Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser i Norrtälje kommun

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser i Norrtälje kommun Läsåret Datum och ansvarig för innehållet Helena Winberg Enhetschef för elevhälsans medicinska insatser Telefon E-post: helena.winberg@norrtalje.se Dnr: BSN POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST Box 812 Baldersgatan barn.skolnamnden@norrtalje.se Norrtälje utbildningsnamnden@norrtalje.se n o r r t a l j e. s e B A R N - O C H U T B I L D N I N G S K O N T O R E T

2 2 (15) Innehåll Sammanfattning...3 Inledning...4 Övergripande mål och strategier...4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...5 Struktur för uppföljning/utvärdering....7 Uppföljning genom egenkontroll...8 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet...9 Utvärdering...10 Samverkan för att förebygga vårdskador...10 Rutiner för att identifiera risker i verksamheten...11 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet...12 Hantering av klagomål och synpunkter...13 Samverkan med patienter och närstående...13 Resultat...14 Övergripande mål och strategier för kommande år Bilaga på de lagar och förordningar som styr skolsköterskans uppdrag...15 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2011:9) 7 kap. 3

3 3 (15) Sammanfattning Elevhälsans uppdrag Elevhälsans uppdrag är att se till att varje skola har tillgång till ett välfungerande Elevhälsoteam. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala representation ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. UTDRAG UR 2 KAP. SKOLLAGEN (2010:800) 25 Elevhälsans medicinska insatser ska tillsammans med den övriga elevhälsan stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande (Skollagen 2010:800). De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten är omorganisering av elevhälsan till en central organisation på kommunnivå. Centraliseringen av skolsköterskorna har inneburit gemensamma professionsträffar, genomgång av den lokala metodboken och prenumeration på Uppsalas metodbok i syfte att höja kvaliteten i skolsköterskans arbete. Samordnande skolsköterska/enhetschef har följt upp patientsäkerheten genom journalgranskning och insamlandet av data om skolsköterskornas lokaler och utrustning. De medicintekniska hjälpmedlen har kalibrerats enligt serviceplan. Det centralt belägna medicinrummet har genomgått en kvalitetsgranskning. Elev och vårdnadshavare har inbjudits till delaktighet genom bland annat hälsosamtal, andra individuella samtal kring enskilda frågeställningar, hälsoenkäter, föräldramöten. Risker för vårdskador har identifierats av skolsköterskorna lokalt och sju avvikelser har rapporterats skriftligen till verksamhetschef, samordnande skolsköterska/enhetschef eller skolläkare. De trender som framkommer utifrån skolsköterskornas rapporterade risker och händelser kan sammanfattas i brist på samverkan beträffande journalhantering mellan myndigheter och andra kommuner, bristande hantering av medicintekniska hjälpmedel och riskavfall samt bristande kvalitet i omvårdnad på grund av tidsbrist. Kontinuerliga träffar med systemansvariga för genomgång av rutin och arbetsmetoder har skett löpande. Via journalgranskning identifieras behov av kompetensutveckling inom dokumentation. Genom uppdaterad, evidensbaserad verksamhet där rutiner kontinuerligt analyseras och omprövas uppnås kvalitet och säkerhet i elevhälsans arbete. Inga Lex Maria händelser eller skriftliga klagomål från vårdnadshavare har inkommit under året.

4 4 (15) Inledning SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Denna skall, utöver vad som beskrivs i patientsäkerhetslagen, innehålla uppgifter om hur Ansvaret har varit fördelat Patientsäkerhet genom egenkontroll har följts upp och utvärderats Samverkan har möjliggjorts för att förebygga vårdskador Risker för vårdskador har hanterats (riskanalys) Rapporteringsskyldighet har hanterats Klagomål och synpunkter har hanterats Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivare ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kraven på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Vårdgivare ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten som ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Målsättning för elevhälsans medicinska insatser: alla elever ska ha tillgång till skolhälsovård på lika villkor och utifrån den enskildes behov elevhälsan ska förebygga, upptäcka och arbeta för att förbättra fysisk och psykisk ohälsa hos varje elev ge individuellt stöd i skolsituationer till elever med funktionshinder och sjukdom bedriva en god och säker vård där risker och händelser tidigt identifieras för att kunna förebyggas elevhälsan ska företräda eleverna i skolan och lyfta fram barnperspektivet elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas och stärkas

