handlingar 1. Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare 2. PatientsäkerhetsberättelseV2015 3. PatientsäkerhetsberättelseVum2015 Henrik Lennermark Tf utbildningschef Ska expedieras till: Akten TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 BUN@VALLENTUNA.SE
2016-03-29 SID 1/5 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 2016-02-29 Ungdomsmottagningen Karina Karlsson Verksamhetschef Barn- och ungdomsförvaltningen Vallentuna Kommun Innehållsförteckning Bakgrund sid 2 vergripande mål och strategier sid 3 ar för patientsäkerhetsarbetet sid 2 - och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet sid 3 med patienter och närstående sid 4 och vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 2015 sid 4 Uppföljning genom egenkontroll 5 ch strategier för kommande år 5 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
SID 2/5 Bakgrund Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag, SFS 2010:659 Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, finns beskrivet hur arbetet med patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. Vårdgivarens ansvar innebär bland annat följande: Tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Skyldigheten att utreda tillbud, risker eller händelser. Händelser som utförts som hälso- och sjukvård av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms vara en fara för patients säkerhet skall rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Patienter och närstående skall uppmuntras att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva hur verksamhetens arbete med patientsäkerhet genomförs och utvärderas. Det är verksamhetschefen som tillsammans med vårdgivaren leder patientsäkerhetsarbetet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs på Ungdomsmottagningen. Verksamhetschef enligt HSL 29 är Karina Karlsson. Verksamhetschefen ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten och att god vård bedrivs. Lokaler och utrustning för arbetet ska vara anpassade. Verksamhetschefen och enhetens personal upprättar rutiner för verksamheten och system för att följa upp dem. Avvikelser och risker dokumenteras, analyseras och följs upp. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen har även själv ett yrkesansvar för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter (SFS 2010:659) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
SID 3/5 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Målet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och kan förebyggas. Det ska inom verksamheten finnas den kompetens som är nödvändig för att uppnå detta. Det ska finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa ska vara kända för all personal. Strategier för att uppnå dessa mål är: Se till att den personal som arbetar i verksamheten har den kompetens och behörighet som krävs för att god vård kan bedrivas och som tidigt kan identifiera avvikelser och förebygga risker. verksamheten. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 punkt 5 Barnmorskor, gynekolog och venereolog arbetar under eget medicinskt yrkesansvar. Avvikelserapportering sker löpande enligt utarbetade riktlinjer. Hanteringen sker enligt hälso- och sjukvårdslagen samt socialstyrelsens föreskrifter och riktlinjer. Verksamhetschefen ansvarar för bedömning och analys av verksamhetens avvikelser. Verksamhetschefen är ansvarig för eventuella anmälningar enlig Lex Maria. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Den hälso- och sjukvård som bedrivs på Ungdomsmottagningen är frivillig. Erbjudande om, och därmed samtycke till vård, undersökning eller behandling sker alltid utifrån den sökandes behov. På ungdomsmottagningen är det ofta ungdomen själv som tar initiativ till att söka vård och viss sekretess gäller, men information till, och av vårdnadshavare lämnas/inhämtas i de fall det är nödvändigt för vården. Personal på Ungdomsmottagningen ska alltid sträva efter samarbete med patienten/ungdomen för bästa möjliga resultat av vård och behandling. Patienten/ungdomen bör alltid informeras om det som rör denne och informationen skall vara anpassad efter ålder och mognad. Patienten/ungdomen ska ha ett medinflytande över den vård och behandling som ges. Tolk används vid de besök där sådant behov finns. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
SID 4/5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 punkt 1-2 En förutsättning för ökad patientsäkerhet, förutom kompetensutveckling kring arbetssätt och metoder är att verksamheten är väl förtrogen med gällande styrdokument. Det är såväl barnmorskans, kuratorns, psykologens, gynekologens och venereologens ansvar att rapportera till verksamhetschef eller vårdgivare när kvaliteten i verksamheten inte beaktas eller tillgodoses. Patientsäkerhetsarbete 2015 fall de räknas som hälso- och sjukvårdspersonal. Erfarenheten av detta under föregående arbetsår, är att det tillfört en större smidighet och säkerhet när besökare har kontakt med flera yrkesgrupper på mottagningen i samma ärende Ungdomsmottagningen har utarbetats enligt SOSFS 2011:9 -certifiering i Hbtq kompetens smittspårningsärenden med en mer formell layout för att minska risken för att dessa brev förfalskas -stav insättningar/uttag har reviderat för att anpassas till gällande rekommendationer mottagningen ionsprogrammet för timanställda/nyanställda barnmorskor i journalsystemet. Verksamheten arbetar aktivt med avvikelsehantering för att identifiera och åtgärda eventuella risker. Vid varje gemensamt möte tas inkomna avvikelserapporter upp till diskussion i gruppen. Ungdomsmottagningen går igenom gällande rutiner samt gör de eventuella rutinförändringar som behövs för att säkra vården. Verksamhetschefen tar fortlöpande ställning till om någon avvikelse skall anmälas enligt Lex Maria. Totalt har fyra avvikelser rapporterats in under året. De har sorterats in under rubrikerna; Fel med journaldatasystem, där ett fall ledde till tillfälligt förlorade patientuppgifter, förfalskning av brev från mottagningen och uteblivna stöd från tolk. Ingen avvikelse har betraktats som så allvarlig att det föranlett skäl att i enlighet med Lex Maria anmäla till IVO. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
