Patientsäkerhetsberättelse för. Skolhälsovård. Kramfors Kommun



Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäker hets berättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Utbildningsnämndens arbetsutskott

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insatser

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser i Norrtälje kommun

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats, EMI

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse

Elevhälsans patientsäkerhetsberättelse 2017 KS2018/143/01

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016 UTBILDNING

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i Trelleborgs kommun för 2016

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan.

Patientsäkerhetsberättelse Skolhälsovården Borlänge Kommun

Hur ska bra vård vara?

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget

Kvalitets-och Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA

Patientsäkerhetsberättelse för 2017

Dokumentnivå Anvisning

Kommunstyrelsen. Ärende 11

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats [EMI]

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Tyresö kommun

Patientsäkerhetsberättelse

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Åtgärdsplan för att förebygga avvikelser inom Elevhälsans medicinska insatser

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(7)

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 (15)

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Odontologiska fakulteten, Malmö universitet

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Karin Jonsson Bäckström Datum UN-2016/ Utbildningsnämnden

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Transkript:

2016-02-24 Dnr BKU 2016/106 Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (Elevhälsans medicinska insats, EMI) Kramfors kommun 2015 2016-02-24 2016-02-24 Anki Johnson Annika Stattin Verksamhetschef Medicinsk ledningsansvarig Skolhälsovård Skolhälsovård Kramfors kommun Kramfors Kommun

Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivare ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kraven på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Vårdgivare ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten som ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Skolhälsovårdens (SHV) målsättning är; Alla elever ska ha tillgång till skolhälsovård på lika villkor och utifrån den enskildes behov. Skolhälsovården ska förebygga, upptäcka och arbeta för att förbättra fysisk och psykisk ohälsa hos varje elev samt ge individuellt stöd i skolsituationer till elever med funktionshinder och sjukdom. I måluppfyllelsen ingår att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt för att kunna förebyggas. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 BKU nämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs av skolhälsovården i Kramfors kommun och har därmed det yttersta ansvaret för densamma. Verksamhetschef har det samlade medicinska och administrativa ledningsansvaret för verksamheten. I detta ingår ansvar för avvikelsehantering och anmälan enligt lex Maria. Skolläkare är rådgivare i medicinska frågor och utfärdar generella medicinska direktiv. Vid frågor som rör medicinsk diagnos, vård och behandling är skolläkare medicinskt ansvarig. All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar för att arbetet ska utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Varje medarbetare ansvarar för att hålla sig väl förtrogen med den lagstiftning som gäller inom Hälso-och Sjukvården och för Elevhälsan, samt med de bestämmelser, föreskrifter och rutiner som gäller för verksamhetan. I ansvaret ingår att identifiera och rapportera avvikelser och risker. Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året SOSFS 2011:9 5 kap. 2 Egenkontroll är en systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem Avvikelser. Avvikelser rapporteras till verksamhetschef snarast samt och/eller allvarlig händelse. Verksamhetschef gör en händelseanalys i samråd med skolläkare och skolhälsovårdsgrupp. Åtgärder vidtas för att förhindra ett upprepande. Uppföljning och utvärdering i skolhälsovårdsgrupp. 2

Dokumentation Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom all hälso- och sjukvård, är dokumentation. Dokumentation i patientjournaler möjliggör även uppföljning och utvärdering. Tekniska problem angående de datasystem som finns, har skapat svårigheter med vaccinationsregistrering. Dessa åtgärdas kontinuerligt och har därefter vid behov följts upp i samråd med aktuella datasystems support och med folkhälsoinstitutet. Rutin för kontroll av åtkomstloggar finns. Systemadministratör ansvarar för tilldelning, förändring, borttagning och uppföljning av behörigheter i datajournalsystem. Journalföring sker i enlighet med aktuell lagstiftning som aktualiseras regelbundet i verksamheten på SHV möten, rutiner och lokala instruktioner. Verksamhetsuppföljning. Varje enskild skolsköterska rapporterar åtgärder utifrån basprogrammet enligt fastställda kvalitetsindikatorer i slutet av varje läsår. Rapporteringen sammanställs och delges vårdgivare och övrig skolverksamhet. Hälsosamtal Hälsosamtalens avidentifierade resultat återkopplas årligen till vårdgivare samt till verksamheten på enskild skolnivå och på kommunnivå. Det ger möjlighet till uppföljning och utvärdering. Under 2015 har verksamheten inte haft möjlighet att utföra strukturerade hälsosamtal på grund av otillräckliga resurser, bl.a. beroende på vakanser. Vårdgivare är informerad om detta. Vaccinationstäckning. Inrapportering av vaccinationer till Svevac sker automatiskt (även om det finns tekniska problem) via SHV datajournalsystem om vårdnadshavare har gett sitt medgivande till detta. Dessa förs sedan över i det nationella vaccinationsregistret från Svevac. Manuella inrapporteringar till nationella vaccinationsregistret pågår kontinuerligt, bland annat på elever med ofullständigt personnummer. Enligt lag (SFS 2012:453) skall alla vaccinationer rapporteras. Utvärdering. Utvärderings och uppföljningsdag hålls varje läsårsslut, reflexion med utvärdering av årets aktivitet samt planering av kommande år. Måluppfyllelse. Måluppfyllelse av prioriterade kvalitetsmål analyseras och nya prioriterade kvalitetsmål fastställs för kommande läsår. Rutiner, lokala kvalitetsdokument och lokala instruktioner och aktualiseras och revideras regelbundet. Nya rutiner skapas utifrån ny lagstiftning och nya behov varav flera har tillkommit under 2015 såsom Rutin för tillväxtmätning, -dokumentation, -hantering av journaler, inskrivningsrutiner i skolhälsovård, hygienrutin. Återkoppling till Vårdgivare och Verksamhet. SHV vill kunna prioritera att Vårdgivare och övrig skolverksamhet skall informeras årligen angående skolhälsovårdens verksamhet. Angående läsåret 2014-15 har inte detta utförts till nämnden då andra lagstadgade uppgifter har prioriterats. Detta på grund av resursbrist. 3

Vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Regelbundna SHV träffar med information om nyheter, ny lagstiftning mm. som rör verksamheten. Regelbundna planerings/utvecklingsdagar med innehåll såsom genomgång av rutiner, ny kunskap, implementering av nya metoddokument, kollegial handledning eller handledning av skolläkare, undervisning och information. Skolhälsovårdens personal deltar regelbundet i olika utbildningar, under året har man bl.a. deltagit i utbildning gällande hedersrelaterat våld, könsstympning, kring ensamkommande flyktingungdomars hälsa och ohälsa, synutbildning samt i psykiatrins studiedagar. Webbaserat gemensamt forum i it s learning med aktuella rutiner och metoddokument. Det fortsatta stora behovet gällande skolhälsovårdens mottagande av nyanlända elever pågår kontinuerligt, och medför att rutiner och metoder kring dessa elever skapas samt att arbetet i specifika frågor fortlöper. Kontrollservice av medicinskteknisk utrustning Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser är en viktig del av patientsäkerhetsarbete. Genom att arbeta proaktivt kan åtgärder vidtas innan tillbud eller negativa händelser inträffar. Skolsköterskor och skolläkare bedömer fortlöpande om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. I Länets samverkansgrupper diskuteras kontinuerligt kvalitetsfrågor. Rutiner för händelseanalyser SFS 2010:659, 3 kap 3 Vid varje SHV-träff aktualiseras frågan om avvikelser. Verksamhetschef, Skolläkare och Skolsköterskegrupp analyserar händelsen och vidtar åtgärder för att förhindra ett upprepande. Ansvarig för att detta genomförs är Verksamhetschef. 4

Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, Skolhälsovården samverkar med både interna och externa aktörer i olika former såsom; SHV strävar framförallt efter ett förtroendefullt samarbete med elever och deras vårdnadshavare. Samverkan med Barnhälsovården vid informationsöverföring (med vårdnadshavares medgivande) inför skolstart. Samverkan mellan skolor vid skolbyte. Informationsöverföring (med medgivande från vårdnadshavare o/el elev) främjar förutsättningar för ett bra mottagande för eleven på den nya skolan. Andra yrkeskategorier som kuratorer, specialpedagoger och skolpsykolog i kommunens samlade elevhälsa samt i lokal och centrala elevhälsa. Skolpersonal och rektor i de lokala elevhälsogrupperna. Verksamhetschef och skolläkare ingår i länsövergripande nätverk med skolläkare, verksamhetschefer och medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor från länets kommuner. Samarbete pågår kontinuerligt med landstinget gällande de strukturerade hälsosamtalen. Sammanställningar av dessa har kontinuerligt återkopplats till nämnd och verksamhet, Pga stor resursbrist, bl.a. beroende på vakanser, var sammanställning och återkoppling ej möjlig att utföra gällande läsåret 14-15. Samverkan med landstingets Hälsocentraler, Sjukhus och Folkhälsoplanerare Samverkan med landstinget och andra aktörer inom kommunen gällande mottagandet av nyanlända/asylsökande elever Samverkan med landstinget för kalibrering och sterilisering av utrustning. Samverkan med socialförvaltningen bl a i KramUs och POSOM Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål och synpunkter SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 Skolsköterska och skolläkare avvikelserapporterar till kvalitetsråd som består av skolhälsovårdsgrupp. Därefter utreds, sammanställs, analyseras och återkopplas dessa enligt gängse rutin. Ansvarig för avvikelsehantering är verksamhetschef. Vid en avvikelse som leder till en Lex Maria anmälan informeras även BKU-nämndens ordförande. Under 2015 har 7 avvikelser rapporterats och hanterats. Verksamhetschef tar emot och utreder klagomål och synpunkter rörande verksamheten. I medicinska frågor har skolläkare en rådgivande och stödjande funktion. 5

Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att möjliggöra identifiering av mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Skolhälsovården strävar kontinuerligt efter samarbete med vårdnadshavare kring elevens hälsa utifrån ålder och mognad. Alla elever som börjar FSK- klass inbjuds till ett inskrivningssamtal i skolhälsovården tillsammans med vårdnadshavare. Vid detta samtal informeras om skolhälsovårdens verksamhet. Information till vårdnadshavare sker också via klassbrev, särskilda utskick hemsida etc. SHV deltar också i föräldramöten och i enskilda samtal med vårdnadshavare/elev etc. Information till och dialog med elever enskilt och klassvis sker kontinuerligt. Hälsosamtal erbjuds i FSK klass, Åk 4, Åk 7 samt i Gymnasiet Åk 1. De nyanlända eleverna som börjar i kommunens skolor inbjuds tillsammans med vårdnadshavare till ett inskrivningssamtal där dessa informeras om SHV verksamhet och därefter kan specifika arbetsuppgifter såsom exempelvis vaccinering påbörjas. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Det nationella vaccinationsregistret används för uppföljning av vaccinationstäckningen i kommun, län och riket men enligt rapporter från smittskyddsläkare i länet har det inte inkommit någon vaccinationsstatistik/vaccinationstäckning angående skolbarn för 2015. Under läsåret 14-15 kunde de prioriterade kvalitetsmålen uppfyllas till 100% i grundskolan och till största del i gymnasieskola. 6