5 5 (15) Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 Vårdgivare Barn- och utbildningsnämnden respektive utbildningsnämnden är vårdgivare för den hälsooch sjukvård som bedrivs av elevhälsan i Norrtälje Kommun och har därmed det yttersta ansvaret för densamma. Det åligger vårdgivaren att tillse att ledningsfunktionen är så organiserad att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschef för de medicinska insatserna i elevhälsan utses. Vårdgivaren har anmälningsplikt till Socialstyrelsen om det finns skälig anledning att befara att skolsköterska eller skolläkare kan utgöra en fara för patientsäkerheten enligt Patientsäkerhetslagen (2010: 659, 7 ) Vårdgivaren ansvarar för att det finns ändamålsenliga lokaler för de medicinska insatserna i skolan. Vårdgivaren ansvarar för sekretessen och rutinerna för journalföring i datajournal samt att ev. brister utreds och åtgärdas. Verksamhetschef Verksamhetschefen har det samlade medicinska och administrativa ledningsansvaret för verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitet. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, skolans personal, samt elever och deras vårdnadshavare skall kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och kan inte överlåta detta till annan befattningshavare. I de fall där verksamhetschefen saknar hälso- och sjukvårdskompetens och därmed inte kan ansvara för diagnostik, vård och behandling måste det medicinska ledningsansvaret delegeras till skolläkare eller skolsköterska. Där skolsköterska eller skolläkare anses ha åsidosatt patientsäkerheten ansvarar verksamhetschef på uppdrag av vårdgivaren för att det finns rutiner för utredning och ev. anmälan till Inspektionen för Vård och Omsorg. Verka för att det finns adekvat utrustning enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Verka för att skolsköterskor och skolläkare deltar i kontinuerlig yrkesspecifik kompetensutbildning.

6 6 (15) Enhetschef för den centrala elevhälsans medicinska insatser Samordnande skolsköterska arbetar på uppdrag av verksamhetschefen och stödjer denne i arbetet med tillämpning av det systematiska kvalitetsarbetet. Hon arbetar även med processer, aktiviteter, rutiner och samverkansprojekt som utvecklar verksamhetens kvalitet. Enhetschefen deltar som sakkunnig i utvecklingsarbetet av det digitala journalsystemet. Hon anställer skolsköterskor med rätt kompetens samt i tillräcklig omfattning i samråd med verksamhetschef. Stödfunktioner inom patientsäkerhetsarbetet utgörs av Stockholmsläns landstings Vårdhygien och Smittskydd. Rektor Leder och samordnar elevhälsans insatser på skolan. Rektor har ett särskilt ansvar för elever som behöver särskilt stöd. För att kravet på god och säker vård samt patientsäkerhet skall kunna uppfyllas i elevhälsoarbetet ska rektor: Verka för adekvat dimensionering av skolhälsovårdsinsatser. Verka för att det finns ändamålsenliga lokaler enligt HSL. Skolläkare och skolsköterska Skolsköterskor och skolläkaren arbetar under eget yrkesansvar enligt 6. Kap 2 patientsäkerhetslagen och skall vara väl förtrogna med innehållet i Norrtälje Kommuns metodbok för skolhälsovård. Riktlinjerna för skolhälsovårdens basprogram, journaldokumentation, vaccinationer och andra åtgärder finns i metodboken. En strävan finns att skolsköterskan ska ha specialistutbildning till distriktssköterska, barnsjuksköterska eller examen från skolsköterskeprogrammet. Skolläkaren skall ha specialistkompetens i barn- och ungdomsmedicin, allmänmedicin med barn- och ungdomskompetens eller barn- och ungdomspsykiatri eller skolhälsovård. Skolläkare är rådgivare i medicinska frågor och utfärdar generella medicinska direktiv. Skolsköterska och skolläkare har, som all hälso- och sjukvårdspersonal, anmälningsplikt vid misstanke om barn som far illa, enligt Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) 14.kap. All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar för att arbetet som utförs sker i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Varje medarbetare ansvarar för att hålla sig väl förtrogen med den lagstiftning som gäller inom hälso- och sjukvården och för elevhälsan, samt med de bestämmelser, föreskrifter och rutiner som gäller för verksamheten. I ansvaret ingår att identifiera och rapportera avvikelser och risker.