SID 5/5 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 punkt 2 Egenkontroll av lokaler och utrustning har skett. Den visar att vi har ändamålsenliga lokaler och bra utrustning. Vi följer upp antal besök årligen och kan konstatera att mottagningen har en fortsatt tilltagande besöksstatistik. Den senaste väntrumsenkät som Landstinget distribuerade en på länets alla mottagningar under september 2014 beskriver en nöjd patientgrupp som känner sig väl bemött, känner delaktighet i vården och anser till väldigt hög grad att de fått den hjälp de efterfrågat. Vi följer upp de delar i avtalet som Landstinget anger att vi skall utföra som exempel, väntetider och sommaröppettider. Övergripande mål och strategier för kommande år 2016 Mål Säkerställa en god och säker vård som bedrivs av personal på Ungdomsmottagningen med hög kompetens och adekvat utbildning för uppdraget. Strategier Att uppdatera rutiner och i förekommande fall ta fram nya rutiner för arbetet på Ungdomsmottagningen. Fortsätta arbetet med en öppen kultur som främjar dialog kring händelser, risker och avvikelser i verksamheten. Implementera SOSFS 2011:9. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Intensifiera arbetet med information till nyanlände ungdomar Delta i SKL och Socialdepartementet fortsätter satsningen om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen inom området psykisk hälsa. Ansöka om PRIO-pengar. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
2016-03-29 SID 1/5 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2015 2016-02-29 Elevhälsan Karina Karlsson Verksamhetschef Barn- och ungdomsförvaltningen Vallentuna Kommun Innehållsförteckning Bakgrund, sid 2 vergripande mål och strategier, sid 3 ar för patientsäkerhetsarbetet, sid 2 - och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet, sid 3, sid 3 som genomförts för ökad patientsäkerhet 2015, sid 4, sid 5, sid 5
SID 2/5 Bakgrund Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag, SFS 2010:659 Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, finns beskrivet hur arbetet med patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. Vårdgivarens ansvar innebär bland annat följande: Tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Skyldigheten att utreda tillbud, risker eller händelser. Händelser som utförts som hälso- och sjukvård av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms vara en fara för patients säkerhet skall rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Patienter och närstående skall uppmuntras att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva hur verksamhetens arbete med patientsäkerhet genomförs och utvärderas. Det är verksamhetschefen som tillsammans med vårdgivaren leder patientsäkerhetsarbetet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsan. Verksamhetschef enligt HSL 29 är Karina Karlsson. Verksamhetschefen ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten och att god vård bedrivs. Lokaler och utrustning för arbetet ska vara anpassade. Verksamhetschefen och enhetens personal upprättar rutiner för verksamheten och system för att följa upp dem. Avvikelser och risker dokumenteras, analyseras och följs upp. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen har även själv ett yrkesansvar för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter (SFS 2010:659)
SID 3/5 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Målet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och kan förebyggas. Det ska inom verksamheten finnas den kompetens som är nödvändig för att på sikt uppnå detta. Det ska finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa ska vara kända för all personal. Strategier för att uppnå dessa mål är: Se till att den personal som arbetar i verksamheten har den kompetens och behörighet som krävs för att god vård kan bedrivas och som tidigt kan identifiera avvikelser och förebygga risker för avvikelser uppstår. verksamheten. tiskt implementeras i Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 punkt 5 Skolsköterskor, skolläkare, logoped och skolpsykologer arbetar under eget medicinskt yrkesansvar. Avvikelserapportering sker löpande enligt utarbetade riktlinjer. Hanteringen sker enligt Hälso- och sjukvårdslagen samt socialstyrelsens föreskrifter och riktlinjer. Verksamhetschefen ansvarar för bedömning och analys av verksamhetens avvikelser. Verksamhetschefen är ansvarig för eventuella anmälningar enlig Lex Maria. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Den hälso- och sjukvård som bedrivs i skolan är frivillig. Samtycke till vård, undersökning eller behandling är i de flesta fall muntlig. I samband med erbjudande om vaccination efterfrågas skriftligt medgivande. Inför de test som skolpsykologerna gör i sin kognitiva bedömning av en elev (i huvudsak wisc-test) inhämtas alltid ett skriftligt medgivande från samtliga vårdnadshavarna. Personal i elevhälsan ska alltid sträva efter samarbete med elev och vårdnadshavare för bästa möjliga resultat av vård och behandling. Eleven bör alltid informeras i det som rör denne och informationen skall vara anpassad efter ålder och mognad. Eleven ska ha ett medinflytande som med tiden eller under vissa omständigheter övergår till ett självbestämmande. Tolk används vid de besök där sådant behov finns.
SID 4/5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet under 2015 SFS 2010:659, 3 kap. 10 punkt 1-2 Verksamhetschefen träffar skolsköterskor, skolpsykologer, logopeder och skolläkaren kontinuerligt i syfte att hantera frågeställningar rörande organisation och resursfördelning kring de medicinska insatserna i elevhälsan. En förutsättning för ökad patientsäkerhet, förutom kompetensutveckling kring arbetssätt och metoder är att verksamheten är väl förtrogen med gällande styrdokument. Det är såväl skolsköterskans, logopedens, psykologens som skolläkarens ansvar att rapportera till verksamhetschef eller vårdgivare när kvaliteten i verksamheten inte beaktas eller tillgodoses. Patientsäkerhetsarbete 2015 den medicinska insatsen i elevhälsan utarbetats enligt SOSFS 2011:9 och implementeras fortgående metodboken för respektive profession har reviderats arkivering av logopedjournaler har implementerats gjorts för att rätt till de fel som uppstod i samband med uppstarten av det år 2014 Verksamheten arbetar aktivt med avvikelsehantering för att identifiera och åtgärda eventuella risker. Vid varje gemensamt professionsmöte tas inkomna avvikelserapporter upp till diskussion i gruppen. Elevhälsan går igenom gällande rutiner samt gör de eventuella rutinförändringar som behövs för att säkra vården. Verksamhetschefen tar fortlöpande ställning till om någon avvikelse skall anmälas enligt Lex Maria. Totalt har 27 avvikelser rapporterats in under året. De har sorterats in under rubrikerna; Läkemedelshantering/vaccination, Dokumentation, Felaktig funktion medicinska produkter, resurser, och utebliven undersökning eller behandling. Ingen avvikelse har betraktats som så allvarlig att det föranlett skäl att i enlighet med Lex Maria anmäla till IVO.
SID 5/5 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 punkt 2 Egenkontroll av lokaler och utrustning har skett under verksamhetsåret. Det behövs en årlig översyn då utrustning och lokaler utsätts för kontinuerligt slitage. Under 2015 har även en stickprovskontroll på journaldokumentation av skolsköterskorna utförts i avseende att säkerställa att dokumentation om vaccination och hälsobesök är ändamålsenlig. Vartannat år genomförs kalibrering av audiometrar enligt en fastställd rutin. Vi följer upp antalet erbjudna hälsobesök och hälsosamtal årligen. Ansökningar om psykologinsats avseende bedömning/utredning gås igenom fortlöpande för att följa upp arbetet med varje inkommen ansökan. Övergripande mål och strategier för kommande år 2016 Mål Säkerställa en god och säker vård som bedrivs av personal inom elevhälsan med hög kompetens och adekvat utbildning för uppdraget. Strategier Fortsätta arbetet med en öppen kultur som främjar dialog kring händelser, risker och avvikelser i verksamheten Arbeta med egenkontroll avseende hälsobesök och vaccinationer Följa upp de nya rutinerna för mottagande av nyinvandrade elever Utarbeta ett nytt arbetssätt för psykologerna i samverkan med skolornas elevhälsoarbete där varje ärende kan bedömas och hanteras på kortare tid Utarbeta rutiner för hjälpmedelsförskrivning av logoped i elevhälsan Implementering av SOSFS 2011:9. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete