Statens geotekniska institut

Uppdrag enligt regleringsbrev M2004/4162/A Handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat DELRAPPORT KONSEKVENSER OCH BAKGRUND Statens geotekniska institut 581 93 Linköping Tel: 013 20 18 00 E-post: sgi@swedgeo.se Internet: www.swedgeo.se

Statens geotekniska institut INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 4 Uppdraget... 5 Klimatförändringar och inverkan på naturolyckor i Sverige... 6 Nedebörd och grundvatten... 6 Klimatförändring inverkan på risker för översvämning... 6 Falsterbonäset... 6 Byälven... 7 Mälaren... 8 Kusten utanför Ystad... 8 Klimatförändring inverkan på risker för erosion... 9 Kartläggning av stranderosion... 9 Klimatförändring inverkan på föroreningsspridning... 10 Nederbörd... 10 Temperatur... 10 Grundvattennivå... 10 Vegetation... 11 Klimatförändring inverkan på släntstabilitet... 11 Typfall... 11 Sammanfattande bedömning... 13 Allmänt om geoteknik och klimatförändringar... 15 Geoteknik... 15 Klimatet påverkar... 15 Klimat och vatten... 15 Väder och klimat... 16 Översvämningar... 16 Andra naturolyckor... 17 2 (18) Handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat

Dnr 3-0503-0151 FÖRORD Regeringen har i regleringsbrev M2004/4162/A gett Statens geotekniska institut (SGI) i uppdrag att, med anledning bland annat av att nederbördsmängderna kan komma att öka, redovisa en handlingsplan för institutets arbete de närmaste åren med att förutse och verka förebyggande för att förhindra riskerna för ras och skred. Uppdraget skall slutredovisas till regeringen senast 15 januari 2006. Institutet har valt att i uppdraget innefatta naturolyckor, dvs. ras, skred, erosion och översvämning och tillhörande miljökonsekvenser. Som underlag för uppdraget har vi genom särskilda tekniska utredningar, med utgångspunkt från förväntade klimatförändringar, studerat vilka effekter som kan förväntas. För att begränsa skadeverkningarna och möta de nya hot som ett förändrat klimat kommer att innebära för samhället blir det nödvändigt att arbeta såväl förebyggande med att skydda utsatta områden som att höja kvaliteten i planeringen med hänsyn till den nya situationen. Ny kunskap och relevanta underlag kommer att krävas. Prioriteringar blir nödvändiga. I slutrapporten kommer åtgärdsbehov och förslag på åtgärder samt de kunskaps-, forsknings- och utvecklingsbehov som detta innefattar att redovisas i en handlingsplan. Värdefullt underlag till delrapporten har erhållits från SGU och SMHI. Delrapporten och de tekniska underlagsrapporterna har tagits fram av medarbetare inom SGI. De tekniska utredningarna visar att riskerna för naturolyckor ökar, hotbilder förvärras och allvarliga skador och samhällsstörningar kan förväntas. Sammanfattande resultat redovisas i bifogad delrapport som kommer att utgöra underlag för vårt fortsatta arbete med regeringsuppdraget. Linköping 2005 06 29 Birgitta Boström Generaldirektör Delrapport Konsekvenser och allmänt om geoteknik och klimatförändringar 3 (18)

Statens geotekniska institut SAMMANFATTNING Regeringen har i regleringsbrev M2004/4162/A gett Statens geotekniska institut (SGI) i uppdrag att, med anledning bland annat av att nederbördsmängderna kan komma att öka, redovisa en handlingsplan för institutets arbete de närmaste åren med att förutse och verka förebyggande för att förhindra riskerna för ras och skred. Som grund för en sådan handlingsplan har institutet genomfört tre översiktliga specialstudier för att belysa konsekvenserna av ett föränderligt klimat beträffande erosion och översvämningar, föroreningsspridning i mark och vatten samt inverkan på släntstabilitet. Föreliggande delrapport redovisar resultaten av dessa utredningar. Resultaten av samtliga analyser visar att stabiliteten försämras i sluttande lerterräng och längs älvnipor. I en del fall blir försämringen avsevärd och kontrollberäkningarna av slänter vid Göta älv visar att det här finns stor risk för att skred skall uppkomma. Områden som idag anses stabila kommer att behöva åtgärdas med stabilitetsförbättrande åtgärder. Identifiering av kritiska områden är en förutsättning för att kunna agera i tid och förebygga skador och olyckor. Konsekvensanalyserna utgår från de klimatscenarier som utarbetats vid Rossby Center, SMHI, och som visar på nederbördsökning för stora delar av Sverige. Nederbörden kan komma att öka med 30 % inom vissa delar av landet, medan andra delar förväntas få mindre ökning eller till och med en minskad nederbörd. Havsytan förväntas stiga med 60-80 cm längs den svenska sydkusten. Analyserna visar att de extrema vädersituationerna blir allt vanligare och kommer att innebära nya översvämningsnivåer. Vissa beräkningar pekar på att 42 % av bebyggelsen kring Skanör och Falsterbo kan översvämmas vid extremhögvatten. På motsvarande sätt kommer översämningssituationen inom andra delar av landet att förvärras. Högre vattenstånd innebär att också erosionen förvärras, bl.a. kan konsekvenserna för kustområdena längs Skånes sydkust bli omfattande liksom för älvdalar och fjällsluttningar. Ökad nederbörd, höjd grundvattennivå, ökade flöden, översvämningar och erosion kommer att leda till att föroreningar lättare lakas ut och sprids i större omfattning än idag. Större volymer lakvatten kommer att genereras från gamla deponier och kraftigare gasbildning kan förekomma till följd av förhöjd infiltration. 4 (18) Handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat

Dnr 3-0503-0151 UPPDRAGET Regeringen har i regleringsbrev M2004/4162/A gett Statens geotekniska institut (SGI) i uppdrag att, med anledning bland annat av att nederbördsmängderna kan komma att öka, redovisa en handlingsplan för institutets arbete de närmaste åren med att förutse och verka förebyggande för att förhindra riskerna för ras och skred. Institutet har valt att i uppdraget innefatta naturolyckor, det vill säga ras, skred, erosion, översvämning och tillhörande miljökonsekvenser. Andra geotekniska konsekvenser som påverkan på grundläggningar, nedsatt bärförmåga eller VA-frågor till följd av förändrat klimat behandlas inte. Denna rapport är en delrapport med underlag till den handlingsplan som skall presenteras regeringen. Delrapporten redovisar konsekvenser som kan uppkomma och kopplingen till geoteknik vid förväntade klimatförändringar. I en slutrapport kommer åtgärdsbehov och förslag på åtgärder samt de kunskaps-, forsknings- och utvecklingsbehov som detta innefattar att presenteras. Uppdraget skall slutredovisas till regeringen senast den 15 januari 2006. Som underlag för uppdraget har SGI valt att i ett första steg översiktligt i tre specialstudier beskriva konsekvenser av ett förändrat klimat. Dessa kommer att redovisas i separata rapporter: Förändrat klimat inverkan på släntstabilitet Förändrat klimat inverkan på föroreningsspridning Förändrat klimat inverkan på erosion och översvämningar Beskrivningarna har gjorts genom att med utgångspunkt från befintlig kunskap kvantifiera och exemplifiera vilka effekter som kan förväntas i Sverige. Arbetet har utgått från förväntade klimatförändringar och det man redan i dag kan beskriva och bedöma avseende relationen mellan klimat och geotekniska egenskaper. Bakgrundsmaterial, beräkningar, mer detaljerade beskrivningar och diskussioner kommer att publiceras i separata rapporter. Delrapport Konsekvenser och allmänt om geoteknik och klimatförändringar 5 (18)