7 7 (15) Skolpsykolog Enligt skollagen består elevhälsans verksamhet av: medicinska, psykologiska, specialpedagogiska och psykosociala insatser. Elevhälsans insatser skall framför allt vara förebyggande och stödja elevens måluppfyllelse. Psykologens diagnostik, vård och behandling är att betrakta som hälso- och sjukvård och skall därför ledas av medicinskt ledningsansvarig/verksamhetschef HSL. Legitimerad psykolog är skyldig att dokumentera och föra journal. Övrigt inom psykologens insatser är inte att betrakta som hälso- och sjukvård utan lyder under skollagen. Struktur för uppföljning/utvärdering. SOSFS 2011:9 3 kap 2 Skolsköterskor och skolläkare deltar aktivt i patientsäkerhetsarbetet genom att följa basprogram, fastställda rutiner och metoder. De ska också samverka med landstingets hälsooch sjukvård, med socialtjänst och andra organisationer och myndigheter som arbetar för elevernas bästa. Avvikelser rapporteras till verksamhetschef snarast samt och/eller allvarlig händelse inträffat. Verksamhetschef gör en händelseanalys vid behov i samråd med skolläkare och elevhälsans medicinska del i grupp eller individuellt med berörda. Åtgärder vidtas för att förhindra ett upprepande. Uppföljning och utvärdering i samråd med berörda. Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom all hälso- och sjukvård, är dokumentation. Dokumentation i patientjournaler möjliggör även uppföljning och utvärdering. Rutin för kontroll av åtkomstloggar finns Varje enskild skolsköterska ska rapportera åtgärder utifrån basprogrammet enligt fastställda kvalitetsindikatorer i slutet av varje läsår. Hälsosamtalens avidentifierade resultat återkopplas årligen till vårdgivare samt till verksamheten på enskild skolnivå och på kommunnivå. Det ger möjlighet till uppföljning och utvärdering. Inrapportering av vaccinationer till Svevac sker automatiskt, via journalsystemet PMO. Enligt Svensk författningssamling (SFS 2012:453) skall alla vaccinationer rapporteras. Lokala kvalitetsdokument och lokala instruktioner aktualiseras och revideras regelbundet. Nya rutiner skapas utifrån ny lagstiftning och nya behov. Exempel på reviderade uppdaterade rutiner är synundersökningar, tillväxtmätning samt rygg kontroller. Dokumentation, hantering av journaler, inskrivningsrutiner inom skolhälsovård, hygienrutiner och läkemedel med hänvisning till vårdhandboken.,

8 8 (15) Rutiner för inskrivning och mottagande av ensamkommande elever har utarbetats av verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats och ansvarig kurator på språkintroduktion gymnasiet. Rutiner för skolsköterska, kurator, inskrivnings samtal och inför avvisnings beslut. Rutin för journalföring har fastställts för elev utan personnummer, med reservnummer. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9 5 kap. 2, 7 kap. 2 p.2 Egenkontroll är en systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem För ökad patientsäkerhet har egenkontroll gjorts via journalgranskning av skolsköterskors dokumentation i PMO, skolsköterskemottagningarnas beskaffenhet och utrustning samt inkomna händelserapporter. Avvikelser Inkomna avvikelser har berört skolsköterskans mottagningsrum på skolan, avsaknad av kvalitetskontroll på medicinteknisk utrustning, behandling av riskavfall, skolsköterskans bristande kvalitet i omvårdnadsarbetet, journalhantering då elev flyttat från en kommun till en annan och bristande dokumentation. Avvikelser rapporteras till verksamhetschef snarast samt och/eller allvarlig händelse inträffat. Verksamhetschef gör en händelseanalys vid behov i samråd med skolläkare och elevhälsans medicinska del i grupp eller individuellt med berörda. Vid elevhälsans träffar aktualiseras frågan om avvikelser. Verksamhetschef, skolläkare och berörda internt och externt analyserar händelsen och vidtar åtgärder för att förhindra ett upprepande Åtgärder vidtas för att förhindra ett upprepande. Uppföljning och utvärdering i samråd med berörda. Samverkan med Inspektion vård och omsorg, IVO. Antal avvikelser: Läsår 17/18 Journalhantering Arbetsmiljö IVO Interna Externa 2

9 9 (15) Dokumentation Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom all hälso- och sjukvård, är dokumentation. Dokumentation i patientjournaler möjliggör även uppföljning och utvärdering. Fortsatt fördröjning för åtkomst av pappersjournaler som ligger kvar hos tidigare vårdgivare Tiohundra AB. Beslut i December-2016 att alla journal som finns kvar skall tas ut på papper och levereras till stadsarkivet, under 2017, vilket inte har skett. Det innebär ett tidskrävande arbete för skolsköterskorna att fortsatt söka journaler, och skicka samtycken. PMO, journalsystem fungerar väl, problem som uppstår åtgärdas löpande, vi har avtal med företaget CGM, som erbjuder kompetensutveckling, utbildning och support. Problem och drift störningar åtgärdas kontinuerligt och har därefter vid behov följts upp i samråd med datasystemssupport. Rutin för kontroll av åtkomstloggar finns. Systemadministratörer ansvarar för tilldelning, förändringar, borttagning och uppföljning av behörigheter i datajournalsystem och intern utbildningar. Journalföring sker i enlighet med aktuell lagstiftning som aktualiseras regelbundet i verksamheten under elevhälsans möten. Genomgång av rutiner och lokala instruktioner sker kontinuerligt. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap 10 p 1-2 Patientsäkerhetsarbete har bedrivits på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. På organisationsnivå har skolsköterskorna anställts centralt från att ha varit anställda lokalt på sina skolor. En gemensam samarbetsyta med rutiner och riktlinjer för hälso- och sjukvården har upprättats. Med anledning av avsaknad av en uppdaterad metodbok har Uppsalas metodbok prenumererats på. Det centralt belägna läkemedelsrummet har genomgått en kvalitetskontroll av en leg. apotekare från apoteket. De medicintekniska hjälpmedlen har kalibrerats enligt serviceplan. Utbildningar Skolsköterskorna har deltagit i flertalet kompetenshöjande utbildningar i syfte att förbättra patientsäkerhetsarbetet; hörselscreening två skolsköterskor, LAFA-utbildning i ungdomars livsperspektiv, sexuell hälsa och hiv, Ung i Roslagen: skärmtid mm. flera skol-sköterskor, deltagande i skolsköterskekongressen maj 2018: tre skolsköterskor; LEAN-utbildning för hela gruppen vid två tillfällen, en skolsköterska gick utbildning i MI motiverande samtal.

10 10 (15) Lokala kvalitetsdokument och lokala instruktioner aktualiseras och revideras regelbundet. Nya rutiner skapas utifrån ny lagstiftning och nya behov. På gruppnivå har skolsköterskan deltagit med sin specifika kompetens i skolans elevhälsoteam. Frågor kring elevers skolfrånvaro, fysiska och psykiska hälsa har engagerat skolsköterskan. På individnivå har skolsköterskorna arbetat i enlighet med basprogrammet för hälsosamtal i förskoleklass, årskurs 2, 4 och 7. Vaccinationer har erbjudits enligt fastställt program: MPR åk 2, HPV för flickor åk 6 och dtp åk 8. Varje enskild skolsköterska ska rapportera åtgärder utifrån basprogrammet för hälsosamtal i förskoleklass, åk 2, 4 och 7 och enligt fastställda kvalitetsindikatorer i slutet av varje läsår. Hälsosamtalens avidentifierade resultat återkopplas årligen till vårdgivare samt till verksamheten på enskild skolnivå och på kommunnivå. Det ger möjlighet till uppföljning och utvärdering. Hälsosamtalens underlag utifrån skolhälsovårdens basprogram på grundskolan och gymnasiet ligger i journalsystemet. Inrapportering av vaccinationer till Svevac sker automatiskt, via journalsystemet PMO. Vaccinationsuppgifterna förs därefter över i det nationella vaccinationsregistret. Nytt avtal tecknades , med Inera, anslutning till tjänsten Svevac. Enligt SFS 2012:453 skall alla vaccinationer rapporteras. Utvärdering Utvärderings- och uppföljningsdag hålls varje läsår under vårterminen med uppföljning, reflektion och utvärdering av årets aktivitet samt planering av kommande år. Måluppfyllelse Måluppfyllelse av prioriterade kvalitetsmål analyseras och nya prioriterade kvalitetsmål fastställs för kommande år. Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför en granskning och genomgång av basprogrammen som finns beslutade i Stockholmsläns landsting (SLL), för elevhälsans medicinska insats. Målet är en nationell metodbok, granskningen beräknas pågå under Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9, 4 kap. 6, 7 kap 3 p 3 Elevhälsans medicinska insats har under året haft samverkan både internt och externt. Kontakter har hållits internt med det lokala elevhälsoteamet, arbetsterapeut, psykolog,

11 11 (15) pedagoger, vårdnadshavare. Externa kontakter har hållits med Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Barnmottagningen (BUMM), landstinget/skl, samverkan mellan skolor och barnhälsovården vid skolbyte. Frågor som behandlats är rutiner kring överrapportering och journalhantering mellan instanserna och strukturering av hälsosamtal. Elevhälsans medicinska insatser, samverkar med både interna och externa aktörer i olika former: Elevhälsan strävar framförallt efter ett förtroendefullt samarbete med elever och vårdnadshavare. Samverkan med barnhälsovården vid informationsöverföring inför skolstart. Samverkan mellan skolor vid skolbyte. Informationsöverföring med medgivande från vårdnadshavare och/eller elev främjar förutsättningar för ett bra mottagande för eleven på den nya skolan. Andra yrkeskategorier som kuratorer, specialpedagoger, logoped, arbetsterapeut skolpsykolog inom kommunens centrala elevhälsa. Skolpersonal och rektor i de lokala elevhälsoteamen. Verksamhetschef ingår i länsövergripande nätverk med verksamhetschefer och medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor från länets kommuner. Samarbete pågår kontinuerligt med landstinget/skl gällande de strukturerade hälsosamtalen. Samverkan med landstingets hälsocentraler, sjukhus och Folkhälsomyndigheten. Samverkan med landstinget och andra aktörer inom kommunen gällande mottagandet av nyanlända/asylsökande elever. Samverkan med socialförvaltningen, barnmottagning, ungdomsmottagning, polis och psykiatri. Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser är en viktig del av patientsäkerhetsarbetet. Genom att arbeta proaktivt kan åtgärder vidtas innan tillbud eller negativa händelser inträffar. Skolsköterskor och skolläkare identifierar och rapporterar till enhetschefen för den medicinska insatsen och för verksamhetschefen väsentliga förändringar i verksamheten som kan innebära risk för negativa händelser eller tillbud.

12 12 (15) Enhetschefen gör tillsammans med skolsköterskor, skolläkare och verksamhetschef samt i förekommande fall rektor, en bedömning och riskanalys samt fattar beslut om relevanta åtgärder. Enhetschefen och skolläkaren återför bedömningen till verksamheten lokalt. Enhetschef och skolläkare aktualiserar till verksamhetschef om metoder behöver ändras i metodboken. Personal i elevhälsans medicinska enhet informerar verksamhetschef om reglerna för patientsäkerheten åsidosätts. I länets samverkansgrupper diskuteras kontinuerligt kvalitetsfrågor. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet S0SFS 2010:659, 6 kap 4 och SOSFS 7 kap 2 p 5 Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt. Skolsköterskor och skolläkare skall utan dröjsmål rapportera till enhetschef/verksamhetschef händelser som har medfört vårdskada eller hade kunnat medföra vårdskada för elev i samband med vård och omhändertagande enligt SOSFS 2015:28. Skolläkare ansvarar för att elev med vårdnadshavare informeras om händelsen, att de får ge sin upplevelse av händelsen samt uppmärksammas på möjligheten att själv kontakta patientnämnden. Skolläkare dokumenterar i skolhälsovårdsjournalen. Syftet med utredningen ska vara att så långt det är möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det samt ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att liknande händelser inte inträffar på nytt, eller går att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Enhetschefen sammanställer och återför resultatet från händelseanalysen till vårdgivaren samt redovisar årligen i en patientsäkerhetsberättelse. Om vårdskadan är allvarlig ska vårdgivaren snarast anmäla den till Inspektionen för Vård och Omsorg enligt Lex Maria. Rutiner för anmälan enligt Lex Maria när avvikelseutredning visat på händelser som har eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada.

13 13 (15) Skolläkare ansvarar för anmälningar enligt Lex Maria (SOSFS 2005: 28), särskild blankett finns på IVO:s hemsida. Skolläkare ansvarar för att elev med vårdnadshavare informeras om anmälan enligt Lex Maria. Informationen ges av skolläkaren som också dokumenterar detta i elevens skolhälsovårdsjournal. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:11, 5 kap 3, 7 kap 2 p 6 Rutiner för att ta emot förslag och utreda klagomål samt synpunkter Kontaktuppgifter till skolans rektor och verksamhetschef enligt HSL för elevhälsans medicinska insats ska finnas lätt tillgängliga för elever, vårdnadshavare, personal, samhällsorgan, organisationer och andra. Enhetschef eller skolläkare återför bedömningen till verksamheten lokalt. Enhetschef eller skolläkare aktualiserar till verksamhetschef om metoder eller rutiner behöver förändras i metodboken. Inkomna klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att möjliggöra identifiering av mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Under läsåret har det inte inkommit några skriftliga klagomål eller synpunkter till verksamhetschefen för elevhälsans medicinska insatser. Inga ärenden har inrapporterats enligt Lex Maria. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Elevhälsan strävar kontinuerligt efter samarbete med vårdnadshavare kring elevens hälsa utifrån ålder och mognad. I skolsköterskans uppdrag ingår det att arbeta hälsofrämjande och förebyggande i form av livsstilsintervention om kost, motion, skärmtid, sömnvanor, rökning, alkohol, droger mm. Alla elever som börjar F- klass inbjuds till ett inskrivningssamtal tillsammans med vårdnadshavare. Vid detta samtal informeras om elevhälsans medicinska insatser. Information till vårdnadshavare sker också via klassbrev, särskilda utskick hemsida etc. Angående hälsosamtalen i åk 2, 4 och 7 informeras vårdnadshavare i förväg om att hälsosamtal kommer att genomföras och att de har möjligheter att ställa frågor gällande sitt barns tillväxt, utveckling och livsstil. Under hela skoltiden förs det en dialog mellan vårdnadshavare och skolsköterska då aktuella frågor kring hälsa och sjukdom. Elevhälsan deltar också i elevhälsoteam elevkonferenser, klassobservationer, föräldramöten och i enskilda

14 14 (15) samtal med vårdnadshavare/elev. Information till och dialog med elever enskilt och klassvis sker kontinuerligt. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 För ökad patientsäkerhet har egenkontroll gjorts via journalgranskning av skolsköterskors dokumentation i PMO, lokaler och utrustning och via inkomna avvikelserapporter. De trender som framkommer utifrån skolsköterskornas rapporterade risker och händelser kan sammanfattas i brist på samverkan beträffande journalhantering mellan myndigheter och andra kommuner, bristande hantering av medicintekniska hjälpmedel och riskavfall samt bristande kvalitet på grund av tidsbrist. Kontinuerliga träffar med systemansvariga för genomgång av rutin och arbetsmetoder sker löpande. Via journalgranskning identifieras behov av kompetensutveckling inom dokumentation. Genom uppdaterad, evidensbaserad verksamhet där rutiner kontinuerligt analyseras och omprövas uppnås kvalitet och säkerhet i elevhälsans arbete. Övergripande mål och strategier för kommande år. Skolsköterskan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Detta innebär att det finns ett behov av specialisering och vidareutbildning. Aktuella områden är barns och ungas psykiska hälsa, kostfrågor bland annat vid ätstörningar, fysisk aktivitet, sömn, alkohol, narkotika sexuell hälsa. Eleverna i Norrtälje skall erbjudas likvärdig elevhälsa oberoende vilken skola de går i inom kommunen och i jämförelse med övriga kommuner i Stockholms län och i Sverige. Gå med i det nationella kvalitetsregistret för elevhälsans medicinska insatser, EMQ Metodbok. Nationell metodbok utarbetas enligt SKL. Införande av digitalt avvikelsesystem för medicinska insatser i KIA. Införande av nytt journalsystem, ProRenata. Kvalitetsmåtten skall för elevhälsans medicinska del användas som underlag för kvalitetsarbete i verksamheterna och inom elevhälsans medicinska enhet. Organisationen centrala elevhälsan. Arbetet runt analys av fördelning och antal elever per skolsköterska på grund av ojämn fördelning påbörjades 2017 och pågår. Möjligheter till rotation och byte av skola ska möjliggöras. Fortsatt arbete med utveckling av kvalitetsledningssystemet, Skolfyren. Införande av LEAN, högre höjder samt Norrtälje modellen.

15 15 (15) Bilaga på de lagar och förordningar som styr skolsköterskans uppdrag Skollagen 2010:800 Hälso- och sjukvårdslagen 2017: Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400 Patientlagen 2014: 821 Patientdatalagen 2008: 355 Patientsäkerhetslagen 2010:659 Lagen om register över nationella vaccinationsprogram 2012:453 Socialtjänstlagen 2001:453 kap 14 1 Föräldrabalken 1949:381 Utredning av vårdskador SOSFS 2008: 14 Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan bedömas som egenvård SOSFS 2008:14 Föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2008:14 Hälsoundersökning av asylsökande SOSFS 2011:11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Vaccination av barn SOSFS 2006:22 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria SOSFS 2005:28 Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården SOSFS 2004:11 Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården SOSFS 2000:1