Statens geotekniska institut KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH INVERKAN PÅ NATUROLYCKOR I SVERIGE De klimatscenarier som presenterats visar på ökade risker för naturolyckor. För att beskriva riskerna för Sverige krävs omfattande data som kan användas för att kvantitativt beskriva och simulera de kopplade processer vi ser redan idag. Detta är nödvändig kunskap för att förstå, simulera, prognostisera och kvantifiera konsekvenser avseende förändrade risker för naturolyckor i Sverige. NEDERBÖRD OCH GRUNDVATTEN Vid ökande nederbörd förvänts grundvattenbildningen öka och vid en jämförelse utförd av SGU för tre olika typer av mark- och grundvattenförhållanden såg man en tydlig koppling mellan nederbördsmängd samt uppmätt grundvattennivå. Vid en 40 % ökning av nederbörden uppmättes grundvattennivåhöjningar mellan 0 0,9 m. Regionalt varierar dock grundvattennivåer och portryck mer än för de studerade fallen. Flera faktorer är styrande t.ex. grundvattenmagasinets volym, jordart, topografi, tillrinnings- och ytavrinningsområden. Tiden för en grundvattenförändring till följd av ändrad nederbörd är beroende på jordens genomsläpplighet. Sambandet mellan höga grundvattennivåer och höga portryck respektive markens stabilitet är väl belagt, men det finns stora kunskapsluckor för att kvantifiera och prognostisera dessa förhållande redan vid de extrema vädersituationer som förekommer idag och det finns inga prognoser med hänsyn till ett föränderligt klimat. I detta avsnitt ges en sammanställning av översiktliga bedömningar av inverkan av förväntade klimatförändringar på risker för erosion, översvämningar, skred och ras samt föroreningsspridning. Underlag samt beskriving av hur resultaten tagits fram kommer att presenteras i andra SGI rapporter. KLIMATFÖRÄNDRING INVERKAN PÅ RISKER FÖR ÖVERSVÄMNING Flera svenska städer är lokaliserade till låglänta, strandnära områden, vilket gör att risken för översvämning är stor. Medvetenheten om detta är många gånger otillräcklig bland beslutsfattare och allmänhet. Enligt SCB ligger 426 000 (cirka 12 %) av Sveriges totalt 3,5 miljoner byggnader inom 100 meter från kust- eller strandlinjen (Mannheimer och Svensson, 2004) 1). Figur 1. Översvämning i Arvika år 2000. Foto SGI/Åke Johansson. I samband med översvämningssituationer har det gjorts bedömningar för enskilda platser. För att, som ett första steg, försöka få en uppfattning om storleksordningen på konsekvenserna ges därför några exempel som bygger på dessa enskilda fall. Falsterbonäset Falsterbohalvön är ett låglänt kustområde, ca 20 km sydväst om Malmö. Stora arealer ligger endast någon meter över havsytans medelnivå och området är därför känsligt för en förhöjd havsvattennivå. För detta område finns två tidigare studier avseende förväntade konsekvenser un- 1) Mannheimer, J., Svensson, T. (2004). Skyddet mot översvämningar måste organiseras bättre. Debattartikel i DN 15 juli 2004. Stockholm. 6 (18) Handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat

Dnr 3-0503-0151 der olika betingelser (Hansson och Larsson, 1993 2), Blomgren och Hansson, 1999 3) ). Studierna innefattar analyser av medelvattenståndshöjningar på 1,0 m, 1,5 m respektive 2,0 m runt näset. En 1,0 m höjning motsvarar en situation som med dagens klimatsituation sker med cirka 4 års mellanrum. En höjning med 2,0 m ansattes för att representera en situation där havsytans medelnivå är 0,5 m över dagens medelnivå samt ett tillfälligt högvatten på ytterligare 1,5 m. Ett tillfälligt högvatten av 1,5 m inträffar statistiskt med en återkomsttid av cirka 60 år, men vid förväntat klimat omkring år 2050 förväntas ett överskridande i genomsnitt vartannat år. En havsyta 0,5 m över dagens medelnivå för södra Sverige motsvarar en höjning till följd av den globala uppvärmningen inom kortare tid än 100 år. Enligt SMHI:s klimatscenscenarier kommer havsytan att höjas mellan 60 80 cm längs sydkusten fram till 2100. Analyserna visar att vid en höjning med 1,0 m översvämmas de låglänta områdena i väster och söder samt kring Flommarna. Vid en vattenståndsökning med 1,5 m översvämmas omkring en femtedel av bebyggelsen i Skanör/Falsterbo. Vid en vattenståndshöjning med 2 m kommer omkring hälften, eller mer, av hela bebyggelsen vid Falsterbo och Skanör att översvämmas, Figur 2. Beräkningar visar att en höjning av vattenståndet med ca 0,5 m på Falsterbonäset skulle leda till erosion av sandstränderna på en 50 m sträcka in mot land. Figur 2. Falsterbonäsets utseende vid normalt vattenstånd i dagens klimat och vid en höjning av vattenståndet med 1,0 m respektive 2,0 m över dagens normala vattenstånd. Källa: Hansson och Larson, 1993 2) En vattenståndshöjning innebär att strandprofilen kommer ur jämvikt så att material kommer att transporteras ut till djupare vatten. Dessutom leder en vattenståndshöjning till en permanent höjning av grundvattenståndet, vilket i sin tur leder till försämrad stabilitet hos dynerna, ökad ytvattenavrinning och därmed ökad erosion. Hur allvarlig erosionen kommer att bli beror på hur sam- 2) Hansson, H., Larsson, M. (1993). Sandtransport och kustutveckling vid Skanör/Falsterbo. Rapport 3166. Inst. Tekn. Vattenresurslära, LTH/LU, Lund. 3) Blomgren, S., Hanson, H. (1999). Hydrografiska och morfologiska processer runt Falsterbohalvön. Nuvarande situation, framtida scenarier och föreslagna åtgärder. Rapport 3226, Inst. Tekn. Vattenresurslära, LTH, Lund. verkan mellan höga vågor och höga vattenstånd ser ut i framtiden. Vid dagens klimat är emellertid tillfällen med höga vattenstånd och höga vågor, vilket är den mest kritiska situationen, sällsynta på Falsterbonäset. Byälven Byälven rinner i sydvästra Värmland mellan Glafsfjorden och Vänern. Vid Glafsfjorden ligger Arvika. Vid översvämningen år 2000 steg vattennivån mer än tre meter över medelvattenståndet vilket fick konsekvenser för både infrastruktur och byggnader i området. Orsaken var en lång sammanhängande period med nederbörd i kombination med kraftigt regn och en begränsad avbördningskapacitet nedströms Glafsfjorden. Enligt en översiktlig Delrapport Konsekvenser och allmänt om geoteknik och klimatförändringar 7 (18)

Statens geotekniska institut översvämningskarteringen längs Byälven (SRV, 2002) 4) ligger de flesta strandnära områden i översvämningszoner vid ett 100-årsflöde redan enligt dagens klimatscenarier. Simuleringar har gjorts för att försöka bedöma inverkan av framtida klimat (Midböe & Persson, 2004) 5). Resultaten visar på kraftigt förvärrad översvämningssituation med en ytterligare höjning av extremnivåerna i Glasfjorden på mellan 30 cm och 1,2 m. Variationen beror på vilken klimatmodell och vilka klimatscenarier som använts. Klimatscenarierna visar på ökad nederbörd för stora delar av Sverige. För centrala Värmland förväntas en ökad nederbörd med cirka 10 20 % och även nederbördsintensiteten förväntas öka, liksom vattennivåer och flöden. Detta leder till ökade risker för översvämningar, skred och ras. Mälaren Ändringar av vattennivån för sjön Mälaren har stor betydelse för bebyggelse och infrastruktur i Stockholm och andra kommuner belägna längs strandlinjen. Storleksordningen 2,5 miljoner människor lever i närheten av sjön och Mälaren är också vattentäkt för flera av kommunerna. Mälaren avvattnas till Östersjön via fyra utlopp, varav två i centrala Stockholm. Den genomsnittliga höjdskillnaden mellan Mälaren och Östersjön är 0,66 m och för att erhålla en balanserad vattennivå är Mälaren reglerad. Det finns också luckor som begränsar inflödet från Östersjön till Mälaren när vattenstånden är högre i Östersjön. Vid simuleringar inom SEAREG-projektet uppskattas den maximala vattenståndshöjningen i Mälaren till nästan 0,5 m vid slutet av 2000-talet (Staudt m fl, 2002) 7).Uppskattningar visar att det erfordras nästan en dubbelt så stor avbördningskapacitet som idag för att angivna regleringsgränser skall bibehållas. Studier vid Rossby Centre på SMHI indikerar att det framtida inflödet till Mälaren kan komma att bli högre än vad det är idag, något som skulle innebära ännu högre vattennivåer i Mälaren. Konsekvenser Ett förändrat klimat enligt de prognoser som finns kommer inte bara att leda till att stora områden kan översvämmas, utan ökade vattennivåer och ökad avrinning medför också ökad erosion längs stränder och vid utloppen till Östersjön. Omfattningen av denna erosion är inte känd. I den inventering av stranderosion som SGI för närvarande genomför kommer strandområden kring Stockholm och Södertälje att redovisas under hösten 2005 och övriga stränder kring Mälaren under 2006. En omfattande översvämning av Mälarens stränder kommer att få allvarliga konsekvenser för infrastruktur och bebyggelse. Kusten utanför Ystad Problemen med stranderosion är störst i södra Sverige och mest frekventa längs Skånes sydkust. Stranderosion har här förekommit sedan den senaste istiden och är belagd genom kartstudier tillbaka till 1820-talet. SMHI har på uppdrag av Räddningsverket utfört en översiktlig översvämningskartering för Mälaren som visar på att stora områden runt Mälaren kan komma att översvämmas under dagens klimatförhållanden (SRV/SMHI, 2001) 6). 4) Statens Räddningsverk (2002). Översiktlig översvämningskartering längs Byälven. Sträckan från Glafsfjorden till utloppet i Vänern, Rapport 25, Karlstad. 5) Midböe, F., Persson, H. (2004). Simulering av översvämningar i Byälven. Dept. Earth Sciences. Uppsala Universitet. Uppsala. 6) SRV/SMHI (2001). Översiktlig översvämningskartering för Mälaren,Rapport nr 22, 2001-10-23 (SRV D-nr 249-4365-2001 SMHI D-nr 2000/156/204. Figur 3. Stranderosion vid Ystad. Foto: Ystad kommun. 7) Staudt, M, Kallio, H., Schmidt-Thomé, P. (2004). Modelling a future sea level change scenario affecting the spatial development int the Baltic Sea Regione First results in the SEAREG project. Coastline Reports 2. 8 (18) Handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat

Dnr 3-0503-0151 Jordarter som är känsliga för erosion, omfattande exponering från vind och vågor gör att kusterna i Ystad kommun har fått omfattande skador under många år, framförallt vid Löderups strandbad och Ystads Sandskog. De svåraste skadorna har uppkommit vid högvattensituationer och sydostliga vindar, då strandlinjen förskjutits tiotals meter. I Löderups Strandbad har exempelvis en förskjutning inåt land av strandlinjen till följd av kraftig erosion på över 150 meter uppmätts enbart under perioden 1971 2001 (Rankka m fl, 2005) 8). I områdena kring Ystad sker dessutom en landsänkning relativt havsnivån och denna effekt kommer att förstärkas till följd av klimatförändringar. Konsekvenserna för kustområdena längs Skånes sydkust kan komma att bli omfattande med de klimatscenarier som framtagits. Omfattande åtgärder erfordras för bebyggda områden och infrastruktur som skall bevaras. Det gäller att i samspel med naturliga förlopp säkerställa dynområden och stränder både för att motverka förlust av mark och för att förhindra översvämning av känsliga områden. Det finns även risk för saltvatteninträngning i brunnar för vattenförsörjning. KLIMATFÖRÄNDRING INVERKAN PÅ RISKER FÖR EROSION Erosion i slänter förekommer framförallt i områden med brant lutning och där jorden består av siltig och/eller sandig morän eller finkorniga sediment, så som silt och finsand. Dessa förhållande återfinns inom stora områden av Sverige, exempelvis längs dalgångar, fjällsluttningar och i kust- och sjöområden. Stranderosion förekommer såväl längs landets havskuster och sjöar som längs vattendrag. Dessutom förekommer erosion genom avrinnande ytvatten och grundvattenströmning. En mycket översiktlig bild av var erosion kan förekomma längs vattendrag, sjöar och hav, med utgångspunkt från dagens klimat och geologiska förhållande, framgår av figur 4. Figuren är baserad på en sammanställning av SGU. SGI har inom flera av dessa områden kommit i kontakt med erosionsfrågor i samband med bland annat ras och skred, vid konstruktioner i vatten och i samband med fysisk planering vid vattenområden. 8) Rankka, K., Hågeryd, A-C, Rankka, W., Rosqvist, H., 2005, Strandmorfologi. Studie av kuststräckan från Ystad till Sandhammaren, Statens geotekniska institut, SGI, Varia 554, Linköping. Figur 4. Områden med risk för erosion. Källa: SGU, 2002 9). I sydöstra Sverige förutspås en minskad nederbördsmängd och därmed ett torrare klimat. Om ett intensivt regn faller över en intorkad jordyta blir ytvattenavrinningen stor och de eroderande krafterna på jordpartiklarna stora. Erosionen ökar därmed. Krav ställs på en fysisk planering som tar hänsyn till Planoch bygglagens krav på att bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet (PBL 2 kap 3 ). Kartläggning av stranderosion För att få en bättre uppfattning om stranderosionens omfattning genomför SGI som samordningsansvarig myndighet en översiktlig kartläggning av stranderosion längs landets havskuster. Avsikten är att sammanställa ett underlag till grund för bedömning av omfattningen av stranderosion, behov av förstärkningsåtgärder och underlag för fysisk planering. Hänsyn till framtida klimatförändringar ingår inte i denna sammanställning. 9) SGU, Sveriges geologiska undersökning (2002). Översikt av områden med risk för erosion längs kusterna, större insjöar och vattendrag. Dnr 08-1389/2002. Delrapport Konsekvenser och allmänt om geoteknik och klimatförändringar 9 (18)

Statens geotekniska institut KLIMATFÖRÄNDRING INVERKAN PÅ FÖRORENINGSSPRIDNING Ökad nederbörd, höjd grundvattennivå, ökade flöden, översvämningar och erosion kommer att leda till att föroreningar lättare urlakas och sprids i en större omfattning än idag. Nederbörd Till följd av ökad nederbörd kan periodvis utströmningsområdens storlek öka, vilket i sin tur kan innebära att förorenade områden intill vattendrag kan komma att bli en del av utströmningsområdet. Detta medför utlakning av föroreningar till ytvattnet. Översvämningar innebär att ytvattnet kommer i kontakt med större markarealer och kan därmed föra med sig partiklar, humus, näringsämnen och andra förorenande ämnen från marken och ut i vattendraget. Det kommer sannolikt att bli perioder med såväl mer torka som perioder med mer nederbörd än idag. Detta leder till att grundvattennivåerna kan förväntas fluktuera mer än idag. Detta påverkar de markkemiska förutsättningarna och toxiciteten hos föroreningar (tillgänglighet samt kemiska förutsättningar). Extremväder, som häftiga regn, kan ge snabba föroreningspulser till yt- och grundvatten. Ökad föroreningsspridning till följd av ökad lakbarhet är att förvänta. Temperatur En förhöjning av temperaturen innebär att förångning och mobilisering av vissa föroreningar kan komma att öka. Ökad lufttemperatur kan också innebära uppsprickning av markytan och förlust av markfukt, vilket kan orsaka kapillär uppsugning av vatten från djupare liggande nivåer. Uppspräckning av det övre markskiktet medför att vatten från markytan snabbare och mer direkt når underliggande skikt. Är dessa skikt permeabla ökar således möjligheten för olika föroreningar att nå grund- och ytvatten. Grundvattennivå Enkla simuleringar av ökad grundvattennivå, eller fluktuerande grundvattennivå, pekar på en markant ökad risk för föroreningsspridning. Spridningen av föroreningar kommer framförallt att öka i grundvattenflödets riktning. Detta kan vara av stor betydelse för val av saneringsmetod eller vid bedömning av om ett område bör saneras eller inte. Enligt beräkningar med förväntade grundvattenflöden kommer även gamla och nya deponier att påverkas av klimatförändringar. För att exakt bedöma inverkan av förändrade klimatförhållanden på föroreningsspridning såväl från förorenade områden som deponier krävs avancerade modellsimuleringar. Generellt kan man redan idag dock förutsäga att: Ökade risker för erosion, ras och skred ger ökade risker för föroreningsspridning i markförorenade områden samt ökad risk för läckage från industrianläggningar. Större volymer förorenad jord kommer att exponeras av grundvatten. Det kommer att bli en snabbare utlakning av föroreningar. Större volymer lakvatten kommer att genereras från gamla deponier. I gamla deponier kommer större volymer avfall att lakas ut till följd av kraftigare grundvattenfluktuationer med högre grundvattennivåer. Figur 5. Översvämning i Arvika år 2000. Foto SGI/Åke Johansson. 10 (18) Handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat

Dnr 3-0503-0151 Större infiltration ger högre fukthalt i avfallet vilket leder till en snabbare nedbrytning av avfallet och därmed större gasproduktion och snabbare och kraftigare sättningar. Befintliga nya deponier kan vara underdimensionerade eftersom större volymer lakvatten kommer att genereras. Kraftigare gasbildning till följd av ökad infiltration (fukthalt i avfallet) kan innebära att befintliga system för uppsamling och kvittblivning är underdimensionerade. Vegetation Förändrade säsongsvariationer, förändrad temperatur i stort och de förändrade hydrologiska förhållandena kommer att påverka vegetationen. Såväl omfattning, utbredning som typ av arter kommer att förändras. Detta leder till en förändrad vattenbalans, det påverkar vittring och den kemiska balansen i jorden samt nedbrytningshastigheten av organiska föroreningar. Typfall Vid SGI har beräkningar gjorts av hur säkerhetsfaktorn kan påverkas vid förändrat klimat för ett antal typfall enligt nedan: Lerslänt mot ett vattendrag där jorden består av lös lera med relativt stor mäktighet som underlagras av friktionsjord. Denna typ av slänt är vanligt förekommande i västra och mellersta Sverige och speciellt i Göta älvs dalgång samt i Bohuslän. Detta scenario kan också relateras till liknande områden men med fastare leror i områden med höga branta slänter, till exempel i Halland och Värmland. Motsvarande lerslänt men där det också finns ett genomsläppligt skikt av friktionsjord inlagrat i leran. Exemplet kan också representera en slänt med liten lermäktighet. Denna typ av slänt är vanligt förekommande inom lerområden i västra och mellersta Sverige. Exakt hur förändrat klimat och vegetation kommer att påverka risker med markföroreningar kan endast förstås genom avancerade modellsimuleringar av sambanden mellan meteorologiska, biogeokemiska, geokemiska och hydrogeologiska processer. Denna kunskap är av stor betydelse för att vidta rätt åtgärder vid sanering samt för dimensionering av nya deponier. KLIMATFÖRÄNDRING INVERKAN PÅ SLÄNTSTABILITET Stabilitetsförhållandena i en slänt styrs av släntens höjd, lutning, jordlagrens hållfasthetsegenskaper och tyngd, grundvattennivå och portryck samt yttre faktorer. För att beskriva hur stabil en slänt är beräknar man hur stor säkerheten är för att en slänt inte skall rasa. Detta anges med en så kallad säkerhetsfaktor. När den framräknade säkerhetsfaktorn är 1 eller lägre betraktas slänten som instabil och ett skred eller ras är troligt. I Skredkommissionens rapport 3:95 Anvisningar för släntstabilitetsutredningar rekommenderas för befintlig bebyggelse vid så kallad detaljerad utredning, att säkerhetsfaktorn bör ligga på minst 1,35 1,45. En långsträckt lerslänt som innehåller flera lager av genomsläpplig friktionsjord. Denna typ av slänt är vanligt förkommande i områden med lerjordar i närheten av fastmark eller sluttande terräng. De kan dock skilja sig åt vad gäller olika lokala jordmäktigheter och hållfasthetsegenskaper. En hög brant slänt, en nipa, som är vanligt förekommande längs älvdalarna i norra Sverige. Så kallad falsk kohesion 10) bidrar idag till att denna typ av branta slänter kan vara stabila. Beräkningar har gjorts för motsvarande verkliga områden: Indalsälvens dalgång vid väg 87 beläget i Krokvåg, ca 8 km nordväst om Hammarstrand (nipslänt) samt Göta älvs dalgång vid Lilla Edet, ca 6 mil norr om Göteborg (lösa lerområden). Vid samtliga beräkningar har valts att ansätta en höjning av grundvattennivån med 1 m vilket motsvarar en nederbördsökning på drygt 40 %. Beräkningar har gjorts dels för att enbart beskriva en genomsnittlig ökning av neder- 10) I fuktig silt- och sandjord ökar hållfastheten genom ytspänningens kraft mellan kornen. Delrapport Konsekvenser och allmänt om geoteknik och klimatförändringar 11 (18)

Statens geotekniska institut börden, det vill säga en samtida ökning av såväl grundvatten- som vattenståndet i närliggande vattendrag, dels för att beskriva tillfällen med intensiv nederbörd med en grundvattenökning som inte hinner följas av en vattenståndsökning i närliggande vattendrag samt inverkan av erosion. Resultaten av samtliga beräkningar visar på en försämring av stabiliteten jämfört med dagens situation. I en del fall blir försämringen avsevärd och kan leda till skred. Speciellt tydligt är detta vid snabba kortvariga förändringar, till exempel häftiga regn tillsammans med ökad erosion. I de olika typfallen erhölls försämringar av stabiliteten på mellan 5 30 % jämfört med dagens situation. Detta innebär att för en slänt som idag precis uppfyller den rekommenderade säkerhetsfaktorn kommer säkerhetsmarginalen att minska och bli otillfredsställande. För en slänt som idag har en rekommenderad erforderlig säkerhetsfaktor på 1,35 och där minskningen av stabiliteten blir trettioprocentig innebär det att slänten blir instabil, det vill säga säkerhetsfaktorn minskar till ett värde mindre än 1. Vid en något mindre förändring, till exempel en tjugoprocentig minskning fås en säkerhetsfaktor på ca 1,1, det vill säga säkerheten minskar och slänten ligger nära gränsen för att bli instabil. Redan små procentuella förändringar inverkar således snabbt på den säkerhetsmarginal som finns för att skred eller ras skall uppstå. Indalsälvens dalgång, Krokvåg (nipslänt) Nipslänten består av en hög och brant slänt med stort jorddjup. Stabiliteten är för dagens situation låg och beror mycket på så kallad falsk kohesion 10). Enligt klimatscenarier från SMHI Rossby Centre kan medelnederbörden öka med ca 30 % fram till år 2100 (SMHI, 2005) 11). En ökad nederbörd i området kommer med stor sannolikhet innebära att grundvattenytan i det övre grundvattenmagasinet kommer att ligga nära markytan under delar av året. Ytavrinningen kommer också att öka och kombinerat med grundvattenläckage i nipan kommer erosionen i sluttningen bli mer påtaglig (Engdahl, 2005) 12). 11) SMHI (2005). Klimatscenarier från 2005, R&D, Rossby Centre, SMHI, www.smhi.se. 12) Engdahl, M. (2005). Personlig kontakt, SGU). Vid ökat vatteninnehåll minskar den falska kohesionen 10) och i den aktuella slänten kommer enligt beräkningarna säkerhetsfaktorn att minska till omkring 1, det vill säga slänten kommer att bli precis på gränsen till instabil, om enbart den falska kohesionen 10) försvinner. Om erosion dessutom uppkommer i släntfoten blir säkerhetsfaktorn mindre än 1 och risken för ras är stor. I dessa typer av slänter finns ofta skikt med genomsläppligt material. Ökad grundvattenströmning kan innebära att finkornigare material följer med grundvattnet som rinner ut i slänten vilket ytterligare kan öka inre och yttre erosion. Göta älvs dalgång, Lilla Edet (lös lera) Slänten ligger i anslutning till Göta älv och har stor lermäktighet. Älvstränderna har på stora delar skyddats mot erosion genom utläggning av stenfyllning. Den valda beräkningssektionen kan anses typisk för Göta älvs mellersta delar. Enligt klimatscenarier kommer medelnederbörden i detta område att öka med cirka 30 % fram till år 2100 (SMHI, 2005) 11) men endast en marginell höjning (< 1 m) av grundvattenytan är att förvänta (Engdahl, 2005) 12). Det aktuella området har tidigare ingått i Skredriskanalys för nordöstra Göta älvdalen och säkerhetsfaktorn för slänten har beräknats till cirka 1,1 (Schälin, 1997) 13). Den aktuella slänten har således en låg säkerhetsfaktor vid befintliga förhållanden. Detta gäller på många partier utmed Göta älv. Vid ökad nederbörd, som innebär en måttlig portrycksökning, försämras stabilitetsförhållandena något vilket kan vara avgörande och leda till att skred utlöses om slänten vid befintliga förhållanden är på gränsen till att vara instabil. Med ökad nederbörd kan även förväntas att vattenståndet och flödet i älven blir större. Detta kommer att påverka erosionen i vattendraget. Vid en portrycksökning till följd av till exempel en 30 % nederbördsökning och samtidig kraftig erosion fås en sänkning av säkerhetsfaktorn. I beräkningsexemplet har älvbotten sänkts med ca 0,5 m och strandkanten har eroderats ner ca 1 m vilket leder till att säkerhetsfaktorn sänks med drygt 15 % till 0,9, vilket innebär att slänten blir instabil. 13) Schälin, J. (1997). Skredriskanalys för Nordöstra Göta älvdalen, sektion 5, Statens geotekniska institut, SGI, Dnr: 5-9411-555). 12 (18) Handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat

Dnr 3-0503-0151 Figur 6 visar stabilitetsberäkning för befintliga förhållanden i slänt vid Göta älv, samt för ett ökat portryck i de djupare jordlagren och erosion i älvbotten och strandkanten. Slutsatsen är att det finns stor risk för skred utmed Göta älv inom områden som idag har låg säkerhet och där erosionsskydd saknas. Den ökade erosionen innebär även för övriga slänter utmed Göta älv att stabiliteten försämras och att säkerhetsmarginalen minskar för att skred eller ras ska inträffa. Lokala förutsättningar I västra och mellersta Sverige, där geologiska och topografiska förhållanden liknande dem för Göta älv, är vanliga finns ofta även bebyggelse och/eller infrastruktur i nära anslutning till åar och älvar. I samband med samhällsplanering för ny bebyggelse, men även för befintlig bebyggelse och infrastruktur, krävs att man för de lokala förutsättningarna beaktar en framtida förändring av nederbörd och erosion. Sammanfattande bedömning Till skillnad från områden med lös lera med stor mäktighet påverkas områden med små lermäktigheter, höga branta slänter och fast lera mer av por- och grundvattentrycksförändringar. Vid en klimatförändring med kraftigare nederbörd kan därför stabiliteten lokalt påverkas snabbare om slänten idag har en låg säkerhet mot stabilitetsbrott eller påverkas av yttre belastningar. I typiska områden som Viskans och Ätrans dalgång i Västergötland och Halland inträffar redan idag ett flertal ras och skred till följd av kraftiga skyfall. Små förändringar påverkar Generellt visar dessa preliminära beräkningar att slänter som är precis på gränsen till att vara stabila med stor sannolikhet kan komma att bli instabila redan vid små nederbördsförändringar. Naturliga slänter har genom naturliga processer ofta ställt in sig så att säkerhetsfaktorn är cirka 1,0. Vid försämringar, genom till exempel ökade grundvattennivåer eller erosion, finns därför inga marginaler utan antalet skred och ras kommer att öka. 1.065 Nivå (m) 20 15 10 5 0-5 Göta Älv Lera 2-10 Byggnad 10 kpa Tor rskor pe le ra Lera 3 Ler a 4 Friktionsjord -15 Lera 1 Lera 5-20 Fast bot ten -25-30 -60-40 -20 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Avst. fr. strandlinjen (m) 0.9 Figur 6. Stabilitetsberäkning i slänt vid Göta älv. Ni vå (m u=0 kpa u=50 kpa u=106 kpa u=210 kpa 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 -30 Göta Älv Lera 1 Ursprunglig markyta Lera 2 Lera 4 Fast botten Byggnad 10 kpa Lera 3 Avst. fr. strandlinjen (m) Friktionsjord Torrskorpelera Lera 5-60 -40-20 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Delrapport Konsekvenser och allmänt om geoteknik och klimatförändringar 13 (18)

Statens geotekniska institut Vilka områden påverkas Speciellt kommer områden som ligger i anslutning till vattendrag och särskilt i erosionskänslig jord att påverkas. I slänter med små djup till vattenförande skikt som snabbare påverkar grundvattentrycket försämras stabiliteten mer än vid stora lerdjup. I områden med jordar där inverkan av falsk kohesion idag bidrar till att höga och branta slänter inte rasar kommer en klimatförändring med ökad nederbörd innebära att stabilitetsförhållandena försämras. De områden som kommer att påverkas är främst de som redan för dagens förhållanden är kända skred- och rasområden. I skredkänsliga områden med så kallad kvicklera 14) (till exempel Göta älvdalen) kan ett skred snabbt få stora konsekvenser för samhälle, infrastruktur, sjöfart med mera. Detta på grund av att kvicklera 14) vid omrörning förlorar sin hållfasthet och därmed kan stora områden bli berörda. 7a) De flesta skredkänsliga områden kommer även att få en stor nederbördsförändring, en ökning på upp till 20 30 % enligt Rossby Centre, SMHI. Figur 7 visar frekvens av skredärr och raviner i Sverige (Statens Räddningsverk, 2005) 15) samt prognosticerad nederbördsförändring enligt SMHI Rossby Centre (2005) 11). Stabilitetsberäkningar tyder på, att inom dessa områden, föreligger flera slänter där den förändrade nederbörden kan inverka snabbt på säkerhetsmarginalen för att skred eller ras skall uppstå. Bebyggelse, industrier, infrastruktur med mera är till stor del historiskt lokaliserade till vattendrag och kommer därmed att påverkas. Områden som idag anses stabila kommer att behöva åtgärdas med stabilitetsförbättrande åtgärder. Identifiering av kritiska områden är en förutsättning för att kunna agera i tid och förebygga skred och ras. 14) En lera som förlorar sin hållfasthet och blir en vätska. 15) Räddningsverket (2005). Naturolyckor, skred och ras, www.srv.se. 7b) Figur 7a. Frekvens av skredärr och raviner i Sverige. Källa: SGU:s hemsida www.sgu.se. Figur 7b. Prognosticerad nederbördsförändring år 2100, jämfört med år 1961 1990. Källa: SMHI Rossby Centre, 2005. 11) 14 (18) Handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat

Dnr 3-0503-0151 ALLMÄNT OM GEOTEKNIK OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR GEOTEKNIK Egenskaper hos jord, berg och grundvatten har avgörande betydelse för möjligheter och begränsningar för markens nyttjande. För att skapa god kvalitet i boende, transporter och miljö krävs därför geoteknisk kunskap - kunskap om jord, berg och grundvatten. Instabila markområden, låg bärighet hos vägar och järnvägar, läckande ledningar, fukt- och sättningsskador i hus, föroreningar i mark och vatten är exempel på problem där geoteknisk kunskap är en del av lösningen. Geoteknisk kunskap och relevanta underlag är nödvändigt för att minska konsekvenser av naturolyckor som översvämningar, erosion, ras och skred, men också för att förhindra att dessa olyckor överhuvudtaget uppkommer på platser där de kan få allvarliga konsekvenser. Klimatet påverkar Det råder ett nära samband mellan klimat samt egenskaperna hos vatten och mark. Klimatet påverkar bland annat markens vattenförhållanden, vilket tillsammans med jordarten har stor betydelse för markens hållfasthet och stabilitet. Naturolyckor som översvämningar, ras, skred och erosion kan alla relateras till klimatet. Sambandet mellan höga grundvattennivåer och höga portryck respektive markens stabilitet är väl belagt, men det finns stora kunskapsluckor när det gäller att prognostisera förhållanden vid dagens extrema vädersituationer och än mer med hänsyn till ett föränderligt klimat. Skred, ras och slamströmmar är plötsliga och snabba processer som kan få katastrofala följder. Mer än 55 stora jordskred, med en utbredning på mellan 1 och 100 ha har drabbat Sverige under de senaste 100 åren, till exempel Surteskredet 1950, Göta-skredet 1957, Tuveskredet 1977 och skredet i Vagnhärad 1997. Mest skredbenägna är havsavsatta leror som till följd av landhöjningen kommit över havsytans nivå. Särskilt utsatta områden är Göta älvdalen, och andra dalgångar i Västsverige, men skredbenägna leror förekommer även i Stockholmstrakten, längs Norrlandskusten och på många andra platser i landet. Om grundvattennivån förändras kan risken för marksättningar öka. Marksättningar kan skada byggnader och anläggningar. Sättningsskador orsakar årligen stora kostnader i Sverige. Erosionen längs älvar och andra vattendrag påverkas av förändrade vattenflöden och förekomst av extrema väderleksförhållanden och erosionen längs kusterna påverkas av havets nivå och vågornas höjd. Stranderosion är i de flesta fall en naturlig och ständigt pågående förändringsprocess, men intensiteten i processen varierar och beror bland annat av hur hårt området utsätts för stormar, hur strandens form ser ut och hur strandmaterialet är beskaffat. Klimat och vatten Översvämningar är direkt kopplade till höga nederbördsmängder och/eller kraftig snösmältning. Det finns många faktorer som vid sidan av nederbörd och snösmältning kan bidra till höga flöden och översvämningar: skogsavverkning, dikning eller urbanisering. Ökade översvämningsproblemen hänger ihop med den fysiska planeringen och utvecklingen av infrastrukturen. Klimatfrågans betydelse för den fysiska planeringen diskuteras på många håll, men det finns få konkreta analyser. Några nationella scenarier om vad som skulle kunna hända har ännu inte arbetats fram. Räddningsverket genomför översiktlig översvämningskartering, som dock utgår från befintlig klimatvariabilitet och tar inte hänsyn till eventuella effekter av klimatets förändring. Föroreningar Ändrade grundvattenförhållanden, ändrade portryck 16) och ändrade flöden påverkar utlakning och spridning av föroreningar i marken. Nyckelprocesser är mineralise- 16) Trycket hos vatten i jordens porer. Delrapport Konsekvenser och allmänt om geoteknik och klimatförändringar 15 (18)

Statens geotekniska institut ring av organiskt material som påverkar markens struktur och vittring av mineral. Mer lakvatten kommer att genereras från gamla deponier och större volymer förorenad jord kommer att exponeras för grundvatten. Ändrad marktemperatur och ändrade hydrologiska förutsättningar påverkar nedbrytningen av organiskt material i marken och påverkar således även nedbrytningen av organiska föroreningar. Ämnens giftighet och tillgänglighet kan förändras till följd av förändrade kemiska och biologiska förutsättningar i marken. Vägar och järnvägar Underhåll av vägar och järnvägar påverkas av temperaturen, vattenflöden och förhållande mellan regn och snö. Förändrat klimat innebär ett annat behov av sandning och saltning men också slitage av vägbanor samt emissioner från avgaser och däckslitage kommer att påverkas. Förutsättningarna vid dimensionering av vägar och järnvägar påverkas också av ett förändrat klimat. Vid dimensionering måste hänsyn tas till förändrade tjäl- och grundvattenförhållanden, trummor och broar måste kunna släppa igenom tillräckligt med vatten under extrema förhållande och hänsyn måste tas till klimatets inverkan på markstabiliteten. För att säkerställa vägars och banvallars bärighet krävs korrekt dränering och avvattning. Dagvattensystemens dimensionering och kapacitet är av stor betydelse för att förhindra skador vid extrem nederbörd. VÄDER OCH KLIMAT Jordens medeltemperatur har stigit under 1900-talet. Enligt de klimatscenarier som utarbetats för Sverige kommer temperaturen i Sverige att fortsätta att öka. Förändringen varierar såväl över Sverige som med årstiden (t.ex. Rossby Centre, SMHI, 2005) 11). Medeltemperaturen ökar mer på vintern än på sommaren. Temperaturens mellanårsvariabilitet minskar på vintern men ökar något på sommaren. Dessutom beräknas en kraftigare höjning av de lägsta vintertemperaturerna än de högsta. Med undantag av Sydskandinavien under sommaren, pekar också de regionala beräkningar som gjorts mot mera nederbörd i Norden. Det kommer att bli fler nederbördsdagar och häftigare regn. Nederbörden ökar relativt jämnt på hösten, vintern och våren. Under dessa årstider kommer skyfallen att bli kraftigare, men inte mer än som kan förväntas på grund av medelförändringen i nederbörden. På sommaren däremot beräknas nederbörden bli intensivare i Sverige trots att nederbörden i medeltal minskar något (t.ex. Rossby Centre, SMHI, 2005) 12). Havsnivån kommer att höjas till följd av den ökande temperaturen samt havsisarnas avsmältning. Översvämningar Man räknar med en generell ökning av nederbördsmängden i form av regn och episoder med mycket kraftiga regn kommer att öka/ bli flera. Detta leder till att en stor del av nederbörden rinner av direkt (och inte strömmar ner i jordlagren) vilket medför ett ökat flöde i vattendrag och därmed risk för översvämningar. De mest drabbade områdena är floddalar och låga kustområden. Vid flodslätterna kan kraftiga regnskurar, snabb snösmältning, blockerande jordmassor från skred och ras, bristfälliga fördämningar etc. leda till översvämning. Vid låga kuster kan starka vindar driva upp vatten in över land, s.k. stormfloder. I Sverige har det förekommit flera stora översvämningar de senaste åren, till exempel i Norrland 2000, Arvika 2000, Kristianstad 2002, Orust 2002, Småland och Värmland 2004. SGI har under de senare åren märkt ökade behov av akuta myndighetsinsatser i samband med kraftiga regn och stora flöden i vattendrag. Sedan sommaren 2000 har SGI gjort nio akuta insatser förorsakade av kraftiga regn och stora flöden. Åren 1999 1996 hade SGI två, möjligen tre, liknande ärenden. Trenden är fullt jämförbar med övriga Europa (t.ex. WHO, 2002 17), Europeiska Miljöbyrån, 2004 18) ) Mellan 1975 och 2001 inträffade 238 översvämningar i Europa med en tydlig ökning under perioden. Två av tre stora katastrofer sedan 1980 har varit direkt relaterade till extrema vädersituationer och sådana händelser var dubbelt så vanliga under 1990-talet som under1980-talet enligt Europeiska Miljöbyrån (2004) 18). 17) WHO, Regional office for Europe (2002). Floods: Climate change and adaptation strategies for human health, EUR/02/5036813. 18) Europeiska Miljöbyrån, EEA (2004). Impacts of Europe s changing climate, EEA report No 2/2004. 16 (18) Handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat

Dnr 3-0503-0151 Figur 8. Antal översvämningstillfällen i Europa. Källa: WHO, 2002. 17) Under januari till december 2002 förekom 15 stora översvämningar i Europa, till exempel i Österrike, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Ryssland. Dessa översvämningar krävde ungefär 250 människors liv och inverkade på ytterligare en miljon människor i Europa på olika sätt. Man räknar med att frekvensen av översvämningar kommer att öka. Enligt WHO räknar man med att antalet allvarliga översvämningar kommer att öka tiofalt fram till år 2050. Det råder delade meningar om man kan säga att vi redan ser en ökning av översvämningar till följd av klimatförändringar. De flesta meteorologer påpekar att oavsett orsak till de översvämningar vi ser idag, kan de senaste årens händelser ge oss en bild om vad som kommer att bli en allt vanligare situation inom snar framtid. Vattenkraftutbyggnad i en älv medför i regel att flöden dämpas, men den utgör ingen garanti mot höga flöden och översvämningar. Vårflöden dämpas mest, medan det är svårt att hantera kraftiga sommar- och höstflöden. Flödena blir oftast lägre efter utbyggnaden, men i vissa fall kan sommar- och höstflöden bli högre. Överraskningsmomentet är dessutom större i utbyggda älvar än i outbyggda. Vattenkraftsystemet är primärt avsett för att producera elkraft. Ändrade mål, mot ökad flödesdämpning, kräver omfattande analys för att inte göra större skada än nytta. Andra naturolyckor Trots att det finns en klar och tydlig koppling mellan intensiv nederbörd och naturolyckor som ras, skred, översvämning och erosion finns få studier som kvantitativt visar på denna koppling eller de konsekvenser det innebär. Enligt Europeiska Miljöbyrån (2004) 18) och WHO (2002) 17) finns inga publicerade analyser avseende naturkatastrofer som ras och skred och deras direkta relation till förändrade klimatförhållanden. Det finns sedan lång tid beskrivningar av skredfrekvensen i Sverige under olika årstider (till exempel Wenner 1951) 19) men inga studier där man försökt kvantifiera eller ange storleken på förändrade risker av dessa naturolyckor vid skilda värderförhållanden eller förväntade klimatförändringar. Av denna anledning finns det inte heller analyser där man försökt relatera och kvantifiera effekter avseende den fysiska planeringen och infrastrukturen. Det finns inte heller sådana analyser avseende erosion, sättningar i mark eller förändrade risker för spridning av gifter eller andra föroreningar i mark och vatten. Konsekvens och analys För att motverka naturolyckor och deras konsekvenser är geoteknisk kunskap och underlag nödvändig. I konsekvensavsnittet i denna rapport redovisas en analys av koppling mellan förväntad klimatförändring, inklusive ökad temperatur, ökad nederbörd, intensivare nederbörd och ökad torka under vissa perioder, och naturolyckor som översvämningar, ras, skred och erosion samt inverkan på föroreningsspridning. Analysen gäller för Sverige och svenska förhållanden. I analysen ingår var i landet förändringar kan påräknas, om det finns områden där förändringar kan bli små respektive påtagliga. Dessutom ingår en grov hotbild och konsekvenser samt osäkerheter i dagens analyser. Aktiviteter i Europa Det pågår olika aktiviteter runt om i Europa för att ta fram relevant kunskap, underlag och teknik. Vid olika möten, till exempel EU kommissionen Towards a Thematic Strategy for Soil Protection eller Joint EGS FO- REGS expertmöte 2004 med titeln European Soil Pro- 19) Wenner, CG, 1951, Data on Swedish landslides, Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar, vol 73, p. 2, nr 465, s 300 308. Delrapport Konsekvenser och allmänt om geoteknik och klimatförändringar 17 (18)

Statens geotekniska institut tection Policy a challenge for Geological Surveys 20) presenterades verksamheter som pågår, som just startat och framförallt hur man bör gå vidare och inom vilka områden projekt bör sökas samt komma igång för att bättre förstå processer bakom olika markrelaterade hot (översvämningar, erosion, ras och skred, föroreningar, saltinträngning etc.). Man avser att analysera olika processer, göra simuleringar och modeller och koppla resultaten till effekter på infrastruktur och ekonomi etc. Man avser också identifiera och karaktärisera hur de olika problemen kan kopplas och relateras till varandra samt till väder och klimat. Människor måste flytta De klimatologiska förändringarna kommer kanske, eller snarare sannolikt, att tvinga folk att flytta. Flyktingströmmar kommer att öka från områden med ökenspridning och från områden som hotas av havshöjning till följd av klimatförändringar. Alltfler människor kommer att behöva lämna sina hem och sin försörjning till följd av översvämningar. Detta kommer att påverka infrastrukturen och en ökad belastning på mark och vatten kan förväntas även i de områden som inte är lika hårt direkt drabbade av klimatförändringarna som övriga delar av Europa och globalt. Anpassningskrav enligt Europeiska Miljöbyrån, EEA 18) Extrem nederbörd: Dammar och andra skyddsåtgärder mot översvämning och anpassning av dräneringssystem så att systemen kan hantera de ökade flödena. Det finns flera pågående projekt vid Rossby Center; till exempel CLIME (Climate and Lake Impacts in Europe), ELDAS (Development of a European Land Data Assimilation System to predict floods and droughts), SEAREG som innefattar hydrologi och förväntade förändringar av hydrologin till följd av förändrat klimat. Det pågår vidare ett projekt som behandlar transport, retention, källfördelning (TRK), samt dess belastning på havet. Sårbarhet och lokala förhållanden Det man redan nu vet är att framförallt den lokala nederbörden (genomsnittlig nederbörd, nederbördens intensitet och frekvens) tillsammans med de lokala geologiska förutsättningarna, som topografi och lokala markförhållanden, kommer att vara styrande för storleken på effekter. Sårbarheten beror i sin tur på hur väl man lokalt har kunnat anpassa sig till dessa händelser, det vill säga vilken hänsyn som tagits i den fysiska planeringen och i infrastrukturen. Även sociala faktorer påverkar såväl storleken på effekter som sårbarheten. Havsnivån höjs: En förändrad infrastruktur i sårbara områden, till exempel modifierade hamnar, utbyggnad av erosionsskydd och barriärer, och reträtt av kustnära lågvärda områden. Avrinning: Etablera översvämningsområden, förstärk skyddsvallar och andra barriärer. Ekonomiska förluster och kostnader: Förändra konstruktionsdesignen för byggnader och infrastruktur samt undvik att bygga bostäder i områden där översvämningsrisken är hög. Möjlighet att motverka Det är viktigt att betona att skador till följd av klimatförändringar kan repareras men också förebyggas och motverkas. Detta kan också göras på ett för samhället och olika aktörer kostnadseffektivt sätt om rätt kunskap, underlag och teknik finns tillgänglig. 20) Joint EGS FOREGS Expert Meeting, European Soil Protection Policy a challenge for Geological Surveys, 8 9 July 2004, Berlin - Germany. http://foregs.eurogeosurveys.org/soil/ 18 (18) Handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat